Dnr HSN Årsredovisning Hälso- och sjukvårdsnämnd 8 Sjuhärad

Transkript

1 Dnr HSN Årsredovisning 2013

2

3 Sida 1(29) Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG MEDBORGAR-/PATIENT-/KUNDPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Mål för barn och ungdomar Mål för äldre, Mål för personer med cancer Mål för personer med psykisk ohälsa Insatser för kommunikation Rättighetsfrågor VERKSAMHETS-/PROCESSPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Nämndens övergripande mål för processperspektivet är: En välfungerande närvårdsverksamhet som innebär att invånare med behov av vård- och omsorgsinsatser från kommun och region ska erbjudas detta i en oavbruten vårdprocess/kedja Ett välfungerande lokalt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom och skada och ger hälsovinster för invånarna God Vård Vårdgaranti - tillgänglighet Prestationer Miljömål MEDARBETARPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Personalstruktur Personalvolym... 17

4 Sida 2(29) 5.5 Sjukfrånvaro Jämställdhet och mångfald EKONOMIPERSPEKTIVET Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Bilaga 1: Vårdkonsumtion 2013 Bilaga 2: Vårdkonsumtion per kön 2013 Bilaga 3: Ekonomiskt resultat 2013 Bilaga 4: Resultaträkning, Kassaflödesanalys, Balansräkning 2013 Bilaga 5: Noter Resultaträkning och Balansräkning

5 Sida 3(29) 1. Sammanfattning och slutsats Nämndens uppdrag är att verka för en god hälsa och vård på lika villkor. I detta arbete fokuserar nämnden på ett hälsofrämjande synsätt, hög tillgänglighet och god kvalitet. De vårdgivare som nämnden har träffat överenskommelser med arbetar idag hälsofrämjande, och sjukhuset och primärvårdsverksamheten är anslutna till det nationella nätverket för hälsofrämjande sjukvård. En jämförelse med andra delar av regionen visar att tillgängligheten är god, även om det förekommer verksamhetsområden där det finns problem. Exempel på sådana områden utgörs av neuropsykiatriska utredningar, logopedi och sjukvårdsrådgivning. Även väntetiderna vid sjukhusets akutmottagning utgör ett problem. De medicinska resultaten som uppvisas av vårdgivarna är generellt goda. Nämnden har i sitt mål- och inriktningsdokument valt att lägga fokus på följande behovsgrupper: Barn och ungdomar Äldre (65 +) Personer med cancer Personer med psykisk ohälsa Det kan konstateras att den psykiska hälsan för barn och ungdomar försämrats under de senaste åren. I de lokala folkhälsoinsatserna som bl.a. sker i samverkan med kommunerna prioriteras åtgärder som syftar till att stärka hälsosamma levnadsvanor hos barn och deras föräldrar. De äldres hälsa har successivt förbättrats. Det är ändå viktigt för nämnden att fokusera på vården för de mest sjuka äldre. Vården och tillgängligheten för personer som drabbas av cancer bedöms som god. En hög andel av befolkningen drabbas någon gång av psykisk ohälsa. Den psykiatriska verksamheten klarar de uppsatta måltalen för samtliga regionala kvalitetsindikatorer. Nämnden lägger i sitt arbete stor vikt vid rollen som befolkningsföreträdare, och det finns en uttalad strävan i nämnden att utveckla delaktigheten hos befolkningen. Ett antal aktiviteter i syfte att utveckla medborgardialogen har genomförts under året. Bl. a. genomförde nämnden under året ett antal ungdomsdialoger vid 12 gymnasieskolor. Sedan tidigare har nämnden genom dess presidium regelbundna kontakter med pensionärs- och brukarorganisationer samt företrädare för kommunerna.

6 Sida 4(29) Under början av året träffades nya folkhälsoavtal med kommunerna i området. Dessa avtal gäller fr.o.m Hälso- och sjukvårdskansliet utgör sedan ett samlat kansli (HSNK) sedan tidigare fyra lokala kanslier slagits samman till en enhet. Sjukfrånvaron vid enheten ligger på en låg nivå. Nämnden har haft tillåtelse att disponera 6,0 mnkr av eget kapital. Det ekonomiska utfallet har successivt förbättrats under året, efter att nämnden i början av år 2013 drabbades av mycket höga kostnader för högspecialiserad vård. Nämndens resultat för 2013 innebär en negativ avvikelse mot budgeten på knappt en mnkr. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Nämndens uppdrag är att verka för god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. I detta uppdrag ingår att kartlägga befolkningens behov av hälso- och sjukvård och att beställa insatser från olika vårdgivare. Behovskartläggningen ska ske i samverkan med bl.a. kommuner, försäkringskassa, arbetsförmedling och brukarorganisationer. Nämnden har ett samlat ansvar för befolkningens hälsa och tillgången till vård, folkhälsoinsatser och handikappverksamhet. Detta sker bl.a. genom beställning av vård från regionens egna verksamheter samt privata vårdgivare. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Bra 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Nämndens övergripande mål för medborgarperspektivet är: En jämlik hälso- och sjukvård som kännetecknas av hälsofrämjande synsätt, hög tillgänglighet och god kvalitet som ges inom givna resurser och på lika villkor Bedömd måluppfyllelse: God Hälsofrämjande hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård fokuserar på hur verksamhetens samlade insatser bidrar till en bättre hälsa. Med bättre hälsa avses minskning av för tidig död, sjuklighet och

7 Sida 5(29) nyinsjuknande, förbättrad funktionsförmåga, välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet. Kunskap och erfarenhet ska finnas för att möta och stödja människor i deras strävan att ta ansvar för sin egen hälsa och att samtal om levnadsvanor och motiv för förändring av dessa ges samma plats i samtalet med patienten som läkemedel och annan behandling. SÄS SÄS har under året fokuserat på de individinriktade hälsofrämjande och förebyggande insatserna att motverka tobaksbruk och att främja fysisk aktivitet. Samtliga opererande enheter arbetar med rökstopp inför operation. Andelen patienter inom slutenvård som har en dokumenterad rökanamnes uppgår till 40 procent. Under 2013 har det skett en ökning av utskrivningen av FaR i jämförelse med SÄS jobbar systematiskt med att följa upp utskrivna FaR. I det hälsofrämjande uppdraget ingår det att erbjuda öppna föreläsningsserier riktade till befolkningen och medarbetare, vilket man genomför ett par gånger per termin. Beställd primärvård Närhälsan ingår i det nationella nätverket för hälsofrämjande sjukvård. VG Primärvård I Sjuhärad har det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet utvecklats under de senaste åren. Detta arbete har kommit olika långt på vårdcentralerna. Det befolkningsinriktade arbetet pågår. Några vårdcentraler har bland annat bjudit in till kvällsföreläsningar med olika teman någon eller några gånger per år. Samtliga vårdcentraler skriver ut FaR och använder motiverande samtal som metod. Habilitering och Hälsa Vuxenhabiliteringen har utvecklat en livsstilsenkät som vid första vårdplaneringsbesöket erbjudits två olika målgrupper (18-åringar/alla åldrar). Arbetetsättet med livsstilsenkät kommer att fortsätta framöver Tandvård Folktandvården arbetar med FRAMM för barn vilket bland annat innebär att folktandvården träffar barn för hälsosamtal och utför fluorlackning på skolorna i årskurs 6-9. FRAMM står för Fluor, Råd, Arena, Mat, Motivation. I nämndområdet har samtliga klasser fått fluorlackning. Alla träningsskolor i nämndområdet har fått riktade insatser. Hög tillgänglighet

8 Sida 6(29) Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla utifrån behov av vård och behandling, information, rådgivning, tidbokning och av fysisk tillgänglighet. Nämndens utgångspunkt är en balans mellan ambitioner och befintliga resurser samtidigt som strävan är att få ut så mycket vård och hälsa som möjligt. SÄS Tillgängligheten till första besök är på SÄS är god. Målet för kömiljarden nås för behandling. Totalt nås vårdgarantin. Svårigheter att uppfylla vårdgarantin för besök förekommer framförallt inom endokrinologi, lungsjukvård, magnetröntgen (MR)- undersökning av hjärna, knäled och ländrygg. Tillgängligheten för fördjupade utredningar och behandling för barn och unga med neuropsykiatriskproblematik är låg med mycket långa vårdtider. Nämnden har under året uppmärksammat detta och för kontinuerligt dialog med sjukhuset med krav på åtgärder för att komma till rätta med kösituationen. Beställd primärvård Sjukvårdsrådgivningen (SVR) har under året haft stora brister i tillgänglighet. Svarsfrekvensen varierar mellan % för årets första sju månader. Övergången till ett nytt telefonisystem som gjordes under första kvartalet har enligt SVR påverkat tillgängligheten negativt på grund av stora tekniska problem hos leverantören. Under året har SVR genomfört flera åtgärder för att öka tillgängligheten. De fyra regionala utbudspunkterna arbetar numera i en gemensam kö. Fortsatt utveckling av samverkan för att öka tillgängligheten och en gemensam bemanningsplanering har införts för att kunna möta befolkningens behov på olika tider av dygnet. VG Primärvård Samtliga vårdcentraler erbjuder tidsbokning via internet. Även 1177/sjukvårdsrådgivningen kan boka tider vid vårdcentral via internet. SKL:s mätning i mars 2013 visade en hög telefontillgänglighet på nästan samtliga vårdcentraler i Sjuhärad. En uppdatering pågår i tillgänglighetsdatabasen för samtliga vårdcentraler. I Sjuhärad har flera vårdcentraler byggts om för att öka tillgängligheten. Habilitering och Hälsa Habilitering och Hälsa klarar vårdgarantin och uppvisar en måluppfyllelsegrad på 100 procent när det gäller utprovning av hörapparater.

9 Sida 7(29) Tandvård I barn- och ungdomstandvården i Sjuhärad uteblir 0,6 procent av barnen från planerat besök efter upprepade kallelser. Över 90 procent av folktandvårdens samtliga kliniker i allmäntandvård och specialisttandvård är anslutna till Tillgänglighetsdatabasen. Databasen är tillgänglig på varje kliniks hemsida. I specialisttandvården har Södra Älvsborg haft problem att rekrytera specialisttandläkare. Det innebär delvis ökade kötider till bettfysiologi, parodontologi och endodonti med varierande väntetider under året på mellan månader. God kvalitet. SÄS SÄS ska erbjuda en hälso- och sjukvård som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och som utgår från patientens behov, förutsättningar och önskemål. Sjukhuset har överlag goda medicinska resultat i de nationella kvalitetsregistren. Ett fyrtiotal regiongemensamma kvalitetsindikatorer är framtagna med fastställda måltal. SÄS når så gott som samtliga uppsatta måltal. VG Primärvård Vårdcentralerna i området ligger väl till när det gäller kvalitet i jämförelse med VGRs övriga vårdenheter inom VGPV. Samtliga vårdcentraler i nämndområdet har en 100-procentig täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret för diabetesvård. Samtliga vårdenheter har genomfört läkemedelsgenomgångar av omkring hälften av patienterna som har besökt vårdcentralen och som är 75 år och äldre. Detta ligger på samma nivå som regionsnittet. Tandvård Folktandvårdens patientenkät visar på ett nöjdkundindex på 88 (skala 1-100). För specialisttandvården redovisas ett nöjdkundindex på 91. Journalgranskning för 2013 ger inga allvarliga avvikelser. Nämndens prioriterade grupper I nämndens mål och inriktning för verksamhetsåren har nämnden valt att fokusera på barn och ungdomar, äldre (65 +), personer med cancer och personer med psykisk ohälsa Mål för barn och ungdomar Barn och ungdomars hälsa är i huvudsak god men bilden är inte enbart positiv. Ohälsan har

10 Sida 8(29) fortlöpande förskjutits från fysisk ohälsa till psykosocialt betingade besvär. Nedstämdhet och oro hos framförallt flickor har ökat markant under senare år. Antalet barn och ungdomar med en neuropsykiatrisk diagnos ökar väsentligt. Även antalet barn och ungdomar med allergier och diabetes ökar också. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är fortfarande hög. Barn och unga ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor Barn och unga ges förutsättningar för psykisk hälsa och välbefinnande Barn och unga med psykisk ohälsa erbjuds en evidensbaserad vård och behandling på rätt vårdnivå med rätt kompetens Bedömd måluppfyllelse: God Förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor och psykisk hälsa och välbefinnande Grunden för inriktningen på de lokala folkhälsoinsatser som genomförs enligt avtal med kommunerna i Sjuhärad är det nationella målet, där ett område är barn och ungas uppväxtvillkor. Föräldrastödet är en insats som prioriterats i samtliga kommuner för att stärka hälsosamma levnadsvanor hos barn och deras föräldrar men också genom att stärka föräldraskapet och förbättra samspelet i familjen. I det lokala folkhälsoarbetet prioriteras även tillgängliga fysiska miljöer för att stärka vardagsaktiviteter. I den senaste enkäten från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) redovisas en generell minskning av alkohol- och tobakskonsumtion. Barn och unga med psykisk ohälsa erbjuds en evidensbaserad vård och behandling på rätt vårdnivå med rätt kompetens Bra kvalitet utifrån regionala kvalitetsindikatorer konstateras inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Verksamheten klarar måltalen för samtliga regionala kvalitetsindikatorer. För att säkerställa målet har nämnden gett SÄS/BUP ett riktat uppdrag att vidareutveckla samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrins lokala öppenvårdsmottagningar, vårdcentraler och BUM i Södra Älvsborg avseende konsultation, rådgivning och kompetensutveckling. Det har dock visat sig att det har varit svårt att få samverkan mellan BUP och vårdcentralerna att fungera. En fungerande samverkan mellan vårdcentralerna och BUP är en förutsättning för att barn och unga med psykisk ohälsa ska få vård på rätt vårdnivå. Samverkan mellan BUP och ungdomsmottagningarna fungerar väl sedan många år tillbaka. Tillgängligheten är hög till ett första besök inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), däremot är tillgängligheten till fördjupad utredning och behandling låg. En orsak till detta är

11 Sida 9(29) ett högt remissinflöde för neuropsykiatriska utredningar. Nämnden har under året följt upp kvaliteten och tillgängligheten inom ätstörningsvården. I uppdraget till SÄS ingår det att använda ett enhetligt system för systematisk uppföljning av ätstörningsvården med fokus på bedömning, behandlingsutvärdering och kvalitetsutveckling, som också innefattar registrering i det psykiatriska kvalitetsregistret för ätstörningar RIKSÄT. BUP:s täckningsgrad i detta kvalitetsregister är mycket låg Mål för äldre, 65 + Äldres hälsa har väsentligt förbättrats de senaste decennierna och idag är många personer vid god vigör långt upp i åren. Vi lever allt längre vilket innebär ökad risk för nya sjukdomar samtidigt som fler överlever genom sjukvårdens insatser. För att bättre tillgodose äldres behov behöver en mer situations- och individanpassad hälso- och sjukvård utvecklas. Detta ställer större krav på sjukvården och omsorgen vad gäller resurser, kunskap och samverkan. Äldre ges förutsättningar för en god och hälsosam ålderdom Äldre får en sammanhållen vård på rätt vårdnivå i sin närhet Bedömd måluppfyllelse: God Förutsättningar för en god och hälsosam ålderdom Folkhälsoarbetet för äldre omfattar bland annat satsningar på att skapa sociala mötesplatser, stimulans till fysisk aktivitet och goda matvanor. Även för äldre är det viktigt med tillgängliga fysiska miljöer för att stärka vardagsaktiviteter. Utöver detta har man i Tranemo under år 2013 projekterat för ett utomhusgym som ska stå klart år Äldre får en sammanhållen vård på rätt vårdnivå i sin närhet SÄS På SÄS har över hälften av åldersgruppen 65 + riskbedömts avseende fall, trycksår och undernäring i kvalitetsregistret Senior Alert. Andelen äldre som återinläggs inom 30 dagar minskar stadigt. För att mäta om äldre får en sammanhållen vård används SKL:s indikator för återinläggning inom 30 dagar. Det nationella måltalet är att <15 procent återinläggs. SÄS måluppfyllelse uppgår till 16,2 procent. VG Primärvård Primärvården är första linjens vård och ska vara delaktig i vårdplanering när patient, kommun eller slutenvård önskar. Samtliga vårdcentraler gör hembesök i både ordinära och särskilda boenden när behov finns.

12 Sida 10(29) Tandvård Den uppsökande tandvårdsverksamheten i nämndområdet redovisar att 84 procent av målgruppen tackar ja till att få en munhälsobedömning. Av dessa har 53 procent fått en munhälsobedömning. Det innebär att 47 procent av de som har tackat ja till erbjudandet att få en munhälsobedömning av olika skäl inte fått det. Orsakerna till bortfall i samband med genomförandet av undersökningen som vårdgivarna uppger är bland annat felaktig adress, ej hemma, vill ej eller avliden Mål för personer med cancer Antalet personer som drabbas av någon form av cancer har ökat konstant de senaste två decennierna. Var tredje person i Sverige insjuknar någon gång i cancer. Överlevnaden i många former av cancersjukdomar har successivt förbättrats. Idag kan många personer leva länge med en cancersjukdom. Många cancersjukdomar är undvikbara genom förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården samt förändrade levnadsvanor. Personer med cancer erbjuds en vård och behandling med hög kvalitet som är tillgänglig i enlighet regionens fastställda ledtider Vid livets slutskede erbjuds personer med cancer en vård och behandling som hjälper individen att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge en god symtomlindring. Bedömd måluppfyllelse: God Personer med cancer erbjuds en vård och behandling med hög kvalitet som är tillgänglig i enlighet regionens fastställda ledtider SÄS SÄS har under 2013 klarat den regionala cancergarantin. Under året har väntetiden för vuxna med välgrundad misstanke om cancer och som fått vänta högst 14 dagar från remissankomst till besök varierat mellan procent. Det regionala måltalet är 80 procent. SÄS arbetar med att patienter som har fått cancerdiagnos ska få en namngiven kontaktsjuksköterska i enlighet med det nationella vårdprogrammet. Vid livets slutskede erbjuds personer med cancer en vård och behandling som hjälper individen att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge en god symtomlindring SÄS

13 Sida 11(29) Omkring 30 procent av patienterna som avlidit på SÄS och registrerats palliativregistret har fått ett så kallat brytpunktssamtal Mål för personer med psykisk ohälsa Över 50 procent av kvinnorna och 25 procent av männen riskerar att någon gång råka ut för en depression eller andra psykiska besvär. Även mildare symptom kan innebära högre risk att senare drabbas av allvarlig psykisk sjukdom. Det är lika viktigt att personer som söker hjälp bemöts med respekt, inlevelse och förståelse som att behandlingen är anpassad efter dennes behov och önskningar. Ges hjälpen på det sättet, i ett tidigt skede, behöver inte de sociala och personliga konsekvenserna av en psykisk ohälsa bli så stora. Personer med psykisk ohälsa erbjuds en evidensbaserad vård och behandling på rätt vårdnivå med rätt kompetens Personer med svårare och komplexa psykiatriska sjukdomstillstånd möter en väl fungerande vård som samverkar med boendekommunen Bedömd måluppfyllelse: God Personer med psykisk ohälsa erbjuds en evidensbaserad vård och behandling på rätt vårdnivå med rätt kompetens Vuxenpsykiatrin vid SÄS (VUP) klarar måltalen för samtliga regionala kvalitetsindikatorer. Indikatorerna har fokus på diagnossättning och skriftliga vårdplaner. VUP klarar även väntetiderna för vårdgarantin till första besök, 90 dagar. Dessutom uppnås även måluppfyllelsen för den s.k. kömiljarden. VUP deltar aktivt i det regionala och nationella arbetet med att säkerställa vården för patientgrupper med självskadebeteende och emotionell instabil personlighetsstörning genom evidensbaserade metoder och god tillgänglighet. Under åter har VUP genomfört utbildning riktad till personal inom den somatiska vården framförallt inom akutvården för att förbättra bemötande av patienter med självskada. Personer med svårare och komplexa psykiatriska sjukdomstillstånd möter en väl fungerande vård som samverkar med boendekommunen Psykiatrin vid SÄS samverkan med kommunerna och deltar aktivt i arbetet med närvårdssamverkan i Södra Älvsborg som bl.a har fokus på personer med psykisk funktionsnedsättning och med behov av insatser från både kommun och region. 3.2 Insatser för kommunikation Ett av nämndens strategiska mål är att stärka delaktigheten hos befolkningen genom god dialog och kommunikation. Det gör man genom att använda sig av olika metoder och former beroende på målgrupp. Under året har nämndens ledamöter i organiserad form haft dialog

14 Sida 12(29) med medborgare generellt, ungdomar, representanter för pensionärs- och brukar- och patientorganisationer. Under maj och oktober genomförde nämndledamöterna ungdomsdialoger på 12 gymnasieskolor. Totalt svarade 689 ungdomar på åtta enkätfrågor på temat Psykisk hälsa Hur mår du? En enkätsammanställning från dialogen är framtagen och finns publicerad på nämndens webbplats. Dessa aktiviteter har fått ett medialt genomslag. I samband med presentationen av resultat från CAN 1 -enkäten om ungdomars alkohol-, tobaks- och drogbruk gick nämnden ut med ett pressmeddelande som resulterade i ett antal lokala tidningsartiklar. 3.3 Rättighetsfrågor Nämnden lyfter i sitt mål- och inriktningsdokument fram alla människors rättigheter. Lika värde och möjligheter ska respekteras. Ingen diskriminering får förekomma. Att arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv innebär att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor och ska utgå ifrån ett helhetsperspektiv. Detta omfattar såväl etnicitet, funktionshinder, jämställdhet och HBTQ (homo-, bi- och transsexuella samt queer) som ålder och kön. Genom vårdöverenskommelser och avtal har nämnden gett vårdgivarna i uppdrag att erbjuda vård och behandling och ett bemötande utifrån rättighetsbaserat förhållningssätt med vägledning av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Skillnader i resultat i vården ska analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv, Redovisa statistik könsuppdelat när det så är möjligt samt analysera resultat ur ett jämställdhetsperspektiv Samtliga vårdgivare redovisar könsuppdelad statistik när de administrativa systemen så tillåter. Sjukhusen tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli gör en enklare analys om resultaten för de regionsgemensamma kvalitetsindikatorerna visa på några av eventuella könsskillnader. Utbilda nämnd och personal vid HSNK Borås i rättighetsfrågor i syfte att säkerställa att nämndens arbetssätt och beslut är rättighetsbaserade Under hösten 2013 utbildade Rättighetskommitténs kansli nämndens ledamöter och tjänstemän från nämndens kansli i rättighetsbaserat och normkritiskt förhållningssätt. Följa upp att samtliga vårdgivare finns registrerade i tillgänglighetsdatabasen och 1 CAN Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning

15 Sida 13(29) genomför de åtgärder för anpassningar som har påpekats i samband med inventering. Vårdgivare som nämnden har avtal med registrerar i tillgänglighetsdatabasen. Majoriteten av verksamheterna finns inlagda. Följa upp att vårdgivarnas information till patienterna även finns tillgänglig i anpassad format för personer med funktionsnedsättning Webbsidor är anpassade för personer som har svårt att se och det finns möjlighet att lyssna på innehållet. Följa upp att samtliga ungdomsmottagningar är tillgängliga för ungdomar med funktionsnedsättning Samtliga ungdomsmottagningar i området är tillgängliga för ungdomar med funktionsnedsättning. Följa upp samverkan med RFSL och deras arbete med att erbjuda skolinformation till samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Sjuhärad RFSL har under året erbjudit samtliga skolor att komma och informera om HBTQ frågor och normkritiskt tänkande. Föreningen har även varit och informerat på nämnd. 4. Verksamhets-/Processperspektivet OK

16 Sida 14(29) 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Nämndens övergripande mål för processperspektivet är: En välfungerande närvårdssamverkan som innebär att invånare med behov av vård- och omsorgsinsatser från kommun och region ska erbjudas detta i en obruten vårdprocess/kedja Ett välfungerande lokalt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom och skada och ger hälsovinster för invånarna En välfungerande närvårdsverksamhet som innebär att invånare med behov av vård- och omsorgsinsatser från kommun och region ska erbjudas detta i en oavbruten vårdprocess/kedja En förutsättning att få en välfungerande närvårdssamverkan är att representanter från samtliga parter på alla nivåer deltar på såväl lokal som delregional nivå. Nämnden och vårdgivarna deltar aktivt i närvårdssamverkan i enlighet med intentionerna i som anges i Inriktning av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Äldre Verksamheterna i Södra Älvsborg har lyckats bra med kvalitetsutveckling med hjälp av införande av kvalitetsregister inom området mest sjuka äldre. Jämfört med andra vårdsamverkansområden inom regionen är Södra Älvsborg det vårdsamverkansområde som har haft störst bredd i sitt införande av kvalitetsregister under För 2013 fick kommunerna i Södra Älvsborg 24 mnkr i prestationsersättningar för fortsatt kvalitetsutveckling. Västra Götalandsregionen erhåller totalt ca 47 mnkr för motsvarande prestation. Psykisk ohälsa Arbetet inom ramen för psykiatriöverenskommelsen mellan staten, kommunerna och landstingen är koncentrerat till två huvudområden barn och unga samt personer med omfattande eller komplicerad allvarlig psykiatrisk problematik. Syftet är att uppmuntra, stärka och intensifiera utvecklingsarbetet i kommunerna och VGR. Kommunerna i Södra Älvsborg fick för 2013 närmare 7,5 mnkr i prestationsersättningar för att man klarat vissa bestämda krav i arbetet med att motverka psykisk ohälsa. Västra Götalandsregionen erhåller totalt ca 60 mnkr. För barn utfaller ersättningen utifrån väntetider i vården och upprättade samordnade individuella planer. Prestationsersättningen utgår för vuxna med omfattande komplicerande psykiatriska problem inom områdena, registrering i kvalitetsregister, aktivt arbete för minskad tvångsåtgärder och genomföra inventeringar av behov.

17 Sida 15(29) Ett välfungerande lokalt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom och skada och ger hälsovinster för invånarna Nämnden bedriver lokalt folkhälsoarbetet i samverkan med kommunerna vilket regleras i samverkansavtal avseende samordnartjänster och folkhälsoinsatser. Under året har dialogen och samverkan med kommunerna utvecklats med en ökad delaktighet från nämndens sida i planeringen av gemensamma folkhälsoinsatser. 4.2 God Vård Under året har vårdöverenskommelserna med sjukhusen utifrån ett antal indikatorer följt upp regionens ledningssystem God Vård med fokus på patientsäkerhet, patientens ställning, kvalitet, jämlikhet, tillgänglighet och effektivitet. SÄS uppfyller kraven som ställs enligt God Vård och bedriver ett aktivt utvecklingsarbete vad det gäller patientfokuserad vård, säker vård och kunskapsbaserad vård. Sjukhuset har ett etablerat samarbete med Västra Götalandsregionens kunskapscentrum för jämlik vård. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Måluppfyllelsegraden för besök vid SÄS har under året legat mellan 89 och 99 procent, medan måluppfyllelsegraden för behandlingar har legat mellan 93 och 99 procent. Svårigheter att uppfylla vårdgarantin för besök har framförallt funnits inom endokrinologi, där måluppfyllelsegraden varierat mellan 77 och 93 procent. Under årets sista månader har även hjärt- och lungsjukvården och ögonsjukvården haft svårigheter med att klara vårdgarantin. Tillgängligheten till MR-undersökningar av hjärna, knäled och ländrygg har försämrats under den senare delen av året. Sjukhusen har ett åtagande att följa regionens utvecklingsplan för akutmottagningarna. En del av detta utgörs av att klara de regionala måltalen för tid till läkare (TTL) på 90 procent inom 60 min och total genomloppstid (TGT) på 90 procent av patienterna inom fyra timmar från ankomst till avslutat besök. Måluppfyllelsen för sjukhusen i regionen har för TTL varierat mellan 41 och 46 procent och för TGT mellan 54 och 60 procent. Motsvarande värden för SÄS har för TTL varierat mellan 44 och 50 procent och för TGT mellan 39 och 53 procent. Måluppfyllelsen för fördjupade utredningar samt behandling hos Habilitering och Hälsa respektive SÄS nås inte. Orsaken uppges vara ett fortsatt högt remissinflöde för neuropsykiatriska utredningar. Habilitering och Hälsa klarar vårdgarantin och redovisar en måluppfyllelsegrad på 100 procent vad gäller utprovning av hörapparater. Sveriges kommuner och landsting mäter telefontillgängligheten (100 procent av de som ringer

18 Sida 16(29) skall få svar samma dag) och väntetid till allmänläkarbesök (patienten skall erhålla besök inom sju dagar) på vårdcentralerna två gånger om året. I mätningarna som gjorts i april och oktober uppvisade i södra Älvsborg en måluppfyllelse för telefonkontakt på 97 respektive och 92 procent och tid till allmänläkarbesök 94 respektive och 92 procent. 4.4 Prestationer Konsumtionssiffror avseende 2013 redovisas i bilagorna 1 och 2. Det har skett en minskning av den slutna somatiska vården för vårdtillfällen och DRG-poäng jämfört med föregående år. Antal inskrivningar i den slutna psykiatriska vården för vuxna ligger på samma nivå jämfört med föregående år, medan antalet vårddagar har ökat både för barn och för vuxna. Det är en större andel kvinnor än män som haft ett vårdtillfällen i den slutna vården. Största skillnaden mellan könen är i barn- och ungdomspsykiatrin där flickor står för majoriteten av vårddagarna. I den öppna sjukhusvården ses en minskning av antal besök totalt sett jämfört med föregående år men en ökning sett till det budgeterade. Jämförelse mellan åren inom de olika områdena kan ej göras på grund av förändrat rapporteringssätt. Konsumtionen av vård inom VG Primärvård samt övrig primärvård har minskat jämfört med föregående år. Främst gäller detta för besök hos övriga än för läkarbesök. Det är en större andel kvinnor än män som besökt den öppna vården. 4.5 Miljömål Förvaltningen har inga egna miljömål utan arbetar med de uppsatta målen i det miljöpolitiska programmet. Förvaltningen har en miljögrupp som består av fyra personer, en miljösamordnare och lokala tre miljöombud. 5. Medarbetarperspektivet Bra 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) bildades i mars 2012 efter en sammanslagning av fyra tidigare självständiga Hälso- och sjukvårdskanslier.

19 Sida 17(29) Sammanslagningen innebar att fyra olika kulturer skulle förenas för ökad samordning i beställningsarbetet. I anslutning till sammanslagningen ålades det nya kansliet ett sparbeting på 15 Mnkr motsvarande ca 15 procent av den totala budgeten. Detta har uppnåtts genom att inte tillsätta vakanta tjänster, minska de administrativa kostnaderna samt att sluta med annonsering i Eniros blå sidor har det nybildade kansliet haft som målsättning att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska, heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning, lönestrukturen inom HSNK ska analyseras, en kartläggning av kompetensförsörjning ska påbörjas samt att ansvar och befogenheter inom förvaltningen ska tydliggöras. Kansliet har genomfört planerade aktiviteter under 2013 och nått de uppsatta målen. Löneskillnaden mellan män och kvinnor innebär att den genomsnittliga lönen för kvinnor utgör 87,8 procent av den genomsnittliga lönen för män. En BAS-värdering för samtliga medarbetare har genomförts och ligger till grund för lönestrategi 2014 och framåt. Heltidsanställning erbjuds alltid vid rekrytering. En satsning på ledarskaps- och ledningsgruppsutveckling har genomförts. Hösten 2013 genomfördes en bred utbildning av medarbetare till dialogstödjare som en del av medarbetarskapsutveckling och ett långsiktigt arbete startade i december 2013 med syfte att öka delaktigheten och förbättra målkvaliteten inom HSNK. Det är de områden som fallit ut som förbättringsområden i den medarbetarenkät som genomfördes hösten Personalstruktur Personalstrukturen är oförändrad i jämförelse med tidigare. 5.4 Personalvolym Som framgår av nedanstående redovisning uppgick antalet anställda till 146 personer, vilket innebär en ökning med två personer i jämförelse med läget Dessa siffror utgör emellertid ögonblicksbilder som inte beskriver faktiskt bemanningsläge eller egentliga personalförändringar under en längre tid. De 146 anställda består dels av 17 personer som arbetar som lokala folkhälsoplanerare i Skaraborg dels av 129 personer som vid det senaste årsskiftet var anställda vid HSNK. Antalet årsarbetare exklusive folkhälsoplanerarna i Skaraborg har under året uppgått till 116. Av dessa har knappt sex årsarbetare varit visstidsanställda. Heltidsanställning utgör norm vid kansliet. Det finns inga ofrivilligt deltidsanställda vid HSNK.

20 Sida 18(29) Anställda per personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration % % Summa % % 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron 2012 respektive 2013 framgår av nedanstående tabell. Sjukfrånvaron har minskat från 4,25 procent år 2012 till 3,67 år 2013, och ligger på en fortsatt låg nivå. Andelen långtidssjukskrivna av den totala sjukskrivningssiffran har också minskat, från 62,68 till 60,49 procent. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 4,33 % 4,78 % Män 1,46 % 2,38 % Totalt 3,67 % 4,25 % Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Kvinnor 63,21 % 62,16 % Män 33,36 % 66,37 % Totalt 60,49 % 62,68 % 5.7 Jämställdhet och mångfald Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli omfattas av den Jämställdhets- & Mångfaldsplan som gäller för de centrala kanslierna inom Västra Götalandsregionen. Av denna plan framgår vilka

21 Sida 19(29) aktiviteter och åtgärder som avses genomföras och hur innehållet i planen ska följas upp. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har under 2013 genomfört en översyn av alla BASvärderingar inom förvaltningen för att på detta sätt få samsyn och en gemensam grund för lönestrategi Kansliet arbetar aktivt med att det inte ska förekomma några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Förvaltningschefen har genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. Jämställdhetsindexet JÄMIX består av 9 nyckeltal, vilka ska redovisas av förvaltningar och bolag med minst 50 anställda. JÄMIX-resultatet kommer att vara klart först i slutet av januari, och kommer därför att redovisas i särskild ordning. 7. Ekonomiperspektivet OK 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Nämnden har som övergripande mål Bästa möjliga vård och hälsa inom givna resurser. En viktig restriktion i detta sammanhang utgörs av nämndens strategiska mål God ekonomisk hushållning, vilket förutsätter en ekonomi i balans. Nämndens utgångspunkt är en balans mellan ambitioner och befintliga resurser samtidigt som strävan är att få ut så mycket vård som möjligt. Regelbundna uppföljningar av tecknade överenskommelser och nämndens ekonomi ger signaler om eventuella avvikelser. Uppföljning av nämndens mål och ekonomi görs regelbundet under året genom månadsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning m.m. 7.2 Ekonomiskt resultat Resultat och avvikelser mot budget framgår av bifogade sammanställning (Bilaga 3). Här framgår att nämnden redovisar ett negativt resultat på 6,6 mnkr mot regionbidraget och en negativ budgetavvikelse på 0,6 mnkr. Under året har nämndens resultat successivt förbättrats genom att kostnaderna för Regionoch rikssjukvård planat ut. För år 2013 har nämnden haft tillåtelse att disponera 6,0 mnkr av eget kapital.

22 Sida 20(29) Nedan lämnas kommentarer runt utfallen för de olika delarna i budgeten. Region- och rikssjukvård Region- och rikssjukvård i regionen bedrivs huvudsakligen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Nämnden har under året endast ersatt regionens egna sjukhus för högspecialiserad vård. I den mån högspecialiserad vård konsumerats hos andra vårdgivare har detta betalats av remitterande sjukhus i enlighet med gällande ansvarsstruktur. Ersättningarna som avser den högspecialiserade vården utgör en del av de totala kostnaderna för vård vid regionens egna sjukhus, eftersom de ingår i det samlade ersättningstaket för berörda enheter och i huvudsak ersätts på samma sätt övrig sjukhusvård. Under det första halvåret belastades nämnden med kostnader för ett par extremt dyra patienter. Kostnadskurvan för Region- och rikssjukvård har under det andra halvåret planat ut och avvikelsen mot budget har därmed minskat. Totalt har emellertid ingen ekonomisk återhämtning skett för denna budgetpost, utan vården för dessa patienter påverkar alltjämt resultatet. Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen Utfallet beskriver de kostnader för länssjukvård som nämnden haft mot de olika sjukhusen i regionen. I avvikelsen ingår extra ersättning till SÄS på grund av ökat antal förlossningar ( hål i taket ). Sammantaget föreligger en negativ budgetavvikelseavvikelse för vård vid regionens egna sjukhus (Region- och rikssjukvård respektive länssjukvård). Privata sjukhus Redovisningen avser Lundby sjukhus. Privata specialister i regionen Kostnaderna avser specialistläkare på taxan, upphandlad specialistverksamhet och mammografi. Utomregional vård (RIA) Kostnaderna för sådan vård av företrädesvis akut karaktär som ges till nämndinvånarna i samband med vistelse utanför regionen benämns RIA-vård (RIA = RiksAvtal). Kostnaderna

23 Sida 21(29) för denna vård minskade år 2012 och ligger kvar på i princip oförändrad nivå. Primärvård VG Primärvård Kostnaderna för VG Primärvård i offentlig och privat drift redovisas på separata rader, men bör ses som en helhet. Den samlade budgeten för år 2013 byggde på ett antal antaganden utifrån bl.a. innehållet i kravboken samt faktiskt kostnadsutfall under Den negativa avvikelsen är framförallt relaterad till en ökning av den relativa vårdtyngden. I utfallet ingår ca 4,0 mnkr som utgör målrelaterad ersättning, som ej klarats av vårdenheterna. Dessa medel har istället utbetalats till HSU i enlighet med gällande regelverk. Offentlig primärvård övrigt Under denna rubrik redovisas den offentliga primärvårdsverksamhet som ligger utanför VG Primärvård som rehabilitering, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, ungdomsmottagningar och mödrahälsovård. För år 2013 har nämnden haft kostnadsansvar för hjälpmedel. Privat primärvård övrigt I övrig privat primärvård ingår främst allmänläkare och sjukgymnaster som ersätts enligt den nationella taxan. Antalet etableringar på sjukgymnastsidan har ökat och en del tidigare etableringar har ersatts med nya p.g.a. försäljningar Detta har medfört att kostnaderna har ökat. Utomregional primärvård Redovisade kostnader avser s.k. RiA-vård (jfr ovan) av primärvårdskaraktär. Resultatet utgör skillnaden mellan kostnaderna och intäkterna för utomlänsvården efter justeringar mot enheterna inom VGPV. Övrig primärvård Redovisade kostnader avser ersättning till Samrehab samt bidrag för inkontinenshjälpmedel till kommunerna i området. Tandvård Offentlig och privat Samlat uppvisas ett positivt resultat mot tandvården, som främst kan relateras till den

24 Sida 22(29) uppsökande tandvården. Handikappverksamhet Offentlig och privat Kostnaderna avser främst ersättning till Habilitering och hälsa samt privat behandlingshemsvård och genomförande av vissa körkortsprövningar. Den negativa avvikelsen är främst relaterad till utprovning av hörselhjälpmedel vid hörcentraler utanför nämndområdet. Folkhälsomedel Avsatta medel för folkhälsoinsatser har inte förbrukats fullt ut. Läkemedelskostnader Kostnaderna för läkemedel har minskat kraftigt under de senast åren. Även år 2013 ansluter till denna trend. Här avspeglas det faktum att antalet läkare som ersätts enligt den nationella taxan har minskat genom anslutning till vårdvalsmodellen. Vissa dyra läkemedel med stor volym har utgått ur subventionen. Dessutom påverkas kostnaderna av patentutgångar. Sjukresor Kostnaderna för sjukresor har ökat kraftigt de senare åren. För år 2012 skedde emellertid ett trendbrott, som främst beror på att en ny upphandling genomförts under året. Kostnadsnivån är för år 2013 oförändrad i jämförelse med år Samordningsförbund Kostnaderna avser nämndens engagemang i de två samordningsförbund som nämnden lämnat bidrag till år Nämndkostnader I likhet med föregående år uppvisar nämndens egen budget ett överskott. Kansliorganisation Utfallet för kansliet innebär en positiv avvikelse mot budgeten främst beroende på att en del av de anställda frivilligt trappat ned sin tjänstgöring. Vissa vakanser har också förekommit under året. Övrigt

25 Sida 23(29) Under posten övrigt redovisas särskilda projekt bl. a. Vårdbarometern, och Vården på webben, finansiella kostnader/intäkter samt tillfälliga ersättningar. I det sistnämnda fallet handlar det om att återbetalning skett av folkhälsomedel. I likhet med övriga verksamheter påfördes nämnden avdrag i 2013 års budget för: Externa kostnader för kurser och konferenser Externa konsultkostnader Externa kostnader för trycksaker, information och PR Sammantaget kan konstateras en påtaglig minskning som i jämförelse med föregående år uppgår till 529 tkr, eller 50 procent. De huvudsakliga orsakerna är dels att externa konsulter anlitats i mindre omfattning för utredningsuppdrag att telefonkatalogens Blå sidor har avvecklats. I denna redovisning ingår inte vissa kansligemensamma kostnader som för nämndens del uppgår till 107 tkr. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Som framgått ovan redovisar nämnden i princip ett 0,6 mnkr motsvarar 0,2 promille av den totala omslutningen. Under året har nämnden haft extraordinära kostnader för Region- och rikssjukvård, vilket utgör huvudorsaken till den negativa avvikelsen. 7.4 Eget kapital Nämnden har haft tillstånd att ianspråkta 6,0 mnkr av eget kapital och har härutöver disponerat 0,6 mnkr. Nämndens utgående egna kapital uppgår till 51,3 mnkr. 8. Bokslutsdokument och noter Resultaträkning, balansräkning mm framgår av bilaga 4-5. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Antalet resta mil i tjänsten ska minska 1)Målet för 2013 på antal körda mil med bil per årsarbetare: En minskning med minst 10 procent jämfört med Varning Resultatet för 2013: Totalt antal resta mil med bil per årsarbetare 2013 är 220,24 mil jämfört med 172 mil 2011, vilket innebär en ökning med 28 procent. Kommentar: Att antalet resta mil ökat från 2011 kan bero på att hälso- och sjukvårdskanslierna i Uddevalla, Göteborg, Borås och Mariestad har slagits

26 Sida 24(29) ihop till en förvaltning och att personalen i högre grad samverkar och deltar på gemensamma möten. 2) Målet för 2013 på antal resta mil med flyg per årsarbetare: En minskning med minst 5 procent jämfört med Resultatet för 2013: Totalt antal resta mil med flyg per årsarbetare 2013 är 13,5 mil jämfört med 14 mil 2011, vilket är en minskning med 3,57 procent. 3) Antalet videokonferenser har inte kunnat redovisas. Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Ej bedömt Samverkan psykiatrin och ungdomsmottagningarna Ungdomsmottagningar UM, barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin har i uppdrag att samverka för att bryta en psykisk ohälsoutveckling hos ungdomar och unga vuxna. Detta är ett samarbete som är etablerat sedan många år tillbaka och tycks ha hittat sina former I nämndens vårdöverenskommelse med primärvården åtar sig vårdgivaren att UM ska erbjuda sådan terapi. Nämnden har använt de statliga psykiatripengarna till att erbjuda korttidsterapi. Nämnden har använt de statliga psykiatripengarna till att förstärka ungdomsmottagningarna så att det på samtliga ungdomsmottagningar finns tillgång till psykolog alternativt psykoterapeut utöver kuratorer. Genom denna satsning vill nämnden medverka till att skapa förutsättningar för ett ökat psykiskt välbefinnande hos ungdomar. VG primärvård Samtliga vårdcentraler erbjuder kognitiv beteendeterapi (KBT). På vårdcentralerna har man psykiskt välbefinnandet i fokus. Det arbetas mer nu än tidigare med den psykiska hälsan och ohälsan. På samtliga vårdcentraler finns det idag tillgång till psykolog med KBT-kompetens. Andelen barn med övervikt och fetma ska minska Styrtal: Ej bedömt 1) Andel 10-åringar med fetma. 2) Andel 10-åringar med övervikt. Uppgifter går inte att få fram på ovanstående indikatorer

27 Sida 25(29) Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Styrtal: Ej bedömt Antal avsiktliga självdestruktiva handlingar per invånare i Västra Götaland som lett till behandling inom sluten vård, för män respektive kvinnor (exklusive 0-9 år). Mål 2013: Minskning. Vårdtillfällen för självskador är i det närmast oförändrad mellan perioderna och för invånarna i nämndområdet. Antalet självdestruktiva handlingar per invånare som lett till behandling inom slutenvård för personer över 9 år bosatta i Sjuhärad under perioden är 129. Motsvarande siffra för perioden är 124. De små förändringar som kan ses beror sannolikt på slumpmässiga variationer. Förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer ska minska Varning I nedanstående diagram framgår utvecklingen av andel dospatienter med 10 eller fler läkemedel. Härav framgår att andelen i nämndområdet förefaller ligga kvar på en ungefärligen oförändrad nivå och att andelen är relativt hög i jämförelse med regionen i övrigt.

28 Sida 26(29) Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska minska SÄS Bra Nämndens lokala mål för SÄS avseende vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård är < 5 procent. Andelen patienter under de första tio månaderna var 4,87 procent vilket är samma nivå som Det regionala måltalet är < 8 procent. Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv Nämnden har under året inte bedrivit något specifikt utvecklingsarbete Ej bedömt Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Bra 1) Andelen patienter som väntat kortare än 90 dagar på besök vid SÄS under november månad i år uppgick till 94 procent, och antalet patienter som väntat längre tid 2013 uppgår till 341 stycken. 2) Andelen patienter som väntat mindre än 90 dagar på SÄS för operation/åtgärd under november 2013 uppgick till 99 procent. Antalet patienter som väntat längre än 90 dagar uppgick till 24 stycken år ) Andelen patienter som väntat kortare tid än 30 dagar på besök till barn- och ungdomspsykiatrin uppgick i november år 2013 till 93 procent november Antalet patienter som väntat längre än 30 dagar uppgick till fyra. Mer av den nära vården ska erbjudas patienten i hemmet genom ökad samverkan mellan kommunal och regional vård Ej bedömt Andelen hembesök/hemsjukvårdsbesök för individer 75 år eller äldre uppgick år 2013 till 11,3 procent, vilket innebär ett i stort sett oförändrat värde i jämförelse med år 2012 (11,4 procent). Detta innebär en något lägre andel i jämförelse med andelen för hela regionen som år 2013 uppgick till 13,0 procent Det totala antalet hembesök har minskat mellan år 2012 och år 2013, från till

29 Sida 27(29) Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås Varning Sjukhusen har ett åtagande att följa regionens utvecklingsplan för akutmottagningarna. En del av detta är att klara de regionala ledtiderna tid till läkare (TTL, 90 procent inom 60 min) och total genomloppstid (TGT, 90 procent av patienterna inom 4 tim. från ankomst till avlutat besök). Regionens måluppfyllelse under perioden har inom TTL legat mellan 41 och 46 procent och TGT mellan 54 och 60 procent. SÄS måluppfyllelse inom TTL har under året legat mellan 44 och 50 procent och TGT mellan 39 och 53 procent. Skillnaderna i tandhälsa mellan olika socioekonomiska grupper ska minska Ej bedömt Vid analys av 2013 års data avseende tandhälsan hos 12-åringar kan slutsatsen dras att skillnader i tandhälsa mellan olika socioekonomiska grupper har samma struktur som för 2012, dvs. att skillnaden har minskat något. Skillnaden är tydlig mellan kliniker med socioekonomisk förstärkning och kliniker med låg risk som endast fått basförebyggande vård till barn. Tandhälsan har förbättrats i båda grupperna men för de barn som bor i socioekonomisk utsatta områden är förbättringen störst. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Bra Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli arbetar systematiskt med miljöarbetet och har tagit fram ett miljöledningssystem. Detta följer inte standarden för miljöledningssystem, men eftersom verksamhetens miljöpåverkan är relativt liten har förvaltningen gjort bedömningen att det är tillräckligt. Samtliga anställda omfattas av miljöledningssystemet. Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Samtliga vårdgivare som nämnden har avtal och överenskommelser med registrerar i tillgänglighetsdatabasen. Bra

30 Sida 28(29) Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Bra Medellön månadsavlönade, kr Kvinnor kr kr Män kr kr Totalt kr kr Kvinnor/Män % 87,82 % 85,22 % Måltalet för 2013 är att kvinnors andel av mäns lön hamnar på 77,7 procent. Utfallet för 2013, Medellön för kvinnor/medellön för män, är 87,8 procent och kansliet har klarat målet. Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning Bra Styrtal: 1) Andel ofrivilligt deltidsanställda av tillsvidareanställda. Mål 2013: 0,0 procent. Det finns inga ofrivilligt har deltidsanställda och kansliet har därmed uppnått målet. 2) Andel utannonserade heltidstjänster av samtliga utannonserade tillsvidaretjänster. Mål 2013: 80 procent. Alla HSNK 2 s utannonserade tjänster är heltidstjänster och kansliet har uppnått målet. Västra Götalandsregionen ska klara sin egen kompetensförsörjning Kansliet har inte använt sig av bemanningsföretag. Bra REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Resultatet för år 2013 ligger i princip inom ramen för givna förutsättningar. OK 2 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli