Seminarieuppgift 3 Reflektion över de praktiska delarna i kursen Digitala verktyg i förskolan.

Transkript

1 Seminarieuppgift 3 Reflektion över de praktiska delarna i kursen Digitala verktyg i förskolan. Grupp 3, Joan Clarke: Ann Gustafsson, Eva Ingelstrand, Margareta Lindström, Annika Nilsson och Monica Rudehäll.. Reflektera över hur styrd en lärprocess ska vara. Tex om barnen ska måla en bil, ska de färglägga en färdig bil eller måla en på frihand. Vilka hinder och möjligheter ser ni med detta? Väv in en diskussion om instrumentell vs meningsorienterad tekniksyn. Vi tänker att en instrumentell tekniksyn handlar mer om att man fokuserar på resultatet genom att ge positiv och negativ förstärkning. Det är viktigt att uppgiften blir rätt. Detta är mer en objektifierande syn på lärande och bedömer inte hur förståelsen egentligen har bottnat i individen. Man kanske tror att barnet har lärt sig något fast det egentligen inte har gjort det. Den respons barnen får av omgivningen bestämmer hur de går vidare. Till exempel Lära sig innantill till ett prov i skolan. Man arbetar genom att ställa färdiga frågor. I den meningsskapande tekniksynen bedömer vi som pedagoger inte om svaret är rätt eller fel utan vi ser det som en del av barnets olika utforskande och processen till en djupare insikt är viktigare. Barnen är med och skapar en mening och en förståelse kring det de utforskar. Vi lyssnar på hur barnen resonerar och ser hur de provar olika vägar att gå framåt. Man arbetar genom att ställa ofärdiga frågor. Om pedagogen ska planera för frihandsmålning eller en målarbild beror på vilka barn som lärprocessen är ämnad/tänkt för, det ena behöver inte utesluta det andra. Ett barn kan ha lätt att rita på frihand ett annat kan behöva ramarna och det givna i målarbilden, pedagogen får förhålla sig till barn med särskilda behovsaspekten. Det är viktigt att bygga självkänsla hos barn som tycker det är svårt att måla och teckna på frihand. Det är som liksom allt annat beroende på syftet och hur pedagogen är aktiv. Vi designar verksamheten utifrån de barn och de behov vi ser finns. Det är viktigt att erbjuda flera olika uttrycksmöjligheter för att hjälpa barnet att bearbeta sina intryck och erfarenheter i syfte att skapa mening. Att kommunicera färdigheter och utforskande genom olika uttryckssätt, det vill säga att få vara och ta vara på sitt bästa jag, är en demokratisk rättighet. Hur vi lär och på vilket sätt som passar var och en av oss bäst ser därmed olika ut (Åström, 204, s. 70). När barn arbetar mycket med mallar i stället för fritt bildskapande så kan det leda till att de får prestationskrav på sig själv. De vågar inte prova för de tror inte att de kan rita lika fint som på fylla-i teckningen. Hör dessa mallar hemma i förskolan där man kanske i stället ska sträva efter att få varje barn utveckla sitt eget bildskapande? Om barnen blir vana vid att redan från tidig ålder uttrycka sig genom tecknande som en naturlig del i verksamheten blir de också trygga i detta. Vi som pedagoger måste fokusera på processen hos barnen i stället för det färdiga resultatet. Genom att inte bedöma barnens bilder med att säga det var fint eller bra utan i stället få barnen att diskutera processen bakom bildskapandet så blir inte själva resultatet så viktigt och kraven på perfektion kanske minskar. Det är så viktigt att barnen skapar en tro på sin egen förmåga.

2 En annan tanke är att man kan använda båda delar i olika sammanhang. Ibland vill barnen ha en färdig bild att färglägga, trots att vi oftast ritar på egen hand. Dock är det ju så att även barn behöver inspiration för att kunna få nya idéer och det kan man få till exempel genom att studera olika sorters bilder av bilar. Eva Änggård (202), lärarutbildare och forskare vid Stockholms universitet, menar att hennes forskning visar att barn inte alls skapar särskilt fritt utan ser det mer som en kamratlig aktivitet. "Konstnärer har alltid ritat av varandra, konst bygger alltid på andras konst" Därför tänker vi att man kan använda färgläggningsbilder i en vidare bemärkelse - som inspiration och för att se vilka delar som finns med på bilden och kanske som ett diskussionsunderlag (genusbilder). 2. Reflektera om animerad film kan användas i förskolan. Hur skiljer sig barnets berättande beroende på uppgiftens utformning? Animerad film kan absolut användas i förskolan på flera olika sätt och med olika syften. Wahlström (205) beskriver flera olika sätt att arbeta med filmskapande. Vi kan skapa filmer med egna karaktärer utifrån ett manus som vi hittar på tillsammans eller kan man använda sig av en känd saga. Här kan barnen använda legofigurer, egenskapade figurer av olika material, olika bilar, djur eller annat färdigt material. Genom att flytta fram karaktärerna ett steg i taget och ta ett fotografi i varje sekvens kan man med lite tålamod och tid bygga ihop en egenskapad film. Man kan därefter lägga till ord, musik eller ljud som passar ihop med storyn. Med musik och färgsättning kan man få fram olika känslor, stämningar. Här kan flera barn samarbeta tillsammans och lära sig hur kameran fungerar, hur olika vinklar och perspektiv påverkar bildens utformning och vilket budskap bilden ger. De tränar sig på att tänka i sekvenser, vad gör vi först, vad kommer sedan? De tränas också i ett reflekterande arbetssätt. Varför blev det så här? Hur kan vi ändra i vårt fotograferande för att få ett annat resultat? N. Waldeborn, mediepedagog och pedagogisk utvecklare med fokus på IKT, musik och film, menar att "genom att låta barn använda sig av filmverktyg kan deras kompetenser, förmågor och berättelser visualiseras och synliggöras" (Personlig kommunikation, 4 mars 208, Föreläsning; Att se på film i förskolan). Wahlström (205) påvisar även att barnen kan använda animering för att göra egna instruktionsfilmer, där barnen till exempel kan förklara regler till en lek så att andra kan förstå, beskriva hur man spelar ett spel, ge en teknisk beskrivning eller liknande. Ytterligare ett sätt (a.a.) att arbeta med att göra en film är som en dokumentationsform kring vårt projekt, en utflykt, en gemensam händelse med mera som vi vill visa för andra. Vi kan tillsammans välja ut vilka bilder som vi vill ha med. Vi kan lägga till röster med ljud till bilderna och musik om vi vill ha det. Här krävs inte någon fantasi då vi redan har bilderna att utgå ifrån. Barnet kan ha en roll som fotograf i första ledet och därigenom bli delaktig på ett större sätt i slutprodukten. Vi kan också titta på film tillsammans om pedagogen har klart för sig vilket pedagogiskt syfte vi har med filmen. Handlar det om lärande, förstärkning, förberedelser, bearbetning, projekt, intresse eller liknande? Som pedagog har man ett ansvar när man väljer film, man ska först se igenom filmen själv eller helst med sina kollegor. Reflektera kring om filmen passar vårt ändamål och vår barngrupp. Vilka frågor kan vi som pedagoger ställa till barnen under och efter filmvisningen. Vad är kärnan i det vi ser, vilket är budskapet som vi vill förmedla? Var närvarande och stötta barnen i filmtittandet. Håll ert fokus på hur barnen reagerar på filmen, vad är det som fångar deras intresse? Tänk på att små barn tittar på filmen med hela kroppen. Låt dem gå fram till skärmen, låt dem backa när de behöver det. Tvinga inte barnen att sitta

3 tysta och stilla. Viktigt att ha ett reflekterande samtal tillsammans med barnen efter filmen. Prata om hur filmen var uppbyggd. Hur började den, vad hände sen, hur slutade den? Vem var med i filmen med mera. Ha gärna ett kreativt efterarbete. 3. Vad ger ljud, bild och animeringar för mervärde till lärandet? Det ger fler möjligheter till att lära och utifrån egna/olika förutsättningar samt att barnet får möjligheten att använda sig av flera av sina sinnen. I animeringar kan barnet uttrycka sig på många olika sätt, skapa bilder, spela in tal och sång, göra sin egen musik. Genom att arbeta multimodalt får barnen tillgång till flera olika uttrycksmedel. Barnet får möjlighet att designa sitt eget lärande utifrån sina egna förutsättningar med fler semiotiska resurser (Elm Fristorp & Lindstrand, 202). Ljud, bild och animeringar är representationer som kan ge barnen ytterligare dimensioner i deras utforskande. Det hjälper oss att ge associationer, väcka känslor, tankar, nyfikenhet och upptäckarlust kring det ämne som vi, eller barnen, vill förmedla, det som är signifikant (a.a.). Smart använt, och med eftertanke, kan vi med dessa verktyg förstärka allt lärande utifrån läroplansmålen i Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 998/6). Förutom det vi redan nämnt kan vi även se ett mervärde kring följande punkter: Utökade språk och kommunikationsmöjligheter Flerspråkighet. Genom att koppla det analoga till det digitala så fördjupas lärandet. Ger tillgång till fler uttryckssätt. Snabbare vägar till lärande. Barnen snappar upp det digitala modersmålet. Lätt att utforska det man är intresserad av, få fördjupad kunskap. Eget skapande genom många olika uttryckssätt, i kombination. Träna sig på samarbete, samspel, turtagning. Mönster, problemlösning, former, lägesord, olika begrepp samt naturvetenskapliga upptäckter. Det kan uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation samt stärka barnets identitet och självkänsla. Hjälpa barnet att få ett källkritiskt tänkande. Genom att ge barnen nya intryck vidgas deras vyer. Barnet kan utforska sig själv genom att filma sig, ur olika vinklar och perspektiv. Låt barnen få utforska kameran ordentligt på ett lustfyllt sätt. En extra dimension på lärandet blir det om vi kopplar kameran till en projektor och får upp bilderna över hela väggen. Barnen kan även utforska sin omgivning genom att gå på fotojakt, vi som pedagoger kan ge dem små uppdrag. Be dem gå runt och filma olika former, färger med mera. N. Waldeborn menar också att "genom att låta barn använda sig av filmverktyg kan deras kompetenser, förmågor och berättelser visualiseras och synliggöras" (Personlig kommunikation, 4 mars 208).

4 4. Hur sker berättandet med ljud? Hur kan ni hitta tecken på lärandet med ljud? Gällhagen och Wahlström (203, s. 6) menar: "Att spela in ljud är oerhört användbart i förskolan." Animerings- och filmappar ger barnen möjlighet att utveckla språket tillsammans. De tysta barnen vågar ibland mer när det gäller animeringar och då kan man se lärande över tid när de spelar in nya filmer vartefter. Barn kan också spela in en berättelse individuellt om barnet inte vill göra det i grupp. Olika inspelningar kan visa på tecken på kunnande, vi ser vad som händer emellan representationerna och genom att jämföra dessa kan vi spåra tecken på lärande (Elm Fristorp & Lindstrand, 202). Detta kan bli tydligt exempelvis vid boksamtal, det vill säga när vi samtalar om de böcker vi har läst med barnen så kan vi spela in både sagan när vi läser den och själva samtalet där vi tillsammans med barnen funderar kring boken. Sedan kan dessa samtal användas som reflektionsunderlag både i arbetslaget och med barnen (Niemi, 203). Att berätta en saga eller berättelse tillsammans med ljud, ger större vidd för att befästa och förstärka lärandet samt ge större upplevelse och inspirera till eget berättande. Att för barnet få möjlighet att lägga ljud till sina egenfotograferade bilder ger nya insikter, aha-upplevelser, erfarenheter och meningsskapande vilket förändrar förståelsen av omvärlden. Berättandet med ljud sker genom både musik, dialog och andra ljud. Genom att ha en speciell musik stärker du en speciell känsla. Om tex vi hade hört en lättsam musik till en skräckfilm hade filmen inte upplevts som lika skrämmande. Barnen kan experimentera genom att använda sina röster på olika sätt. Hur låter man om man är rädd, stark, glad, ledsen, arg mm? Hur låter musik som ska spegla samma känslor? Vi kan använda oss av appen Book Creator och tillsammans med barnen sjunga in de sånger vi brukar sjunga på förskolan, det blir en elektronisk sångbok. Barnen kan välja ut vilka bilder som passar till sångerna och vi pedagoger lägger in texten. Om vi sedan mailar sångboken till föräldrarna kan familjerna ha sångstund tillsammans där hemma. (Kommer detta fortfarande att vara möjligt efter GDPR som träder i kraft den 25/5?). I aktiviteterna nedan kan vi spåra tecken på lärande genom att se hur barnens representationer förändras över tid. Vi kan gå på ljudjakt och spela in olika ljud i vår miljö och spela upp ljuden för kompisarna. Känner vi igen vad ljuden är? Vilka kopplingar gör barnen, vilka förförståelser och erfarenheter har de? Man kan skapa ett ljudmemory, ljudbingo med mera. Vi kan arbeta med mönster i ljud. Arbeta med takter. Hitta på en sekvens som andra ska kopiera. Att kunna klappa till sitt namn. Hur många stavelser kan man hitta i namnet? När vi ser att barnen anpassar sin röst i leken när det går in i olika roller. När man hör hur barnen tilltalar varandra. Vi kan arbeta med appen Skolstil. Den läser upp det barnen skriver, ord och hela meningar.

5 5. Reflektera över om digitala verktyg kan, i så fall hur, ge ett mervärde i en uteaktivitet i förhållande till läroplanen? Hela vår studiegrupp har oftast med oss lärplattan ut på promenad med barnen. Vi använder kameran för att fotografera det vi upptäcker, barn är fantastiska på att uppmärksamma detaljer. Vi kan ta hjälp av appen Mag.Light när vi ska studera dessa detaljer eller några småkryp vi hittar längs vägen. Vi ser kanske fåglar på vägen och vill veta hur de låter, då går vi in och lyssnar på appen Kvitter, eller så blir vi nyfikna när vi möter spår av något djur och undersöker med hjälp av Viltappen vem som har varit här? Kanske letar vi efter olika mönster runt omkring oss. Finns det några cirklar eller några trianglar som vi kan upptäcka? Barnen kan få som uppdrag att fotografera dessa. Vi kan också stanna upp och direkt ta reda på information kring frågor som uppkommer i barngruppen, medan intresset är som störst. Det vi fotograferar och filmar kan sparas, så att vi kan återkomma till det flera gånger. Vad äter en spindel? Vad heter den här blomman, det här trädet? Hur ser man på en svan om det är en hane eller en hona? Vi kanske spelar in ett ljud av en grävmaskin om det är det som fångar barnens intresse. Vi filmar kanske hur änderna dyker under vattnet och letar efter mat och har detta som diskussionsunderlag vid vår gemensamma reflektionsstund hemma på förskolan. Vi kan gå på en skattjakt efter en karta, till exempel genom att använda oss av X-note. Här är det roligt att kombinera med QR-koder. Vi lär oss riktningar och att kunna orientera oss i närområdet. Vi tränar också på att följa instruktioner. Geocaching kan enligt Nilsson och Larsson (204) kopplas till miljövård under promenaden i närområdet. Barnen kan träna sig i uppmärksamhet och lära känna olika träd, växter, djur med mera genom att spela bingo i appen Bildjakt. Vi kan leta upp pinnar och skapa vårt eget alfabete. Vi brukar använda oss av en tärningsapp när vi är ute med barnen. Barnen slår tärningen en (eller flera gånger beroende på hur lång man kommit i sitt matematikutforskande) och får sedan i uppgift att gå och hämta exempelvis så många stenar eller pinnar som tärningen visar (eller som summan blir). Vi kan även använda oss av tidtagningsfunktionen på lärplattan när vi exempelvis har springtävlingar utomhus, när vi mäter hur lång tid det tar för oss att gemensamt fylla ett hål med vatten eller hur många gånger vi hinner åka rutschkana på en minut eller något liknande. Genom att använda oss av exempelvis lärplattan för att dokumentera olika intressanta iakttagelser under vår uteaktivitet (promenad), kan barnen reflektera kring det när vi kommer tillbaka till förskolan, eller de kan vara ett stöd när de ska återberätta vad de varit med om. Genom att reflektera tillsammans blir alla aktiviteter språkutvecklande. Ju fler resurser barnet kan erbjudas, oavsett om det vistas ute eller inne, ger ett mervärde för kreativt skapande och ge möjlighet till representationer och meningsskapande. Sammanfattningsvis konstaterar vi att ovanstående kan kopplas till i stort sett samtliga läroplansmål såsom språk, matematik, naturvetenskap, lek, teknik, skapande, samarbete och närmiljö. 6. Reflekterar om vilka krav du ska ställa på administrativa system. Resonera över fördelar och nackdelar kring olika administrativa system Studiegruppen är överens om att följande krav ska ställas på ett administrativt system: Datasäkerhet

6 Lättförståeligt Användarvänligt, till exempel inloggningar och notifieringar. Funktionsenligt Möjligheter till inloggning från oberoende enheter Kommunikationsvänligt (möjlighet för vårdnadshavare att kunna kommentera inlägg samt möjlighet för administratör att stoppa kommentarer.) Möjligt att göra kopplingar till läroplanen. Ska vara till hjälp vid bokning av utvecklingssamtal. System som vi resonerar kring: Tempus Nuddis ett smidigt, snabbt och lättöverskådligt system för barns närvarorapportering. Personalen kan se alla avdelningars barns hämtnings- och lämningstider. Det har varit lätt att implementera för vårdnadshavare. Avdelningarna har lärplattor ute i hallarna endast till detta ändamål där de nuddar in och ut sitt barn. Admin Nuddis finns som en app på pedagogernas lärplattor. Vårdnadshavarna har en egen app där de kan lägga ut scheman veckor i förväg vilket är bra för att kunna planera personalbemanning. Vid exempelvis storhelger har vårdnadshavarna en deadline, efter en viss dag kan man inte justera tiderna. Systemet går snabbt att överblicka, vem som har gått hem, är kvar eller är sjuk, då detta representeras med olika färger. I händelse av brand eller liknande tar vi bara med oss lärplattan så har vi alla uppgifter med oss. Tempus Nuddis har endast varit av positiv karaktär. Hypernet och Dexter till vårdnadshavare. Vårdnadshavarna loggar in på dessa system och lägger där in sina barns scheman. Förändringar kan ta någon dag att genomföra. Personalen skriver sedan ut närvarolistan härifrån veckovis. Personalen får skriva för hand förändringar som sker till nästa dag. Här kan man också se de barn som erbjudits plats. En del vårdnadshavare upplever att systemet är svårt och krångligt och att det lätt blir fel. Office 365 med sharepoint. Upplevdes rörigt i början eftersom det är så många appar. Man kan göra enkäter här men många vet inte detta. Det handlar mycket om att alla ska lära sig vilka möjligheter och funktioner som finns. I sharepoint kan man även lägga sina gemensamma pedagogiska planeringar, veckoplanering, förskollärargrupper, gemensamma dokument. Dessa har inte vårdnadshavare tillgång till. Svårt när man ska lära sig redigera uppe i molnet. Google Drive samma funktioner som Sharepoint. Verksamhetsplanering, protokoll och gemensamma dokument med mera. Time Care Pool - här bokar vi våra vikarier. Det kan ibland bli dubbelarbete, oftast så rings vikarien först och sedan görs bokningen via Time Care Pool, i annat fall får vikarien ingen lön. Lärum och Unikum är två liknande system för vårdnadshavare och pedagoger. Alla pedagoger och vårdnadshavare har en egen inloggning. Varje avdelning har en sida där vi som pedagoger lägger in info från förskolan som blogginlägg. Här lägger vi in veckobrev och sådana händelser som berör många barn. Vi lägger även in lärloggsinlägg. Dessa handlar om enskilda dokumentationer kring barns utforskande och lärande. Vi visar tecken på kunnande och kan så småningom tack vare ett systematiskt dokumentationsarbete även visa på tecken på lärande.

7 Pedagogerna lägger även in de pedagogiska planeringar vi gemensamt arbetat fram och som ligger till grund för vårt arbete. Vi kan sedan koppla ihop barnens lärloggar och blogginlägg till de olika planeringar vi gjort. Då kan vi sedan på ett enkelt sätt se alla aktiviteter vi haft med ett visst barn kopplat till ett speciellt projekt. Vi sätter även en informationsetikett för varje inlägg. Det kan vara: Barns inflytande Normer och värden Utveckling och lärande. Vi kan också på ett enkelt sätt koppla våra aktiviteter till läroplansmål. Det ligger enkelt tillgängligt och det är bara att kryssa i det som gäller. Vårdnadshavarna har möjlighet att kommentera både bilder och inlägg. Tanken är att vi ska få en dialog kring lärandet. Vi kan även använda Lärum och Unikum när vi planerar utvecklingssamtal. Källförteckning Elm Fristorp, Annika & Lindstrand, Fredrik. (202). Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts. Gällhagen, Lena &Wahlström, Elisabet. (203). Lär och lek med surfplatta i förskolan. Stockholm: Natur och kultur. Niemi, Monica. (203). Dokumentera och skapa med lärplatta. Nacka: Askunge Thorsén AB Nilsson, Anna & Larsson, Anette. (204). "Fråga barnen. De kan!" I Ulla-Karin Lundgren Öhman (Red.), Mediepedagogik på barnens villkor (pp ). Lärarförlaget: Stockholm. Skolverket. (998). Läroplan för förskolan 998 reviderad 206. Stockholm: Fritzes. Wahlström, Elisabet (205). Surfplattan som pedagogiskt verktyg.. uppl. Stockholm: Natur & kultur. Åström, Ingela. (204).Utmana tanken -varför, vad och hur? I Ulla-Karin Lundgren Öhman (Red.), Mediepedagogik på barnens villkor (pp.69-82). Lärarförlaget: Stockholm. Änggård, Eva. (202). Ta skapandet på allvar. Förskolan. Hämtad april 5, 208 från

8