Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/81-IFN-012 Ann Östling - au996 E-post: Individ- och familjenämnden

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/81-IFN-012 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Uppföljning av avtal om läkarmedverkan i särskilt boende, dagverksamhet och hemsjukvård i Västmanlands län Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att påkalla överläggningar med landstinget om att revidera avtalet om läkarmedverkan. Ärendebeskrivning I samband med planeringen inför kommunaliseringen av hemsjukvården reviderades och utvecklades samverkansavtalet om läkarmedverkan i särskilda boenden, till att också gälla särskilda boenden för fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta, bostäder med särskild service för LSS personkrets,korttidsenhet,dagverksamhet och hemsjukvård i ordinärt boende. Sociala nämndernas förvaltning har låtit Konsult och service, Utredning och statistik, under 2014 genomföra en uppföljning av avtalet. Det har nu gått några år sedan avtalet arbetades fram och mycket har utvecklats. Utifrån sammandrag och slutsatser av uppföljningen tillsammans med resultat från andra uppföljningar, samt förvaltningens uppfattning om avtalets innehåll och konstruktion föreslås att en revidering av avtalet initieras. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 16 januari 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Individ- och familjenämnden AU 5 februari 2015 ( ) Reodgörelse över rapport - Uppföljning av samverkansavtalet om läkarmedverkan Rapport - Avtal om läkarmedverkan, sammandrag och slutsatser av uppföljning Skickad av: Teresia Kjellgren - aq339

2 Tjänsteskrivelse Sid Diarienr /56-ÄN /43-NF /81-IFN-012 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Rapport Uppföljning av samverkansavtalet om läkarmedverkan Bakgrund I samband med skatteväxlingen av hemsjukvård i Västmanland 2012 reviderades ett antal för landstinget och länets kommuner, gemensamma samverkansavtal. Ett av dessa är Avtal om läkarmedverkan i särskilda boenden som kom att bli Avtal om läkarmedverkan i särskilt boende, dagverksamhet och hemsjukvård i Västmanlands län. Det tidigare avtalet som tecknades 2009 omfattade enbart läkarinsatser i särskilda boenden för äldre. Det som skiljer det nya avtalet från det äldre, när det gäller läkarinsatser i särskilda boenden enligt SoL, är att det förutom äldre också omfattar boenden för fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta. Därutöver så omfattar det nya avtalet läkarinsatser i bostäder med särskild service för LSS personkrets, läkarinsatser på korttidsenhet (SoL), läkarinsatser i kommunal dagverksamhet (LSS, SoL) och läkarinsatser inom hemsjukvård i ordinärt boende. Den del i det nya avtalet som berör äldre och fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta i boende enligt SoL är i stort sett identiskt med avtalet från Några få delar skiljer sig, dels att läkaren ska genomföra brytpunktsamtal i samband med vård i livets slut och dels att vårdcentralschef ska skriva lokala avtal med aktuella särskilda boenden. Tidigare uppföljning I avtalet från 2009 finns inskrivet att det årligen på olika nivåer, såväl lokalt i kommunen som på länsnivå, ska genomföras uppföljningar för att följa utvecklingen och garantera likvärdig samverkan i hälso- och sjukvårdsarbetet. Landstinget ska vara sammankallande. Den uppföljning som gjorts i Västerås är en enkätundersökning från 2010 och som besvarats av verksamhetschefer för särskilda boenden. Sammanfattningsvis visade den undersökningen att de flesta boenden var nöjda med samarbetet, men att det kunde förbättras inom några enheter. Vissa brister identifierades och det fanns delar man ansåg behövde förtydligas, bland annat definitionen av läkemedelsgenomgång och hembesök. Det framkom också att läkarmedverkan på korttidsenhet skulle behöva specificeras i avtal. Under 2011 och 2012 pågick ett intensivt utredningsarbete med överföring av hemsjukvården till kommunen, varför fokus inte legat på uppföljning av det här avtalet. I avtalet från 2012 anges att det ska genomföras en uppföljning av avtalet senast sista februari varje år. Detta ska göras gemensamt av verksamhetschef för vårdcentral och verksamhetschef alternativt medicinskt ansvarig sjuksköterska för kommunens olika verksamheter. Det finns inget i avtalet om ansvar för detta eller hur det ska gå till. Det har integenomförts någon lokal uppföljning, gemensamt för kommunen och vårdcentralerna under 2013 eller ID: p_11_rapport - Uppföljning av samverkansavtalet om läkarmedverkan

3 Västerås stad 2 (4) Vårdvalsenheten inom landsttinget genomförde i november 2013 en enkätundersökning bland sina vårdcentraler om hur de såg på samverkan med kommunens olika verksamheter, men den var inte förankrad i kommunen. Resultatet från den har inte presenterats för sociala nämndernas förvaltning. VKL och Vårdvalsenheten genomförde i augusti 2014 en uppföljning i länets övriga nio kommuner, om hur hemsjukvården har fungerat sedan kommunaliseringen. Västerås valde att stå utanför den uppföljningen då det ju redan pågick en uppföljning av hela avtalet om läkarmedverkan inom staden. VKL:s uppföljning har en annan utformning än den Västerås gjort och de är inte jämförbara. Inom hemsjukvården har det genomförts ett antal samverkansmöten sedan skatteväxlingen, med syfte om att utveckla samverkan och lösa problem. Dessa har dock inte uttalat utgått från avtalet. Vid dessa möten har förutom förvaltningens hälsooch sjukvårdsenhet, också förvaltningens strateger deltagit tillsammans med hemsjukvårdsutförare och representanter från olika vårdcentraler. Uppdrag Under 2014 har Konsult och Service, på uppdrag av Sociala nämndernas förvaltning genomfört en uppföljning av Avtal om läkarmedverkan i särskilt boende, dagverksamhet och hemsjukvård i Västmanlands län. Uppdraget som gavs avsåg att följa upp det övergripande avtalet med hela dess innehåll och att kartlägga om lokala avtal finns upprättade mellan boende/enhet och vårdcentral. Syftet har varit att få en bild av i vilken mån lokala avtal tecknats samt om verksamheterna fått den läkarmedverkan som avtalet anger. Undersökningen genomfördes som en totalundersökning med dels journalgranskningar och dels en enkätundersökning bland enhetschefer/verksamhetschefer. Ursprungsidén var att komplettera undersökningen med intervjuer, både med chefer inom kommunens verksamheter och med vårdcentralschefer. Detta kom dock aldrig till stånd då tid och resurser saknades. Resultat Uppföljningen visar att vid boenden för äldre så finns avtal för i stort sett alla boenden, medan det vid psykiatriboenden nästan inte finns några avtal. För IFNboendena har två av tre avtal och för bostäder med särskild service har 60 procent tecknat avtal. Undersökningen visar att det finns stora skillnader vad gäller läkarinsatser vid boenden med avtal, både SoL och LSS, i jämförelse med boenden utan avtal. Bland annat så har såväl vårdplaneringar som läkemedelsgenomgångar genomförts i större utsträckning vid boenden med avtal än vid boenden utan avtal. Den enskilde har alltid rätt att ha sin egen valda familjeläkare och inte den som boendet tecknat avtal med, vilket kan vara mer förekommande för psykiatriboenden, IFN-boenden och LSS-boenden och därmed kan antas ha påverkat resultatet då alla uppgifter kanske inte finns i journalen på boendet. Samtliga boenden anser att samverkan i hög utsträckning fungerar bra, om än det finns synpunkter på brister inom olika områden. I stort sett samtliga boenden anser att de boende får den vård de är i behov av och också att personalen får tillräcklig tid med läkaren för rådgivning, handledning och information. Inom SoL-boenden är man generellt mindre nöjd än inom LSS-boenden med möjligheten att nå ansvarig läkare, såväl under dagtid som under jourtid. Man uppger också att läkaren vid enstaka eller fler tillfällen inte kommit till boendet trots att sjuksköterskan bedömt att det behövdes.

4 Västerås stad 3 (4) För korttidsenheterna, Zethelius och Gryta så ser avtalet något annorlunda ut än för de övriga boendena. Då mellanvårdsformen som bedrivs som projekt på Zethelius sedan februari 2014 tillkommit sedan uppdraget om uppföljningen påbörjades, gäller resultatet avseende enkätundersökningen enbart för Gryta korttidsenhet. Journalgranskningen genomfördes dock vid bägge enheterna. I enkätundersökningen framkommer det att det varit svårt att svara på frågorna då avtalet avser akuta insatser medan det är den ordinarie familjeläkaren som ska stå för alla planerade insatser. Från Gryta uppfattar man en otydlighet i avtalet om vad som avses. Detta innebär därmed en svårighet att tolka resultatet. Vad gäller hemsjukvården så hade proaros och Distriktssköterskegruppen Q-RA avtal med 12 vårdcentraler vardera och Skultuna med en. Enkätundersökningen visar att det för majoriteten av patienter saknades namngiven läkare. Till stor del saknades också telefonnummer och tid för tillgänglighet till läkaren. Generellt sett så är de tre utförarna ändå nöjda med både samverkan i sin helhet som möjligheten att nå familjeläkarna såväl dagtid som under kvällar och helger. Man uppger dock att det vid enstaka tillfällen i akuta situationer inte gått att nå läkaren vid vissa vårdcentraler. De olika utförarna har avseende flera frågor olika uppfattning om samma vårdcentral vilket innebär att det inte går att dra några generella slutsatser. Läkarna har i de flesta fall inte deltagit på teammöten, men det beror framför allt på att de inte blivit inbjudna. Enligt journalgranskningen så hade färre än var tionde patient en aktuell uppdaterad vårdplanering och de hade heller inte haft någon läkemedelsgenomgång det senaste året. Det bör beaktas att det finns skäl att misstänka att de sjuksköterskor som granskat journalerna har gjort olika. Avslutningsvis i uppföljningsrapporten finns en sammanställning av synpunkter som lämnats som bör beaktas inför en eventuell utveckling och förbättring av avtalet. Utredaren har också i en diskussion lyft fram ett antal områden att ta med i detta. Trots att fler anger att det brister vad gäller efterlevnad av avtalet så tillhör dock avvikelsedokumentation ovanligheterna. Synpunkter, reflektion och förslag Trots att i stort sett samtliga boenden anser att de enskilda får den vård de är i behov av och också att personalen får tillräcklig tid med läkaren för rådgivning, handledning och information lyfter många verksamhetschefer/enhetschefer ändå fram, att den fastställda tiden inte räcker till och att ett avtal mer borde konstrueras utifrån olika gruppers vårdbehov. I såväl avtalet från 2009 som i avtalet från 2012 så anges att läkartid som ska avsättas motsvarar fyra minuter per vecka och boende. Ingenstans finns någon förklaring till hur denna tid har räknats fram, men den ska inkludera allt som avtalet stipulerar, det vill säga planerade och akuta besök, konsultationer, handledning och fortbildning av personal, telefonkontakter, vårdplaneringar, läkemedelsgenomgångar, teamsamverkan m.m. Med vetskap om att de äldre blir allt fler och också allt sjukare så finns det all anledning att åter se över avtalet och dess konstruktion avseende den tid som ska avsättas av läkaren och för vad. Det fanns ett önskemål från kommunen innan avtalet tecknades 2012, om att också korttidsenheterna skulle ha en fast vårdcentral att vända sig till. I avtalet anges, på samma sätt som för andra boenden enligt SoL, att fyra minuter per patient och vecka ska avsättas, men självklart att tiden ska relateras till de behov som finns. Det föreligger dock en viss förvirring vad gäller läkarmedverkan på korttidsenhet vad gäller vilken familjeläkare som ansvarar för vad. I avtalet står att den läkare som enheten tecknat avtal med ansvarar för akuta bedömningar och insatser, men den

5 Västerås stad 4 (4) ordinarie familjeläkaren för planerade. I åtagandet blir detta dock inte tydligt. Sedan avtalet tecknades så har samarbetet kring mellanvårdsformen på Zethelius startat. Uppföljning och utvärdering av projektet skulle därför kunna ligga till grund för en förändring/revidering av avtalet vad gäller korttidsenheterna. Uppföljningen av hemsjukvården visar en bild av verksamheten som är långt ifrån den ambitionsnivå som finns i staden. Sociala nämndernas förvaltning har genomfört en, för BUA (Beställning, Upphandling och avtalsenheten) ordinarie uppföljning, av proaros hemsjukvårdsenhet under ungefär samma tid som uppföljningen av avtalet gjordes. Även här framkommer ett stort antal förbättringsområden som nu proaros har presenterat en handlingsplan för. Hemsjukvården är trots att det gått två och ett halvt år sedan kommunaliseringen en relativt ny verksamhet i kommunen. Den kommer därför att följas extra noga. BUA kommer också att påbörja en ordinarie uppföljning av de två mindre hemsjukvårdsleverantörerna under våren Det framkommer i uppföljningen att det rådet brist på information om avtalet, såväl innehållsmässigt som vem som ansvarar för att initiera till att teckna avtal per verksamhet. Det står uttryckligen i avtalet att vårdcentralschef ska skriva lokalt avtal med aktuellt boende men inte hur detta ska gå till. Enligt uppföljningen uppger flera chefer att det också på vårdcentralerna påstås att man inte känner till hur det ska gå till. Det råder en viss begreppsförvirring, exempelvis har begreppet teamarbete inte tidigare definierats. I hälso- och sjukvårdsriktlinjerna som antas i januari 2015 finns det därför nu en formulering som beskriver begreppet teamarbete inom hälso- och sjukvård. Avtalet innehåller också en del vaga formuleringar, exempelvis..vid behov. Det finns därmed ett behov av att såväl förtydliga innehållet som att informera om och göra avtalet känt. En slutsats är att avtalet om läkarmedverkan behöver revideras än en gång.

6 Utredningar & rapporter Västerås stad, Konsult och Service 17 U 2014:17 Avtal om läkarmedverkan Sammandrag och slutsatser av uppföljning [Skriv text] Konsult och Service, Västerås , Teresia Götlin, Utredningar och rapporter produceras av Konsult och Service på uppdrag av Västerås stads förvaltningar och bolag.

7 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Population och urval... 3 Avgränsning... 3 Genomförande... 4 Svarsfrekvens och bortfall... 5 Rapportstruktur... 6 Sammandrag av resultat... 8 Särskilt boende för äldre, fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta (SoL)... 8 Bostäder med särskild service (LSS) Korttidsenhet Hemsjukvården Daglig verksamhet Avvikelsedokumentation (samtliga verksamhetstyper SoL, LSS, korttids samt hemsjukvården) Utvecklingsmöjligheter och förbättringsområden Diskussion Bilagor Bilaga A: Sammandrag avtal och kartläggning av avtal Bilaga B: Diagram och tabeller Bilaga C: Journalgranskningsformulär Bilaga D: Enkät Bilaga E: Avtal om läkarmedverkan i särskilt boende, dagverksamhet och hemsjukvård i Västmanlands län inklusive avtalsbilagor 1-5 2

8 Bakgrund År 2009 tecknades ett avtal gällande läkarmedverkan i särskilda boenden mellan sjukvårdens ledningsgrupp inom Landstinget Västmanland och socialcheferna i Västmanlands län. Detta avtal reviderades i samband med att kommunerna tog över ansvaret för hemsjukvården den 1 september år Avtalet, Avtal om läkarmedverkan i särskilt boende, dagverksamhet och hemsjukvård i Västmanlands län, har sin grund i den lagstiftning som reglerar den hälso- och sjukvård som bedrivs i kommunerna. I avtalet beskrivs åtagande för läkarinsatser i särskilda boenden för äldre och för fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta (SoL), läkarinsatser i bostäder med särskild service för LSS personkrets, läkarinsatser på korttidsenhet (SoL), läkarinsatser i daglig verksamhet (LSS och SoL) samt läkarinsatser inom hemsjukvård i ordinärt boende. Enligt avtalet ska det finnas tillgång till läkarmedverkan dygnet runt, året om i den kommunala vården. Läkarinsatserna ska så långt som möjligt vara planerade och ske under kontorstid. Vårdcentralschefer ska med hänvisning till avtalet teckna lokala avtal med varje särskilt boende/korttidsenhet/dagverksamhet/hemsjukvårdsenhet. För de olika verksamhetstyperna finns lokala avtal vilka stipulerar de särskilda åtaganden som gäller för respektive verksamhetstyp. Sociala nämndernas förvaltning vill att en uppföljning av det övergripande avtalet med hela dess innehåll ska göras. Vidare ska även kartläggning ske av de lokala avtal som tecknats mellan vårdcentral och boende/enhet. Syfte Syftet är att få en bild av i vilken mån lokala avtal tecknats samt om verksamheterna får den läkarmedverkan som avtalet anger. Metod Population och urval Inget urval har gjorts då detta är en totalundersökning där samtliga verksamheter ingår som berörs av det övergripande avtalet. Avgränsning Vid journalgranskningen har samtliga journaler granskats för i dagsläget boende/inskrivna vid de olika verksamheterna. I dagsläget boende/inskrivna innebär att resultatet baseras på de individer som var boende/inskrivna från sista veckan i februari till och med mitten av april år Förtydligas bör att alla journaler granskats vilket innebär att det både ingår patienter vilka har avtalsläkare som ansvarig läkare och patienter som har sin egen valda familjeläkare som ansvarig läkare. 3

9 I både journalgranskningen och enkäten är den period som undersökts de senaste tolv månaderna. Detta på grund av att åtagandena i avtalen i flera fall är på årsbasis. Genomförande Den journalgranskning som genomförts har skett via ett formulär som skickades ut till samtliga verksamheter. Formuläret har utformats utifrån de punkter som det övergripande avtalet stipulerar. Enkätundersökningen har utformats efter de åtaganden som de lokala avtalen innehåller. Fyra olika enkättyper har utformats och skickats. Frågorna för journalgranskningen kommer att visas i resultatdelen i samband med att resultaten redovisas för respektive verksamhetstyp. Detta för att öka läsbarheten och stringensen i rapporten. Journalgranskning Uppföljningen har gjorts genom en journalgranskning för alla boende/inskrivna i verksamheterna. Fem journalgranskningsformulär skickades ut. Dessa fem var utformade efter de specifika punkter av åtaganden som avtalet anger för respektive verksamhetstyp. Journalgranskningen genomfördes av sjuksköterska vid enheterna. Journalgranskningen skickades ut till samtliga enheter under vecka nio och tio (24/2-7/3). Svar ombads inkomma inom en månad, vilket i vissa fall var tvunget att förlängas på grund av frågeställningar som uppkom, samt rådande arbetsbelastning på enheterna. Viktig information kring journalgranskningen gick ut till samtliga chefer i början på mars där man ombads att i journalgranskningen även ange huruvida individen hade det lokala avtalets läkare som ansvarig läkare, eller egen vald familjeläkare som ansvarig läkare. Emellertid är bortfallet av denna information så omfattande att resultat inte kan redovisas uppdelat på ansvarig läkare. Vidare uppmanades boendena att fylla i en enkät per typ av boende såsom gruppbostad, servicehus alternativt ålderdomshem. I de flesta fall fylldes ett journalgranskningsformulär i per boende. På grund av detta kan inte resultat redovisas per typ av särskilt boende såsom ålderdomshem, servicehus, gruppbostad (äldre). Enkätundersökning Fyra olika enkättyper har utformats och skickats ut som webbenkäter. Enkäten skickades via mejl till alla chefer, med rekommendationen att den skulle besvaras tillsammans med sjuksköterska. Enkätsvaren ligger till grund för kartläggning av avtal. Då inte alla enheterna besvarade enkäten har enheterna i efterhand kontaktats genom mejl och/eller telefon för att därigenom få svar på vilken vårdcentral de tecknat avtal med. Särskilt boende för äldre, fysiskt eller psykiskt funktionsnedsatta (SoL) Enkäten skickades ut den 5:e maj. Därefter skickades två påminnelser till dem som inte svarat. Påminnelse 1 skickades , påminnelse 2 skickades

10 Även en uppmaning att besvara enkäten skickades från uppdragsgivaren på Sociala nämndernas förvaltning till de boenden som inte besvarat enkäten. Bostäder med särskild service (LSS) Enkäten skickades ut den 5:e maj. Därefter skickades två påminnelser till dem som inte svarat. Påminnelse 1 skickades , påminnelse 2 skickades Även en uppmaning att besvara enkäten skickades från uppdragsgivaren på Sociala nämndernas förvaltning till de bostäder som inte besvarat enkäten. Korttidsenhet Enkäten skickades ut den 2:a maj. Därefter skickades två påminnelser till dem som inte svarat. Påminnelse 1 skickades Ingen mer påminnelse behövdes. Även en uppmaning att besvara enkäten skickades från uppdragsgivaren på Sociala nämndernas förvaltning till de enheter som inte besvarat enkäten. Hemsjukvård i ordinärt boende Enkäten skickades ut den 8:e maj. Därefter skickades två påminnelser till dem som inte svarat. Påminnelse 1 skickades , påminnelse 2 skickades Även en uppmaning att besvara enkäten skickades från uppdragsgivaren på Sociala nämndernas förvaltning till de enheter som inte besvarat enkäten. Då hemsjukvård tillhandahålls av tre utförare varav en inte svarat så gjordes ett extrautskick av enkäten enligt uppdragsgivarens önskemål. Kommunal dagverksamhet (daglig verksamhet) Denna verksamhet ingick inte i enkätundersökningen. Detta på grund av att avtalet enkom stipulerar att: Patientansvarig personal ska ha tillgång till direktnummer för telefonkontakt med ansvarig läkare. Den frågan fick de dagliga verksamheterna besvara i journalgranskningen, som skickades ut en tid innan enkäten. Enkätsvaren ligger till grund för kartläggning av avtal. Då inte alla enheterna besvarade enkäten har dessa enheterna i efterhand kontaktats genom mejl och/eller telefon för att därigenom få svar på vilken vårdcentral de tecknat avtal med. Svarsfrekvens och bortfall Ett visst bortfall föreligger både för journalgranskningen och för enkätundersökningen. Särskilt boende för äldre, fysiskt eller psykiskt funktionsnedsatta (SoL) Journalgranskning Ett boende har inte inkommit med journalgranskningen. Detta boende har cirka 40 personer vars journaler således inte återfinns i resultatet. En annan boende har fyllt i journalgranskningen felaktigt för vissa personer och dessa felaktiga har då eliminerats undersökningen. Totalt rör det sig således om cirka 60 personer vars journaler inte granskats, medan de granskade journalerna uppgår till drygt 1700 journaler. Därav kan antas att bortfallet har liten betydelse för resultatet totalt sett. Enkätundersökning Svarsfrekvensen för enkätundersökningen uppgår till 93 procent. 5

11 Bostäder med särskild service (LSS) Journalgranskning Alla bostäder har inkommit med journalgranskningen och därmed föreligger inget bortfall. Enkätundersökning Svarsfrekvensen för enkätundersökningen uppgår till 98 procent av bostäderna. Korttidsenhet Journalgranskning Båda enheterna har inkommit med journalgranskningen och därmed föreligger inget bortfall. Enkätundersökning Svarsfrekvensen för enkätundersökningen uppgår till 100 procent. Hemsjukvård i ordinärt boende Journalgranskning Alla enheter har inkommit med journalgranskningen och därmed föreligger inget bortfall. Enkätundersökning Svarsfrekvensen för enkätundersökningen uppgår till 100 procent av enheterna. Kommunal dagverksamhet (daglig verksamhet) Journalgranskning Alla enheter har inkommit med journalgranskningen och därmed föreligger inget bortfall. Notera att även om avtal finns tecknade mellan olika verksamheter och vårdcentraler så har den enskilde rätt att fortfarande ha sin egen valda familjeläkare som ansvarig läkare och kan även välja att sköta sina läkarkontakter med primärvärden själv. För dessa enskilda individer är det inte alltid enheterna genom journalen kan se om vårdplaneringar, läkemedelsgenomgångar etcetera har genomförts. Rapportstruktur I rapporten kommer resultatet redovisas för verksamhetstyperna i följande ordning: 1. Särskilt boende för äldre, fysiskt eller psykiskt funktionsnedsatta (SoL) 2. Bostäder med särskild service (LSS) 3. Korttidsenhet 4. Hemsjukvård i ordinärt boende 5. Kommunal dagverksamhet (daglig verksamhet) Resultaten av de olika undersökningarna för respektive verksamhet (ej kommunal dagverksamhet) kommer att sammanfattas i följande ordning: o Kartläggning av tecknade lokala avtal o Resultat journalgranskning o Resultat enkätundersökning 6

12 Åtagandena enligt avtal för kommunal dagverksamhet (daglig verksamhet) skiljer sig från de åtaganden som gäller för de andra verksamhetstyperna. Resultaten för Kommunal dagverksamhet (daglig verksamhet) redovisas enligt följande: o Resultat journalgranskning 7

13 Sammandrag av resultat Särskilt boende för äldre, fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta (SoL) Lokala avtal Den kartläggning av avtal som genomförts visar att drygt 71 procent av Särskilda boenden för äldre och fysiskt eller psykiskt funktionsnedsatta (SoL) har tecknat lokalt avtal. I princip alla särskilda boenden för äldre (servicehus, ålderdomshem, gruppboende) har tecknat lokala avtal med en eller flera vårdcentraler. För ett boende saknas information. SoL psykiatriboenden är de boenden som främst saknar lokalt tecknade avtal. Endast ett boende har lokalt tecknat avtal. När det gäller IFN-boenden ser det olika ut. Ungefär hälften av boendena har lokalt tecknade avtal, och resterande saknar avtal. Flertalet boenden som saknar avtal beskriver att de boende får läkarvård genom sin egen valda familjeläkare och att det är dit man vänder sig om läkarbesök behövs. Kontakten med primärvården sköts ibland av den boende själv, men om behov finns tar sjuksköterska på boendet kontakt med primärvården och kan även följa med om så behövs. I flera fall har de boende också kontakt med specialistläkare. Vid särskilda boenden (SoL) ska individuell vårdplanering samt läkemedelsgenomgång genomföras årligen. Undersökningen visar att knappt två tredjedelar haft vårdplanering under de senaste tolv månaderna och en något högre andel har haft läkemedelsgenomgång under de senaste 12 månaderna. Figur 1,2 Har personen haft 1) vårdplanering 2) läkemedelsgenomgång under de senaste tolv månaderna? 1,4% 2,8% 32,8% 65,8% 27,8% 69,4% Ja Nej Ingen uppgift Vårdplanering Läkemedelsgenomgång 8

14 Vid boenden där avtal finns, vilka i stor utsträckning är boenden för äldre, är det drygt 31 procent som inte haft vårdplanering under de senaste tolv månaderna. Av dessa personer som inte haft vårdplanering har närmare 75 procent bott där tolv månader eller mer. Vid boenden där avtal saknas har cirka 52 procent inte haft vårdplanering, av vilka 93 procent har bott där minst 12 månader. Vid dessa boenden, saknas också uppgift för 18 procent om vårdplanering genomförts. Totalt sett, oberoende om avtal finns eller inte, så av de personer som ej erhållit vårdplanering har cirka 77 procent bott 12 månader eller mer på boendet. Undersökningen visar vidare att i närmare 38 procent av de vårdplaneringar som genomförts har läkare inte deltagit i vårdplaneringen. I 62 procent av vårdplaneringarna har således läkare deltagit. Totalt har det genomförts läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare för cirka 70 procent av de boende. Vid de läkemedelsgenomgångar som genomförts har sjuksköterska deltagit vid merparten av genomgångarna. Av de som inte haft läkemedelsgenomgång är det närmare 67 procent som bott på boendet 12 månader eller mer. Det föreligger en stor skillnad mellan boenden med avtal och boenden utan avtal. Vid boenden med avtal har närmare 75 procent haft läkemedelsgenomgång medan det vid boenden utan avtal är det 18 procent som haft läkemedelsgenomgång under de senaste tolv månaderna. I enstaka fall anges att vårdplanering inte skett då den enskilde avböjt och i andra fall har inte läkemedelsgenomgång skett då den enskilde inte tar några läkemedel. För de SoL-boenden med avtal kan man se att det i de tecknade avtalen i stor utsträckning finns namngiven läkare, fastställda tider då läkaren är på boendet samt telefonnummer där läkaren kan nås. Några få respondenter har angivit att även om ovanstående punkter saknas i det faktiska avtalet, så finns det i annan dokumentation på boendet. Figur 3 Återfinns följande i det tecknade avtalet? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Namngiven ansvarig läkare 81,8% 18,2% Namngiven ersättare för ansvarig läkare 40,9% 59,1% Fastställda tider då läkaren är tillgänglig på boendet 68,2% 31,8% Telefonnummer där läkaren kan nås 75,0% 25,0% Fastställda tider då läkaren är tillgänglig på telefon 40,9% 59,1% Ja Nej Det man kan se oftare saknas i de tecknade avtalen är ersättare för ansvarig läkare samt fastställda tider då läkaren är tillgänglig på telefon. 9

15 Boendena har fått besvara en enkät där frågor ställdes om avtalet. Vissa frågor i enkäten fick de SoL-boenden med flera avtal besvara för respektive vårdcentral med vilken avtal finns tecknat. Av enkätundersökningen framgår att för mer än 50 procent har det hänt vid enstaka eller flera tillfällen att läkaren inte kommit på fastställd tid till boendet. Figur 4 Har det under de senaste 12 månaderna hänt att läkare inte kommit till boendet vid det tillfälle som fastställts i det lokala avtalet med vårdcentral? 15,9% Ja, vid flera tillfällen 47,7% 36,4% Ja, vid enstaka tillfälle Nej Vidare framkommer också att det för cirka 30 procent hänt vid enstaka tillfällen att boendet inte nått läkaren i akuta situationer, och för en ungefär lika stor andel har det hänt att vid enstaka/flera tillfällen att de inte nått läkaren på fastställd telefontid. För en majoritet anges dock att läkaren har kommit när boendet bedömt och påtalat att läkaren bör komma samt att de nått läkaren i akuta situationer. Figur 5 Har det under de senaste tolv månaderna hänt...ni inte fått meddelande om vikarie/ersättare när ansvarig läkare varit planerat frånvarande? (semester/tjänstledig eller liknande) 14% 19% 49% 19%...läkare inte kommit ut till boendet på dagtid under vardagar trots att ni bedömt och påtalat att läkare bör komma? 2% 14% 63% 21%...ni inte nått läkaren i akuta situationer på dagtid under vardagarna? 2% 30% 55% 14%...ni inte nått läkaren då ni sökt henne/honom under telefontiden som fastställts i det lokala avtalet? 5% 23% 37% 35% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja, vid flera tillfällen Ja, vid enstaka tillfälle Nej Har inte varit aktuellt 10

16 Av enkätundersökningen framgår att för 16 procent av avtalen det hänt vid flera/enstaka tillfällen att läkaren inte kommit till boendet trots att personal bedömt och påtalat att läkaren bör komma och för 32 procent av avtalen har det hänt vid enstaka eller flera tillfällen att de inte nått läkaren i akuta situationer. För cirka en tredjedel av avtalen anges att boendet inte meddelats ersättare vid ordinarie läkares frånvaro. För fler än hälften av avtalen anges att läkaren kommit när personalen ansett det behövligt och för fler än hälften av avtalen svaras också att de nått läkaren i akuta situationer. Läkarmedverkan under kvällar och helger sköts av den mobila familjeläkaren och boendena har också fått svara på frågor angående detta. Tre fjärdedelar anger att de nått mobil familjeläkare i akuta situationer, cirka 57 procent anger också att mobila familjeläkaren kommit till boendet när behov förelegat. Dock anger 32 procent av boendena att det hänt vid enstaka tillfällen att läkaren inte kommit trots att man bedömt och påtalat att läkaren bör komma. Figur 6 Har det under de senaste tolv månaderna hänt 0% 20% 40% 60% 80% 100%...ni inte nått mobil familjeläkare i akuta situationer under kvällstid eller helger? 8,1% 75,7% 16,2%...mobil familjeläkare inte kommit till boendet på kvällar eller helger trots att ni bedömt och påtalat att läkare bör komma? 32,4% 56,8% 10,8% Ja, vid flera tillfällen Ja, vid enstaka tillfälle Nej Har inte varit aktuellt I avtalet återfinns också flera åtaganden kring samverkan och teamarbete. Merparten av de boenden som besvarat enkäten anger att de har fastställda team runt de enskilda patienterna. Boendena tillfrågades också huruvida läkaren deltagit vid något teammöte under de senaste tolv månaderna och cirka en tredjedel anger att det hänt vid enstaka eller flera tillfällen att läkaren deltagit. Av boendena svarar 65 procent att läkare inte bjudits in att delta. Vid något boende har läkare bjudits in men inte deltagit i teammötet. Figur 7 Har läkaren under de senaste 12 månaderna deltagit i något teammöte? 11

17 3% 10% Ja, vid flera tillfällen 23% Ja, vid enstaka tillfälle 65% Nej, har inte bjudits in Nej, har bjudits in men inte deltagit I undersökningen fick boendena också förhålla sig till påståenden kring om boendet får de läkarinsatser de är berättigade, om den anser att samverkan fungerar bra mellan patientansvarig personal och ansvarig läkare och om personalen får den tid med läkare som behövs för rådgivning, handledning etc. En majoritet anser att påståendena stämmer helt/stämmer till stor del. Figur 8 Hur väl tycker du följande påståenden stämmer för enheten? 2% Boendet får de läkarinsatser som vi är berättigade till enligt avtalet 7% 16% 20% 42% 13% 2% Samverkan mellan patientansvarig personal och ansvarig läkare fungerar bra 14% 25% 50% 9% Personalen får den tid med läkare som de är i behov av för rådgivning, handledning och information 12% 16% 29% 35% 8% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Stämmer inte alls Stämmer till liten del Stämmer delvis Stämmer till stor del Stämmer helt Ingen åsikt De fick också förhålla sig till ett påstående huruvida de enskilda patienterna får den tid de är berättigade till. Merparten, 82 procent, anser att det stämmer till stor del/stämmer helt att patienterna får tid med läkare som de är i behov av. 12

18 Figur 9 Hur väl tycker du följande påståenden stämmer för enheten? De boende/patienterna får den tid med läkare som de är i behov av 2% 37% 16% 45% Stämmer inte alls Stämmer till liten del Stämmer delvis Stämmer till stor del Stämmer helt Ingen åsikt Sammanfattning Kartläggningen av avtal visar på stora skillnader i förekomst av avtal vid boende för äldre och de övriga boendena (IFN/SoL psykiatri). Vid boenden för äldre återfinns avtal på så när alla boenden. När det gäller SoL psykiatriboenden är förhållandet det omvända och nästan ingen av boendena har lokalt tecknade avtal. För IFN-boendena är det ungefär hälften som har avtal och resterande saknar avtal. Undersökningen visar också på stora skillnader av läkarinsatserna från primärvården vid boenden med avtal i jämförelse med boenden utan avtal. Man får också ha i åtanke att personerna vid dessa olika typer av verksamheter kan ha olika behov av läkarinsatser från primärvården. Även om avtal finns tecknade mellan boenden och vårdcentral så har den enskilde rätt att fortfarande ha sin egen valda familjeläkare som ansvarig läkare och kan även välja att sköta sina läkarkontakter med primärvärden själv. Detta kan antas påverka resultatet eftersom boendena då inte genom journalgranskningen kan se huruvida personen haft exempelvis läkemedelsgenomgång med läkare. Undersökningen visar att två tredjedelar av de boende haft vårdplanering. Vid 38 procent av de genomförda vårdplaneringarna har läkare inte deltagit. Av de personer som inte haft vårdplanering har 77 procent bott minst 12 månader på boendet. Av de enskilda patienterna har närmare 70 procent haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare under de senaste 12 månaderna och i stor utsträckning har också sjuksköterska deltagit. Av de personer som inte haft läkemedelsgenomgång har cirka två tredjedelar bott 12 månader eller mer på boendet. 13

19 I merparten av avtalen återfinns namngiven läkare, fastställd tid då läkaren är tillgänglig på boendet samt telefonnummer till där läkaren kan nås. Det som i högre utsträckning saknas är fastställd tid då läkaren är tillgänglig på telefon och namngiven ersättare. För en majoritet har det hänt att läkaren vid enstaka eller flera tillfällen inte kommit till boendet på den fastställda tiden. Cirka 28 procent anger att det vid enstaka/flertalet tillfällen hänt att de inte nått läkaren på den fastställda telefontiden. Cirka en tredjedel anger att de inte kunnat nå läkaren per telefon i akuta situationer vid enstaka eller flera tillfällen. Majoriteten anger att läkaren kommit då man bedömt och påtalat att läkaren bör komma. Däremot är det närmare en tredjedel som anger att det hänt enstaka eller flera gångar att den mobila familjeläkaren inte kommit till boendet trots att man bedömt och påtalat att mobila familjeläkaren bör komma. Ett fåtal har också upplevt detta vad gäller avtalets läkare som ska komma dagtid under vardagar. Så när som alla boenden som besvarat enkäten anger att de har fastställda team runt de boende. Cirka en fjärdedel av boendena anger att läkaren deltagit vid teammöten vid enstaka eller flera tillfällen. Att läkare inte deltagit i teammöten på flertalet boenden, beror i stor utsträckning på att läkaren inte bjudits in att delta. Boendena anser i hög utsträckning, cirka 75 procent, att samverkan mellan patientansvarig personal och ansvarig läkare fungerar bra. Majoriteten anser också att de får de läkarinsatser boendet är berättigat till och att personalen får den tid med läkare som de är i behov av för handledning etcetera, även om cirka 12 procent anser att det stämmer till liten del vad gäller personalens tid med läkare. Slutligen anser cirka 82 procent att påståendet att de enskilda patienterna får den vård de är i behov av stämmer helt/till stor del. 14

20 Bostäder med särskild service (LSS) Vid kartläggningen där alla bostäder tillfrågats om avtal anger 28 av 45 bostäder (59,6 procent) att de tecknat avtal och 16 av 45 bostäder (34,8 procent) anger att de inte tecknat avtal. För en bostad har inget svar inkommit. InDies, Nytida, Skultuna samt Tillberga har tecknat lokalt avtal för alla sina bostäder. För proaros har cirka 38 procent av bostäderna tecknat lokalt avtal, medan cirka 58 procent av bostäderna saknar avtal och för en bostad saknas uppgift. Attendo har inte tecknat avtal för någon av sina två bostäder. Vid LSS-bostäder ska individuell vårdplanering samt läkemedelsgenomgång genomföras årligen. Undersökningen visar att cirka 60 procent av de boende har haft vårdplanering under de senaste tolv månaderna. Liksom vid SoL-boenden föreligger stor skillnader beroende på om den enskilde bor i en bostad där lokalt avtal finns tecknat eller i en bostad utan lokalt avtal. Vid bostäder där avtal finns är det drygt 16 procent som inte haft vårdplanering under de senaste tolv månaderna, trots att närmare 63 procent av dessa personer bott där tolv månader eller mer. Vid bostäder där avtal saknas har cirka 56 procent inte haft vårdplanering, och drygt 93 procent av dessa har bott där 12 månader eller mer. Totalt sett, oberoende om avtal finns eller inte, så av de personer som ej erhållit vårdplanering har cirka 89 procent bott 12 månader eller mer på boendet. Undersökningen visar att läkare deltagit i 93 procent av de vårdplaneringar som genomförts. Figur 10,11,12 Har personen haft 1) vårdplanering 2) läkemedelsgenomgång 3) hälsokontroll (personkrets1) under de senaste tolv månaderna? 0,4% 39% 61% Ja Nej 33,5% 66,1% Ja Nej Ingen uppgift Vårdplanering Läkemedelsgenomgång 34,36% 65,64% Ja Nej Hälsokontroll (personkrets 1) 15

21 Totalt sett har cirka två tredjedelar av de boende haft läkemedelsgenomgång. Av den tredjedel som det inte genomförts läkemedelsgenomgång för, har närmare 87 procent bott i bostaden 12 månader eller mer. Det föreligger även här en stor skillnad mellan boende i bostäder med avtal och bostäder utan avtal. Vid bostäder med avtal har 86 procent haft läkemedelsgenomgång. Vid bostäder utan avtal är motsvarande siffra knappt 52 procent. Vid de läkemedelsgenomgångar som genomförts har sjuksköterska deltagit vid drygt 72 procent av läkemedelsgenomgångarna. För personer som tillhör personkrets 1, ska det årligen genomföras en hälsokontroll. Merparten av de boende i LSS-bostäder tillhör personkrets 1. Hälsokontroll har genomförts för knappt två tredjedelar av dessa personer. Vid bostäder med avtal har nästan 90 procent haft hälsokontroll under de senaste 12 månaderna, medan motsvarande siffra vid bostäder utan avtal är 47 procent. För LSS-bostäder återfinns i hög utsträckning både namngiven läkare samt telefonnummer där läkaren kan nås. Figur 13 Återfinns följande i det tecknade avtalet? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Namngiven ansvarig läkare 78,6% 21,4% Telefonnummer där läkaren kan nås 67,9% 32,1% Ja Nej Som framgår i diagrammet saknas dock namngiven läkare i en femtedel av alla avtal och i nästan en tredjedel saknas telefonnummer där bostaden kan nå läkaren. Alla bostäder som besvarat enkäten är förhållandevis nöjda med möjligheten att nå läkaren både dagtid och kvällar/helger. 16

22 Figur 14 Hur nöjda är ni med? 0% 20% 40% 60% 80% 100%...verksamhetens möjlighet att nå ansvarig läkare på dagtid under vardagar?...verksamhetens möjlighet att nå mobil familjeläkare på kvällstid och helger? 50% 54% 43% 7% 7% 39% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Ingen uppfattning I figur 15 ser man att närmare 80 procent anger att de nått läkaren vid akuta situationer på dagtid under vardagar. Med andra ord har det i stort fungerat. Dock är det cirka elva procent som anger att det hänt vid enstaka eller flera tillfällen att läkaren inte kommit till bostaden trots att man bedömt och påtalat att läkaren bör komma och sju procent som inte nått läkaren i akuta situationer på dagtid under vardagar. När det gäller den mobila familjeläkaren så anser bostäderna, där så varit aktuellt, att den mobila familjeläkaren har gått att nå samt läkaren har kommit till bostaden när så behövts. Figur 15 Har det under de senaste 12 månaderna hänt att... 0% 20% 40% 60% 80% 100%...ni inte nått läkaren i akuta situationer på dagtid under vardagarna? 7% 79% 14%...ni inte nått mobil familjeläkare i akuta situationer under kvällstid eller helger? 46% 54%...läkare inte kommit till boendet på dagtid under vardagar trots att ni bedömt och påtalat att behov finns? 3,6% 7,1% 53,6% 35,7%...mobil familjeläkare inte kommit till boendet på kvällar eller helger trots att ni bedömt och påtalat att läkare bör komma? 18% 82% Ja, vid flera tillfällen Ja, vid enstaka tillfälle Nej Har inte varit aktuellt Samtliga bostäder, som besvarat enkäten, anger att de har fastställda team runt de boende. Bostäderna tillfrågades också huruvida läkaren deltagit vid något teammöte under de senaste tolv månaderna och av svaren framgår att läkare deltagit vid enstaka/flera tillfällen i teammöte vid 46 procent av bostäderna. Att läkaren inte deltagit vid övriga 54 procent beror på att läkaren inte bjudits in att delta i teammötet. 17

23 Figur 16 Har läkaren under de senaste 12 månaderna deltagit i något teammöte? Ja, vid flera tillfällen 54% 14% 32% Ja, vid enstaka tillfälle Nej, har inte bjudits in Nej, har bjudits in men inte deltagit Vidare fick bostäderna förhålla sig till påståenden kring samverkan. Av de som besvarat enkäten anser 93 procent att påståendet Samverkan mellan patientansvarig personal och ansvarig läkare fungerar bra stämmer till stor del/stämmer helt. Andelen som tycker att påståendet Boendet får de läkarinsatser vi är berättigade till enligt avtalet stämmer till stor del/stämmer helt är något lägre, men fortfarande på en hög nivå, då 86 procent anser detta. Cirka två tredjedelar anser att det stämmer helt eller till stor del att personalen får den tid med läkare som behövs för handledning etcetera. Figur 17 Hur väl tycker du följande påståenden stämmer för [bostaden]? Boendet får de läkarinsatser som vi är berättigade till enligt avtalet 4% 11% 32% 54% Samverkan mellan patientansvarig personal och ansvarig läkare fungerar bra 7% 39% 54% Personalen får den tid med läkare som de är i behov av för rådgivning, handledning och information 5% 18% 23% 43% 11% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Stämmer inte alls Stämmer till liten del Stämmer delvis Stämmer till stor del Stämmer helt Ingen åsikt Avslutningsvis fick bostäderna förhålla sig till ett påstående kring huruvida de boende får den tid med läkare de är i behov av och närmare 90 procent av bostäderna anser att påståendet stämmer till stor del/stämmer helt. Detta påstående samt påståendet kring personalens tid med läkare har besvarats av samtliga, oavsett om avtal finns eller inte. 18

24 Figur 18 Hur väl tycker du följande påståenden stämmer för [bostaden]? De boende/patienterna får den tid med läkare som de är i behov av 52% 11% 36% Stämmer inte alls Stämmer till liten del Stämmer delvis Stämmer till stor del Stämmer helt Ingen åsikt Sammanfattning Kartläggningen av avtal visar att totalt har cirka 60 procent av bostäderna tecknat lokala avtal. De som saknar avtal är Attendo samt cirka 58 procent av proaros bostäder. Vissa bostäder har uppgett att man tecknat avtal med varje patients egen valda familjeläkare, vilket innebär att en bostad kan ha lika många avtal som det finns patienter. Trots att denna kommentar lämnats i enkäten har bostäderna endast angett en vårdcentral som de har avtal med och det är den vårdcentral som återfinns i kartläggningen se bilaga A. Undersökningen visar att cirka 60 procent har haft vårdplanering under de senaste tolv månaderna. Vid de vårdplaneringar som genomförts har läkare i hög utsträckning deltagit. Av de personer som inte haft vårdplanering har närmare 90 procent bott 12 månader eller mer i bostaden. Cirka två tredjedelar har haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare under de senaste 12 månaderna och i cirka 70 procent av dessa har sjuksköterska deltagit. Av de personer som inte haft läkemedelsgenomgång har nästan 90 procent bott 12 månader eller mer på boendet. För personer som tillhör personkrets 1 ska det årligen genomföras en hälsokontroll. Merparten av de boende i LSS-bostäder tillhör personkrets 1. Hälsokontroll har genomförts för knappt två tredjedelar av dessa personer. Vid bostäder med avtal har nästan 90 procent haft hälsokontroll under de senaste 12 månaderna, medan motsvarande siffra vid bostäder utan avtal är 47 procent. I majoriteten av avtalen, cirka 79 procent, finns namngiven läkare och i två tredjedelar av avtalen finns också telefonnummer där läkaren kan nås. För närmare 80 procent av de avtal bostäderna tecknat är man ganska eller mycket nöjd med möjligheten att nå ansvarig läkare under dagtid på vardagar. En stor del av de bostäder som har en uppfattning i frågan är också nöjda med bostadens möjlighet att nå den mobila familjeläkaren på kvällar och helger. 19

25 När det gäller påståendena huruvida det hänt under de senaste 12 månadera att de inte nått läkaren i akuta situationer samt huruvida läkaren inte kommit trots att man påtalat och bedömt att läkaren bör komma så anger en majoritet att detta inte hänt. Några få bostäder anger att det hänt vid flera alternativt enstaka tillfällen att läkaren inte kommit trots att man påtalat det samt att det vid enstaka tillfälle hänt att man inte nått läkaren i en akut situation. Ett flertal har dock svarat att det inte varit aktuellt för dem att vare sig nå läkare alternativt mobil familjeläkaren i akuta situationer eller få läkaren eller mobila familjeläkaren att komma till bostaden. Alla bostäder som besvarat enkäten anger att de har fastställda team runt de boende. Hälften av bostäderna anger att läkaren deltagit vid ett eller flera tillfällen i teammöten. Att läkare inte deltagit i teammöten vid den resterande hälften av bostäderna, beror på att läkaren inte bjudits in att delta. De flesta tycker också att det stämmer helt/till stor del att samverkan mellan patientansvarig personal och ansvarig läkare fungerar bra och att boendet får de läkarinsatser de är berättigade till. Även om majoriteten också tycker detta när det gäller påståendet huruvida personalen får den tid med läkare de är i behov av för rådgivning, handledning och information, så är det nästan en fjärdedel av bostäderna som tycker att påståendet stämmer delvis alternativt stämmer till liten del. Avslutningsvis anser närmare 90 procent av bostäderna att de boende får den vård de är i behov av. 20

26 Korttidsenhet De enheter som ingår i undersökningen är Gryta och Zethelius korttidsenheter. När det gäller Zethelius korttidsenhet så genomförs sedan första februari 2014 ett projekt med mellanvårdsform. Projektet innebär att allmänläkare samt geriatriker finns på enheten på dagtid under vardagar. Zethelius korttidsenhet har därmed inte besvarat merparten av de frågor som ställdes i enkätundersökningen. Emellertid ingår de i journalgranskningen. För patienter som vistas på korttidsenhet ska, enligt avtal, vårdplanering ske inför vistelsen. I stor utsträckning känner inte enheterna till om detta genomförts. Däremot har cirka 73 procent av patienterna som vistas på korttidsenheten haft en vårdplanering under sin vistelse. I stor utsträckning, 73 procent, har läkare inte deltagit vid dessa vårdplaneringar. Figur 19, 20 Har personen haft 1) vårdplanering 2) läkemedelsgenomgång under sin korttidsvistelse? 3,0% 24,2% 72,7% Ja Nej Ingen uppgift 33,3% 66,7% Ja Nej Vårdplanering under vistelse Läkemedelsgenomgång Av de som inte haft vårdplanering under sin vistelse har majoriteten bott mindre än två veckor på korttidsenheten. Eftersom utskrivna personers journaler inte finns kvar hos enheterna har frågan om vårdplanering vid utskrivning inte kunnat ställas vid journalgranskningen. Enheterna ombads därför i enkäten uppskatta vid hur många utskrivningar som vårdplanering genomförts. Gryta korttidsenhet anger i enkäten att det aldrig genomförts vårdplaneringar vid utskrivning. Totalt sett har det genomförts läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare för två tredjedelar av de boende. Vid de flesta av läkemedelsgenomgångar, cirka 98 procent, som genomförts har sjuksköterska deltagit. Av de personer som inte haft läkemedelsgenomgång har drygt 90 procent bott två veckor eller mer. De data som presenteras nedan avser Gryta korttidsenhet, om inte annat anges. När det gäller korttidsenhet och avtal om läkarmedverkan så är det läkarinsatser av akuta karaktärer som det lokala avtalet avser. För de planerade läkarinsatserna är det patientens egen valda familjeläkare som ansvarar för. Enheten påtalar detta och skriver: Svårt att svara p.g.a. att avtalet med Herrgärdet endast avser akuta/kortsiktiga insatser för korttids. Det är den ordinarie familjeläkaren som ansvarar för patientens akuta och planerade insatser. Med 21