Delårsbokslut augusti 2013 Häls o- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad. Ärendet Bifogat överlämnas förslag till delårsbokslut augusti 2013.

Transkript

1 Ärende 1 Sida 1 Tjänsteutlåtande Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Jan Blomqvist Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Delårsbokslut augusti 2013 Häls o- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad Ärendet Bifogat överlämnas förslag till delårsbokslut augusti Förs lag till bes lut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad godkänner föreliggande förslag till delårsbokslut augusti Översänder delårsbokslut augusti 2013 till regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Susanne Tedsjö Hälso- och sjukvårdschef Jan Blomqvist Ekonomichef Expedieras till Regionstyrelsen POSTADRESS: Box Borås BESÖKSADRESS: Ekenäsgatan 15 Solhem Plan 10 TELEFON: vxl HEMSIDA: E-POST: hsk.boras@vgregion.se

2

3 Dnr HSN Delårsbokslut 31 augusti 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad

4 Sida 1(14) 1. Sammanfattning och slutsats Nämnden lägger i sitt arbete stor vikt vid rollen som befolkningsföreträdare. Ett antal aktiviteter i syfte att utveckla medborgardialogen har initierats och pågår. Här kan bl.a. att nämnden under den gångna våren genomfört dialogaktiviteter vid ett antal gymnasieskolor i området och att diskussionerna med kommunerna kring folkhälsoarbetet fortsätter. Vårdgivarna i området driver ett antal hälsofrämjande aktiviteter, och närvårdsarbetet fortsätter. Under våren har också en fördjupad uppföljning av ätstörningsvården genomförts. Arbetet i syfte att utveckla denna vård kommer att fortsätta. Arbetet med att ta fram nya eller justerade vårdöverenskommelser för år 2014 pågår och kommer att avslutas under september. Nämnden konstaterar att detta arbete utgår från en mycket ansträngd ekonomisk situation. Uppföljning av nuvarande vårdöverenskommelser följer en särskild tidplan. Resultat avseende de uppgifter som hittills lämnats från berörda verksamheter kommer att föreläggas nämnden i oktober. Tillgängligheten med utgångspunkt från vårdgarantin är fortsatt god, men har dock försämrats under sommaren. Hälso- och sjukvårdskansliet i Borås är sedan sammanslaget med de övriga hälsooch sjukvårdskanslierna i regionen. Sjukfrånvaron vid enheten ligger på en fortsatt låg nivå. Ekonomin har successivt stabiliserats, men nämnden har under början av året drabbats av osedvanligt höga kostnader för högspecialiserad vård av rikskaraktär, vilket i hög grad medverkat till ett negativt periodresultat och en prognos för helåret, som innebär ett underskott på ca 13 mnkr. 3. Medborgarperspektivet Bra 3.1 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Nämndens övergripande mål för medborgarperspektivet är En jämlik hälso- och sjukvård och tandvård som kännetecknas av ett hälsofrämjande synsätt, hög tillgänglighet, god kvalitet

5 Sida 2(14) och ges på lika villkor samt Ett välfungerande lokalt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom och skada. Nämnden lyfter fram följande strategiska mål för medborgarperspektivet Stärkt delaktighet hos befolkningen God kunskap hos befolkningen om sambanden mellan levnadsvanor och hälsa God tillgänglighet till hälso- och sjukvård och tandvård Hälsovinster för invånarna Fungerande närvård Förutom ovan angivna strategiska mål har nämnden valt att prioritera fyra grupper i befolkningen som har en ökad sårbarhet: barn och ungdomar, äldre, personer med psykisk ohälsa och personer med cancer. Stärkt delaktighet hos befolkningen Ett av hälso- och sjukvårdsnämndens främsta uppdrag är att företräda befolkningen i Sjuhärad. Ungdomar är en av flera viktiga målgrupper som nämnden vill utveckla en kontinuerlig dialog med i syfte att stärka delaktigheten hos befolkningen. Under våren har nämnden genomfört spontana dialoger på fem gymnasieskolor i Sjuhärad för att inhämta synpunkter och synliggöra nämndens uppdrag och arbete. Dialogerna har bl. a. resulterat i 330 enkätsvar på åtta frågor om psykisk hälsa. En sammanställning av svaren har redovisats för nämnden, återkopplats till skolorna samt delgivits media. Under hösten 2013 fortsätter nämnden sina dialogaktiviteter på temat psykisk hälsa med besök på ytterligare tio gymnasieskolor i nämndområdet. I nämndens arbete med att utveckla en god kommunikation med invånarna, förs sedan ett antal år tillbaka regelbundna dialoger fyra gånger per år med det lokala pensionärsrådet i Sjuhärad samt rådet för funktionsnedsatta i Sjuhärad. God kunskap hos befolkningen om sambanden mellan levnadsvanor och hälsa och hälsovinster för invånarna Dessa två strategiska mål syftar till att förbättra invånarnas fysiska och psykiska hälsa. Dessutom vill nämnden förbättra samverkan med kommunerna och andra aktörer för att skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Under våren har nedanstående aktiviteter genomförts. Presidiet har haft dialog med kommunerna för att utveckla det gemensamma lokala folkhälsoarbetet och uppdragit åt tjänstemännen att ta fram en gemensam plan för verksamhetsåret 2014 med konkreta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser med fokus på levnadsvanor och psykisk hälsa.

6 Sida 3(14) Under våren har ytterligare en familjecentral startats i Borås med placering på Sjöbo. Det finns nu två familjecentraler i Borås. Målet är tre, en i varje stadsdel. Den tredje kommer att starta under hösten. Vårdgivarnas uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande finns reglerat i samtliga vårdöverenskommelser med vårdgivarna. Uppdragen innebär att kunskap och erfarenhet ska finnas för att möta och stödja människor i deras strävan att ta ansvar för sin egen hälsa, och att samtal om levnadsvanor och motiv för förändring av dessa ges samma plats i samtalet med patienten som läkemedel och annan behandling. Uppdraget har under våren följs upp i dialogen med vårdgivarna samt i enlighet med vårdöverenskommelsernas uppföljningsplaner. SÄS och Närhälsan är medlemmar i det nationella nätverket för hälsofrämjande sjukvård (HFS). Det innebär att man arbetar för att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en hälsoorientering av hälso- och sjukvården inom fyra perspektiv: patient-, befolknings-, medarbetar- samt styr/ledningsperspektivet. SÄS SÄS arbetar systematiskt och aktivt med att implementera hälsofrämjande aktiviteter, vilket är ett av 11 sjukhusövergripande förbättringsprogram. Fokus under året är tobaksprevention och systematisk användning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR) för högriskgrupper som är definierade i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Målet med arbetet är att öka förskrivningen samt uppföljning av följsamhet till ordination. Under det första halvåret kan ses en ökad förskrivning i jämförelse med motsvarande period Under våren har SÄS genomfört sju öppna hälsofrämjande föreläsningar, i såväl Borås som i Skene med tema kring: matvanor, alkohol, fysisk aktivitet, stresshantering, tobak, sömn och beteendeförändring. Beställd primärvård och VG Primärvård Både beställd primärvård och vårdcentraler inom VG Primärvård har i uppdrag att verka för sexuell hälsa, identifiera risk och missbruk, använda fysisk aktivitet på recept i behandlande syfte och att öka den fysiska aktiviteten, motverka övervikt och fetma. Habilitering och Hälsa Verksamheterna har strävat efter att lyfta fram individens resurser och möjligheter istället för att fokusera på svagheter. Vidare har verksamheterna arbetat med att identifiera riskfaktorer för ohälsa hos barn och unga kopplat till levnadsvanor för att kunna ge råd och stöd till förändringar. Folktandvården Folktandvårdens verksamheter genomsyras av ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt både mot individ och mot befolkning. Riktade insatser till barn görs genom Fluor-Råd-Arena-Motivation-Mat (FRAMM) och att man deltar i lokala projekt med tandborstning på förskola. Kontakt har tagits med Tandvårdsstyrelsen för att om möjligt utveckla en riktad

7 Sida 4(14) folkhälsoinsats i samverkan med den planerade familjecentralen på Boda och folkhälsoenheten i Borås, med syftet att främja god munhälsa hos småbarn. God tillgänglighet till hälso- och sjukvård och tandvård Tillgängligheten utifrån aspekter kring vårdgarantin m.m. beskrivs nedan under avsnittet 4.3 Vårdgaranti tillgänglighet Samtliga vårdgivare följs upp kontinuerligt med speciellt fokus på tillgänglighet till akutmottagning och neuropsykiatriska utredningar såväl för barn- och ungdomar som för vuxna. Fungerande närvård En väl utvecklad närvårdssamverkan är en förutsättning för att skapa en obruten vårdkedja för patienterna samt ett effektivt nyttjande av de gemensamma resurserna. I enlighet med Inriktning av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg är nämndens ordförande ledamot i det politiska samrådsorganet på delregionalnivå och förvaltningen är representerad i dess styrgrupp. Det är genom samrådet och styrgruppen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg som styrning och ledning på denna nivå sker. Vårdgivarna har i uppdrag att delta aktivt i arbetet. SÄS tar en aktiv roll liksom representanterna för Närhälsan och Habilitering och hälsa Nämndens prioriterade grupper Nämnden prioriterar följande grupper i befolkningen: Barn och ungdomar Äldre + 65 Personer med cancer Personer med psykisk ohälsa Till varje grupp har nämnden identifierat ett antal framgångsfaktorer kopplat till förslag på åtgärder Barn och ungdomar Ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor Folkhälsoarbetet, som nämnden bedriver i samverkan med kommunerna, har en viktig roll för att kunna ge förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor och psykisk hälsa och välbefinnande hos barn och unga. Nya samverkansavtal med kommunerna tecknades i början av året och under våren har ett aktivt planeringsarbete inför verksamhetsåren bedrivits med fokus på hälsofrämjande insatser kring levnadsvanor och psykisk hälsa.

8 Sida 5(14) Ges förutsättningar för psykisk hälsa och välbefinnande I syfte att nå nämndens mål för barn och unga har nämnden fortsatt fokus på att säkerställa att det finns familjecentral och ungdomsmottagning i varje kommun. Arbetet sker i dialog med kommunerna och beställd primärvård. Med psykisk ohälsa erbjuds en evidensbaserad vård och behandling på rätt vårdnivå med rätt kompetens För att säkerställa att unga med ätstörningsproblematik får vård och behandling på rätt vårdnivå med rätt kompetens genomfördes en fördjupad uppföljning av ätstörningsvården i Södra Älvsborg avseende vårdkvalitet, resultat samt tillgänglighet ur ett befolkningsperspektiv. Utredning visar att i vissa fall får ungdomar vård och behandling på fel vårdnivå. Kansliet har fått i uppdrag at följa upp att berörda vårdgivare samverkar kring patientgruppen för att vård på rätt vårdnivå ges. Äldre + 65 Ges förutsättningar för en god och hälsosam ålderdom Folkhälsoarbetet som nämnden bedriver i samverkan med kommunerna har en viktig roll för att kunna ge förutsättningar för en god och hälsosam ålderdom. I planeringsarbetet inför verksamhetsåren är ett aktivt åldrade ett insatsområde som lyfts fram. får en sammanhållen vård på rätt vårdnivå i sin närhet Nämnden deltar i Närvårdssamverkan södra Älvsborg där ett utvecklingsarbete pågår kring mest sjuka i syfte att vårdgivarna i samverkan ska identifiera målgruppen samt förbättra samordnade vårdplanering. Personer med cancer Personer med cancer erbjuds en vård och behandling med hög kvalitet som är tillgänglig i enlighet regionens fastställda ledtider Detta mål följs upp månadsvis. Under perioden januari till juli månad har tillgängligheten för vuxna med välgrundad misstanke om cancer som väntat högst 14 dagar för besök, från inkommen remiss, varierat 81 och 95 procent. Tillgängligheten var sämst under juni och juli med 85 respektive 81 procent. Vid livets slutskede erbjuds personer med cancer en vård och behandling som hjälper individen att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och ge en god symtomlindring.

9 Sida 6(14) Detta mål följs genom att mäta täckningsgraden i det nationella palliativregistret, samt förbättring av kvalitetsindikatorer vad det gäller brytpunktssamtal, injektion mot ångest, smärtskattningskalor och munhälsa. Målen är satta av SKL och Socialdepartementet och resultatet redovisas på närvårdsområdet Södra Älvsborg. Den totala täckningsgraden i palliativregistret för Närvårdsområdena i södra Älvsborg för det första halvåret är 80 procent. Målet är 70 procent. Förbättringen av kvalitetsindikatorerna har ökat succesivt under våren och var vid den sista mätningen i augusti 9,4 procentandelar. Målet är minst 5 procentandelar. Målet är att öka vårdkvaliteten med lägst 5 procentandelar vad gäller brytpunktssamtal, injektion mot ångest, smärtskattningskalor och munhälsa Personer med psykisk ohälsa Att personer med psykisk ohälsa erbjuds en evidensbaserad vård och behandling på rätt vårdnivå med rätt kompetens Målet följs upp under hösten och kommer att redovisas i årsredovisningen. Att personer med svårare och komplexa psykiatriska sjukdomstillstånd möter en väl fungerande vård som samverkar med boendekommunen Målet följs upp genom antal registrerade avvikelser i närvårdssamverkan mellan kommun och region i samband med årsredovisning. 3.3 Rättighetsfrågor Nämnden lyfter i sitt mål- och inriktningsdokument fram att alla människors rättigheter, lika värde och möjligheter ska respekteras. Ingen diskriminering får förekomma. Att arbeta utifrån ett rättighetsperspektiv innebär att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor och ska utgå ifrån ett helhetsperspektiv. Detta omfattar såväl etnicitet, funktionshinder, jämställdhet och HBTQ (homo-, bi- och transsexuella samt queer) som ålder och kön. Av nämnden planerade aktiviteter för 2013 har följande genomförts: Statistik redovisas könsuppdelat när det så är möjligt samt analysera resultat ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta finns med i vårdöverenskommelserna. Uppföljning sker av vårdgivares registrering i tillgänglighetsdatabasen sker. Indikatorn finns med i uppföljningsplaner. Samverkan med RFSL och deras arbete med att erbjuda skolinformation till samtliga

10 Sida 7(14) högstadie- och gymnasieskolor i Sjuhärad följs. Samtliga högstadie- och gymnasieskolor har fått erbjudande. Under våren har elever på 23 av 83 möjliga skolor fått information om HBTQ. RFSL samarbetar med Navet science center i utbildning av lärare inom sex och samlevnad. 4. Processperspektivet OK 4.1 Verksamheternas mål i processperspektivet Nämndens övergripande mål för verksamhets-/processperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetssätt ska hålla hög kvalitet och har som strategiskt mål för processperspektivet välutvecklade strategier och rutiner för nämndens budget-, beställnings- och uppföljningsarbete För att nå målet arbetar nämnden med att få en stor delaktighet i nämnden, integrera medborgar- och brukardialogen som en del av nämndens budget-, beställnings- och uppföljningsarbetet samt att nämndens ledamöter ska ha en god omvärldsbevakning. Under våren har nedanstående aktiviteter pågått. Nämndens dialog med företrädare för funktionsnedsatta och pensionärer inom ramen för nämndens Råd för funktionsnedsatta (RÅFF) och Lokala pensionärsrådet sker företrädesvis genom presidiet. Planering för dialogen under 2013 har förbättrats och följer nämndens budget och beställningsprocess. Nämndledamöternas delaktighet och engagemang är stor i dialogen med befolkningen i övrigt. 4.2 God Vård Nämndens överenskommelser bygger på att vårdgivarna fortsätter arbeta för att utveckla vården inom de olika kvalitetsområdena i God Vård. Fokus ligger på patientsäkerhet, patientens ställning, kvalitet, jämlikhet, tillgänglighet och effektivitet. I överenskommelserna med SÄS görs uppföljning via ett antal indikatorer inom vart och ett av de sex kvalitetsområdena. Även i överenskommelserna med Beställd Primärvård, Habilitering och Hälsa samt Tandvårdsförvaltningen följs de olika områdena inom God vård upp via

11 Sida 8(14) indikatorer. God vård perspektiven följs upp i sin helhet i samband med årsredovisning i enlighet med uppföljningsplan. Jämlik vård Nämndens övergripande mål är att hälso- och sjukvården ska vara jämlik och ges på lika villkor. Därför anger nämnden i sina vårdöverenskommelser att vårdgivarna erbjuder vård och behandling och ett bemötande utifrån rättighetsbaserat förhållningssätt med vägledning av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Könsuppdelad statistik I samband med uppföljningen av regionens kvalitetsindikatorer som sker i höst kommer resultat redovisas könsuppdelat. 1. Finns det skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkar? Skillnader finns. 2. Skillnader i resultat i vården analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I Samband med uppföljning av verksamhetsåret 2012 visar att det finns könsskillnader i statistiken i sjukhusen inrapporterade resultat för vissa kvalitetsindikatorer bland annat inom hjärtsjukvården, diabetsvården och dialysvården 3. En orsak till skillnader inom hjärtsjukvården är att det finns en klar skillnad mellan könen i insjuknande i kranskärlssjukdom där 75 procent är män. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Under perioden januari till juli månad har SÄS måluppfyllelsegrad inom vårdgarantin för besök har legat mellan 90 och 99 procent. För behandlingar har måluppfyllelsegraden legat mellan 95 och 98 procent. Svårigheter att uppfylla vårdgarantin för besök har framförallt förelegat inom endokrinologi, som legat mellan 83 och 95 procent. Under de senaste månaderna har även hjärt- och lungsjukvården haft svårigheter med att uppfylla vårdgarantin. Under april - juli var måluppfyllelsen mellan 61 och 84 procent. Sjukhusen har även ett åtagande att följa regionens utvecklingsplan för akutmottagningarna. En del av detta är att klara de regionala ledtiderna tid till läkare (TTL, 90 procent inom 60 min) och total genomloppstid (TGT, 90 procent av patienterna inom 4 tim. från ankomst till avlutat besök). Regionens måluppfyllelse i juli månads mätning var inom TTL 44 procent och TGT 57 procent. SÄS måluppfyllelse i juli månads mätning inom TTL var 49 procent och TGT 49 procent.

12 Sida 9(14) Måluppfyllelsen för fördjupade utredningar samt behandling på BUP vid SÄS och vid barnhabiliteringen nås inte. Orsaken anges vara ett högt remissinflöde för neuropsykiatriska utredningar. Enheterna har inför år 2013 och 2014 fått ta del av statsbidraget för en förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa i syfte med att komma tillrätta med köerna. SÄS beräknar att kön kommer att ha betats av inom ett år tack vare att de rekryterat två psykologer och verksamheten ser även över möjligheten att hitta effektivare arbetssätt inom utredningsdelen. Habilitering och Hälsa klarar vårdgarantin och uppvisar en måluppfyllelsegrad på 100 procent när det gäller utprovning av hörapparater. Sveriges kommuner och landsting mäter telefontillgängligheten (100 procent av de som ringer skall få svar samma dag) och väntetid till allmänläkarbesök (patienten skall erhålla besök inom sju dagar) på vårdcentralerna två gånger om året. I april månads mätning för södra Älvsborg var tillgängligheten inom VG Primärvård god och uppvisade för telefonkontakt en måluppfyllelse på 97 procent och tid till allmänläkarbesök 94 procent. 4.4 Prestationer Invånarnas vårdkonsumtion redovisas i bifogade sammanställning, Bilaga 1. Beslut har fattats om ett samlat uppdrag till SÄS för den specialiserade barn- och ungdomssjukvården från Ansvaret har tidigare legat såväl på offentlig primärvård som på SÄS. Antal vårdtillfällen inom den slutna vården är fler under första kvartalet jämfört med föregående år. Konsumtionen av vård inom VG Primärvård har ökat för både läkarbesök men minskat för övriga besök. Antalet besök i övrig primärvård har minskat jämfört med föregående år. 5. Medarbetarperspektivet Bra 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet De fyra tidigare lokala hälso- och sjukvårdskanslierna är sedan ett år tillbaka hopslagna till ett samlat kansli (HSNK). En verksamhetsplan för år 2013 har tagits fram för kansliet. I verksamhetsplanen beskrivs organisationens egna mål och hanteringen av fullmäktiges mål. Till verksamhetsplanen finns en särskild genomförandeplan kopplad. Av nedanstående matris

13 Sida 10(14) framgår mål, ansvar och tidplan. Ett ledningssystem som klargör ansvar och befogenheter är klart i enlighet med tidplanen. Vad Hur Vem När Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Kartläggning av var dessa skillnader finns görs av lönesättande chefer tillsammans med personalhandläggare för jämförbart arbete dvs. vi jämför befattning, erfarenhet och kön. I lönerevisionen skall eventuellt osakliga skillnader utjämnas. Beställardirektören2013 Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning Vid nyrekrytering erbjuds alltid heltid Linjechefer 2013 Lönestrukturen inom HSNK ska analyseras Kartläggning av nuvarande lönestruktur. Ny BAS-värdering för samtliga kategorier genomförd senast maj- 13. BeställardirektörenOktober 2013 HR Kartläggning av samlad kompetens inom HSNK (resursbank) Jämföra motsvarande tjänster och arbetsinnehåll. Oskäliga löneskillnader ska elimineras. HR tar fram en gemensam mall HSK chef senast juni-13. Kartläggning genomförs efter fastställd mall vid HR varje kontor. Ställs samman för hela kansliet av HR December 2013 Ta fram ett ledningssystem som klargör ansvar och befogenheter Chefsgruppen tar fram ett styrdokument som förankras i 18- gruppen och bland medarbetare. Beställardirektör April 2013

14 Sida 11(14) 5.4 Personalvolym Personalvolymen är i jämförelse med föregående år oförändrad, och uppgår till 143 personer. I denna summa ingår 18 folkhälsoplanerare i Skaraborg. 5.5 Sjukfrånvaro Den relativa sjukfrånvaron framgår av nedanstående tabell. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 4,8% 4,6% Män 2,4% 1,3% Totalt 4,3% 3,8% Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Kvinnor 63,9% 69,9% Män 63,3% 18,4% Totalt 63,8% 65,8% Den ackumulerade sjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period föregående år från 4,3 till 3,8 procent. Andelen långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron har ökat marginellt från 63,8 till 65,8procent. 7. Ekonomiperspektivet Varning 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Nämnden har som övergripande mål Bästa möjliga vård och hälsa inom givna resurser. En viktig restriktion i detta sammanhang utgörs av nämndens strategiska mål God ekonomisk hushållning, vilket förutsätter en ekonomi i balans. Nämndens utgångspunkt är en balans mellan ambitioner och befintliga resurser samtidigt som strävan är att få ut så mycket vård som möjligt. Regelbundna uppföljningar av tecknade överenskommelser och nämndens ekonomi ger signaler om eventuella avvikelser. Uppföljning av nämndens mål och ekonomi görs regelbundet under året genom månadsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning m.m.

15 Sida 12(14) 7.2 Ekonomiskt resultat Nämnden redovisade år 2012 ett nollresultat efter genomförd riskdelning. Det egentliga resultatet utifrån givna budgetförutsättningar innebar dock en negativ avvikelse på drygt 30 mnkr, vilket delvis kan förklaras av att nämnden förutsattes redovisa ett positivt resultat på ungefärligen motsvarande belopp. För år 2013 har nämnden tillåtelse att disponera 6,0 mnkr av eget kapital. Resultatet per augusti 2013, som framgår av bifogade sammanställning (Bilaga 2), innebär ett underskott mot den periodiserade budgeten på 3,9 mnkr som huvudsakligen kan kopplas till ersättningar till de offentliga sjukhusen, såväl region- och rikssjukvård som länssjukvård. I det förstnämnda fallet rör det sig i hög grad om temporära kostnader beroende på extremt dyr vård för enstaka patienter. Således har vården av ett fåtal patienter under det första halvåret medfört att kostnaderna för den högspecialiserade vård som bedöms rikssjukvård legat på en nivå ca 15 mnkr utöver vad som kan betraktas som normalt. Kostnadskurvan för region- och rikssjukvård förväntas emellertid fortsättningsvis plana ut under året. Däremot bedöms kostnaderna för länssjukvård vid regionens egna sjukhus även fortsatt under året ligga över budget, vilket kan betraktas som en bekräftelse på den ökning av den relativa konsumtionen som kunde konstateras för år Sammantaget kan dock en resultatförbättring konstateras. Den mest påtagliga förbättringen utgörs av en relativ kostnadsminskning för VG Primärvård Denna bedöms som stabil. Även kostnaderna för utomregional länssjukvård uppvisar en fortsatt kraftig minskning, medan kostnaderna för utomregional primärvård ligger betydligt högre än budget. Var dessa kostnader kommer att hamna slutgiltigt är emellertid osäkert. Vad gäller övrig privat primärvård kan konstateras att det under förra och innevarande år tillkommit ett antal sjukgymnastetableringar på den nationella taxan, vilket medför starkt ökade kostnader. Kostnaderna för sjukresor har minskat som en konsekvens av att nya och för regionen mer förmånliga avtal har tecknats med transportörer. Särskilda projekt har belastas regelmässigt av kostnader för konsultinsatser, Vårdbarometern, FOU-Sjuhärad och kostnader för det regiongemensamma IT-nätet. Genom att telefonkatalogens blå sidor avvecklats och det i nuläget inte förefaller aktuellt med köp av konsultinsatser förväntas kostnaderna hamna på en förhållandevis låg nivå. Tillfälliga ersättningar avser framförallt folkhälsomedel som återbetalats från kommunerna. Sammantaget redovisas i prognosen en negativ avvikelse mot den fastställda budgeten på 13,2 mnkr, vilket motsvarar ca 0,3 procent av den totala omslutningen. Detta utgör en förbättring i förhållande till det resultat som förväntades baserat på utfallet i maj. I likhet med övriga verksamheter påfördes nämnden avdrag i 2013 års budget för: Externa kostnader för kurser och konferenser

16 Sida 13(14) Externa konsultkostnader Externa kostnader för trycksaker, information och PR Dessa kostnader är av den karaktären att de oftast kommer med en viss ryckighet under året varför en trend för kostnadsutvecklingen är svår att beskriva i nuläget. Sammantaget kan emellertid konstateras en påtaglig minskning som i jämförelse med sammaperiod föregående år uppgår till 675 tkr, eller 67 procent. De huvudsakliga orsakerna är dels att KPMG anlitades under år 2012 för att göra en översyn av nämndens folkhälsoavtal och att telefonkatalogens Blå sidor har avvecklats. Den relativa minskningen planar dock ut successivt under året. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Som framgått ovan beräknar nämnden ett negativt resultat för innevarande år. Då nämndens kostnader är uppbundna i överenskommelser med privata och offentliga vårdgivare är det svårt att genomföra kortsiktiga åtgärder för att anpassa kostnaderna. I en del av fallen föreligger juridiskt bindande avtal och om nämnden skulle pröva att justera befintliga överenskommelser med exempelvis sjukhusen skulle ett förbättrat resultat innebära motsvarande resultatförsämring för motparten. 7.4 Eget kapital Regionstyrelsen har för år 2013 beviljat nämnden att ianspråkta sammanlagt 6,0 mnkr av eget kapital. Härav avser 1,0 mnkr en temporär extra ersättning till SÄS kopplat till ett förändrat ansvar för den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten, och 5,0 mnkr utgör ett generellt omställningsbidrag, som också riktas mot SÄS. Dessa medel kommer att disponeras, och prognosen indikerar att en ytterligare del av det egna kapitalet än vad som finns angivet i budgeten kommer att disponeras. 8. Bokslutsdokument och noter Resultaträkning, balansräkning m.m. framgår av Bilaga 3 4. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna OK 1) Andelen patienter som väntat kortare tid än 90 dagar på besök vid SÄS under juli månad i år uppgår till 90 procent och 2012 var motsvarande andel 98 procent. Antalet patienter som väntat 2013 uppgår till 596, 2012 var antalet väntande 68. 2) Andelen patienter som väntat kortare än 90 dagar på operation/åtgärd under

17 Sida 14(14) juli månad i år och 2012 var 95 procent. Antal patienter som väntat i år uppgår till 98 stycken och 2012 var antalet väntande 86 stycken. 3) Andelen patienter som väntat kortare tid än 30 dagar på besök till SÄS BUP-mottagning var 58 procent juli 2013 och 100 procent Antal patienter som väntat juli 2013 uppgår till 33 stycken. Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås Varning Sjukhusen har även ett åtagande att följa regionens utvecklingsplan för akutmottagningarna. En del av detta är att klara de regionala ledtiderna tid till läkare (TTL, 90 procent inom 60 min) och total genomloppstid (TGT, 90 procent av patienterna inom 4 tim. från ankomst till avlutat besök). Regionens måluppfyllelse i juli månads mätning var inom TTL 44 procent och TGT 57 procent. Under samma period 2012 var måluppfyllelsen inom TTL 48 procent och inom TGT 67 procent. SÄS måluppfyllelse i juli månad inom TTL var 49 procent och TGT 49 procent. Under samma period 2012 var måluppfyllelsen inom TTL 55 procent och inom TGT 61 procent. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad Hanne Jensen Ordförande Susanne Tedsjö Hälso- och sjukvårdschef

18 Bilaga 1 Konsumtionsrapport HSN 8, Period Helår Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse utfall prognos Konsumtion i tusental budget budget Sjukhus offentliga & privata Slutenvård, somatik Sjukhusvårdtillfälle 19,1 17,6 19,0 1,4 29,0 26,9 28,8 2,1 DRG poäng 18,4 16,7 18,6 1,7 27,8 25,5 28,5 2,3 Vårddagar övrig verksamhet 2,8 2,0 2,3 0,8 3,8 3,2 3,8 0,6 Slutenvård psykiatri Vuxenpsykiatri, inskrivningar 0,8 1,0 0,9 0,1 1,4 1,5 1,3 0,1 Vuxenpsykiatri, vårddagar 10,6 11,8 10,1 1,2 16,6 17,6 15,4 1,0 BUP, vårddagar 0,7 0,8 0,6 0,1 0,9 1,2 0,9 0,3 Öppen vård, somatik Läkarbesök 105,5 162,1 Övriga besök 93,3 135,7 Summa besök 198,7 297,9 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 4,7 8,4 Övriga besök, vuxenpsykiatri 32,4 45,6 Läkarbesök, BUP 0,8 1,1 Övriga besök, BUP 5,0 8,1 Summa besök 42,9 63,3 Länssjukvård, exkl sjukhus och VGPV Läkarbesök 11,2 12,7 16,5 1,6 19,1 20,5 25,6 1,4 Övriga besök 18,7 19,2 21,0 0,5 28,6 28,9 32,7 0,2 Summa besök 29,8 31,9 37,5 2,1 47,7 49,4 58,4 1,6 VG Primärvård Läkarbesök 177,2 164,8 175,4 12,3 281,6 266,0 267,0 15,5 Övriga besök 153,4 144,7 161,1 8,7 237,2 233,5 256,4 3,8 Summa besök 330,6 309,5 336,5 21,1 518,8 499,5 523,4 19,3 Primärvård övrigt Läkarbesök 8,4 9,3 9,8 0,9 13,2 15,1 15,5 1,9 Övriga besök 120,5 111,8 126,0 8,6 192,6 180,7 192,4 11,9 Summa besök 128,9 121,2 135,8 7,7 205,8 195,8 207,9 10,0 Utomregional vård Vårdtillfällen 0,5 0,7 0,6 0,1 0,8 1,0 0,9 0,2 Vårddagar 2,3 2,7 2,5 0,4 4,0 4,0 4,0 0,0 Besök sjukhus 5,0 4,4 4,1 0,6 6,9 6,6 7,5 0,3 Primärvård/Specialistvård 6,7 5,0 4,7 1,7 7,8 7,5 10,2 0,3 Tandvård Antal färdigbehandlade barn 14,2 14,7 15,3 0,5 22,0 22,1 24,1 0,1

19

20 Resultatrapport HSN HSN Sjuhärad Bilaga 2 Mkr Utfall t.o.m per augusti Helårsresultat Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Prognos Budget helår Avvik budget/prognos Utfall helår fg år Region- o rikssjukvård Offentlig region- o rikssjukv -137,1-132,1-5,0-122,3-208,8-202,8-6,0-193,3 Summa Region- o rikssjukvård -137,1-132,1-5,0-122,3-208,8-202,8-6,0-193,3 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen , ,6-10, , , ,7-15, ,7 Privata sjukhus i regionen -0,5-0,7 0,2-0,5-1,1-1,1 0,0-0,7 Privata specialister i regionen -20,6-19,2-1,4-18,1-31,0-31,0 0,0-30,5 Utomregional länssjukvård -24,3-29,7 5,4-27,2-40,5-44,5 4,0-41,1 Summa Länssjukvård , ,2-6, , , ,3-11, ,0 Offentlig VG primärvård -343,9-344,3 0,4-334,8-516,5-516,5 0,0-505,4 Privat VG primärvård -81,9-80,3-1,6-79,0-124,9-120,4-4,5-122,0 Offentlig primärvård övrigt -98,4-99,2 0,8-115,4-148,7-148,7 0,0-173,1 Privat primärvård övrigt -19,2-17,3-1,9-17,7-30,0-28,0-2,0-27,3 Utomregional primärvård -3,4-1,3-2,1-0,9-4,0-2,0-2,0-3,8 Övrig primärvård -23,0-23,7 0,7-22,9-34,5-35,5 1,0-34,4 Summa Primärvård -569,8-566,1-3,7-570,7-858,6-851,1-7,5-866,0 Tandvård Offentlig tandvård -52,3-53,3 1,0-52,2-78,4-79,9 1,5-78,0 Privat tandvård -3,0-3,7 0,7-3,3-4,6-5,6 1,0-4,8 Summa Tandvård -55,3-57,0 1,7-55,5-83,0-85,5 2,5-82,8 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -61,8-61,8 0,0-59,4-92,7-92,7 0,0-92,1 Privat handikappverksamhet -0,5-0,7 0,2-0,5-1,0-1,0 0,0-0,8 Summa Handikappverksamhet -62,3-62,5 0,2-59,9-93,7-93,7 0,0-92,9 Folkhälsomedel -3,4-4,7 1,3-4,6-7,1-7,1 0,0-6,8 Läkemedel -18,7-20,0 1,3-19,8-28,5-30,0 1,5-28,9 Sjukresor -18,5-20,6 2,1-21,4-28,9-31,9 3,0-30,5 Samordningsförbund -2,3-2,5 0,2-2,5-3,8-3,8 0,0-3,4 Nämndkostnader -1,0-1,5 0,5-1,4-2,3-2,3 0,0-2,0 Kanslikostnader -6,6-7,3 0,7-6,4-10,9-10,9 0,0-10,4 Övrigt Särskilda projekt -1,7-3,6 1,9-2,0-2,5-5,5 3,0-2,7 Tllfälliga ersättningar/kostnader 1,8 0,0 1,8 0,0 1,8 0,0 1,8 0,0 Utvecklingsmedel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 Finansiella kostnader/intäkter 1,0 1,3-0,3 1,5 1,5 2,0-0,5 5,2 Summa Övrigt 1,1-2,3 3,4-0,5 0,8-3,5 4,3 2,8 Totalsumma , ,8-3, , , ,9-13, ,2 Regionbidrag 2 519, ,5 0, , , ,3 0, ,7 Övriga bidrag från RS 6,4 6,4 0,0 6,3 9,6 9,6 0,0 9,5 Resultat 16,2 20,1-3,9 24,7-19,2-6,0-13,2 0,0

21

22 Bokslutsdokument RR KF BR HSN 8 Sjuhärad Not Utfall Utfall Resultaträkning Bilaga 3 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader Finansnetto 3, Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall

23 Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

24 Bilaga 4 NOTER RESULTATRÄKNING NOTER BALANSRÄKNING Hsn 8 Not 1 Verksamhetens intäkter tkr tkr Omsättningstillgångar Patientavgifter, övrigt Övriga externa vårdintäkter Not 6 Kortfristiga fordringar Momsbidr köp ej skattepl verks Övriga intäkter Vårdfakturering Övriga bidrag Kundfordringar Övr kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Not 2 Verksamhetens kostnader Upplupna intäkter tkr Personalkostnader Köpt vård Not 7 Likvida medel Läkemedel Lämnade bidrag Summa omsättningstillgångar Verksamhetsknutna tjänster Sjukresor Övriga kostnader EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 3 Finansiella intäkter Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Ränteintäkter Summa eget kapital Finansiella kostnader Not 8 Skulder Not 4 Räntekostnad kortfristiga skulder Övriga finansiella kostnader 0 0 Leverantörskulder Vårdfakturering, internt Övriga kortfristiga skulder Not 5 Erhållna regionbidrag Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Regionbidrag Årets resultat Summa eget kapital och skulder