STOCKHOLM

Transkript

1 STOCKHOLM Idrottslyftet Idrottslyftet är en satsning på barn- och ungdomsidrott. Regeringen har årligen avsatt 500 miljoner kronor som Riksidrottsförbundet fördelar till alla specialidrottsförbund, distriktsförbund och SISU-distrikt. Satsningen har pågått sen Under åren gick satsningen under namnet Handslaget. Nuvarande satsning pågår till och med Vad som händer från 2016 och framåt är ännu inte beslutat. Syfte och mål Idrottslyftet ska stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksamheten bedrivs utifrån Idrotten vill. I "Idrotten vill" framgår att idrotten ska följa FN:s konvention om barnets rättigheter. Det innebär därmed att de satsningar som genomförs i Idrottslyftet ska ha ett barnrättsperspektiv. En verksamhet som bedrivs utifrån "Idrotten vill" ska dessutom ta hänsyn till folkhälsomålen. Idrottsrörelsen fokuserar extra på folkhälsomål nummer 1 om delaktighet och inflytande i samhället samt folkhälsomål nummer 9 om ökad fysisk aktivitet. Idrottens värdegrund, som bygger på fyra hörnstenar. Dessa är glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel. Dessa är också viktiga att beakta i Idrottslyftets olika satsningar. Prioriterade områden Behålla ungdomar i föreningsverksamhet. Föreningar som vill arbeta med frågor som rör detta område vänder sig till sitt specialidrottsförbund. Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet. Föreningar som vill arbeta med frågor som rör detta område i samverkan med andra föreningar/organisationer vänder sig till sitt distriktsidrottsförbund. Vill föreningen på egen hand arbeta med rekryteringsfrågor vänder man sig till sitt specialidrottsförbund. Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill. Föreningar som vill arbeta med frågor som rör detta område vänder sig till sitt SISU-distrikt. Vissa möjligheter kan eventuellt också finnas hos specialidrottsförbunden. Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer. Föreningar som vill arbeta med frågor som rör detta område vänder sig till sitt distriktsidrottsförbund. Vissa möjligheter kan eventuellt också finnas hos specialidrottsförbunden. Idrottslyftets målgrupp Genom idrottslyftet ska vi utveckla verksamheten för barn och ungdomar i åldern 7-25 år. Då Idrottslyftet har fått ett ökat behållaperspektiv kommer åldersgruppen år att stå i fokus. Idrottslyftets åldermässiga målgrupp stämmer väl överens med de förändringar av LOK-stödet som görs från och med LOK-stödet kommer då att omfatta åldrarna 7-25 år. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se 1

2 Idrotten vill Idrotten vill handlar om idrottens idé och fastställdes första gången Sen dess har dokumentet förändrats vid några tillfällen. Senast i samband med Riksidrottsmötet I Idrotten vill beskrivs bland annat idrottens värdegrund. Den består av fyra olika punkter. Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel Idrotten vill består också av riktlinjer för olika delar av idrottsrörelsen. De delar i Idrotten vill som berör utformningen av Idrottslyftet är: Idrott för barn (7-12 år) Breddidrott för ungdom (13-20 år) Elitinriktad idrott för ungdom (13-20 år) Inom varje område beskrivs mer detaljerat hur idrottsrörelsen ska planera och genomföra idrottsverksamhet så att intentionerna i Idrotten vill uppfylls. Just nu genomför Riksidrottsförbundet ett arbete med att förtydliga riktlinjerna. Beslut om detta kommer att tas under Analysarbetet Som en del av utvecklingen av Idrottslyftet har Riksidrottsförbundet uppmanat specialidrottsförbunden att göra en analys av sitt arbete med Idrottslyftet samt en beskrivning av hur barn- och ungdomsverksamheten i respektive förbund ser ut. En del av analysarbetet har varit obligatorisk för samtliga specialidrottsförbund och en annan del frivillig. I juni 2013 redovisade såväl den obligatoriska delen som den frivilliga delen av analysen till Riksidrottsförbundet. För att kunna svara på de frågor som Riksidrottsförbundet ställde valde vi att samla in synpunkter från tränare och ledare för barn och ungdomar. Insamlingen genomfördes i form av en enkät. Den inledande delen bestod av 18 frågor som formats utifrån riktlinjerna i Idrotten vill. Totalt svarade 197 personer på enkäten. Vi vill här lyfta fram några av svaren. Tränarna och ledarna har fått ta ställning till om träningsverksamheten för barn och ungdomar i föreningen präglas av lekfullhet. På samma sätt har man fått ta ställning till om tävlingsverksamheten för barn och ungdomar präglas av lekfullhet. Av svaren kan vi se en ganska tydlig skillnad. Träningsverksamheten i föreningen bedöms vara mer lekfull än tävlingsverksamheten. De som är tränare för ungdomar, år, tycker att såväl träningsverksamheten som tävlingsverksamheten är mindre lekfull än vad de som är tränare för barn, 7-12 år, tycker. En annan fråga som tränarna och ledarna har fått ta ställning till är i vilken utsträckning träningen som bedrivs är anpassad till individens utvecklingsnivå. Svaren visar att träningen i ganska stor utsträckning är anpassad till individen utvecklingsnivå. När vi tittar på hur tränarna för barn respektive ungdomar har svarat så kan vi se en tydlig skillnad där tränarna för ungdomar i mindre utsträckning anser att träningen är anpassad. Den tredje frågan vi vill lyfta fram handlar om i vilken utsträckning det tas hänsyn till deltagarnas synpunkter vid utformningen av verksamheten. Generellt kan sägas att deltagarnas synpunkter tas tillvara på ett tillfredsställande sätt. Det är dock en relativt stor spridning på svaren och omkring 20 procent av ledarna och tränarna anger att man tar hänsyn till deltagarnas synpunkter i liten utsträckning och i några fall inte alls. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se 2

3 Den fjärde och sista frågan som vi vill lyfta fram är om tävlingsresultaten ges liten uppmärksamhet. Här anger 40 procent av ledarna och tränarna att tävlingsresultaten ges stor eller till och med mycket stor uppmärksamhet. Förutom detta så har vi i analysen undersökt vilka eventuella samband som finns mellan avhopp, det vill säga att man slutar med orientering, och kostnader, skador, tidsaspekten och tränarkompetensen. Frågor kring detta har ställts i enkäten till tränar och ledare. Vår samlade bedömning av svaren är att kostnader, skador och tidsaspekten i liten eller till och med mycket liten utsträckning är anledningen till att barn och ungdomar slutar med orientering. När det gäller tränarkompetensen så är vår bedömning utifrån enkätsvaren och föreningsträffarna att kompetensnivån för barntränare, 7-12 år, är god men att vi behöver förstärka antalet tränare och deras komptens när det gäller tränare för åldersgruppen år. Det finns ytterligare ett antal delar i analysarbetet som vi i nuläget har valt att inte, eller inte haft möjlighet att, arbeta vidare med. Det finns dock en hel del intressant material att fördjupa sig i. Enkäter Idrottsanalysen gav några svar men också många frågor. Vi blev bland annat intresserade av vad gemene orienterare tycker i de frågor som tränare och ledare svarat på. Vi valde att göra en enkät med ett antal frågor, några liknande dem i analysarbetet men också andra frågor. Denna enkät lades ut på Svensk Orienterings facebooksida samt orientering.se och gensvaret var, i vårt tycke, stort. 440 personer svarade inom en vecka. Svaren på några av de frågorna presenteras här, vissa väljer vi att inte presentera nu då vi inte anser att de har lika stor betydelse för planeringen av Idrottslyftet Åldersspannet på respondenterna går från 11 år till 73 år. Hur gammal var du när du började orientera? Av samtliga respondenter var det 19 procent som började orientera vid en ålder av 6 år eller yngre. Ofta är detta barn till orienterande föräldrar. De är redan med i föreningen och börjar därför i tidig ålder. Efter träffarna med föreningarna är vår slutsats att de föreningar som jobbar aktivt med rekrytering lockar barn i åldern 8-12 år. Vår tolkning är att det ofta är deras föräldrar som anger att de börjar i åldern år. 20,0% 19,1% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 6,2% 8,2% 9,8% 8,0% 9,3% 7,5% 4,3% 3,4% 2,3% 3,0% 5,2% 8,4% 5,2% 2,0% 0,0% 6 år eller yngre 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år år år år 41 år eller äldre När vi plockade ut olika åldersgrupper fick vi följande resultat. I åldergruppen år var det hela 47 procent som angav att de började orientera vid 6 år eller yngre. I gruppen år var det 43 procent som angav att det började vid 6 års ålder eller tidigare. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se 3

4 Åldersspannet år var det endast 8 procent som började inom samma tidsram. Bland åringarna var det ingen som började vid denna ålder, målgruppen började till 18 procent orientera vid 11 års ålder. I åldergruppen år var det ingen som började innan 10 års ålder, 15,5 procent började vid 14 års ålder. Varför började du orientera? Bland svaren på frågan varför man började orientera är familjen den stora vinnaren. Bland alla respondenter anges att 54 procent började orientera tack vare familjen. 60% 54,0% 50% 40% 30% 28,4% 27,2% 27,0% 25,6% 25,4% 23,6% 20,8% 20,6% 20% 10% 16,5% 14,6% 13,7% 12,1% 9,8% 5,3% 0% Även här har vi tittat på olika åldersgrupper. I åldersspannet år är det hela 66 procent som anger familjen. Siffran för familjen är väldigt hög även i gruppen år, där den ligger på 53 procent. Det är endast i målgruppen 61 år och äldre som resultatet är helt annorlunda. Där anger 42 procent att de började med orientering på grund av naturen som starkaste skäl, endast 17 procent anger familjen som främsta skäl. Varför har du fortsatt att orientera? De starkaste kriterierna till varför de aktiva väljer att fortsätta att orientera är för hela målgruppen motionen och naturen, i topp med 61procent var. Gemenskap och tävlingsmomentet kommer strax därefter på 60 procent var. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 61,4% 61,2% 60,5% 60,3% 55,9% 53,0% 49,1% 48,9% 47,7% 46,8% 45,2% 43,8% 40,0% 34,7% 29,0% 16,2% 12,8% 5,9% 4,1% 0% Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se 4

5 När vi tittar på de olika åldersgrupperna ser vi följande. I åldersgruppen år är det kompisar som är givna vinnare på 77 procent, i gruppen som är år är den starkaste anledningen till att fortsätta orientera naturen. Bland åringarna är motionen den stora anledningen, även målgruppen som är från 61 år och uppåt sätter motionen högt samt möjligheten till att kunna idrotta hela livet. Är träningen i orienteringsklubben anpassad efter min utvecklingsnivå? Här är det totala svaret från alla svarande väldigt spritt över hela skalan. 72 procent anser att träningen är anpassad efter deras utvecklingsnivå. Det är dock anmärkningsvärt att mer än en fjärdedel inte anser att träningen är anpassad. Om vi hade haft som mål att alla medlemmar skulle uppleva att träningen var anpassad efter sin utvecklingsnivå skulle vi troligen vara missnöjda med resultatet. 25% 20% 20,1% 21,1% 15% 12,1% 10% 5% 7,0% 4,8% 6,3% 9,7% 9,0% 9,0% 1,0% 0% När vi plockar ut de olika åldersgrupperna får vi följande resultat. Bland respondenterna i åldern år anger 79 procent att träningen är anpassad. I den äldsta målgruppen, år anger hela 54 procent att träningen inte är anpassad. En fråga vi ställer oss lite vid sidan av Idrottslyftet är om de olika veteranorienteringar, exempelvis Luffarligan i Stockholm och Antikrundan i Dalarna, utvecklats utifrån ett behov som föreningarna inte kan tillfredsställa. Föreningsträffar Arbetet med analysen och enkäterna till tränare och ledare samt aktiva gav ännu fler svar men ställde samtidigt nya frågor. Vi kände ett behov av att träffa ett antal människor för att testa våra tankar och låta dem komma med sina idéer och synpunkter. Vi gjorde ett urval av föreningar som utifrån utvecklingen av LOK-stödet över tid varit framgångsrika. Definitionen av framgångsrik var i detta fall de föreningar som visat en positiv utveckling av Idrottslyftet, antingen från alternativt från 2007 till Totalt har vi träffat 59 personer från 19 olika föreningar. Träffarna har genomförts i Stockholm, Jönköping och Falun. Vid träffarna har vi presenterat delar av det material vi fått fram genom analysarbetet. Deltagarna har i grupper fått arbeta med ett antal frågeställningar. Vi har ställt lite jobbiga frågor som har fått deltagarna att verkligen tänka efter. En av de frågor som gett mycket diskussioner är Varför rekryterar ni barn och ungdomar i er förening?. Ett fåtal föreningar har angett att detta är en fråga som de har jobbat med, andra har, vad vi förstått, tagit med den hem till sin förening för att skapa en samsyn kring frågan. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se 5

6 En slutsats vi fått från föreningsträffarna är att orienteringsföreningar överlag inte har något problem med att rekrytera barn och ungdomar. På frågan om de har någon strategi för att behålla barn och ungdomar skiljer sig svaren mellan föreningarna. Vissa anger att de har en åretruntverksamhet, andra att de försöker skapa stora ungdomsgrupper. Fokus på att ha kul, många engagerade ledare, delaktighet och bygga gemenskap är några av de andra strategier som anges. Generellt kan sägas att strategierna för att behålla barn och ungdomar är svagare och har mindre innehåll än strategierna för att rekrytera. Föreningarna anser sig även ha ett problem med att engagera nya ledare samt behålla de ledare vars barn slutar att orientera. Föreningar har överlag inte någon strategi för att rekrytera fler ledare, även om de själva anser att de har ett problem med ledarförsörjningen. Samtliga beskriver föräldrars viktiga roll i orienteringsföreningen, det är de som är de potentiella ledarna. Vissa föreningar anger att de kräver, så fort ett nytt barn börjar orientera, ett engagemang av föräldrarna och är väldigt tydliga kring detta, medan andra föreningar är rädda för att sätta så tydliga krav på föräldrarna. En slutsats vi drar är att föreningarna är dåliga på att ställa frågan; Vill du hjälpa till? Föreningarna har överlag heller inte någon tydlig strategi för att behålla ledare. Frågor ställdes också kring att rekrytera unga vuxna och vuxna nybörjare. Här spretade svaren mycket, många håller nybörjarkurser för föräldrar, och utsluter där med, om än oavsiktligt, vuxna utan barn samt vuxna med barn som inte orienterar. Vissa håller vuxennybörjarkurser varje år och är framgångsrika med att fylla kurserna. Flera anger att de efter nybörjarkurserna är väldigt dåliga på att skapa aktiviteter för denna grupp nya orienterare. Vi har dragit flera intressanta slutsatser efter föreningsträffarna, men de är inte relevanta i det här sammanhanget. Barn- och ungdomskonferensen I samband med Orienteringskonventet i Skövde genomfördes en barn- och ungdomskonferens. Totalt deltog 23 personer på konferensen. Deltagarna fick jobba med fyra olika block. Arbetssättet under konferensen var processinriktat med bland annat ett antal värderingsövningar. De fyra blocken var: Idrotten vill Framgångsrik förening Utbildning Idrottslyftet Idrotten vill Först fick deltagarna göra en övning som vi kan kalla hundrapoängaren. Enkelt förklarat får ledaren/tränare visa vad den personen prioriterar i barn- och ungdomsidrotten genom att sätta olika mål i förhållande till varandra. I nästa övning fick deltagarna ta ställning till olika uttryck från Idrotten Vill, så som i min förening får barn och ungdomar vara delaktiga i viktiga beslut. De fick fysiskt placera sig i ett hörn i rummet beroende på hur de ställde sig till påståendet, ja absolut, ja, nej eller vet ej var de fyra alternativ som fanns att välja på. Framgångsrik förening Vi presenterade de fem framgångsfaktorer som beskrivs längre fram i dokumentet. Här fick deltagarna diskutera kring framgångsfaktorerna samt avslutningsvis betygsätta sin förening utifrån dessa fem faktorer med 0-5 poäng per faktor. Föreningarna visade sig ha en spridning från 10 poäng till 21 poäng. En förening som hade tre representanter, dessa tre satt vid olika bord, hade 20, 20 och 19 poäng. I gruppen fanns föreningar med två representanter. Även de betygssatte sin förening lika. Detta tolkade vi som att det vi förklarade tolkades liknande av dem vid borden samt att det kanske ligger någon slags sanning i dessa framgångsfaktorer. En distriktsanställd konfirmerade att föreningen med Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se 6

7 tre deltagare var en bra förening med positiv verksamhet och var inte förvånad att deltagarna från denna var samstämmiga. Utbildning Deltagarna fick formulera sina tankar kring hur utbildningen ser ut idag inom SOFT samt måla upp en drömbild av densamma. Resultatet av det här arbetet kommer att vara ett underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla utbildningsverksamheten. Idrottslyftet I passet om Idrottslyftet fick gruppen återigen fysiskt ta ställning. Frågan var vad brinner du för och svaren att välja på var idrott för barn, breddidrott för ungdomar och elitidrott för ungdomar. De grupper som bildades fick sätta sig fyra och fyra och fundera kring Idrottslyftet 2014 utifrån vissa frågeställningar och hålla sig inom det område de brinner för. Resultaten av de olika grupparbetena och processerna vid barn- och ungdomskonferensen är värderade och finns med som en del av de slutsatser och förslag vi ger. Framtidens idrottsförening Under hösten 2012 presenterades projektet Framtidens Idrottsförening för första gången. Projektet har drivits av Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna i samverkan. SISU Idrottsutbildarna har genomfört ett antal processer med ett stort antal idrottsföreningar runt om i landet. En redovisning av projektet gjordes i samband med Riksidrottsmötet i maj Under hösten har ett utbildningsmaterial tagits fram och vi valde att använda utbildningsmaterialet som en del av Orienteringskonventet i Skövde den november. Framtidens Idrottsförening består av fyra trendspaningar som kommer att ha betydelse för föreningar och förbund från idag in i framtiden. De fyra trenderna är: Ökad kommersialisering Ökad individualisering i kollektivet Ökat behov av att se och synas En befolkningssammansättning i förändring Vi har tagit del av arbetet och utbildningsmaterialet. Innehållet och slutsatserna kring Framtidens Idrottsförening utgör en del av vårt förslag till utformning av Idrottslyftet Mötesplatser Under året har vi deltagit på ett antal större och mindre träffar och mötesplatser som SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet har arrangerat. Här har vi fått möjlighet att ta del av aktuell forskning, aktuella satsningar från SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet samt inte minst utbyte med kollegor från andra specialidrottsförbund. Vi har deltagit på följande träffar och mötesplatser. Forskarfrukost (Riksidrottsförbundet) Det ideella engagemanget Rörlighetsträning för föreningar och förbund Två studier som utmanar Medlemskapets vara eller inte vara Mötesplatser (SISU Idrottsutbildarna) Tränarutbildning Lärande i fokus Framtidens idrottsförening Konferenser Idrott hela livet (Jönköping oktober) Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se 7

8 Idrottslyftet (Lidingö 5-6 november) Alla dessa tillfällen har gett oss nya pusselbitar till vårt arbete. En del av dem har passat in i vårt pussel medan andra inte riktigt har passat in. Vi har försökt att inte slänga några pusselbitar utan lagt dem åt sidan för att se om de kan passa in i ett senare skede eller i ett annat sammanhang. Forskningen I samband med de mötesplatser och konferenser vi har deltagit på har vi fått ta del av aktuell forskning inom idrottsområdet och då framför allt forskning kring barn och ungdomars idrottande. Det har handlat om utövarnas möjligheter, motiv och vilja att utöva idrott samt vilka val som utövarna gör. Här följer några korta och i vårt tycke intressanta nedslag hos forskarna. Johan von Essen, Ersta Sköndals Högskola Johan von Essen har bland annat tittat på det ideella ledarskapet och de motiv och drivkrafter som finns för att engagera sig ideellt. Han menar att viljan att engagera sig ideellt är lika stark i dag som för år sen. Skillnaden är att engagemanget tar sig andra uttryck. I dag engagerar vi oss mer i företeelser som ligger närmare oss själva och också närmare i lokalsamhället. Mitt engagemang ska ge mig något tillbaka. Vi ser paralleller till trenden Ökad individualisering i kollektivet i Framtidens Idrottsförening. Johan von Essen menar att drivkraften för att engagera sig ideellt minskar kraftigt om vi ger ledare ekonomisk ersättning. Den ekonomiska ersättningen behöver inte vara särskilt stor för att engagemanget ska minska. Johan ser inte samma tydliga samband när det gäller belöning i andra former, exempelvis beröm, gåvor och liknande. Så fort pengar blir inblandade ses det som lön. Mats Trondman, Linnéuniversitet i Växjö Mats Trondman är professor i kultursociologi och har bland annat genomfört studien Unga och föreningsidrotten. Här beskriver han bland annat tävlingslogiken. Mats Trondman menar att tävlingslogiken är en viktig anledning till att ungdomar väljer att lämna föreningsidrotten men fortsätter att vara fysiskt aktiva i andra former utanför idrottsrörelsen. Tävlingslogiken handlar om föreningsidrottens strävan mot en utveckling av individen som går ut på en prestationsinriktad satsning. En del individer passar väl in i tävlingslogiken och det är några av dessa som vi sen ser som idrottsstjärnor. För de individer som inte hittar en plats i tävlingslogiken finns inget eller få andra alternativ inom föreningsidrotten och väljer då andra arenor för sitt behov av fysisk aktivitet. Susanna Hedenborg och Joakim Glaser, Malmö högskola Susanna Hedenborg och Joakim Glaser har genomfört ett antal fokusgrupper med ungdomar och sammanfattat deras svar i rapporten Unga i och om framtidens idrottsorganisering. Rapporten kan ses som en fördjupning av Mats Trondmans tes om tävlingslogiken. I rapporten redovisas ungdomarnas svar och de ger en bild av varför ungdomar väljer att inte idrotta inom ramen för en idrottsförening. Deras svar kan sammanfattas i följande punkter: Brist på möjlighet att påverka utformningen av idrotten Flexibilitet i när det gäller tid och plats för utövandet av idrott Avsaknad av icke prestationsinriktade idrottsaktiviteter Paul Sjöblom, Stockholms universitet Paul Sjöblom, verksam vid historiska institutionen vid Stockholms universitet, har i flera avhandlingar studerat idrottsrörelsens roll i lokalsamhället. Han har bland annat identifierat fem framgångsfaktorer för föreningar. Dessa framgångsfaktorer presenteras mer utförligt här nedanför. Framgångsfaktorer Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se 8

9 I de analyser, enkäter och möten som vi har genomfört under året har vi sökt efter framgångsfaktorer för framgångsrika föreningar. Vi har själva försökt formulera dem men när vi tog del av Paul Sjöbloms avhandling såg vi att de begrepp som han använder sammanfaller med våra iakttagelser. Vi har därför valt att använda Paul Sjöbloms definition av framgångsfaktorer och sen koppla dem till orienteringsidrotten. Identifikationsskapande Paul Sjöbloms beskrivning av identifikationsskapande. Medlemmarnas identifikation med föreningen är stark. Föreningen utgör en naturlig samlingsplats i lokalsamhället och närheten mellan organisationsnivåer skapar en känsla av samhörighet som sänder tydliga signaler även till utomstående. Här får alla vara med och ha kul om de är beredda att ta ansvar. Inom ramen för vårt arbete har vi bland annat kunnat notera att medlemmarnas identifikation med den egna förening generellt sett är tydligare och starkare på landsbygd än i storstad. En anledning kan vara att konkurrensen mellan olika föreningar och fritidsaktiviteter är större i storstaden och föreningen riskerar att bli osynlig. I den miljön krävs troligen en än starkare identifikation. Vi har också sett att identifikationen med föreningen delvis är en generationsfråga. Ett par generationer tillbaka hade individen ett fåtal olika identiteter. I dag har individen flera identiteter i olika nätverk. Att skapa en stark klubbkänsla och gemenskap gör att folk blir kvar och vill hjälpa till Citat från enkäten Socialt ansvarstagande Paul Sjöbloms beskrivning av socialt ansvarstagande. Föreningen sysslar främst med breddinriktad barn- och ungdomsidrott, men den engagerar sig också i mer motionsbetonad friskvård för äldre och i sociala verksamheter som inte är direkt idrottsrelaterade. Inte sällan även i elitidrott. De föreningar som av andra närliggande föreningar anses och pekas ut som framgångsrika erbjuder ofta en bred verksamhet där man lyckas erbjuda och genomföra verksamhet för olika typer av målgrupper. Det kan innebära att föreningen gör breda satsningar på barn och ungdomar, Naturpasset och motionsorientering i olika former samt någon form av prestationsinriktad verksamhet. Flera gemensamma aktiviteter som inte bara är att träna och tävla, även under vintern. Träningsläger, sociala aktiviteter, satsa på lämpliga tävlingar där alla/många kan vara med oavsett nivå, gemensamma resor eller liknande till dessa och försöka få med föräldrar till just dessa. Citat från enkäten Samverkansinriktad Paul Sjöbloms beskrivning av samverkansinriktad. Föreningen när sina kontakter med kommunen, andra ideella sammanslutningar samt media och företag i lokalsamhället. Att samverka med andra upplevs ofta som lite problematiskt. Det är lite som ett förhållande där man måste ge och ta. I ett förhållande mellan två eller flera föreningar finns det många olika viljor som ibland spretar åt olika håll. I vårt arbete har vi mött ett antal föreningar som på ett eller annat sätt samverkar med andra föreningar. Ofta upplevs det som positivt och utvecklande för föreningen och verksamheten. Vi tror också att det hos en hel del föreningar har väckts tankar kring samverkan. Den samverkan som genomförs verkar till största delen vara begränsad till orienteringsfamiljen. Samverkan med andra idrotter och andra ideella organisation är inte så vanlig. Graden av samverkan med kommuner, företag och media varierar en del mellan olika föreningar, men är ofta väldigt liten. Vi har ett träningssamarbete med grannklubbarna som vi ordnar läger och träningsdagar ihop med Vi har ett samarbete med kommunen och lokala företag när det gäller tävlingsarrangemang Citat från enkäten Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se 9

10 Konsensussträvande Paul Sjöbloms beskrivning av konsensussträvande. Måldiskussionerna är frekventa och det finns en stor samsyn inom föreningen om det övergripande syftet med verksamheterna. Tydligheten kring rättigheter och skyldigheter är också stor. Många av de föreningar som vi har träffat under hösten har någon form av plan för sin verksamhet. Ofta är planen förankrad i stora delar av föreningen. Planen vägleder förening i planeringen och genomförandet av verksamheten. I planen beskrivs ofta mål och inriktning på verksamheten. Tydliga mål både för ledare och ungdomar. Citat från enkäten Anpassningsbar Paul Sjöbloms beskrivning av anpassningsbar. Det finns en vilja och ett mod att tänka och pröva nytt. Såväl anhöriga föräldrar som unga medlemmar engageras och ges utrymme. Föreningen kan karakteriseras som öppen och läraktig. I en värld av snabba förändringar är förmågan att anpassa sig till nya förutsättningar viktig. De föreningar som kännetecknas av framgång har förmåga att tänka om och vågar prova nytt. Flera av föreningarna vi har träffat har fått in nya medlemmar, både barn och vuxna. Det innebär ofta att nya behov och önskemål blir synliga och det gäller för föreningen att hantera dessa. Vi låter föräldrar börjar på en medhjälpande nivå för att successivt växa in i rollen. Man får en erfaren ledare med sig. Citat från enkäten I samband med Orienteringskonventets barn- och ungdomskonferens fick deltagarna en presentation av de fem framgångsfaktorerna och sen jobba med dem utifrån ett antal frågeställningar. Som avslutning fick deltagarna betygssätta sin egen förening med utgångspunkt från de fem framgångsfaktorerna. Våra egna reflektioner från det arbetet är att igenkänningsfaktorn bland deltagarna var hög. Deltagarna känner igen sig i begreppen och kan koppla dem till framgång. När vi jämförde hur deltagare från samma förening satt sina betyg visade det sig att de hade samma bild av sin förening. Det stärkte oss än mer i tron att vi har hittat ett antal framgångsfaktorer för föreningar som är relevanta och som kan användas i det fortsatta arbetet. Slutsatser Under arbetets gång har ett antal olika framtidsbilder framträtt. Med tiden har en del förändrats, en del förkastats och en del förstärkts. Även om vi upplever att vi inte är klara så känner vi oss mogna för att dra några slutsatser. Dessa sammanfattas här i punktform. Rekrytering och utbildning av ledare är ett område som lyfts fram i nästan alla sammanhang. Vi har funderat en hel del över vad det står för och känner emellanåt att man ibland uttrycker mer eller mindre valda sanningar. Vi behöver dock arbeta med att utveckla metoder för att rekrytera ledare och fler former för utbildning av ledare. Under slutet av 1990-talet valde vi att börja använda begreppet tränare i stället för ledare. Anledningen var att många ansåg att begreppet tränare har en högre status än ledare. Under arbetets gång har vi ofta stött på ett problem kring att identifiera sig som tränare. Ju mindre erfaren man är och ju yngre barn och ungdomar man ansvarar för desto tydligare är trenden. Detta förstärker behovet av att se över och utveckla nuvarande tränarutbildningar. Generellt inom orienteringsidrotten är vi duktiga på att planera och genomföra verksamhet för barn, 7-12 år. Vi är också förhållandevis duktiga på planera och genomföra aktiviteter för ungdomar, år, som är prestationsinriktade. Vi stora svaghet är att planera och genomföra aktiviteter för ungdomar som brinner för Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se 10

11 orientering men som inte är prestationsinriktade. Det här är något som stärks av forskningen, av enkätsvaren och av de ledare vi har mött i olika sammanhang Det här är inget unikt för orienteringsidrotten. För att möta de här ungdomarnas behov vill vi rikta delar av Idrottslyftet till den senare målgruppen. Generellt är orienteringsidrotten dålig på att ta tillvara på barn och ungdoms synpunkter på verksamheten. Vi lever inte upp till en av de fyra delarna i idrottens värdegrund, demokrati och delaktighet. Här behöver vi skapa förutsättningar för en förändring inte minst med tanke på att vi i många distrikt och föreningar står inför en generationsväxling. Vi behöver hitta former för att ta till vara på ungdomars synpunkter. Vi behöver hitta former för att ge ungdomar möjlighet att påverka verksamheten och samtidigt ta del av alla de erfarenheter som äldre ledare har. Skolprojektet pågår parallellt med Idrottslyftet och syftar till att utbilda lärare så att de är bättre rustade att skapa en bra undervisning i kartkunskap. Till dags dato har utbildningar genomförts i 125 kommuner. Arbetet fortsätter och vi har preliminärt fått projektmedel för verksamhet under Inom ramen för Idrottslyftet har skolsamverkan många gånger inneburit att föreningen helt eller delvis tagit över skolans undervisningsansvar. Vi ser endast en liten tillströmning av nya medlemmar genom samverkan med skolan. Här behöver vi bli tydligare och skapa verksamhet som går ut på att skapa intresse för idrotten orientering för att på så sätt få fler barn och ungdomar att prova orientering i föreningen. VM 2016 genomförs i Sverige. Traditionellt har vi när internationella tävlingar arrangerats i landet genomfört aktiviteter för att dels få uppmärksamhet i media och dels för att få mycket publik till arrangemanget. Det ska vi naturligtvis fortsätta med. Däremot behöver vi skapa aktiviteter som pågår före och efter VM så att uppmärksamheten kring tävlingarna bidrar till att skapa ett intresse för orienteringsidrott i olika former över tid. Analysarbetet och kartläggningen har gjorts av Malin Carlsson och Lasse Greilert. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se 11