UNDERVISNINGSPLAN 2013 FÖRARUTBILDNING I TRE STEG FÖR KÖRRÄTT I KATEGORI B INLEDNING

Transkript

1

2 UNDERVISNINGSPLAN 2013 FÖRARUTBILDNING I TRE STEG FÖR KÖRRÄTT I KATEGORI B INLEDNING Denna undervisningsplan bygger på en undersökning som Fordonsförvaltningscentralen och Bilskoleförbundet beställde av Trafikforskningsgruppen vid institutionen för beteendevetenskaper och filosofi vid Turun yliopisto. Undersökningen, som gjordes under ledning av Esko Keskinen, har publicerats av Trafi under namnet Ehdotus kolmivaiheiseksi kuljettajaopetukseksi B-luokan ajo-oikeutta varten. Grunden för denna förarutbildningsmodell i tre skeden och den strukturerande principen för innehållet i denna undervisningsplan är en modell med 5 nivåer, där föraren och körandet granskas utifrån hanteringen av bilen, behärskandet av trafiksituationer, målen med körandet, personliga förutsättningar och social miljö. Dessa fem aspekter bildar en helhet som styr förarens verksamhet i trafiken och hjälper honom eller henne att klara sig i trafiken. Efter den egentliga undervisningsplanen presenterar denna plan centrala principer för lärande och undervisning. Som väsentliga omständigheter vid inlärningen framhålls betydelsen av tydliga mål, informationshantering och respons. En elev får respons på sitt agerande förutom av andra, i allmänhet läraren, även av sitt eget agerande och en egen självständig kontroll och bedömning av agerandet. Självbedömningen framstår, förutom som en metod för respons, även som ett förfarande som kan användas för att nå faktorerna bakom beteendet, särskilt de som berör körningens säkerhet. Avslutningsvis presenteras undervisningsmetoder. Syftet med detta skede är att erbjuda lärarna mångsidigare medel att genomföra undervisningsplanen än tidigare. Väsentliga ändringar i den föregående undervisningsplanmodellen med två skeden är en ny indelning av undervisningsskedena, ökad körundervisning och responsen, införande av element i bilskoleundervisningen som del av undervisning med undervisningstillstånd (samundervisning) samt en ännu mer framhävd ställning för elevens självständiga arbete och miljöansvar. Förarutbildningen i tre faser indelas i skeden som är kopplade till varandra: grundskedet, övningsskedet och det fördjupande skedet. Undervisningens fokus ligger i grundskedet, som avslutas med förarexamen. En beviljad körrätt ger rätt att genomföra övningsdelen och därefter avslutas förarundervisningen med fördjupningsdelen. Grundskedets struktur och innehåll skiljer sig något mellan bilskoleundervisning och samundervisning, men i övningsskedet och det fördjupande skedet är lika.

3 UNDERVISNINGSPLAN 2013 INNEHÅLL 1 MÅL, GRUNDLÄGGANDE FÄRDIGHETER OCH ALLMÄN STRUKTUR 1.1 Förarutbildningen siktar på ansvarsfullhet 1.2 Den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter 1.3 Förarutbildningens allmänna struktur 2 FÖRARUTBILDNINGENS INNEHÅLL OCH INLÄRNINGSMÅL 2.1 Grundskedet i bilskolan 2.2 Förarexamen 2.3 Självständig övning i övningsskedet 2.4 Övningsskedets responsperiod i bilskolan 2.5 Det fördjupande skedet i bilskolan 3 SAMUNDERVISNING 3.1 Den förberedande perioden i bilskolan 3.2 Undervisningen i bilskolan 4 PRINCIPER FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 4.1 Målinriktning i undervisningen och inlärningen 4.2 Behandling av information 4.3 Respons 4.4 Självutvärdering 5 UNDERVISNINGSMETODERNA 5.1 Välj rätt metod för att uppnå målen 5.2 Ge eleverna en aktiv roll 5.3 Utnyttja responsen 5.4 Sätt informationen i rörelse 5.5 Tips till utbildaren

4 1 MÅL, GRUNDLÄGGANDE FÄRDIGHETER OCH ALLMÄN STRUKTUR 1.1 Förarutbildningen siktar på ansvarsfullhet Huvudmålet med förarutbildningen är att främja elevens utveckling till en ansvarskännande förare. Ansvarsfullhet handlar om säkerhet, socialt ansvar, ekologi och förarens vilja att utvärdera sin egen verksamhet och dess konsekvenser Säkerhet En ansvarskännande förare behärskar bilens placering, riktning och hastighet och kan trafikreglerna. Han eller hon kan köra självständigt och planmässigt. Föraren identifierar också risker som orsakas av föraren själv, andra trafikanter, bilen och trafikmiljön och strävar efter att anpassa sitt eget körande efter dem, exempelvis genom att sänka sin körhastighet. Att förutse och förebygga risksituationer är förarens viktigaste ansvar Socialt tänkande Socialt tänkande i trafiken innebär att föraren agerar enligt de normer som främjar säkerheten, respekterar de övriga trafikanternas rättigheter, kan förutse andra trafikanters åtgärder och fungerar förutsebart också själv samt kan hålla sina egna känslor under kontroll. Det är särskilt viktigt att beakta de mest utsatta parterna i trafiken: barn, äldre och personer med funktionshinder Ekologiskt tänkande Föraren har också ansvar för miljön. Han eller hon måste vara medveten om betydelsen av sina egna handlingar beträffande både ekonomisk körning och minimering av de miljöolägenheter som bilen orsakar. Dessutom ska föraren vara medveten om vilken koppling ett ekonomiskt sätt att köra har till säkerheten, exempelvis via observation, anpassning av hastigheten och förutseende. Det ekologiska ansvaret omfattar också förmågan och viljan att fundera om det finns alternativ till att använda bilen Bedömning av de egna handlingarna Varje elev kommer till förarutbildningen med sin unika personlighet och sitt eget sätt att förhålla sig till saker. Det är inte förarutbildningens uppgift att försöka förändra en människas grundläggande karaktär, och detta vore inte heller möjligt. En ansvarsfull förare förhåller sig dock realistiskt till sin egen körskicklighet och vill utveckla sig själv som förare. En ansvarsfull förare kan förutsättas att vara medveten om och beakta de effekter som hans eller hennes personlighet, mål och val har i trafiken, särskilt när de påverkar säkerheten, de övriga trafikanterna eller miljön. I utbildningen av unga förare är det särskilt viktigt att betona behovet att identifiera faktorer som anknyter till förarens beteende och livskontroll som riskfaktorer i trafiken.

5 1.2 Den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter Förarutbildningens primära uppgift är inte att förbereda eleven för förarexamen, men eleven kan uppnå framgång i examen genom de gemensamma målen för undervisningen och examen. Vid examen bedöms hur väl målet med förarutbildningens mål ansvarsfullhet har tillägnats. Detta syns i de praktiska situationerna i trafiken på körandets olika delområden, och därför kan det också bedömas. Därför ska förarens grundläggande färdigheter bedömas: Observation och bedömning Anpassning av hastigheten Signalering Körlinjer Körordning i trafiken Avståndet till andra trafikanter Iakttagande av trafikregleringen Planering och självständigt genomförande av färden Utvärdering av egen verksamhet 1.3 Förarutbildningens allmänna struktur Grundskedet i bilskolan omfattar minst 19 lektioner à 45 min och minst 18 körlektioner à 50 min. Trafiksäkerhetsverket kan ge anvisningar om mindre undervisningsmängder än det som nämns här, om eleven har en gällande körrätt i kategori M eller A. Med undervisningstillstånd omfattar grundskedet minst teoriundervisning som motsvarar 19 lektioner à 45 min. samt minst 18 körlektioner à 50 min. Av dessa körlektioner ges minst 14 lektioner under handledning av undervisningstillståndsläraren. Vid undervisning med undervisningstillstånd inleds grundskedet emellertid med en förberedelseperiod på 3 lektioner och 1 körlektion i bilskola, där både eleven och läraren med undervisningstillstånd deltar. Dessutom utförs en utvärderingskörning som omfattar 1 körlektion i bilskola i det skede då eleven har övat minst 5 körlektioner med läraren med undervisningstillstånd och eleven har fått känsla för körning i trafik. Avsnittet för körning i svårt väglag (2 h) genomförs också i bilskola i det skede då eleven har uppnått tillräckliga färdigheter i bilhanteringen och behärskningen av trafiksituationer. Vid undervisning med undervisningstillstånd ska utvärderingskörningen göras före avsnittet för körning i svåra väglag. Teoriundervisningen kompletteras med självstudier och hemuppgifter. Som hemuppgifter räknas utöver läroboken även en inlärningsdagbok, olika övningar och självutvärderingar till exempelvis i en e-inlärningsmiljö eller i skriftlig form. Mängden av självstudier är minst 20 lektioner.

6 Övningsskedet inleds med ett kortvarigt körkort och inom ramen för påföljdssystemet för förseelser hos en ny förare genast efter godkänd förarexamen. Längden på övningsskedet är minst 3 och högst 24 månader. Målet med övningsskedet är att en ny förare genom självständig övning utvecklar de kunskaper och färdigheter han eller hon fått under grundskedet. Målet är också att föraren lär sig att identifiera de typiska dragen i sin egen körning och genom detta fördjupar sina kunskaper och färdigheter i ansvarsfullt körande, tillsammans med sina attityder och sin riskmedvetenhet. Framstegen under övningsskedet följs upp med en inlärningsdagbok. I början av övningsskedet återvänder föraren till bilskolan för en responsperiod, som omfattar 2 körtimmar och 1 grupplektion. Den första individuella körlektionens ämne är självständig körning och respons från förarexamen. Den andra körlektionen körs i en grupp med två, tre eller fyra elever. Det fördjupande skedet är förarutbildningens avslutande del. Det omfattar individuell körning jämte utvärderingar i 2 körlektioner samt en lektion för tester, utvärdering och respons bland annat med hjälp av en inlärningsdagbok. Gruppundervisningen omfattar 2 körlektioner av demonstrationer och övningar på bana samt 3 lektioner i grupp.

7

8 Kolmivaiheinen kuljettajaopetus Förarutbildning i tre steg B-luokka Kategori B Kuljettajatutkinto Förarexamen Perusvaihe Grundskedet to: 19 h tu: 19 h ao: 18 h ( ) ku: 18 h ( ) oppimispäiväkirja inlärningsdagbok itseopiskelu 20 h självstudier 20 h Yhteisopetus autokoulussa: Samundervisning i bilskola: to: 3 h tu: 3 h ao: 4 h ( ) ku: 4 h ( ) oppimispäiväkirja inlärningsdagbok itseopiskelu 20 h självstudier 20 h Opetusvaihe Undervisningsskedet to: 19 h tu: 19 h ao: 4 h ku: 4 h Lyhytaikainen ajokortti Kortvarigt körkort 3 24 kk 3 24 mån. Palautejakso autokoulussa Responsperiod på bilskolan to: 1 h tu: 1 h ao: 2 h ku: 2 h uusien kuljettajien seuraamusjärjestelmä 2 vuotta påföljdssystemet för nya förare 2 år Syventävä vaihe Det fördjupande skedet to: 4 h (1 + 3) tu: 4 h (1 + 3) ao: 4 h (2 + 2) ku: 4 h (2 + 2) itseopiskelu 1 h självstudier 1 h ajokortti körkort to = teoriaopetus, 1 h = 45 min tu = teoriundervisning, 1 h = 45 min ao = ajo-opetus, 1 h = 50 min ko = körundervisning, 1 h = 50 min

9 2 FÖRARUTBILDNINGENS INNEHÅLL OCH INLÄRNINGSMÅL Förarutbildningen i tre steg bygger på en modell med 5 nivåer som beskriver förarutbildningens centrala innehåll. Modellen ger en sammanfattande bild av de faktorer som anknyter till föraren själv och till förarens livsmiljö som styr hans eller hennes beteende i trafiken. Modellen strukturerar också de kunskaper och färdigheter som ska läras. De tre lägsta nivåerna betonas och förverkligas i de praktiska körsituationerna. På den fjärde nivån betonas förarens interna, individuella omständigheter och mål som styr förarens val och beslut. De gäller särskilt färden, trafiksituationerna och hanteringen av bilen. Den högsta nivån utvidgar perspektivet till samhället, kulturen och förarens sociala miljö. Den sociala miljön är central särskilt för unga: där påverka bland annat kompisarna och förebilderna. Det är bra för föraren att vara medveten om detta inflytande. TIETOJEN TAITOJEN HALLINTA RISKIEN TUNNISTAMINEN JA VÄLTTÄMINEN ITSEARVIOINTI KULJETTAJAN ELINYMPÄRISTÖ KULJETTAJA YKSILÖNÄ KULJETTAJA MATKAN TOTEUTTAJANA KULJETTAJA LIIKENNETILANTEESSA KULJETTAJA AUTON KÄSITTELIJÄNÄ BEHÄRSKNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER IDENTIFIERING OCH FÖREBYGGANDE AV RISKER SJÄLVUTVÄRDERING FÖRARENS LIVSMILJÖ FÖRAREN SOM INDIVID FÖRARE SOM GENOMFÖRARE AV FÄRDEN FÖRAREN I EN TRAFIKSITUATION FÖRAREN SOM HANTERARE AV BILEN Riktningen för utvecklingen av undervisningen

10 Utöver kunskaper och färdigheter ska den framtida föraren lära sig att identifiera och undvika risker på alla nivåer i hierarkin. Självutvärdering är en nödvändig färdighet för självutveckling. Alla nivåer är beroende av varandra. Denna modell styr självstudierna samt lärandet i klassen och bilen.

11 2.1 Grundskedet i bilskolan Teoriundervisningen omfattar minst 19 lektioner, av vilka lektion B1 ska hållas som inledning till hela undervisningen. Det rekommenderas att lektionerna hålls i den planerade ordningen efter detta. Samma dag kan hållas högst fyra lektioner. De bästa inlärningsresultaten uppnås då antalet lektioner är två eller högst tre per dag. Lektionernas ämnen grupperas här på ett sådant sätt att man inledningsvis kan hålla en eller tre lektioner och därefter två lektioner i taget. Även andra grupperingar är möjliga. Förarutbildningens huvudmål behandlas inte separat, utan de lyfts fram vid behandlingen av varje ämne. Likaså betonas den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter i olika ämnen efter behov. Typiska risker och olika sätt att undvika dem behandlas i anslutning till nästan alla ämnen. Eleverna ges också handledning i självutvärderingar som görs i e-inlärningsmiljö. Ämnena för lektionerna är: B1 Förarutbildning och inlärning Målet är en ansvarskännande förare Undervisningens struktur och framskridande Innehållet och inlärningsformerna i grundskedet Lärarens och elevens uppgifter och roller Handledning: Egna mål och självutvärdering B2 Bilen och dess hantering Bilens reglage Förberedelserna inför körning Grundläggande hantering av bilen B3 Bilens beteende och utrustning Bilens rörelsemekanik (fysikens lagar) Bilens säkerhet Risker i anslutning till hanteringen av bilen Handledning: Självutvärdering av hanteringsfärdigheterna B4 B5 Den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter Observation och bedömning Reglering av hastigheten och situationshastighet Signalering Körlinjer Körordning Avståndet till andra trafikanter Iakttagande av trafikreglering Planering och självständigt genomförande av färden Utvärdering av egen verksamhet Handledning: Självutvärdering av trafikfärdigheterna Samspelet i trafiken Förutseende och förutsebarhet Interaktionsfärdigheter Specialgrupper inom trafiken och deras beteende Risker i anslutning till andra trafikanter

12 B6 Trafikmiljön och trafikregleringen Trafikmiljöer Trafikregler Vägmarkeringar Vägmärken Trafikljus Trafikdirigerare Risker i trafikmiljön B7 B8 B9 B10 Körning i tätortstrafik Ansluta sig till trafiken Köra i trafiken Avlägsna sig från trafiken Risker i anslutning till körning i tätortstrafik Körning i korsning - Körlinjer Vid körning till korsning Körlinjer enligt grundregeln Märken som regerar körlinjen Körlinjer i specialfall Risker i anslutning till körlinjerna Körning i korsning - Körordning Körordning enligt grundregeln Märken som reglerar körordningen Trafikljus som reglerar körordningen Körordning i specialfall Plankorsning för järnväg Risker i anslutning till körordningen Körning i landsvägstrafik Ansluta sig till trafiken på huvudväg Körning på huvudväg Avlägsna sig från huvudväg Körning på motorväg och motortrafikled Risker i anslutning till landsvägskörning B11 Omkörning Regler och ansvar Omkörningens nödvändighet Omkörningssträcka Omkörningsförbud Åtgärder då man bli omkörd Åtgärder då man kör om Risker i anslutning till omkörning B12 Körning i svårt väglag: regn och mörker Körning i regn och dimma Körning i mörker Körhastighetens betydelse i svåra förhållanden Utvärdering av egen verksamhet Risker i anslutning till körning i regn och mörker

13 B13 Körning i svårt väglag: halka Väggrepp och identifiering av halka Utrustning Trygg körning och användning av reglage Val av rätt situationshastighet Utvärdering av egen verksamhet Risker i anslutning till körning i halka B14 Planering av färden Bilens skick och lastning av bilen Planering av rutten Körning med hjälp av navigator Körning efter väg- och informationsmärken Risker i anslutning till beslut om färden Handledning: Självutvärdering av färdigheter i körning av längre sträckor B15 Förutseende farlig situation olycka Förutseende, identifiering och undvikande av risker Åtgärder i en nödsituation Lindrande av olycksfallets följder Agerande på olycksplatsen B16 Socialt och ekologiskt tänkande Samhället och den sociala miljön Trafiksystemet, lagstiftningen och trafikövervakningen Förarens ekologiska ansvar Intelligent trafik Risker i anslutning till den sociala miljön B17 Köruppgiften och förarens kontroll över sitt eget tillstånd Särskilda risker för unga förare Körsällskapets inverkan och hantering av den Kontroll över effekterna av förarens eget känslotillstånd Personliga mål och motiv i anslutning till körandet Körandets personliga betydelse och dess förändringar med åldern Personliga risker Handledning: Utvärdering av sitt eget tillstånd B18 Körskicket och hanteringen av det Inverkan av berusningsmedel Läkemedel och trötthet Observation av körskicket Risker i anslutning till förarens körskick B19 Bilen och förarens kontroll över sitt eget tillstånd Bilens typ och val av bil Sköta om bilen Störande moment i körningen Säkerhetsutrustning och användning av utrustningen Risker i anslutning till bilen och föraren Om eleven har körrätt i kategori M eller AM behöver eleven inte delta i lektionerna B8 och B9. Om eleven har körrätt i kategori A behöver eleven inte delta i lektionerna B4 B9. Trots detta är det rekommenderat att delta i alla lektioner.

14 2.1 Grundskedet i bilskolan Den målsatta mängden av självstudier i grundskedet är 20 lektioner, av vilka en betydande del avläggs med hjälp av läroboken. Lärobokens innehåll har i huvudsak samma struktur som lektionerna, men i den är behandlingen av ämnena mer omfattande än på lektionerna. Ändamålet är att eleverna först sätter sig in i ämnena genom självstudier hemma, varefter det är möjligt att på lektionerna behandla ämnena mer ingående i grupp. Läroboken innehåller också grundläggande uppgifter. Lärarens uppgift är att handleda självstudierna. Ett annat viktigt redskap för självstudier är e-inlärningsmiljön. Uppgifterna och övningarna i e-inlärningsmiljön kräver förmåga att tillämpa kunskap. På denna plattform finns också inlärningsdagboken och självutvärderingarna. E-inlärningsmiljön stödjer både teori- och körundervisningen. Diagrammet nedan beskriver relationerna mellan självstudierna, teoriundervisningen och körundervisningen.

15 2.1 Grundskedet i bilskolan ITSEOPISKELU KULJETTAJAOPETUKSESSA ITSEOPISKELU Autokoulun OPPIKIRJA Aihesisältö Perustehtävät RYHMÄSSÄOPETUS LUOKASSA Opetusympäristö Oppituntiaiheet Riskien tunnistaminen ja välttäminen ITSEOPISKELU Oppimisympäristö Sovellustehtävät Itsearvioinnit ja palautteet AJOHARJOITTELU SJÄLVSTUDIER INOM FÖRARUTBILDNINGEN SJÄLVSTUDIER Bilskolans LÄROBOK Ämnesinnehåll Grundläggande uppgifter GRUPPUNDERVISNING I KLASS Undervisningsmiljön Lektionernas ämnen Identifiering och förebyggande av risker SJÄLVSTUDIER Inlärningsmiljö Tillämpningsuppgifter Självutvärderingar och respons KÖRÖVNINGAR Körundervisning i grundskedet omfattar minst 18 körlektioner, som inbegriper avsnitten för körning i svåra förhållanden: en körlektion i mörker och en körlektion på övningsbana. Om eleven har körrätt i kategori AM är minimimängden 17 körlektioner. Körundervisningen kan inledas då teorilektionen B1 har avlagts. I körundervisningen framskrider man stegvis från hanteringsfärdigheter till trafiksituationer mot allt självständigare körning. Eleven utvärderar också sina egna färdigheter och sin utveckling tillsammans med läraren exempelvis i e-inlärningsmiljön. Det är också viktigt att läraren dessutom ger omedelbar, realistisk respons. Det finns skäl att ge positiv respons för åtgärder som främjar säkerheten, såsom för val av rätt körhastighet. 1. Målet med hanteringsundervisningen är att eleven inser vilken betydelse den grundläggande hanteringen av bilen har för körskickligheten och att eleven bildar en realistisk uppfattning om sina egna hanteringsfärdigheter och om utvecklandet av dem. Målet har uppnåtts då hanteringen är så automatiserad att den inte stör förarens körande och observering av trafikmiljön. I hanteringsundervisningen betonas säker hantering av bilen samt ett ekonomiskt och smidigt körsätt. Hanteringsundervisningens innehåll beskrivs på körundervisningskortet. I hanteringsundervisningens senare del utvärderar eleven sina hanteringsfärdigheter, och läraren ger respons utifrån detta. Utvecklandet av elevens färdigheter i hanteringen av bilen fortsätter även efter detta, men tyngdpunkten förflyttas nu på behärskandet av trafiksituationer. 2. I lärandet av hanteringen av trafiksituationer är målet att utveckla elevens förmåga att köra bil i olika trafiksituationer och väglag tryggt, socialt och ekologiskt. Utöver att iaktta regler och trafikregleringen förutsätter säkerheten att eleven lär sig att identifiera inre och yttre risker i trafiksituationerna och att förebygga dem. En viktig del av social körning är förmågan att informera andra om sina avsikter och förmågan att tolka andra trafikanters signaler och trafiken på rätt sätt. Förutseende och ekonomiskt kärande betonas i undervisningen i hanteringen av trafiksituationer. Innehållen i detta skede beskrivs på körundervisningskortet.

16 2.1 Grundskedet i bilskolan Demonstrationerna och övningarna i mörkerkörning (1 körlektion) utförs antingen i äkta miljö eller i körsimulator enligt ett separat program. Undervisningsmål Deltagarna får utifrån sina erfarenheter en uppfattning om de risker som förknippas med mörkerkörning, särskilt risker som orsakas av lätt trafik Deltagarna lär sig att tillämpa den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter Deltagarna kan använda ljusen rätt och effektivt i olika situationer Deltagarna kan handla rätt när de stannar i mörker Deltagarna lär sig att utvärdera sin egen körskicklighet och sina verksamhetsmöjligheter Undervisningens innehåll Sätten att göra en stående bil synlig i mörker Användning av ljusen vid mötande trafik Fotgängarens synlighet vid möte Användning av ljusen vid omkörning Tillämpningsövning

17 Demonstrationer och försök vid körning i halka (1 körlektion) utförs på en körövningsbana efter ett separat program. Vid körning i svåra förhållanden är demonstrationer viktiga, och det ska framgå av dem att man normalt inte kan klara sig i nödsituationer endast med sin förmåga att hantera bilen, utan att förutseende och förarens grundläggande färdigheter, särskilt situationshastigheten, har stor betydelse. Undervisningsmål Deltagaren lär sig att identifiera risker och känner sitt ansvar som förare då han eller hon planerar sina färder och kör i svårt väglag Deltagaren förstår väggreppets betydelse och lär sig att identifiera halka på vägytan Deltagaren lär sig att tillämpa den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter Deltagaren är förtrogen med de grundläggande färdigheterna för att hantera fordonet i halka Deltagarna lär sig att utvärdera sin egen körskicklighet och sina verksamhetsmöjligheter Undervisningens innehåll Indelning av bromssträckan Hastighetens inverkan på bromssträckan Identifiering av väggreppet Normalbromsning Effektiv bromsning I slutet av denna period gör eleven en täckande utvärdering av sina trafikfärdigheter och läraren ger respons. Förarens grundläggande färdigheter utgör bedömningskriteriernas stomme. 3. Målet med perioden Planering och självständigt genomförande av färd är att eleven förstår vilken betydelse planmässighet har för att minska olycksfallsrisken och förbättra ekologin. Målet har uppnåtts då eleven visar prov på planmässighet och självständighet i sitt körande då eleven väljer rutter och kör i enlighet med väg- och informationsmärken. Körundervisningen på landsväg ingår till sina huvudsakliga delar i denna period. Eleven ska ges minst 4 körlektioner körundervisning på landsväg. Lektionen i mörkerkörning (även i simulator) räknas som landsvägskörning. Centralt i detta avsnitt är att de inlärda sakerna tillämpas självständigt. I slutet av denna period gör eleven en självutvärdering av sina färdigheter och läraren ger respons. Förarens sociala färdigheter utgör ingen särskild period i körundervisningen, utan de betonas i likhet med de övriga huvudmålen för förarutbildningen under hela körundervisningen. Då granskas särskilt förarens körskick, personliga motiv, känslor, självkontroll och beteendemönster. Då en grupp deltar i körundervisningen är det särskilt lämpligt att betona de sociala målen med körundervisningen. Målet har uppnåtts då eleven är villig att fundera på sina egna motiv och mål och kan identifiera sin egen personliga stil. Den självutvärdering som görs i slutet av körundervisning och som i huvudsak gäller de sociala färdigheterna består av dessa element.

18 2.2 Förarexamen I förarexamen, som följer på grundskedet, bedöms inlärningen som helhet i två prov: teoriprovet och körprovet. Båda proven genomförs i enlighet med Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter. 2.3 Självständig övning i övningsskedet I övningsskedet övar sig den nya föraren självständigt att: hantera bilen behärska trafiksituationer planera och genomföra en bilfärd bedöma sin egen körning och de inre och yttre risker som förknippas med den. Innehållen konkretiseras i den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter. Eleven utvärderar själv sin egen körning under övningsskedet med hjälp av uppgifterna i inlärningsdagboken. I inlärningsdagboken sparas också information av olika körprestationer: uppföljning av bränsleförbrukningen, risksituationer och andra erfarenheter. Inlärningsdagboken utnyttjas och erfarenheterna under övningsskedet behandlas i gruppdiskussionerna och vid utvärderingen av körningen under (responsperioden och) det fördjupande skedet. 2.4 Övningsskedets responsperiod i bilskolan Teoriundervisningen omfattar en lektion. B20 Responsperiodens grupplektion De första erfarenheterna som förare Inlärningsdagbok Övningsskedets fortsättning Gruppkörlektion Körundervisningen omfattar två körlektioner. Individuell körlektion Respons på förarexamen De första erfarenheterna som förare: saker som upplevs som svåra Självständigt, ansvarsfullt körande Utvärderingar och respons: den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter Läraren planerar rutten på så sätt att det är möjligt för honom eller henne att bedöma hur de saker som varit svåra i grundskedet och förarexamen har förbättrats. Som källor kan användas undervisningskortet och responsen på examen samt elevens meddelande om vad som fortfarande är svårt; vad eleven vill särskilt öva. Huvudsaken är således inte att utvärdera körningen utan att förbättra elevens egna färdigheter.

19 Gruppkörlektion (2 4 elever; 1 körlektion/elev) Planering av färden - Identifiering och förebyggande av risker - Ekonomisk körning Genomförande av färden Utvärdering av färden - Identifiering och förebyggande av risker - Ekonomisk körning Läraren ger gruppen i uppgift att planera en mångsidig rutt som kan genomföras inom ramen för den överenskomna tiden. Eleverna bedömer också på förhand eventuella risker för varje elev och för hela gruppen och diskuterar möjligheterna att undvika dem. Om grupplektionen hålls före denna körlektion kan dessa frågor diskuteras redan på lektionen, eller så kan eleverna fundera på dem hemma före körlektionen. Syftet är också att visa att planeringen av färden aldrig tar orimligt mycket tid i anspråk. Efter detta genomförs färden. Även under färden utvärderas olika situationer tillsammans. Efter färden bedömer eleverna sina egna och andras prestationer. Även bränsleförbrukningen kan jämföras. Lektionernas och körlektionernas ordning väljs efter elevernas och skolans möjligheter. 2.5 Det fördjupande skedet i bilskolan Målet med det fördjupande skedet är att den nya föraren Fördjupar den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter med tanke på trygg, social och ekologisk körning Får en realistisk bild av sitt eget kunnande och utvecklas i självutvärdering Är beredd att utveckla sig själv som förare Det fördjupande skedet består av individuell undervisning och undervisning i grupp. Skedet inleds med individuella utvärderingskörningar. I det fördjupande skedet ingår även en lektion självstudier. Teoriundervisningen omfattar minst 4 lektioner, av vilka 1 är en individuell responslektion och 3 är grupplektioner. Ämnena för lektionerna är: B21 Individuell utvärdering och respons (1 lektion) Självutvärdering och respons på övningsskedet/inlärningsdagbok - Självutvärdering: utvecklingen av färdigheterna i övningsskedet (inlärningsdagbok) - Specificering av en farlig situation, där man beskriver en farlig situation eller ett olycksfall i övningsskedet (inlärningsdagbok) - Utvecklingen och uppföljningen av bränsleförbrukningen i övningsskedet

20 (inlärningsdagbok)

21 Test av de sociala färdigheterna (Interaction eller motsvarande) - Interaktionstest på dator eller i simulator, 0,5 lektioner - Testet kan ersättas med en undervisningsdiskussion Responssamtal utifrån inlärningsdagboken, utvärderingskörningarna och interaktionstestet, 0,5 lektioner B22 Yttre risker och förebyggande av dem säkerhet Erfarenheter i övningsskedet - Hur mycket har leven kört, hurdana körningar? - Vad har lyckats bäst i körningen? - Vad har varit osäkert i körningen? - Vilka farliga situationer har eleven utsatts för? Typiska yttre risksituationer - gällande bilen (t.ex. däcken) - gällande miljön (t.ex. djur) - gällande väglaget (link till banan) - gällande andra trafikanter (t.ex. cyklister) B23 Inre risker och sociala färdigheter socialt tänkande Sammandrag över - utvärderingskörningarna - hindren för växelverkan Typiska inre risksituationer - medveten risktagning - trötthet - behärskning av egna känslor - erfarenheter av övningsskedet Interaktionsfärdigheter - identifiering av andras budskap - egna signaler till de andra trafikanterna - tolerans (t.ex. förmågan att tåla andras fel) - beaktande av andra B24 Ekologiska färdigheter ekologiskt tänkande Erfarenheter och sammandrag - över övningsskedet (inlärningsdagböckerna) - utvärderingskörningarna Ekologisk användning av bilen - Den egna bilens ekologi - Val av färdsätt - Val av rutt Ekonomiskt körsätt Självutveckling som ansvarsfull förare

22 Grupplektionerna kan också användas i säkerhetshuset. Lektionernas ämnen väljs/betonas enligt gruppen. Körundervisningen omfattar minst 4 körlektioner, av vilka 2 hålls i trafiken och 2 på en körövningsbana. Utgångspunkten för utvärderingskörningarna är att eleven upplever körningen som en möjlighet att utvecklas som förare. Då motsvarar körsättet elevens vanliga körstil i så hög grad som möjligt. 1. Utvärderingskörningen: I tätort I denna utvärderingskörning koncentrerar man sig särskilt på säkerhet och ekologi vid körning i tätort. Även förarens sociala färdigheter utvärderas. Körningen genomförs på en mångsidig rutt. Som kriterier vid självutvärderingen, lärarens bedömning och responsen används den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter och ekonomisk körning. 2. Utvärderingskörningen: På landsväg I denna utvärderingskörning koncentrerar man sig särskilt på säkerhet och ekologi vid körning på landsväg. Även förarens sociala färdigheter utvärderas. Körningen genomförs på en mångsidig rutt. Som kriterier vid självutvärderingen, lärarens bedömning och responsen används den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter och ekonomisk körning. Utvärderingskörningarna kan köras på en gång eller var för sig. Båda lektionerna kan hållas individuellt eller i grupp. Körlektionerna omfattar omedelbar självutvärdering och respons, men det egentliga responssamtalet om färdigheterna som helhet och utvecklingsobjekt förs individuellt på lektion B21 och som ett sammandrag över gruppens prestationer på de därpå följande lektionerna. Demonstrationer och övningar i grupp (Separat anvisning om genomförandet) Demonstrationer och försök som görs på övningsbana (2 körlektioner). Undervisningsmål: Deltagaren lär sig att identifiera risker och känner sitt ansvar som förare då han eller hon planerar sina färder och kör i svårt väglag Deltagaren möter mångsidigare och mer krävande situationer än i grundskedet

23 Deltagaren lär sig att tillämpa förarens grundläggande färdigheter mer fördjupat, särskilt observation och uppmärksamhet, och att anpassa sin körhastighet och välja tillräckliga säkerhetsavstånd enligt väggreppet. Deltagaren lär sig att hantera fordonet vid halt väglag (inbromsning och styrning) Deltagaren lär sig att realistiskt uppskatta sina färdigheter och handlingsmöjligheter vid körning Undervisningens innehåll Agerande på en olycksplats Resthastighet Säkerhetsavståndets betydelse Identifiering av väggreppet och användning av reglage Inbromsning och styrning i olika hastigheter 3 SAMUNDERVISNING Då grundskedet avläggs genom undervisning med undervisningstillstånd är innehållet i regel likadant som i bilskolan. Grunddelen vid undervisning med undervisningstillstånd inleds dock med en förberedande period på 3 lektioner teoriutbildning och 1 lektion körundervisning vid en bilskola, i vilken både eleven och undervisningstillståndsläraren deltar. Dessutom görs en utvärderingskörning som omfattar 1 körlektion i bilskola i det skede då eleven har övat minst 5 körlektioner med undervisningstillståndsläraren och eleven har fått känsla för körning i trafik. Avsnittet för körning i svårt väglag genomförs också i bilskola i det skede då eleven har uppnått tillräckliga färdigheter i bilhanteringen och behärskningen av trafiksituationer och då utvärderingskörningen har gjorts. Undervisningstillståndselever ges således sammanlagt minst 22 teorilektioner, och körundervisningen indelas på 14 körlektioner med undervisningstillståndsläraren och sammanlagt 4 körlektioner med bilskolelärare. Utöver dessa kan undervisningstillståndseleverna skaffa sådana tilläggstjänster från bilskolan som de betraktar som nödvändiga. 3.1 Den förberedande perioden i bilskolan Målet med den förberedande perioden är att ge undervisningstillståndsläraren och - eleven handledning så att de kan genomföra undervisningstillståndsundervisningen så effektivt och målinriktat som möjligt. Teoriundervisningen omfattar minst 3 lektioner. Flera undervisningstillståndslärare och -elever kan delta i samma lektioner. Målet med lektionerna är att stödja undervisningstillståndsövningarna och erbjuda ett strukturerat sätt att närma sig dem. På lektionen presenteras målen, framskridandet och undervisningsmetoderna för förarutbildningen och ges handledning för självstudierna.

24 OLB1 Förarundervisningen och lärandet Målet är en ansvarskännande förare - elevens och lärarens mål - undervisningsmål: säkerhet, socialt tänkande, ekologiskt tänkande och utvärdering av egen verksamhet Undervisningens struktur och framskridande - grundskedet, förarexamen, kortvarigt körkort - övningsskedet och responsperioden - det fördjupande skedet och körrätten - undervisningens tidsmässiga periodisering Elevens, undervisningstillståndslärarens och bilskolans uppgifter och roller i grundskedet - den inledande perioden - utvärderingar - respons - självstudier - körövningar OLB2 Körövningar Planering av körövningarna och körmiljöer - periodisering av körövningarna: hanteringsundervisning, trafiksituationer, rutter, svårt väglag - lämpliga körmiljöer Säkerheten vid körövningarna - ansvar - typiska risker i undervisningssituationer Exempel på körövningar - hanteringsövningar - trafiksituationer - ruttkörning OLB3 Växelverkan Motivens, målens och det sociala tryckets inverkan på undervisningen och lärandet - nya roller; från förälder till lärare och från barn till elev - passagerarnas inverkan; t.ex. syskon - under utvärderingskörningarna, i körprovet, i övningsskedet Tekniker och material för lärande - e-inlärningsmiljön; inlärningsdagbok, övningsmaterial och/eller - skriftligt material Egna mål och självutvärdering

25 Körundervisningen omfattar 1 körlektion. Den lektion som ingår i den förberedande perioden kan genomföras på ett sådant sätt att bilskolans trafiklärare kör och presenterar ämnena särskilt för lektion OLB2 för undervisningstillståndsläraren och -eleven i praktiken. Trafikläraren presenterar de viktigaste övningarna i hanteringen av bilen och trafiksituationerna och lämpliga körmiljöer. Då läraren kör betonar han eller hon också den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter med sin egen prestation. Syftet är att ge ett exempel på sådan körning som eftersträvas. 3.2 Utvärderingskörningen och undervisningen i körning vid svårt väglag i bilskolan Körundervisningen utgör 3 körlektioner. Utvärderingskörningen (1 körlektion) görs på så sätt att undervisningstillståndseleven kör och bilskolans trafiklärare ger direktiv och gör bedömningar av körningen. Undervisningstillståndsläraren följer med utvärderingskörningen i baksätet. Rutten innehåller mångsidigt olika trafiksituationer i en tätort. Utvärderingskörningen kan också göras med undervisningstillståndsbilen, varvid undervisningstillståndseleven kör och undervisningstillståndslärare ger direktiv. Trafikläraren observerar körningen och berättar i huvudsak före avfärden i vilken körmiljö man ska köra och vilka rutter som ska användas. I slutet av körlektionen utvärderar eleven, undervisningstillståndsläraren och bilskolans lärare körningen. Eleven inleder utvärderingen. Responssamtalet inriktas på körprestationen och på undervisningsrelaterade frågor. Slutligen diskuteras de fortsatta övningarna. Demonstrationerna och övningarna i mörkerkörning (1 körlektion) utförs antingen i äkta miljö eller i körsimulator enligt ett separat program. Demonstrationer och försök vid körning i halka (1 körlektion) utförs på en körövningsbana efter ett separat program.

26 4 PRINCIPER FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING Inlärningen styrs av målen med förarutbildningen. Målen byggs upp under inlärningsprocessen och det är lärarens uppgift att inrikta och stödja denna process. Även elevens egna mål styr lärandet. Det är därför viktigt att läraren är medveten om elevens mål och attityder mot lärandet. Det är bra att lägga ned tid på att ta reda på elevens mål. Ny kunskap bygger alltid på existerande kunskaper, den stärker eller förändrar dem. Nya kunskaper kan inte "fastna" om det inte finns något som de kan ta fäste i sedan tidigare. Undervisningen framskrider därför från grundläggande ämnen mot mer komplexa ämnen och från grundläggande färdigheter mot mer självständig körning. Det är lärarens uppgift att i takt med att undervisningen fortskrider bedöma elevens framsteg och flytta tyngdpunkten i undervisningen i en takt som lämpar sig för eleven. I körundervisningens början ska ordnas tillräckligt många hanteringsövningar så att eleven tryggt kan börja öva i trafiken och för att de första lektionerna som körs i trafiken ska bli effektiva. Om eleven måste tänka alltför mycket på hanteringen av bilen blir trafiksituationerna utan uppmärksamhet. Det är bra att iaktta samma ordningsföljd och gå från det enkla till det mer komplexa även på lektionerna. Individualisering av undervisningen Människor har olika särdrag och inlärningsstilar. Alla har egna förhandskunskaper och - färdigheter, attityder och egenskaper som kan främja eller försvåra lärandet. De borde beaktas i undervisningen och vid planeringen av undervisningsmetoderna. Det är bra att differentiera och betona undervisningen efter individens eller gruppens behov i så hög grad som möjligt. En del lär sig bättre genom att göra själva, andra lär sig med hjälp av teorin. De individuella målen bestämmer hur mycket tid och energi en människa är beredd att lägga ned för att lära sig en viss sak. Det är viktigt att ställa upp klara mål för körundervisningen. Eleven ska också vara medveten om målen för varje körlektion och även om målen med den därpå följande körlektionen. Då kan man uppmuntra eleven att med hjälp av läromaterialet studera den följande körtimmens viktigaste ämnen på förhand. Eleven kan också själv ställa upp ett mål för vissa körlektioner. Från teori till övningar Att lära sig nya färdigheter framskrider från teori (begrepp, fakta) till övningar och respons (samtal, frågor, kommentarer). Teori, övningar och respons turas om, och det stoff som ska läras behandlas och diskuteras tills eleven har förstått det. Teoriundervisningen, självstudierna och körundervisningen stödjer varandra. Teorin kopplas till de tidigare erfarenheterna inom undervisningen och i livet samt till övningarna. Responsen handlar om det som man just övat eller lärt. En förutsättning för lyckade självstudier är att det stoff som studerats förklaras, fördjupas och övas på lektionerna och inom körundervisningen. Likaså ska självstudierna ha klara mål, uppföljning och respons. Självstudierna och självutvärderingarna ska behandlas och utnyttjas i anslutning till körlektionerna eller

27 i klassrumsundervisningen. Om de uppgifter som eleven gjort inte behandlas alls, minskar motivationen till självstudier. Förhållandet mellan förmedlingen av information (läraren/läroboken), samtalen och självutvärderingarna kan beskrivas på följande sätt: Läraren eller läroboken ger grundläggande information. Man kan sedan diskutera denna information under körning eller i grupp, så att ämnet utvidgas och kompletteras med den sociala dimensionen. Då är missuppfattningar lättare att upptäcka och behandla. Avslutningsvis ger självutvärderingarna ett individuellt perspektiv på ämnet och gör det möjligt för eleven att fördjupa sina insikter, då det ämne som ska läras får kopplingar till andra områden i livet. Erfarenheterna från körundervisningen ska utnyttjas i teoriundervisningen. Det är nödvändigt i inlärningsprocessens början att undervisningen stödjer elevens lärande av körfärdigheter. I processens slutskede, då eleven redan inhämtat erfarenhetsbaserade kunskaper om körning, koncentrerar eleven sig på att granska sin egen körstil och sitt eget beslutsfattande. 4.1 Målinriktning i undervisningen och inlärningen Effektiv inlärning kräver mål. Då vet eleven vad han eller hon ska lära sig och hur det ska ske. I varje inlärningssituation finns dock alltid många mål, och ibland är några av dem motstridiga. Målen är inte alltid officiella eller ens medvetna. Ett officiellt mål i anslutning till körning är att den ska vara trygg, social och ekologisk. Detta mål konkurrerar ofrånkomligen med sådana ofta omedvetna mål som att bli accepterad, att växa upp och bli vuxen, och särskilt att visa sig självständig. Lärarens uppgift är att med sitt eget beteende främja att syftet med förarutbildningen uppfylls: att eleven utvecklas till en ansvarskännande förare. Inlärningsmålen varierar beroende på olika delområden. För att inlärningen ska vara effektiv borde också inlärningsmetoderna variera och lämpa sig för det stoff som ska läras. Det är en helt annan sak att lära sig att kontrollera en bil än att lära sig att planera en bilfärd så att den är trygg och ekologisk. Det väsentliga är att alla erfarenheter, till exempel en enskild övning, har ett klart mål. Målen kan presenteras muntligt eller skriftligt eller genom att peka ut dem. Oberoende av sättet är det viktigt att eleven utifrån det framförda kan skapa sig en uppfattning om vad som väntas av honom eller henne och om vad som är viktigt i inlärningen. Målen får inte vara för svåra eller för lätta att uppnå. Om målen känns för svåra att uppnå kan eleven förlora sin vilja, motivation, att göra sitt bästa. Alltför lätta mål är i sin tur inte tillräckligt utmanande. Därför ska målen förändras i takt med att elevens kunskaper och färdigheter ökar. Det är viktigt för att eleven ska kunna sätta upp egna mål, behandla information, öva sig och ta emot respons att eleven kan uppskatta sin egen kunskaps- och färdighetsnivå rätt. Egna upplevelser som grund Det är bra att i undervisningen utnyttja elevens egna upplevelser som utgör grunden för nya kunskaper. Eleverna är ju inte nybörjare i trafiken utan har deltagit i den som passagerare, fotgängare, cyklister eller mopedister. De har dessutom

28 tidigare erfarenheter av inlärning och undervisning, vilket också påverkar deras förväntningar. Ytterligare har eleverna alltid sina personliga motiv att komma till bilskolan och sina individuella objekt för intresse i livet. Allt som nämns ovan påverkar elevernas målsättningar och genom detta också deras lärande. Endast en del av det som vi lär oss är emellertid medvetet och målinriktat. En stor del är omedvetet och slumpmässigt. Människan lär sig också då det inte är målet i egentlig mening. Undervisningsplanen bygger på den ledande tanken om målinriktat lärande, och då är ett av problemen att kontrollera den slumpmässiga inlärning som sker samtidigt som eleven lär sig det ordinarie lärostoffet. Ofta handlar detta lärande om attityder och beteendemallar som förekommer i undervisnings- och övningssituationer. Om en lärare exempelvis under körningen uträttar ärenden som inte har någon koppling till undervisningsuppgiften, uppfattar eleverna detta som att det finns viktigare saker än att följa med elevens körning eller sörja för säkerheten. På samma sätt kan den oavsedda kommunikationen genom de andra förarnas beteende stå i strid med lärostoffet och trafikreglerna. 4.2 Behandling av information Att behandla information är som att nappa tag i en boll och fundera på vad man kan göra med bollen. Ju mer människan behandlar bollen, desto bättre lär hon känna den. Alltid när en människa medverkar, minns, upptäcker, bedömer, tänker, handlar och debatterar behandlar hon samtidigt information. Information förmedlas inte och inlärning sker inte endast genom att man ger information. Inlärning kräver mottagning och behandling av information. Vi behandlar information exempelvis då vi lär oss nya färdigheter. Det sker också då en elev diskuterar eller till och med debatterar med läraren. En debatt kan ibland vara till och med fruktbar med tanke på inlärningen eftersom vi vanligen minns lättare frågor som förknippas med personliga känslor. Upprepad behandling av information under en lång tidsperiod leder till att verksamheten automatiseras. Föraren skapar interna modeller för verksamheten och behöver inte just tänka på dem alls. Ett exempel på detta är att styra en bil. Automatisering kan också ske på andra områden än i frågor som gäller den praktiska körprestationen, till exempel i beslutsfattandet. Om en person under en lång tidsperiod har utvecklat ett visst sätt att göra saker på är han eller hon benägen att handla på samma sätt även i fortsättningen. Människan kan exempelvis köra en kort arbetsresa med bil år efter år utan att tänka på saken desto mer. Motivation Motivationen är den viktigaste faktorn som styr behandlingen av information. För att eleven ska bli motiverad att behandla information och att lära sig ska eleven vara övertygad om att den information som erbjuds ger honom eller henne direkt personlig nytta. Problemet är att elevens motiv eller mål kan vara i strid med förarutbildningens mål. Denna motsättning kan minskas om man lyckas få eleven att tänka på bakgrunden till sina egna val. På detta sätt kan man också ibland kunna ta upp exempelvis automatiserade vanor för diskussion, såsom elevens individuella resvanor.

29 Elevens självbild är en annan faktor som antingen stödjer eller stör inlärningen. Elevens bild av sig själv som elev har formats genom tidigare erfarenheter, och de inverkar på hur höga mål eleven vill ställa upp för sig och hur hårt eleven är beredd att arbeta för dem. Man ska inte heller glömma bort känslornas inverkan. Det kan ske slumpmässig inlärning som strider mot målen, om eleven är rädd för lärarens respons, eller om det börjar kännas så lätt och belönande att lära sig köra bil att eleven glömmer riskerna. 4.3 Respons Att få respons är en förutsättning för inlärning. All målinriktad verksamhet består av en växling mellan att ställa upp mål, att handla för att uppnå målet och att jämföra det uppnådda tillståndet med målet. Vi ändrar på våra handlingar om jämförelsen stödjer en ändring av handlingarna. Alternativt ändrar vi på målet, om den respons som vi fått på våra handlingar stödjer detta. Respons som vi kan få av oss själva eller utanför oss själva är därför en nödvändig del av inlärningen. Utan den kan verksamheten inte ändras så att den för oss mot målet. Respons är också ett effektivt sätt att visa uppskattning för eleven. Positiv respons ökar självförtroendet och kritisk respons minskar det. Respons kan därför användas på körlektionerna för att stärka elevens självförtroende ( Det där gick bra, inte sant? ). Samtidigt uppmuntrar responsen till självutvärdering. Responsen kan också användas för att göra självförtroendet mer realistiskt ( Gick det här som du hade planerat? ). Även respons av detta slag uppmuntrar eleven att bedöma sin verksamhet och skapar grund för samtal. Utvärdering och respons Responsen har en fast koppling till utvärdering. Inlärning kan utvärderas genom att göra observationer om elevens hantering av bilen (motorisk prestation). Attityder och typiska reaktionssätt kan i sin tur bedömas efter hur de syns i beteendet. Utvärderingen kan utöver hanteringen av bilen och behärskningen av trafiksituationerna också inriktas på planeringen av körningen och på elevens förmåga att granska sin egen verksamhet och den sociala livsmiljöns inverkan på körningen. Utvärdering utan respons är meningslöst och saknar effekter som ökar inlärningen. Det lönar sig alltså inte att säga till eleven om något gick bra eller dåligt utan att först försöka få eleven att själv bedöma prestationen. Genom samtal når läraren och eleven samförstånd om hur prestationen var och vad som borde förbättras. Responsen kan komma utanför eleven (vanligen av läraren) eller internt, från själva uppgiften. Syftet med utomstående respons är att stödja inlärningen, men den ges ändå efter själva uppgiften. Respons som härstammar från själva uppgiften är i sin tur omedelbar och en följd av den kedja av åtgärder som föraren vidtagit.

30 Effektiv respons Omedelbar respons är effektiv och därför är det bra om eleverna lär sig att samla in respons på sin verksamhet och utvärdera den. I bästa fall kan läraren med sin egen respons stärka den inre respons som eleven fått, då verksamheten som responsen gäller är i linje med målen. Målet är att responsen stärker ett svagt självförtroende men inte ett överdrivet starkt självförtroende. Det gäller att inte stärka elevens tillfredsställelse efter att eleven lyckats räta ut bilen efter en sladd. För att den utomstående responsen ska vara effektiv ska den få eleven att tänka själv och behandla information. Framför allt bör den inriktas på det ämne som ska läras, inte på personen och hans eller hennes egenskaper. Det är också viktigt att observera att lärarens egna mål och livsvärderingar påverkar det som han betraktas som centralt i körningen. Lärarens uppfattningar påverkar således ofrånkomligen alltid även bedömningen och responsen. En form av respons som kan användas i undervisningen är att följa med andras beteende. Man kan ordna en körsituation där en elev kör och de andra följer med körningen i baksätet. Det är möjligt att också ordna andra motsvarande sociala situationer, exempelvis i anslutning till teoriundervisningen, där en elev handlar och de övriga följer med. 4.4 Självutvärdering Det är eleven som har ansvaret för att lära sig. Detta konkretiseras genom att eleven studerar självständigt, deltar aktivt på lektionerna och bedömer sin egen verksamhet. Självutvärdering är en central faktor vid inlärning, och kopplas till mottagandet av respons och till de metoder som används i undervisningen. Självutvärdering är ingen medfödd färdighet, men den är möjlig att lära sig. Därför ska man öva sig i självutvärdering precis på samma sätt som vilken annan färdighet som helst. I undervisningen kan man genom självutvärdering få möjlighet att behandla sådana faktorer som normalt ligger utanför ramen för elevens tankar och beslut, såsom målen med elevens egen körning eller det sociala tryckets inverkan. Ett av förarutbildningens mål är att öka förarens självkännedom som en del av utvecklingen till en ansvarsfull förare. Syftet med självutvärderingen är att lyfta fram och göra eleven medveten om kopplingarna mellan elevens personlighetsdrag, livsstil och trygg körning i trafiken. Eleverna borde inse exempelvis hur grupptryck uppstår och hur det påverkar föraren, eller hur förarnas egna mål och motiv även utanför körningen påverkar hur de beter sig i trafiken. Det är uttryckligen frågor av detta slag som kan behandlas genom självutvärdering. Eftersom det är fråga om individens erfarenheter och liv, kan läraren inte ha några "rätta" svar. Självutvärdering som en form av respons inbegriper i sin tur tanken om att personen själv observerar och bedömer sina prestationer, kunskaper och färdigheter och jämför dem med den respons som kommer från läraren, andra elever och trafikmiljön.