Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 3 Trestad 30 januari 2014

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 3 Trestad 30 januari 2014

2 1 (2) Kallelse Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 3 i Trestad den 30 januari 2014 Plats: Tärnan, Regionens hus, Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Tid: Kl Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till e-post maria.hessman@vgregion.se Handlingarna finns också på nämndens egen hemsida Välkomna! Nicklas Attefjord Ordförande Utsändningslista Ledamöter Nicklas Attefjord (MP), ordförande Kenneth Borgmalm (S), förste vice ordförande Ulrik Hammar (FP), andre vice ordförande Anne-Lie Palm (S) Ann-Christin Holgersson (S) Bengt Andersson (S) Inger Gillberg-Carlsson (S) Kalle Blomgren (S) Mariana Ekberg (M) Henrik Josten (M) Angelica Bielinski (M) Ingela Ruthner (M) Åsa Olin (V) Maria Nilsson (KD) Bo Carlsson (C ) Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

3 Kallelse från hälso- och sjukvårdsnämnd (2) Ersättare Lennart Sandgren (S) Johanna Juntti (S) Maria Nyqvist (S) Anita Almén Björk (S) Fredrik Södersten (M) Emelie Carlbom (M) Berit af Geijerstam (FP) Lars Erik Strömbergsson (MP) David Sahlsten (KD) Pia Dahlén (C ) Personalföreträdare Håkan Sundberg, hälso- och sjukvårdschef Carina Hansson, utvecklingschef Lars-Erik Hansson, ekonomichef Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ chef Maria Hessman, informations- och nämndssekreterare Övriga närvarande Regionråd Regionsekreterare Politiska sekreterare Fackliga organisationer

4

5 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad den 30 januari Plats: Tärnan, Regionens hus, Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Tillkommande och utgående ärenden Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden Med eventuella underrubriker 1. Årsredovisning 2013/Lars-Erik Hansson Diarienummer HSN (ärendet skickas ut separat) Omedelbar justering 2. Bilagor till överenskommelse om länssjukvård mellan hälsooch sjukvårdsnämnderna och styrelsen för NU-sjukvården. Diarienummer HSN Svar på motion från Monica Selin (KD) m fl Förebygg allergi i Västra Götaland /Eva Källén Diarienummer HSN Ändring av kontraktstid - beslut om delegation Diarienummer HSN Delegeringsärenden Diarienummer HSN Anmälningsärenden Diarienummer HSN Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

6 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 3, (2) Informationsärenden Med eventuella underrubriker A. Kundenkät resultat B. Konsumtionsanalys/Marianne Laiberg och Helena Svernling C. Samverkande sjukvård/håkan Sundberg D. Rapporter från hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare, hälsopolitiska råden, handikappråden, samordningsförbuden samt deltagande i kurser/konferenser E. Övrig frågor Nicklas Attefjord Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

7 ÄRENDE 1

8 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lars-Erik Hansson Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsnämnd Trestad Årsredovisning 2013 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar: 1. Fastställa årsredovisningen för Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att med resultatet årsredovisningen som grund och gällande budget 2014, analysera de ekonomiska förutsättningarna för nämnden inför budget 2015 och redovisa dessa senast på nämndsmötet i maj månad. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Resultatet för året uppgår till - 14 mnkr vilket innebär ett budgetunderskott på 8 mnkr. Nämnden använder 6 mnkr i budget 2013 av eget kapital för att finansiera närakuten vid Uddevalla sjukhus. Resultatet är efter riskdelningen inom Fyrbodal där nämnden erhåller ett bidrag med 21 mnkr. Större negativ budgetavvikelse finns inom primärvård. Positiv budgetavvikelse finns inom länssjukvård. Inom övrig verksamhet är enbart mindre budgetavvikelser. Nämnden har tillräckligt eget kapital för att hantera årets budgetavvikelse. Den ekonomiska obalansen ska beaktas i kommande budgetarbete. Nämnden kommer att utarbeta ett beställarbokslut, i vilka den beskrivning och analys som redovisas i årsredovisningen kompletteras och fördjupas. Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

9 Sida 1(43) Årsredovisning 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad 30 januari 2014

10 Sida 2(43) 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG MEDBORGAR-/PATIENT-/KUNDPERSPEKTIVET VERKSAMHETS-/PROCESSPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Bilaga 1 Bokslutsdokument

11 Sida 3(43) 1. Sammanfattning och slutsats Resultatet för året uppgår till - 14 mnkr vilket innebär ett budgetunderskott på 8 mnkr. Nämnden använder 6 mnkr av eget kapital för att finansiera närakuten vid Uddevalla sjukhus Resultatet är efter riskdelningen inom Fyrbodal där nämnden erhåller ett bidrag med 21 mnkr. Större negativ budgetavvikelse finns inom primärvård. Positiv budgetavvikelse finns inom länssjukvård. Inom övrig verksamhet är enbart mindre budgetavvikelser. Region- och rikssjukvård Nämndens kostnader uppgår till 143 mnkr Det innebär att kostnaderna har minskat jämfört med Det är en minskning av konsumtionen av främst sluten vård som förklarar minskningen. Länssjukvård Nämndens kostnader för Länssjukvård uppgår till 2113 mnkr vilket ger ett litet överskott mot budget på drygt 4 mnkr. Riskdelningen inom Fyrbodal där nämnden i Dalsland lämnar ett bidrag till trestadsnämnden på 21 mnkr är bokförd här. Minskade kostnader för utomregional länssjukvård som bidrar också till överskottet. Under året har NU-sjukvården aktivt arbetat med en rad åtgärder för att klara tillgängligheten samtidigt som den egna ekonomiska situationen varit problematisk Uppföljningen av målrelaterad ersättning inom vårdöverenskommelsen med NU-sjukvården visar att de uppfyller tillräcklig andel av de uppsatta målen för att få all ersättning inom områdena kvalitet och tillgänglighet medan ersättningen inom patientsäkerhet minskas med 2 mnkr. Fler mottagningar i NU-sjukvården har under året infört webbtjänsten Mina vårdkontakter som ett steg för att underlätta för patienter att komma i kontakt med mottagningen. NU-sjukvårdens problem med överbeläggningar under året beror till viss del på utskrivningsklara patienter. För att förbättra situationen har NU-sjukvården skapat en vårdplaneringsenhet som ska samverka med kommunerna för att förbättra denna process. Akutmottagningen Det finns fortfarande problem med att nå tillgänglighetsmålen för akutmottagningen på NÄL. Antalet invånare som söker till akutmottagningen har ökat under året trots de åtgärder som gjorts för att minska patientflödet. Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar har till vård- och behandling har ökat under En av orsakerna är att antalet remisser in till NU-sjukvården ökat samtidigt som bemanningsläkare inte tagits in i samma utsträckning som tidigare på grund av NU-sjukvårdens ansträngda ekonomi. I december var andelen patienter som väntat

12 Sida 4(43) kortare tid än vårdgarantigränserna 90 dagar inom NU-sjukvården 86 % till behandlingar och 84 %. Kösituationen varierar mellan olika mottagningar och behandlingar/åtgärder. De områden där det finns problem med tillgängligheten för nybesök och behandling är inom ortopedi, kirurgi, öron-näsa-halssjukvård samt ögonsjukvård. Även inom Barn- och ungdomspsykiatrin har NU-sjukvården haft svårigheter med tillgängligheten till nybesök, behandling och fördjupad utredning. Väntetiderna till första mottagningsbesöket har förbättrats under året, medan väntetider till behandling och fördjupad utredning fortfarande är långa. Andelen patienter som fick vänta högst 30 dagar på besök var under året genomsnittligt 86 procent. Inom vuxenpsykiatrin måste NU-sjukvården förbättra tillgängligheten till neuropsykiatrisk utredning för vuxna där man i dagsläget endast kan erbjuda cirka 50 % av patienterna en utredning inom vårdgarantins gräns. Kömiljarden För kvalificera sig till regeringens kömiljard under 2013 ska minst 70 % av de väntande vid månadens sista dag ha väntat högst 60 dagar. Utfallet för december är för besök 61 % och behandlingar 65 % inom 60 dagar. NU-sjukvården ligger under målnivån och bidrar därmed inte till ersättning ifrån Kömiljarden. Primärvård Kostnaderna för primärvårdsverksamhet uppgår till 695 mnkr för helåret vilket är en stor ökning jämfört med 2012 då kostnaden var 671 mnkr. Stora kostnadsökningar finns inom VGPV och övrig offentlig primärvård. Underskottet mot budget uppgår till 15,7 mnkr. Tillgängligheten är bra inom primärvården i nämndens område. Enheterna i VG-primärvård mäter varje månad andelen akuta patienter av alla patienter som får läkarbesök inom 7 dagar. Genomsnittet för VGR i december månad är 88 %. Motsvarande värden för norra Bohuslän: 93 %, Dalsland: 85 % och Trestad: 93 %. Enheterna i VG-primärvård mäter varje månad också telefontillgängligheten till vårdcentralerna. Andelen samma dag besvarade/behandlade samtal av alla samtal. Genomsnittet för VGR i december månad är 95 %. Motsvarande värden för norra Bohuslän: 96 %, Dalsland: 95 % och Trestad: 97 %. Mätningen ligger också till grund som en av kvalitetsindikatorerna för målrelaterad ersättning i VG Primärvård där andelen besvarade samtal samma dag ska överstiga 95 %. Målet för tillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen är att 90 % av samtalen skall besvaras inom tre minuter. De fyra utbudspunkterna samverkar i en gemensam telefonkö.

13 Sida 5(43) Under januari till mars gick sjukvårdsrådgivningen över till ett nytt telefonisystem vilket medfört en tydlig försämring av servicenivåerna. En kombination av tekniska fel, problem i dataöverföringen, ovana vid ett nytt system ligger bakom problemen. Efter september månad har en förbättring skett av tillgängligheten som i december var 55 %. Medelvärdet för servicenivå 1 var % medelvärdet för 2013 var 49 %. Tandvård Under året förlängdes nuvarande avtal med folktandvården om uppföljande verksamhet till Uppföljning för första kvartalet 2013 visade att antalet munhälsobedömningar samt antalet utbildningar är på en högre nivå än 2012 då det fanns brister i verksamheten. För nämndens område görs bedömningen att folktandvården kommer klara en täckningsgrad på 80 % vid årets slut. Uppföljningen av målet att skillnader i tandhälsa mellan olika socioekonomiska grupper ska minska visar på bra måluppfyllelse. Vid en analys av 2013 års data avseende tandhälsan hos 12-åringar kan slutsatsen dras att skillnader i tandhälsa mellan olika socioekonomiska grupper fortsätter att minska. Det har skett en utjämning av tandhälsan för barn och ungdomar som tillhör kliniker med socioekonomisk förstärkning och de som tillhör kliniker med låg risk som endast fått basförebyggande. Under 2013 har ett utvecklingsarbete bedrivits i samarbete med Folktandvården där syftet har varit att göra en genomlysning av Specialisttandvårdens ersättningar och prestationer. Arbetet har gett båda parter en förbättrad insyn över vilka ersättningar som utgår och för vilka prestationer. För HSNK: s del har det också inneburit en möjlighet att jämföra samtliga 12 hälso- och sjukvårdsnämnders ersättning för tandvård. Jämställd/jämlik vård Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har under 2013 påbörjat arbetet med framtagande av behovsanalyser, inför nämndernas mål- och inriktningsbeslut Samtliga 10 behovsanalyser som är under arbete innehåller såväl ett genusperspektiv som ett jämlikhetsperspektiv. Även barnperspektivet belyses inom ramen för behovsarbetet. Nämnden arbetar aktivt med att lyfta in och följa upp jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i avtal som tecknas med vårdgivare. Jämlik och jämställd vård är en utgångspunkt i alla nämndens beställningar. Könsuppdelad statistik är således en viktig del i nämndens uppföljningar och används kontinuerligt för att analysera om vården som beställs är jämställd. Uppföljningar som gjorts visar att vården i många fall varken är jämställd eller jämlik. Det som framkom i den genomförda jämställdhetsanalysen för unga med depression, kring tillgången till behandling och vård på rätt vårdnivå, har överförts till arbetet med framtagande av en regional plan för psykisk hälsa

14 Sida 6(43) 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Nämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälso- och sjukvård. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för all hälso- och sjukvård som beställs. För att leva upp till uppdraget är kunskapen om vilka behov av hälso- och sjukvård befolkningen i området har av central betydelse. Nämnden tar fortlöpande fram olika kunskapsunderlag som på olika sätt beskriver befolkningens behov. Under året har HSNK gjort en påbörjat ett arbete för att tillsammans arbeta med behovsgrupper och förslag till åtgärder. Nämndernas mål- och inriktningsdokument har före sommaren fastställts i nämnderna. Området samverkan inom framtidens hälsooch sjukvård har ett eget avsnitt där nämnden särskilt vill fokusera på: utvecklad samverkan genom Vårdsamverkan Fyrbodal mot äldre personer, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga, främja goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor samt tydliggöra krav på såväl samverkan och samarbete som samlokalisering i avtal och överenskommelser. Mål- och inriktningsdokumentet är utgångspunkten för planering av beställningsarbetet och för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän. I dokumentet beskrivs de behovsgrupper dvs. grupper i befolkningen där nämnden bedömer att det behövs ett särskilt fokus i ett eller annat avseende. De särskilda behovsgrupperna har under 2013 varit: - Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom - Personer med riskbruksproblem - Personer med missbruksproblem - Personer med övervikt och fetma - Personer med kroniska sjukdomar - Personer med cancersjukdomar - Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas i ett beställarbokslut. Nämnden har betalningsansvar för all vård som konsumeras av befolkningen i Trestad.

15 Sida 7(43) Arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna har fortsatt under Nämndens presidier med tjänstemannastöd tagit fram genomförandeplaner för nämndens medborgardialog. Yngre personer samt personer och grupper som normalt sett inte är aktiva i samhällsdebatten har varit prioriterade i planerna. Hälso- och sjukvårdsnämndernas lokala kanslier är delar av en gemensam förvaltning HSNK. Den nya organisationens uppdrag är att säkra en tydlig och effektiv ledningsstruktur, att stärka beställarorganisationen, att skapa förutsättningar för samordnade beställningar och att effektivisera genom att minimera dubbelarbete. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli leds av en beställardirektör. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet I hälso- och sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samt inhämta information och synpunkter kring befolkningens behov. Nämnden följer upp patienternas delaktighet i vården främst genom den nationella patientenkäten. Under våren 2013 har mätningar genomförts inom den specialiserade barnsjukvården: öppenvård, slutenvård och neonatalvård. Under hösten 2013 har mätningar av den nationella patientenkäten genomförts i primärvården och NU-sjukvårdens barn- och ungdomspsykiatrin. Telefonundersökningen vårdbarometern har fortsatt under året. Undersökningen mäter befolkningens inställning, kunskaper och förväntningar på hälso- och sjukvården. Under september oktober genomfördes Medarbetarundersökning Enkäten bestod av 80 frågor, varav ca hälften av frågorna är framtagna utifrån Springlifes forskning. Resultatet presenterades som 11 olika förbättringsområden som i sin tur sammanställs i ett totalt värde, kallat prestationsnivån. Prestationsnivån för HSNK Uddevalla är 69,1 vilket innebär att kontoret ligger på en medelhög och gränsar till mycket god nivå för förändringskraft. Resultatet redovisades på APT i december månad. En handlingsplan kommer att tas fram under första delen av Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har under året genomfört en serviceenkät till förtroendevalda i Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Resultatet har redovisats och kommer att användas som underlag för att utveckla och förbättra servicen.

16 Sida 8(43) I mål- och inriktningsdokument framgår nämndens prioriteringar som är utgångspunkten för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och huvudmän. Nämnden ansvarar ekonomiskt för all vård som nyttjas av befolkningen i Trestad. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet I hälso- och sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samt inhämta information och synpunkter kring befolkningens behov. 3.2 Insatser för kommunikation I hälso- och sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samt inhämta information och synpunkter kring befolkningens behov. Medborgardialog Arbetet med nämndens medborgardialog koncentrerades under årets första månader kring uppföljning av aktiviteter under 2012, samt utarbetande av genomförandeplan för medborgardialog under Ungdomar, unga vuxna och invandrare/nya svenskar är målgrupper som särskilt lyfts fram i planen, liksom socioekonomiskt svaga grupper. Fokus under första halvåret lades på frågeområdet Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård, inklusive tillgänglighet och öppettider. Dialogerna har förts vid olika vårdcentraler i nämndsområdet, och information och synpunkter har samlats in både genom samtal och frågeformulär. Ambitionen är att kunna använda den inhämtade kunskapen vid revideringar av Krav- och kvalitetsboken. Under hösten genomfördes dialogmöten på Mötesplats Dalaberg i Uddevalla och hos kvinnoföreningen i Kronogården i Trollhättan, bägge områden med hög andel invandrare/nya svenskar. Varje aktivitet dokumenteras och görs tillgänglig på avdelningen för medborgardialog på nämndens webbplats. Detta möjliggör effektiv kunskapsspridning av de erfarenheter som

17 Sida 9(43) gjorts under och efter dialogerna, och återkoppling till dem som medverkat i dialogerna och till andra intressenter. Handikappråd Nämndens ledamöter ingår med två representanter per kommun i de kommunala handikappråden. I dessa får nämndsledamöterna information från brukarorganisationerna samtidigt som man får ta del av synpunkter ur brukarnas perspektiv på de överenskommelser och avtal som nämnden träffar. Pensionärsråd Fyra pensionärsråd har genomförts under året. Vid råden informerar nämnden om beslut, avtal och överenskommelser, Mål och inriktning och andra styrande dokument inom ramen för nämndens beställnings- och budgetprocess. Pensionärsorganisationerna får möjlighet att lämna synpunkter och väcka diskussioner, och inkomna frågor från organisationerna bereds av förvaltningen och besvaras vid mötena. Gruppdiskussioner kring aktuella frågor och ärenden är en arbetsform som används för att ytterligare öka pensionärsorganisationernas delaktighet och möjlighet till inflytande. Brukardialog Nämnden bjuder varje år in patient- och brukarorganisationer för dialog om behov, prioriteringar och erfarenheter av vården medverkade NSPHiG (Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg). 3.3 Rättighetsfrågor Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar utifrån visionen att alla medborgare genom hela livet ska ha förutsättningar för en god hälsa samt hälsosamma livsvillkor och levnadsvanor. I de avtal och överenskommelser som nämnden tecknar är en utgångspunkt att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde oberoende av kön, ålder, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet, bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. Personer med varaktig funktionsnedsättning ska tillförsäkras lika god tillgång till hälso- och sjukvård som personer utan funktionsnedsättningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2013 arbetat med rättighetsfrågor på olika nivåer: Ett internt arbete med att få in barnrättsperspektivet i befintliga arbetsprocesser har resulterat i en barnchecklista. Denna ska användas, till exempel vid tjänstemannautlåtanden, för att säkerställa att barnets perspektiv beaktas. Nämnden utreder, gemensamt med Fyrbodals kommunalförbund, möjlig struktur och form för en samverkansarena där kommun, primärvård, länssjukvård kan diskutera och driva gemensamma samverkansfrågor för att främja barn och ungas hälsa i Fyrbodal.

18 Sida 10(43) Nämnden har tecknat avtal med kommunerna i Fyrbodal om hälsopedagogisk verksamhet. Hälsokällan har under 2013 bland annat arbetat med kompetensutveckling av personal som möter barn och unga i normkritiskt förhållningssätt. Detta har skett genom föreläsningar och utbildningar i barnkonventionen, hedersrelaterat våld, genus, neuropsykiatriska funktionshinder samt värdegrundsarbete. Efter delaktighet i framtagandet av en handlingsplan för jämlik hälsa arbetar nämnden vidare för att Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland används som verktyg för att underlätta samverkan och en samling för social hållbarhet. I avtalet med NU-sjukvården åtar man sig att uppmuntra minst en enhet/klinik inom NU-sjukvården att HBT(Q)- diplomera sig. Personal inom Barn och ungdomsteamet vid Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagningen ska genomföra utbildningen HBT-diplomera din mottagning - Västra Götalandsregionens utbildningsprogram för ett HBT-kompetent bemötande. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälsooch sjukvård. I de avtal och överenskommelser som nämnden tecknar med vårdgivarna ska regionfullmäktiges prioriterade mål och strategiska inriktningar beaktas. En viktig utgångspunkt är också nämndens mål- och inriktningsdokument med vision och angivna mål för att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Under verksamhetsperspektivet fokuseras på de politiskt prioriterade mål som omfattar nämndens uppdrag att beställa hälso- och sjukvård och som nämnden arbetat med under Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Under verksamhetsperspektivet fokuseras på de politiskt prioriterade mål som omfattar nämndens uppdrag att beställa hälso- och sjukvård och som nämnden arbetat med under God Vård Handlingsplan för God Vård innehåller kvalitetsmålen som säger att sjukvården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik ges i rätt tid, och vara effektiv. Ett hälsofrämjande synsätt ska genomsyra arbetet med God Vård.

19 Sida 11(43) Medborgarnas/patienternas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges. Medborgarna ska erbjudas god hälso- och sjukvård enligt styrdokumentet Mål och Inriktning, Det innebär att lagstiftning nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Nämnden arbetar aktivt med att lyfta in och följa upp jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i avtal som tecknas med vårdgivare. Jämlik och jämställd vård är en utgångspunkt i alla nämndens beställningar. Könsuppdelad statistik är således en viktig del i nämndens uppföljningar och används kontinuerligt för att analysera om vården som beställs är jämställd. Uppföljningar som gjorts visar att vården i många fall varken är jämställd eller jämlik. I uppföljningen av VG- Primärvård 2013 har en majoritet av uppföljningsindikatorerna varit ålders- och könsuppdelade. Vid analys av indikatorerna finns varierande grad av ojämställdhet mellan könen. Det skiljer mellan vårdcentraler, men även mellan områden inom samma vårdcentral. Det återstår ett arbete med att analysera huruvida dessa könsskillnader är omotiverade eller inte. Ett exempel på omotiverad ojämställdhet i vården uppmärksammades under 2012 när hjärtmottagningen vid NU-sjukvården påbörjade ett utvecklingsarbete för att undersöka om rehabiliteringen inom hjärtinfarktvården var jämställd. Undersökningen visar att 62 procent av männen och 78 procent av kvinnorna inte kommer på hjärtskolan de erbjuds efter en hjärtinfarkt. Utvecklingsarbetet initierades av nämnden och sker i samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård. Det fortsatta arbetet är en del av nämndens överenskommelse med NU-sjukvården. Alla patienter ska bemötas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Sedan några år tillbaka finns det möjlighet för verksamheter inom Västra Götalandsregionen (VGR) att bli HBT- (homosexuella, bisexuella och transpersoner)- diplomerade. Under 2013 har ungdomsmottagningarna i Fyrbodal påbörjat detta arbete. 4.3 Vårdgaranti tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsnämnden har i mål- och inriktning fastställt målet att Vården ska ges i rimlig tid. De viktigaste processerna för att nå det över gripande målet är att leva upp till fastställda vårdgarantitider, när behov föreligger inom sju dagar erbjuda besök till sjukgymnast, arbetsterapi, ungdomsmottagning och mödrahälsovård samt genomföra utredningar och undersökningar inför behandlingar inom 90 dagar.

20 Sida 12(43) Primärvården Generellt ligger tillgängligheten till primärvården/vårdcentralerna i Fyrbodal på en hög nivå med en tillgänglighet på över 90 % utifrån satta måltal för telefontillgänglighet och besök av läkare. Enheterna i VG-primärvård mäter varje månad andelen akuta patienter av alla patienter som får läkarbesök inom 7 dagar. Genomsnittet för VGR i december månad är 88 %. Motsvarande värden för norra Bohuslän: 93 %, Dalsland: 85 % och Trestad: 93 %. Enheterna i VG-primärvård mäter varje månad också telefontillgängligheten till vårdcentralerna. Andelen samma dag besvarade/behandlade samtal av alla samtal. Genomsnittet för VGR i december månad är 95 %. Motsvarande värden för norra Bohuslän: 96 %, Dalsland: 95 % och Trestad: 97 %. Mätningen ligger också till grund som en av kvalitetsindikatorerna för målrelaterad ersättning i VG Primärvård där andelen besvarade samtal samma dag ska överstiga 95 %. Målet för tillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen är att 90 % av samtalen skall besvaras inom tre minuter. De fyra utbudspunkterna samverkar i en gemensam telefonkö. Under januari till mars gick sjukvårdsrådgivningen över till ett nytt telefonisystem vilket medfört en tydlig försämring av servicenivåerna. En kombination av tekniska fel, problem i dataöverföringen, ovana vid ett nytt system ligger bakom problemen. Efter september månad har en förbättring skett av tillgängligheten som i december var 55 %. Medelvärdet för servicenivå 1 var % medelvärdet för 2013 var 49 %. Antalet inkommande samtal uppgår för 2013 till , vilket är en marginell minskning från Den samlade bedömningen är att tillgängligheten fortfarande är långt från målet att 90 % av samtalen ska ha besvarats inom tre minuter. Den bristande tillgängligheten medför också att endast delar av den målrelaterade ersättningen betalas ut.

21 Sida 13(43) NU- sjukvården Nämnden följer upp NU-sjukvårdens arbete med åtgärder i syfte att förbättra tillgängligheten till besök och behandling. Tillgängligheten till besök och behandling mäts utifrån två olika målnivåer. Målnivå ett utgår från de nationella vårdgarantigränserna om 90 dagar för besök, 90 dagar för behandling. Målnivå två utgår från regeringens kömiljard. Vårdgarantin Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar har till vård- och behandling har ökat under En av orsakerna är att antalet remisser in till NU-sjukvården ökat samtidigt som bemanningsläkare inte tagits in i samma utsträckning som tidigare på grund av NU-sjukvårdens ansträngda ekonomi. Andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigränserna 90 dagar inom NU-sjukvården Mottagningsbesök Behandling/åtgärder Jan % 88 % Mars % 90 % Aug % 78 % Dec % 84 % Kösituationen varierar mellan olika mottagningar och behandlingar/åtgärder. De områden där det finns problem med tillgängligheten för nybesök och behandling är inom ortopedi, kirurgi, öron-näsa-halssjukvård samt ögonsjukvård. Även inom Barn- och ungdomspsykiatrin har NU-sjukvården haft svårigheter med tillgängligheten till nybesök, behandling och fördjupad utredning. Det finns en särskild överenskommelse med regeringen för att minska väntetiderna till BUP. Gränsvärdet för ersättning är att minst 90 % av de patienter som avlagt förstabesök inom BUP ska ha gjort detta inom 30 dagar från det vårdbegäran initierades. Väntetiderna till första mottagningsbesöket har förbättrats under året, medan väntetider till behandling och fördjupad utredning fortfarande är långa. Andelen patienter som fick vänta högst 30 dagar på besök var under året genomsnittligt 86 procent. Inom vuxenpsykiatrin måste NU-sjukvården förbättra tillgängligheten till neuropsykiatrisk utredning för vuxna där man i dagsläget endast kan erbjuda cirka 50 % av patienterna en utredning inom vårdgarantins gräns. Kömiljarden För kvalificera sig till regeringens kömiljard under 2013 ska minst 70 % av de väntande vid månadens sista dag ha väntat högst 60 dagar. Utfallet för december är för besök 61 % och behandlingar 65 % inom 60 dagar. NU-sjukvården ligger under målnivån och bidrar därmed inte till ersättning ifrån Kömiljarden.

22 Sida 14(43) Andel patienter som väntat kortare tid än 60 dagar gräns för Kömiljarden inom NU-sjukvården Mottagningsbesök Behandling/åtgärder Jan % 65 % Mars % 71 % Aug % 50 % Dec % 65 % Områden med långa köer är även här ortopedi, kirurgi, öron-näsa-halssjukvård samt ögonsjukvård.

23 Sida 15(43) 4.4 Prestationer HSN 3, 2013 Konsumtion Sjukhus offentliga & privata Slutenvård, somatik kvinna man totalt kvinna man totalt kvinna man totalt Sjukhusvårdtillfälle DRG-poäng DRG-poäng per vårdtillfälle (CMI) 0,9 1,1 1,0 0,9 1,1 1,0 0,9 1,1 1,0 0 Vårddagar övrig verksamhet Slutenvård psykiatri Vuxenpsykiatri, inskrivningar Vuxenpsykiatri, vårddagar BUP, vårddagar Öppen vård, somatik Läkarbesök Övriga besök Summa besök Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri Övriga besök, vuxenpsykiatri Läkarbesök, BUP Övriga besök, BUP Summa besök Summa öv somatik o psykiatri Länssjukvård, exkl sjukhus och VGPV Läkarbesök Övriga besök Summa besök VG Primärvård Läkarbesök Övriga besök Summa besök Primärvård övrigt Läkarbesök Övriga besök Summa besök Utomregional vård utfall 2013 budget 2013 utfall 2012 Avvikelse utfallbudget Vårdtillfällen Vårddagar Besök sjukhus Primärvård/Specialistvård Sjukhusen har förändrat registreringen av sina prestationer i enlighet med regionens direktiv. En ny tabell med som visar på nämndens konsumtion har tagits fram och den är samordnad med det som redovisas för övriga nämnder inom hsnk. En översyn av budgeten görs till 2014 då även en fördelning av volymer till psykiatri ska göras.

24 Sida 16(43) Inom somatisk sluten vård ligger konsumtionen något över budgeterade volymer. Även inom den öppna vården ligger volymerna högre än budget totalt sett för året. Detta är en indikation på att nämndsinvånarnas konsumtion tar en allt större andel av NU-sjukvårdens produktion. Inom VG primärvård finns en stor minskning av sjusköterskebesök. Minskningen beror på att triagebesök inte längre registreras som sjuksköterskebesök. För övrig primärvård är det bara mindre avvikelser mot budget. Jämfört med utfallet 2012 minskar besöksvolymerna något. Det gäller både läkarbesök och övriga besök. För den utomregionala vården ligger volymerna något över budget för helåret. Undantaget är primärvård/specialistvård. 4.5 Miljömål Förvaltningen har inga egna miljömål utan arbetar med de uppsatta målen i det miljöpolitiska programmet. Förvaltningen har en miljögrupp som består av fyra personer, en miljösamordnare och lokala miljöombud. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli arbetar systematiskt med miljöarbetet och har tagit fram ett miljöledningssystem. Detta följer inte standarden för miljöledningssystem, men eftersom verksamhetens miljöpåverkan är relativt liten har förvaltningen gjort bedömningen att det är tillräckligt. Samtliga årsarbetare omfattas av miljöledningssystemet. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamhetens mål i medarbetarperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) bildades i mars 2012 efter en sammanslagning av fyra tidigare självständiga Hälso- och sjukvårdskanslier. Sammanslagningen innebar att fyra olika kulturer skulle förenas för ökad samordning i beställningsarbetet. I anslutning till sammanslagningen ålades det nya kansliet ett sparbeting på 15 Mnkr motsvarande ca 15 procent av den totala budgeten. Detta har uppnåtts genom att inte tillsätta vakanta tjänster, minska de administrativa kostnaderna samt att sluta med annonsering i Eniros blå sidor.

25 Sida 17(43) 2013 har det nybildade kansliet haft som målsättning att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska, heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning, lönestrukturen inom HSNK ska analyseras, en kartläggning av kompetensförsörjning ska påbörjas samt att ansvar och befogenheter inom förvaltningen ska tydliggöras. Kansliet har genomfört planerade aktiviteter under 2013 och nått de uppsatta målen. Löneskillnaden mellan män och kvinnor innebär att den genomsnittliga lönen för kvinnor utgör 87,8 procent av den genomsnittliga lönen för män. En BAS-värdering för samtliga medarbetare har genomförts och ligger till grund för lönestrategi 2014 och framåt. Heltidsanställning erbjuds alltid vid rekrytering. En satsning på ledarskaps- och ledningsgruppsutveckling har genomförts. Hösten 2013 genomfördes en bred utbildning av medarbetare till dialogstödjare som en del av medarbetarskapsutveckling och ett långsiktigt arbete startade i december 2013 med syfte att öka delaktigheten och förbättra målkvaliteten inom HSNK. Det är de områden som fallit ut som förbättringsområden i den medarbetarenkät som genomfördes hösten Personalstruktur Personalstrukturen är oförändrad i jämförelse med tidigare. 5.4 Personalvolym Som framgår av nedanstående redovisning uppgick antalet anställda till 146 personer, vilket innebär en ökning med två personer i jämförelse med läget Dessa siffror utgör emellertid ögonblicksbilder som inte beskriver faktiskt bemanningsläge eller egentliga personalförändringar under en längre tid. De 146 anställda består dels av 17 personer som arbetar som lokala folkhälsoplanerare i Skaraborg dels av 129 personer som vid det senaste årsskiftet var anställda vid HSNK. Antalet årsarbetare exklusive folkhälsoplanerarna i Skaraborg har under året uppgått till 116. Av dessa har knappt sex årsarbetare varit visstidsanställda. Heltidsanställning utgör norm vid kansliet. Det finns inga ofrivilligt deltidsanställda vid HSNK.

26 Sida 18(43) Anställda per personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration % % Summa % % 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron 2012 respektive 2013 framgår av nedanstående tabell. Sjukfrånvaron har minskat från 4,25 procent år 2012 till 3,67 år 2013, och ligger på en fortsatt låg nivå. Andelen långtidssjukskrivna av den totala sjukskrivningssiffran har också minskat, från 62,68 till 60,49 procent. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 4,33 % 4,78 % Män 1,46 % 2,38 % Totalt 3,67 % 4,25 % Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Kvinnor 63,21 % 62,16 % Män 33,36 % 66,37 % Totalt 60,49 % 62,68 %

27 Sida 19(43) 5.7 Jämställdhet och mångfald Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli omfattas av den Jämställdhets- & Mångfaldsplan som gäller för de centrala kanslierna inom Västra Götalandsregionen. Av denna plan framgår vilka aktiviteter och åtgärder som avses genomföras och hur innehållet i planen ska följas upp. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har under 2013 genomfört en översyn av alla BASvärderingar inom förvaltningen för att på detta sätt få samsyn och en gemensam grund för lönestrategi Kansliet arbetar aktivt med att det inte ska förekomma några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. En person i förvaltningens ledning har genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. Jämställdhetsindexet JÄMIX består av 9 nyckeltal, vilka ska redovisas av förvaltningar och bolag med minst 50 anställda. JÄMIX-resultatet kommer att vara klart först i slutet av januari, och kommer därför att redovisas i särskild ordning. 7. Ekonomiperspektivet Resultatet för året uppgår till - 14 mnkr vilket innebär ett budgetunderskott på 8 mnkr. Nämnden använder 6 mnkr av eget kapital för att finansiera närakuten vid Uddevalla sjukhus Resultatet är efter riskdelningen inom Fyrbodal där nämnden erhåller ett bidrag med 21 mnkr. Större negativ budgetavvikelse finns inom primärvård. Positiv budgetavvikelse finns inom länssjukvård. Inom övrig verksamhet är enbart mindre budgetavvikelser. 7.2 Ekonomiskt resultat Resultatet för året uppgår till - 14 mnkr vilket innebär ett budgetunderskott på 8 mnkr. Nämnden använder 6 mnkr av eget kapital för att finansiera närakuten vid Uddevalla sjukhus Resultatet är efter riskdelningen inom Fyrbodal där nämnden erhåller ett bidrag med 21 mnkr. Större negativ budgetavvikelse finns inom primärvård. Positiv budgetavvikelse finns inom länssjukvård. Inom övrig verksamhet är enbart mindre budgetavvikelser.

28 Sida 20(43) Region- och Rikssjukvård Nämndens kostnader uppgår till 143 mnkr Det innebär att kostnaderna har minskat jämfört med Det är en minskning av konsumtionen av främst sluten vård som förklarar minskningen. Länssjukvård Nämndens kostnader för Länssjukvård uppgår till 2113 mnkr vilket ger ett litet överskott mot budget på drygt 4 mnkr. Riskdelningen inom Fyrbodal där nämnden i Dalsland lämnar ett bidrag till trestadsnämnden på 21 mnkr är bokförd här. Minskade kostnader för utomregional länssjukvård som bidrar också till överskottet. Primärvård Kostnaderna för primärvårdsverksamhet uppgår till 695 mnkr för helåret vilket är en stor ökning jämfört med 2012 då kostnaden var 671 mnkr. Stora kostnadsökningar finns inom VGPV och övrig offentlig primärvård. Underskottet mot budget uppgår till 15,7 mnkr. VG Primärvård Kostnaderna för VG Primärvård uppgår till 526 mnkr för helåret vilket är en ökning med 18 mnkr eller 3,6 %. Totalt redovisar nämnden ett underskott mot budget på knappt 7 mnkr. Ersättningen till den privata verksamheten ökar mer än den offentliga delen. Den målrelaterade ersättningen för täckningsgrad och kvalitet ökar totalt med 5,7 mnkr i procent är ökningen 12 %. Målrelaterad ersättning som inte betalts ut till vårdcentralerna har istället betalts in till hälso- och sjukvårdutskottet. För 2013 betalde nämnden 3,5 mnkr. Den ökade ersättningen beror även på att vårdenheterna får mer ersättning per hembesök. Övrig Primärvård Underskottet inom övrig primärvård beror på att utbetalningarna inom rehabiliteringsgarantin överstiger statsbidraget för helåret men även kostnadsökningar för tekniska hjälpmedel. Mer analys av utfall och budget krävs inför kommande budgetarbete Tandvård Nämndens kostnader för denna verksamhet uppgår till drygt 71 mnkr Det innebär en negativ budgetavvikelse för tandvård med 1,4 mnkr. Det beror på att tandvården i högre utsträckning klarat revisionsintervallen inom barntandvården än vad som var fallet 2012 och därmed erhållit högre ersättning. Habilitering och Hälsa Nämndens kostnader för hälsa och habilitering uppgår till 80,7 mnkr vilket är 2,3 mnkr under budget. Överskottet beror på ersättningar inom hörselrehabiliteringar för invånare utanför Fyrbodal.

29 Sida 21(43) Sjukresor Kostnaderna för sjukresor har ökat jämfört med 2012 med knappt 3 mnkr. Budget har räknats upp inför 2013 för att täcka förväntade kostnadsökningar. Budgetavvikelsen är 1,7 mnkr. Det nya avtalet som började gälla 2012 har nu fått fullt genomslag på kostnaderna. Läkemedel Nämndens kostnader för läkemedel förskrivna av privata vårdgivare har Minskat kraftigt och budgetöverskottet uppgår till 2,9 mnkr. Förvaltningarna ska följa kostnadsutvecklingen på de av regionfullmäktige beslutade besparingarna vad gäller externa kurser, konferenser, konsulter. Nämndens kostnader för externa konsulter, kurser, konferenser uppgår till 674 tkr för året. Kostnaderna har minskat jämfört 2012.

30 Sida 22(43) Utfall 2013 HSN Trestad Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Region- o rikssjukvård Offentlig region- o rikssjukv Summa Region- o rikssjukvård Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen Privata sjukhus i regionen Privat specialister i regionen Utomregional länssjukvård Summa Länssjukvård Primärvård Offentlig VG primärvård Privat VG primärvård Offentlig primärvård övrigt Privat primärvård övrigt Utomregional primärvård Övrig primärvård tex kommunal Summa Primärvård Tandvård Offentlig tandvård Privat tandvård Summa Tandvård Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet Privat handikappverksamhet Summa Handikappverksamhet Folkhälsomedel Läkemedel Sjukresor Samordningsförbund Nämndkostnader Kanslikostnader Övrigt Utvecklingsmedel Finansiella kostnader/intäkter Summa Övrigt Totalsumma Regionbidrag Övriga bidrag från RS dummykod Balansansvar Summa dummykod Resultat Åtgärder vid ekonomisk obalans Nämndens resultat visar på en obalans om 8 mnkr. Nämnden har tillräckligt eget kapital för att hantera avvikelsen. Obalansen ska beaktas i kommande budgetarbete.

31 Sida 23(43) 7.4 Eget kapital Nämndens använder 6 mnkr av eget kapital enligt regionens budgetbeslut. Årets resultat gör att nämnden tar i anspråk ytterligare 8 mnkr av eget kapital.

32 Sida 24(43) REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Antalet resta mil i tjänsten ska minska Måluppfyllelsen bedöms som varning 1)Målet för 2013 på antal körda mil med bil per årsarbetare: En minskning med minst 10 procent jämfört med Resultatet för 2013: Totalt antal resta mil med bil per årsarbetare 2013 är 220,24 mil jämfört med 172 mil 2011, vilket blir en ökning med 28 procent. Kommentar: Att antalet resta mil ökat från 2011 kan bero på att hälso- och sjukvårdskanslierna i Uddevalla, Göteborg, Borås och Mariestad har slagits ihop till en förvaltning och att personalen i högre grad samverkar och deltar på gemensamma möten. 2) Målet för 2013 på antal resta mil med flyg per årsarbetare: En minskning med minst 5 procent jämfört med Resultatet för 2013: Totalt antal resta mil med flyg per årsarbetare 2013 är 13,5 mil jämfört med 14 mil 2011, vilket är en minskning med 3,57 procent. 3) Antalet videokonferenser har inte kunnat redovisas. Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Måluppfyllelsen bedöms som varning Hälso- och sjukvårdsnämnden har som ett av sina mål att den psykiska ohälsan ska minska i nämndsområdet. Ett sätt att få en uppfattning om hur den psykiska hälsan utvecklas är att jämföra resultat från de folkhälsoenkäter som genomförs var fjärde år. Den senaste enkäten genomfördes år Den visade att den självskattade psykiska hälsan förbättrats bland nämndens invånare jämfört med resultaten i enkäten som genomfördes år Nästa folkhälsoenkät genomförs år Ett sätt att intill dess få en indikation om hälsoutvecklingen är att se på hur konsumtionen av vård för psykiska diagnoser utvecklats.

33 Sida 25(43) Under de tre åren har antalet personer som vårdats inom öppen eller slutenvården inom länssjukvården legat på en i stort sett konstant nivå. I Vårdbarometern som redovisas årligen finns en fråga om man anser sig ha psykiska besvär eller sjukdom. Man ska dock vara medveten om att denna når ett betydligt mindre urval än folkhälsoenkäten och resultatet måste därför tolkas med försiktighet. I figuren nedan visas resultatet uppdelat på delregional nivå: Har du något av följande: psykiska besvär/psykisk sjukdom Göteborgsområdet Södra Älvsborg Skaraborg Fyrbodal VGR 6,10% 5,00% 4,60% 5,50% 5,80% 4,70% 5,10% 5,40% 5,10% 5,40% 4,60% 4,90% 5,70% 5,10% 4,80% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Hälso- och sjukvårdsnämndens bedömning är att psykisk ohälsa fortfarande är ett stort problem. Det är också den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning i Fyrbodal. Nämnden har under året verkat för att förbättra samverkan mellan olika vårdnivåer och huvudmän för personer med psykiska funktionshinder och för barn och ungdomar med psykiska problem. Detta ligger i linje med regeringens och SKL:s samarbete för riktade insatser inom psykisk ohälsa PRIO-satsningen. Nämnden har också ägnat fortsatt uppmärksamhet åt vikten av att utveckla en första linjens vård för psykiska problem.

34 Sida 26(43) Andelen barn med övervikt och fetma ska minska Måluppfyllelsen bedöms som bra I dagsläget finns ingen tillförlitlig eller heltäckande statistik över andel tioåringar med övervikt och fetma. Däremot följer nämnden, sedan 2010, upp andel fyraåringar med övervikt och fetma genom statistik från barnhälsovården. Statistiken rapporteras in i samband med Centrala Barnhälsovårdsteamets årliga uppföljning. Resultat för 2013 analyseras i nämndens beställarbokslut. Andel fyraåriga flickor med övervikt och fetma i Trestad minskar från 21 procent år 2010 till 18 procent år Andelen fyraåriga pojkar med övervikt och fetma minskar från 20 procent till 16 procent under samma period. Nämnden tog 2009 fram en handlingsplan för att motverka övervikt och fetma bland barn och unga. Ett identifierat utvecklingsområde var att systematisera och datorisera journalföringen av övervikt och fetma. Under 2013 har ett samarbete påbörjats med Folkhälsokommitténs sekretariat och kommunerna i Västra Götalandsregionen för att samordna registreringen av hälsosamtalet som genomförs av elevhälsan i förskoleklass, åk 4, 7 och första året på gymnasiet. Statistik från hälso- och sjukvården, över barn i åldrarna 0-14 under perioden , visar en ökning av barn med diagnos fetma. Mellan ökar antalet barn med diagnos fetma med 63 procent och mellan med 14 procent. Ökningen ses främst inom den specialiserade vården. Detta kan delvis förklaras av att kraven på att registrera fetma som diagnos har ökat under de senaste åren. I avtal med nämnden åtar sig NU-sjukvården att journalföra fetma som diagnos samt att följa beslutsstödet för handlingsplan mot övervikt och fetma i VGR. Nämndens uppföljning visar att detta arbete har tagit fart under och kan således vara en starkt bidragande faktor till den observerade ökningen.

35 Antal per Sida 27(43) Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Måluppfyllelsen bedöms som varning Hälso- och sjukvårdsnämnden har i årets årsredovisning uppskattat måluppfyllelsen genom att mäta antalet självdestruktiva handlingar som lett till behandling i sluten vård. Man ska vara medveten om att detta inte är omfattar behandling i öppen vård och inte heller omfattar alla i befolkningen med självskadebeteende. Måttet kan dock användas för att bedöma i vilken riktning problemet utvecklas. I figuren nedan visas utvecklingen under de senaste två-års perioderna Förändring i antal avsiktliga självdestruktiva handlingar per invånare som lett till behandling inom sluten vård (exkl 0-9 år) HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 VG VG VG Män Nämndområde Kvinnor Oktober 2009 till September 2011 Oktober 2011 till September 2013 I Fyrbodal förefaller problemen med självdestruktiva handlingar minska något i Norra Bohuslän och Dalsland. I Trestad är utvecklingen den motsatta här ligger också andelen som behandlats i slutenvården högt jämfört med snittet i regionen. Vi ser att det är fler kvinnor som vårdas för självskadebeteenden och högst andel finns i åldersgruppen år. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under året arbetat för att utveckla ett samarbete mellan polis, räddningstjänst, socialtjänsten och sjukvården för att förhindra och förebygga suicid.

36 Sida 28(43) Förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer ska minska Måluppfyllelsen bedöms som varning Att få vårdgivare att aktivt arbeta med läkemedelsfrågor för äldre har varit en av hälso- och sjukvårdsnämndens viktigaste fokusområden under en mängd år. Särskilda satsningar har genom åren gjorts på läkemedelsgenomgångar som inkluderat apotekare. Satsningar har gjort på äldre-sjuksköterskor i primärvård som skulle ha särskilt fokus på läkemedelsproblem hos äldre. Läkemedelsfrågor diskuteras årligen vid dialogmöten både i primärvård och NUsjukvården. Enligt KoK-boken för VG primärvård skall en läkemedelsgenomgång genomföras minst en gång per år för alla patienter över 75 år. Enligt en granskning som gjordes av läkemedelsgenomgångar får endast 50 % av listade patienter 75 år och äldre en läkemedelsgenomgång. Styrtalet att minska andelen invånare 80 år eller äldre, som ordinerats tio eller fler läkemedel har visats sig inte gå att mäta på regional nivå och graden av måluppfyllelse därför inte går att bedöma. Mätningar har gjorts på dospatienter i regionen då man generellt vet att i områden där många använder så kallade dosexpedierade läkemedel, är antalet personer med tio eller fler läkemedel högre än i områden med färre användare av dos. I Fyrbodal har användandet av dos-expedierade läkemedel varit högt. Antalet dos -patienter har minskat i regionen, så också i Fyrbodal. Antalet standardiserade och genomförda vårdprocesser Ingen bedömning av måluppfyllelse kan göras Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2013 inte aktivt följt upp antalet standardiserade och genomförda vårdprocesser under Hälso- och sjukvårdsnämnden följer upp de regionalt fastställda kvalitetsmålen avseende medicinsk kvalitet, till viss del kan man knyta de medicinska kvalitetsmålen till effektiva vårdprocesser.

37 Sida 29(43) Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska minska Måluppfyllelsen bedöms som ok Nämnden har under 2013 överenskommet med NU-sjukvården om en målrelaterad ersättning utifrån målvärdet att andelen vårdrelaterade infektioner skall vara < 8 procent. Under 2013 har avstämningar gjorts vid tre tillfällen. I mars var andelen 8 procent, i juli 8 procent och i oktober 7 procent, vilket innebär att målet nåtts. Sedan mätningarna infördes hösten 2008 har NU-sjukvårdens resultat för vårdrelaterade infektioner, VRI sjunkit från 12 procent till knappt 8 procent vilket visar att åtgärdsarbetet gett resultat. En åtgärd som ger tydlig effekt för minskningen av vårdrelaterade infektioner är att medarbetarna följer NU-sjukvårdens basala hygienrutiner och klädregler, samt att en så stor andel som möjligt av enheterna genomför kontinuerliga mätningar av följsamheten. Nämnden har även i detta fall haft en målrelaterad ersättning kopplad till måluppfyllelse om 60 deltagande enheter av totalt 68. Under året har i genomsnitt 47 enheter deltagit i mätningarna vilket motsvarar 69 procent av enheterna. Resultatet innebär att målet inte uppnåtts helt. Följsamheten har sedan mätningarna infördes 2010 följt en positiv utvecklingstrend från 55 procentprocent till 74 procent. Patientens delaktighet i vården ska öka Måluppfyllelsen bedöms som ok För enheter inom VG-Primärvård har den nationella patientenkäten genomförts under hösten Resultatet är i januari 2014 ännu inte presenterat. Nämnden genomför varje år en uppföljning av kontrakten genom bland annat ett besök på vårdcentralerna inom nämndens område. I samband med besöken förs samtal kring resultaten av den nationella patientenkäten. Många av verksamhetscheferna uppger att man diskuterat resultaten på arbetsplatsträffar och att man förstår att resultaten handlar mycket om bemötande gentemot patienten. Vissa vårdcentraler har, utöver den nationella enkäten, gjort egna frågeformulär till patienterna då man tror att den nationella inte ger en korrekt bild. Uppfattningen är dock att vårdcentralerna ser det som viktigt att arbeta med bemötande och delaktighet för att få så nöjda patienter som möjligt.

38 Sida 30(43) Under våren 2013 har mätningar genomförts inom den specialiserade barnsjukvården: öppenvård, slutenvård och neonatalvård. Resultatet för NU-sjukvårdens barnklinik är PUKvärdet 82 vilket är något över det regionala styrtalet på 80. Vid motsvarande mätning våren 2011 var PUK-värdet 85. Resultatet av nationella patientenkäten 2012 jämfört med tidigare enkät, visade att trenden för patienternas upplevelse av delaktigheten var något bättre för öppenvårdsenheterna och något sämre för slutenvårdsenheterna jämfört med resultatet vid tidigare undersökningar. Nämnden följer upp NU-sjukvårdens åtgärder för att förbättra patienternas delaktighet i vård och behandling. NU-sjukvården arbetar med att öka patientmedverkan på olika sätt. Exempel på detta är; ökad patientmedverkan vid händelseanalyser samt vid ledningsmöten. Bemötandefrågor tas också upp på arbetsplatsträffar. Dessutom deltar patienter i viss mån vid framtagandet av nytt informationsmaterial. Vid ortopedkliniken har processen för höft och knäledsoperationer uppdaterats. Processen inbegriper patienten och närstående mer aktivt än tidigare. Ett annat exempel är dialog med föräldrar via Skype inom neonatalvården. Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv Måluppfyllelsen bedöms som bra Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har under 2013 påbörjat arbetet med framtagande av behovsanalyser, inför nämndernas mål- och inriktningsbeslut Samtliga 10 behovsanalyser som är under arbete innehåller såväl ett genusperspektiv som ett jämlikhetsperspektiv. Även barnperspektivet belyses inom ramen för behovsarbetet. I samarbete med kommunerna i Fyrbodal, och inom ramen för folkhälsoarbetet har ett arbete skett avseende sociala investeringar för att öka förutsättningarna för att skapa en god hälsa för alla. Den kunskap som framkommit i samarbetet med KJV, ang jämställd/jämlik vård, har arbetats in i överenskommelsen med Beställd Primärvård (som var ettårigt), och inför 2015 kommer detta även att gälla övriga överenskommelser. Kunskapen, som via jämställdhetsanalysen för unga med depression, kring tillgången till behandling och vård på rätt vårdnivå, har överförts till arbetet med framtagande av en regional plan för psykisk hälsa.

39 Sida 31(43) Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Måluppfyllelsen bedöms som varning Nämnden följer kontinuerligt upp utvecklingen av väntetider för vård och behandling inom specialistsjukvården. Sammanfattningsvis har antalet väntande till vård och behandling på NU-sjukvårdens enheter ökat under En av orsakerna är att antalet remisser in till NU-sjukvården har ökat samtidigt som bemanningsläkare inte tagits in i samma utsträckning som tidigare på grund av NU-sjukvårdens ansträngda ekonomi. De områden som har flest antal väntande är Ortopedi, Kirurgi, Öron-Näsa-Hals samt Ögon sjukvård. Måluppfyllelsen till mottagningsbesök enligt vårdgarantin var för NU-sjukvården 86 procent i december Antalet väntande var 9131 vilket innebär en ökning med 1887 personer sedan december Patientvald väntan har ökat något och personer som väntat mer än vårdgarantins 90 dagar har mer än fördubblats. Måluppfyllelsen till behandlingar enligt vårdgarantin var i december 2013, 84 procent. Antalet väntande har ökat med 237 personer sedan december 2012 och uppgick totalt till 3353 personer. Över året har också andelen patientvald väntan och andelen som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar ökat jämfört med För barn-och ungdomspsykiatriska vården har speciella satsningar gjorts under året för att korta köerna till besök och behandling. Väntetiderna till första mottagningsbesöket har förbättrats under året, medan väntetider till behandling och fördjupad utredning fortfarande är långa. Andelen patienter som fick vänta högst 30 dagar på besök var under året genomsnittligt 86 procent. Medelvärde för andelen patienter som fick vänta högst 30 dagar på sin utredning/ behandling var 78 procent. NU-sjukvården anger brist på psykiatriker och psykologer som orsak till köproblematiken. Mer av den nära vården ska erbjudas patienten i hemmet genom ökad samverkan mellan kommunal och regional vård Måluppfyllelsen bedöms som ok Styrtal: 1) andel hembesök/hemsjukvårdsbesök individer 75 år och äldre (VGPV) 2) antal hembesök/hemsjukvårdsbesök individer (VGPV) 1) Andel hembesök VGPV

40 Sida 32(43) medel 2012 medel 2013 HSN 1 17,4 17,8 HSN 2 14,2 13,2 HSN 3 10,6 11,5 Snitt VGR 12,9 13,0 2) Antal hembesök VGPV HSN HSN HSN Utöver de hembesök/hemsjukvårdsbesök som utförs av VGPV inom ramen för deras uppdrag Har hälso- och sjukvårdsnämnden sedan flera år överenskommelser med alla kommuner i nämndområdet som innebär att kommunens sjuksköterskor gör hembesök (utöver sitt eget kommunala uppdrag). Uppdragsgivare framför allt Sjukvårdsrådgivningen/1177. Ett samverkansarbete Samverkande sjukvård har utökat denna samverkan och inkluderar också ambulanssjukvården. På uppdrag från 1177 kan antingen hemsjukvårdens sjuksköterskor eller ambulanssjuksköterskan göra hembesök och bedöma och vid behov åtgärda ett sjukvårdsbehov. Kommunens sjuksköterskor tar också uppdrag från SOS-alarm. Om SOS-alarm bedömer att vänteperioden till närmast tillgängliga ambulans blir betydande, kan sjuksköterska från den kommunala hälso- och sjukvården larmas ut samtidigt som ambulansen för att snabbare kunna ge vård. Det tredje samverkansbenet är assistansuppdrag (kommunens sjuksköterskor har möjlighet att ta direktkontakt med sjuksköterska i ambulans för att få hjälp med bedömning och åtgärd). Hittills ingår sex kommuner i Fyrbodal i Samverkande sjukvård. Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås Måluppfyllelsen bedöms som varning Antalet patienter som söker vård på akutmottagningarna inom NU-sjukvården fortsätter att öka trots en rad åtgärder för att minska inflödet. Det totala inflödet till akuten har ökat med 2,5 procent jämfört med samma period förra året, och är nu uppe på samma nivå som 2008.

41 Sida 33(43) Ortopedi och Kirurgi är de områden där ökningen är störst. Antalet inskrivningsbesök har samtidigt ökat med 2,1 procent. En av åtgärderna för att korta ledtiderna på akutmottagningen är att patienterna som kommer dit har sökt sig till rätt vårdnivå, det vill säga att de har behov av bedömning och eventuellt vård på specialistvårdsnivå. Nämnden följer upp NU-sjukvårdens åtgärder för att korta ledtiderna och minska inflödet till akutmottagningen. NU-sjukvården arbetar med fokus på bedömning, behandling och genomströmning. Ett nytt bedömningsinstrument RETTS är infört och NU-sjukvården utbildar nu kommunsjuksköterskor i bedömningsverktyget. Möjlighet till direktinläggning på avdelning utan att gå genom akutmottagningen är ett annat sätt. Denna möjlighet finns på MÄVA, för onkolog och palliativa patienter på Kirurgkliniken, Hjärtinfarktpatienter går direkt till PCI och Barnkliniken har sedan använder sedan tidigare direktinläggning. NU-sjukvården har dessutom ökat satsningen på singel responder som en länk mellan ambulansverksamheten och samverkande sjukvård vilket ger utrymme för nya innovationer i samverkan med andra aktörer såsom vårdcentraler, kommuner, 1177 etc. NUsjukvården deltar också i VGR s pilotprojekt aktiv hälsostyrning Nämnden har avtal med kommunerna i Fyrbodal angående deltagande i samverkande sjukvård och utökat ansvar för kommunens sjuksköterskor. Avtalen syftar till att ge patienter en bedömning och eventuell åtgärd i hemmet, se ovanstående avsnitt om samverkan mellan kommunal och regional vård. Trots åtgärder är ledtiderna långa och väntetider, och genomloppstider ligger långt ifrån målet. Se nedanstående diagram.

42 Sida 34(43) Tid till läkare akutmottagningen Näl 2013, Målet är 60 minuter 08:00 07:30 07:00 06:30 06:00 05:30 05:00 04:30 04:00 03:30 03:00 02:30 02:00 01:30 01:00 00:30 00:00 49% 49% 49% 46% 46% 46%46% 45% 45% 40% 42% 43% 44%45% 41% 42% 43% 42% 43% 43% 45% 46% 44% 42% 42% 40% 38% 38% 36% 36% 37%40% 39% 37% 35% 36% 37% 38% 35% 36% Vecka 40%39% 48% 44% 44% 44% 43% 44% 41% 41% 42% 38% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% TTL: 90:e percentil Mål 2013 Andel inom måltid (%) Total genomloppstid för patienter på akutmottagningen NÄL, målet är inom 4 timmar.