Måltidsmiljö - en kartläggning på särskilt boende i egen regi

Transkript

1 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR AN-2013/ (3) HANDLÄGGARE Kerstin Segerberg kerstin.segerberg@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Måltidsmiljö - en kartläggning på särskilt boende i egen regi Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av rapporten Måltidsmiljö en kartläggning på särskilt boende i egen regi. Sammanfattning Ett projekt gällande måltidsmiljön har genomförts på särskilt boende i egen regi inom äldreomsorgen. Projektet startade i maj 2012 och avslutades under februari För att kartlägga måltidsmiljön inom särskilt boende genomfördes under hösten 2012 två strukturerade måltidsobservationer på nio enheter. Detta resulterade i totalt 68 måltidsobservationer. Av rapportens resultat framgår att många enheter har en god måltidsmiljö med väl fungerande rutiner och arbetssätt. Det finns dock flera gemensamma förbättringsområden att arbeta vidare med. I rapportens analys framgår att de flesta förbättringsområden som har upptäckts går att åtgärda med enkla medel. Åtgärder för att utveckla dessa förbättringsområden har beslutats och är under genomförande. Genom projektet har det även utarbetats ett förslag till gemensam rutin för omsorgsmåltid samt en uppdatering gällande måltidsmiljön till kommunens Riktlinjer för mat och måltider. Beskrivning av ärendet Ett projekt gällande måltidsmiljön har genomförts på särskilt boende i egen regi inom äldreomsorgen. Projektet som utgick från modellen FAMM (The Five Aspect Meal Model) startade i maj 2012 och avslutades i februari De uppsatta projektmålen anses vara uppfyllda. Projektets syfte och mål: Kartlägga måltidsmiljön inom särskilt boende. Ta fram förslag till åtgärder för respektive enhet och avdelning. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se

2 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR AN-2013/ (3) Identifiera gemensamma förbättringsområden när det gäller måltidsmiljön. Ta fram en gemensam rutin för omsorgsmåltid, den tidigare så kallade pedagogiska måltiden. Under hösten 2012 har det genomförts två strukturerade måltidsobservationer på varje avdelning på nio enheter inom särskilt boende i äldreomsorgen. Totalt har 68 observationer genomförts och det är i huvudsak lunchmåltider som har observerats, men även en del middagsmål inkluderades. Vid de strukturerade måltidsobservationerna användes en mall (bilaga 1) vilken baserar sig på FAMM, en modell bestående av fem aspekter utifrån måltidsmiljön. Dessa aspekter utgörs av rummet, mötet, produkten, styrsystemet och stämningen. Det är de mindre bra exemplen från observationerna som diskuteras i rapportens resultat. I rapportens analys framgår dock att de flesta brister som har upptäckts går att åtgärda med enkla medel. De många väl fungerande rutinerna och arbetssättet som framkommit vid måltidsobservationerna lyfts fram i Rekommendationer för en god måltidsmiljö (bilaga 2). Alla enhetschefer har fått både muntlig och skriftlig återkoppling efter att samtliga observationer på deras respektive enheter har varit genomförda. En uppdatering gällande måltidsmiljö (bilaga 3) till Riktlinjer för mat och måltider har utarbetats samt ett förslag till en gemensam rutin för omsorgsmåltid (bilaga 4). Åtgärder för att utveckla identifierade förbättringsområden har beslutats och är under genomförande (bilaga 5). Verksamheten avser att arbeta efter Rekommendationer för en god måltidsmiljö och utifrån Nestors skrift Matlust i ord och bild. Förvaltningens synpunkter Projektet har visat att måltidsmiljön inom särskilt boende är bra, men också att det finns ett antal förbättringsområden som bör åtgärdas. Verksamhetens utvecklingsarbete har påbörjats under våren och pågår för närvarande. Metoden strukturerad måltidsobservation kommer att ingå i äldreomsorgens egenkontrollarbete.

3 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR AN-2013/ (3) Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Ann-Christine Hansson Tf Verksamhetschef Bilagor Projektrapporten Måltidsmiljö- En kartläggning på särskilt boende i egen regi med bilagor: 1. Mall för strukturerad måltidsobservation. 2. Rekommendation för en god måltidsmiljö. 3. Måltidsmiljö till Riktlinjer för mat och måltider. 4. Rutin för omsorgsmåltid. 5. Mall för övergripande åtgärdsplan måltidsmiljö. 6. Mall för enhetens åtgärdsplan måltidsmiljö.

4 MuMs-projektet Bilaga 1 STRUKTURERAD MÅLTIDSOBSERVATION Ankomst matsal (klockan): Typ av avdelning: Omvårdnad Demens Blandat Typ av måltid: Lunch Middag Maträtt: Varmrätt: (Huvudkomponent: kött, fisk, färs, korv. Bikomponent: potatis, ris, pasta, kokta grönsaker) Tillbehör: Dryck: Efterrätt: (Råa grönsaker, färsk frukt etc.) (Lättöl, bordsvatten, mjölk m.m.) Ritning av matsalen: (P: Personal, G: Gäst) R U M M E T Rummet: Beskriv rummet: - Miljö (institution, hemlik etc.) - Väggar/tavlor - Ljus (belysning i rummet; dagsljus, bords-, vägg-, fönster-, takbelysning, lysrör etc.) - Rekvisita/dekorationer/blommor - Formen på rummet - Färger - Matsalens placering i förhållande till störande moment - Porslinet - Anpassade möbler för funktion 1

5 MuMs-projektet Bilaga 1 Dukning Rent/Ordning Rent/avtorkat på borden innan måltiden börjar* * mat/dryck börjar serveras Undanplockat på borden/inget på borden som inte tillhör måltiden (arbetsmaterial, pärmar, böcker, tidningar, social aktivitet odyl.) R U M M E T Förekomst av tillbehör innan måltid* Vackert/ * mat/dryck börjar serveras Ja Nej Beskrivning (om ja-svar) Bestick Vid varje sittplats? Ja Nej Glas Vid varje sittplats? Ja Nej Tallrik Vid varje sittplats? Ja Nej Servett Servettställ? Ja Nej Kaffekopp Sockerskål Duk/löpare På varje bord? Ja Nej Salt På varje bord? Ja Nej Kryddor På varje bord? Ja Nej Bordstabletter Vid varje sittplats? Ja Nej Stearinljus/värmeljus Tända? Ja Nej Blommor Vissna? Ja Nej Bordsdekoration På varje bord? Ja Nej Bröd Smörgåsfett Kanna med dryck Helhetsintrycket av dukningen (rent/ordning/vackert/) Inte särskilt Ganska Mycket Kommentar: (anpassad dukning efter gästerna, festdukning/vardagsdukning) 2

6 MuMs-projektet Bilaga 1 Tid för måltiden Dryck börjar serveras: Klockan: Mat börjar serveras Klockan: Maten Lockande/aptitlig Ja Nej På tallrik ( à la carte ) Från karott (ställs på bordet) Från serveringsfat (gäst tar själv) På tallriken Varje komponent för sig: Ja Nej Färg: (komplettera varandra, kontraster) Doft: (doft av mat) Ingen doft Svag doft Måttlig doft Mycket doft Helhetsintrycket av produkten (se aptitlig ut, dofta gott) Inte särskilt Ganska Mycket P R O D U K T E N Komponenter som serveras/erbjuds Dryck (lättöl, bordsvatten och mjölk m.m.) Ja Nej Huvudkomponent (t ex kött, fisk, färs, korv) Ja Nej Bikomponent (t ex potatis, ris, pasta) Ja Nej Bröd och matfett Ja Nej Kokta grönsaker Ja Nej Råa grönsaker eller färsk frukt Ja Nej Efterrätt Ja Nej Erbjudande om dryck Gäst får välja mellan olika måltidsdryck Erbjudande om mer dryck Servering av dryck utan tillfrågan Beskrivning/presentation av dryck vid servering* * Vid servering av dryck utan tillfrågan Erbjudande om mat Erbjudande om mer mat Erbjudanden om annan mat Erbjudande om bröd/smörgås Erbjudande om mer dessert Ej aktuellt Erbjudande om önskemål Helhetsintrycket av serveringen/erbjudandet (grad av service) Inte särskilt Ganska Mycket 3

7 MuMs-projektet Bilaga 1 Kommentar: P R O D U K T E N 4

8 MuMs-projektet Bilaga 1 Gäst får maten beskriven Personal presenterar varmrätt Personal presenterar efterrätt Ej aktuellt Sociala kontakter Samtal mellan två eller fler personer Mellan personal gäst (P G) Mellan gäst personal (G P) Mellan gäst gäst (G G) Mellan personal personal (P P) Helhetsintrycket av mötet Inte särskilt Ganska Mycket Kommentar: M Ö T E T 5

9 MuMs-projektet Bilaga 1 Lugn och ro under måltiden (Väldigt störande) (Störande) (Något störande) (Ej störande) Spring (personal) Spring (gäst) Spring (besökare) Ej aktuellt Högt tal (personal) Högt tal (gäst) Högt tal (besökare) Ej aktuellt Skrammel/plock från kök S T Ä M N I N G E N Diskmaskin stör Annat: Ljudnivå från: TV Radio/musik Telefon ringer Avstängd Avstängd Helhetsintrycket av stämningen (präglas av lugn & ro, trivsamhet) Mycket hög (Väldigt störande) trivsamt Hög (Störande) Inte särskilt trivsamt Ganska låg (Något störande) Ganska trivsamt Låg (Ej störande) Mycket trivsamt Stämningen (måltiden som helhet) Beskrivning av helhetsintrycket från måltiden - atmosfären/känsla - service - sinnen 6

10 MuMs-projektet Bilaga 1 Stöd vid måltiden I vilken omfattning får gäst det stöd och den hjälp för att kunna äta sin måltid (äthjälpmedel, matning, pedagogisk måltid, påputtning, personen som hjälper etc.) Antal personal i förhållande till gäster: Antal personer som matas: Antal personer som matar: Personen som matar: (Beskrivning) Kommentar: (Tillräcklig tid måste avsättas för hjälp att äta) S T Ö D O C H Gäst får väl tilltagen tid att äta T I D I vilken omfattning ges varje gäst den tid den behöver under måltiden I vilken omfattning har gästerna ätit klart innan måltiden avslutas (avdukning, diskning) Kommentar: Tid för måltiden Avslut för måltid: (sista gästen har ätit klart) Avdukning: (porslin börjar plockas undan) Avslut observation: Klockan: Klockan: Klockan: 7

11 MuMs-projektet Bilaga 1 Helger uppmärksammas Fråga personal: Brukar ni göra på något annat sätt på helgerna? - Annan dukning? - Förrätt? - Efterrätt? - Alkohol? - Variation i matsedel/meny? - Miljö? - Högtider, andra festligheter (julafton, påskafton,midsommar, födelsedagar etc.)? 8

12 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 1 (6) Projektledare Sara Tylner, Dietist Utvecklingsenheten Social- och äldreomsorgsförvaltningen Handläggare/kontaktperson Kerstin Segerberg, Utvecklingsledare Utvecklingsenheten Social-och äldreomsorgsförvaltningen Rekommendationer för en god måltidsmiljö Det är många faktorer som bidrar till upplevelsen av måltiden. Den har en stor social betydelse och innebär möjlighet till gemenskap och ett positivt avbrott i tillvaron. En del av faktorerna som påverkar måltiden är individuella men många är lika för flera/alla. En trivsam måltidsmiljö gör att intaget av mat hos individen ökar så miljön höjer inte bara livskvalitén utan kan även vara viktig för att förebygga undernäring. Här följer en lista på flera av de faktorer som påverkar måltiden positivt: Att äta tillsammans med andra Att äta tillsammans med bekanta personer Att få välja sitt sällskap vid måltiden Att få möjligheten att avstå sällskap vid måltiden Att ha samma personal närvarande vid hela måltiden Interaktion/samtal mellan personal och boende Att få maten muntligt och gärna detaljrikt presenterad Att få möjlighet att välja mat Att få möjlighet att ta mat själv och påverka portionsstorleken Tillåt måltiden att ta tid och servera en rätt i taget Hemlik miljö Harmonisk och funktionell inredning Varma färger i rummet Bra belysning gärna varmt ljus Textilier för att dämpa ljud Vacker dukning Kontraster i färger Lugn och ro: TV, radio och helst telefon ska vara avstängda Lugn musik kan upplevas positivt Starkare kryddning Doft av mat Matens temperatur varm mat Maten stämmer överens med förväntningarna Maten är anpassad till individens preferenser och behov POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Äldreomsorg Utvecklingsenheten Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 6 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

13 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 2 (6) Med planering och ganska enkla medel kan måltidsmiljön förändras till det bättre. Många matsalar/avdelningar har en god måltidsmiljö men det finns alltid något som kan förbättras. Förslag på övergripande åtgärder Se över rummet, hur ser det ut? Väggar, möbler, belysning, gardiner, tavlor, blommor? Hur är borden placerade? Duk och blomma på borden? Bordet ser mer inbjudande ut med en duk eller löpare och gärna en blomma eller annan bordsdekoration. Kryddgrönt kan vara och bidrar även med både doft och smak. På en demensavdelning är det inte lämpligt med en blomma i kruka som innehåller jord. Där är snittblommor i vas alternativt en vacker tygblomma eller annan bordsdekoration att föredra. Om det finns boende som plockar med duk och blommor så kanske man måste avstå från det under en period. Testa gärna igen och överväg att bara ha duk och blomma på ena bordet om det bara fungerar där. Diskutera i personalgruppen angående bordsplaceringen. Vad fungerar i gruppen som bor på avdelningen? Fråga de boende hur och var de vill sitta. Porslin, bestick och glas ska vara enhetliga och hela. Det finns både tallrikar, glas och bestick som är anpassade för äldre eller vid vissa funktionsnedsättningar använd dessa vid behov och tag hjälp av arbetsterapeuten om det är svårt att få till en god fysisk måltidsmiljö runt en specifik boende. Karotter som används bör vara lätta att hantera men samtidigt tåliga eftersom de diskas ofta. Att använda karotter är möjligt på alla avdelningar, även de med demensinriktning, det är bara en fråga om hur.

14 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 3 (6) Alla boende kan till exempel inte ta maten själva eller i vissa fall måste man ställa bort karotterna direkt efter servering men alla vinner på att få vara mer eller mindre delaktiga när maten läggs upp. Vid synnedsättning, demenssjukdom eller för att få maten att se mer aptitlig och lockande ut kan man arbeta med färger och kontraster. Servera till exempel ljus mat på starkt färgade tallrikar och mörk mat på vita tallrikar. Den röda färgen drar extra lätt till sig uppmärksamheten, använd t.ex. sylt, gelé eller tomater för att locka fram aptiten. Ibland behöver de boende spillskydd för att rädda kläderna från fläckar. Vanligast är engångsvarianten i plast som tejpas eller knyts fast. På några avdelningar har man tvättbara spillskydd i tyg eller vanliga förkläden som fungerar väldigt bra då de även täcker en stor del av knät. Låt måltiden ta tid, minst en timme. Undvik att ta raster eller byta personal under denna timme för att stämningen ska bli så lugn som möjligt och för att undvika att det missas vem som har fått vad, hur mycket de boende har ätit med mera. Matvagnen med kantiner måste få vara på avdelningen i minst en timme (gärna en och en halv) innan den skickas tillbaka till köket. Diskutera med respektive kök på enheten och kom överens om rutiner som fungerar för alla med fokus på de boendes behov. Fler kantiner kanske behöver köpas in till köken om det är brist på dessa som gör att det är bråttom att få tillbaka matvagnarna till köken. Det är viktigt att korrekt information om maten kommer från köket. Eventuella ändringar i matsedeln bör rapporteras så snart som möjligt från köket till avdelningarna. Förutom matsedel med rätternas namn bör det finnas en beskrivning av vad det är: t.ex. vad rätten innehåller och vad som passar till. En aktuell matsedel ska finnas på varje avdelning och dagens måltider ska presenteras för de boende både muntligt och skriftligt på en tavla.

15 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 4 (6) Att personalen talar med de boende om vilken mat som kommer att serveras under dagen bidrar till att bygga upp både förväntningar och aptit. Vid servering är det av yttersta vikt att maten beskrivs för den boende. Särskilt viktigt är det vid flytande- eller timbalkost då den boende inte kan se vad det är och på så vis är extra beroende av en beskrivning. Detta förutsätter att det finns information på kantinerna från köket. De boende som fått välja mat i tvårättsystemet bör få en påminnelselista med vilka rätter som hon/han har valt under kommande period. Innan måltiden Förvärm karotter och gärna även tallrikar, i ugnen på C i 30 minuter, så att maten inte kallnar för fort när den flyttas över från kantinerna. OBS! mat som ska vara kall läggs på kalla uppläggningsfat eller i kalla karotter. Fördela arbetsuppgifter inom personalgruppen innan måltiden. Vem gör vad? Servering, matning med mera. Plocka fram allt som behövs innan måltiden för att minimera spring och störande ljud medan de boende äter. Finns det dryck och tillbehör på avdelningen? Plocka fram skålar/assietter och bestick till efterrätten. Brygg kaffe och häll upp i en förvärmd termos (dvs. som varit fylld med kokhett vatten). Förbered genom att ta fram koppar och fat, sockerskål och eventuellt en liten kaka till kaffet. Hur ser borden ut innan måltiden? Ta bort allt som inte hör till måltiden som tidningar mm. Torka av borden och duka fram tallrikar, bestick, glas, servetter, salt och peppar och andra lämpliga tillbehör. Kan någon av de boende hjälpa till? Duka annorlunda på helgen: gärna med en annan servis eller andra glas om det finns, duk och festligare servetter.

16 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 5 (6) Stäng av TV och radio. Spela eventuellt lugn musik om det uppskattas av de boende. Kör inte diskmaskinen eller andra saker som låter, sätt om möjligt telefoner på ljudlöst. Under måltiden Lägg upp maten i karotterna. Låt de boende ta själva, servera de boende som inte kan ta själva ur karotterna på bordet eller ur karotterna som står på en liten vagn som körs runt bordet. Det är viktigt att alla får möjlighet att vara delaktiga när maten läggs upp på just deras tallrik. Erbjud påfyllning av mera mat till de som vill ha. Servera en rätt i taget. Duka inte av huvudrätten förrän alla vid bordet har ätit klart och det blir trevligare om alla vid bordet serveras efterrätten samtidigt. Ibland kan man behöva servera någon boende efterrätten direkt när huvudrätten är uppäten för att hon/han ska sitta kvar vid bordet. Se detta som ett undantag och försök att hålla på regeln att alla andra serveras samtidigt. Låt de boende välja dryck. Ett standardutbud som bör finnas på alla avdelningar är: mjölk, måltidsdryck (med exempelvis lingon- eller äppelsmak), mineralvatten, lättöl och vatten. Vid särskilda tillfällen kan utbudet även innehålla vin (med/utan alkohol), öl, nubbe/snaps, jul-/påskmust med mera. Den/de som matar bör sitta stilla hela måltiden. Det är viktigt med matarens sittställning så särskilda matningsstolar ska finnas på varje avdelning. Det är bra om personalen sätter sig ner vid bordet så fort det inte finns något annat som behöver göras, dvs. servering eller hjälpa de boende. Att personal står och väntar upplevs som mycket stressande för boende och ger en negativ upplevelse av måltiden.

17 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 2 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 6 (6) Det är även personalens uppgift att vid behov hjälpa till med samtalet kring bordet en viktig trivselfaktor! All diskning, sköljning av disk, laddning av diskmaskinen, undan plockning, städning med mera i köket måste vänta tills alla boende har ätit klart. Hur tyst man än försöker att göra det så är det omöjligt att helt undvika störande ljud. Besök på avdelningen under måltiden, minst en timme, bör undvikas. Det gäller alla: chefer, samordnare, sjuksköterskor, paramedicinsk personal, kökspersonal, vårdpersonal från andra avdelningar och anhöriga. Om besöket är brådskande och inte kan vänta bör det genomföras så diskret som möjligt. Efter måltiden Duka av och torka av bordet. Diska kantiner och porslin. Se till att matvagnen kommer åter till köket. Litteraturtips: Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun 2009, finns på Insidan. Matlust i ord och bild, Nestor FoU-center 2012 (se även andra publikationer om mat och måltider på Geriatrisk Nutrition, Gerd Faxén Irving, Brita Karlström och Elisabet Rothenberg. Studentlitteratur Varför vill Asta inte äta? Måltidssituationer i demensvård. Gun Aremyr, Liber 2000.

18 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 3 DATUM DIARIENUMMER 29 januari 2013 AN-2013/76 1 (1) HANDLÄGGARE Sara Tylner, Dietist sara.tylner@huddinge.se Denna text ska ersätta sidan 5 i Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun AN-2009/115 Måltidsmiljö Det är många faktorer som bidrar till upplevelsen av måltiden. Den har en stor social betydelse och innebär möjlighet till gemenskap och ett positivt avbrott i tillvaron. En del av faktorerna som påverkar måltiden är individuella men många är lika för flera/alla. En trivsam måltidsmiljö gör att intaget av mat hos individen ökar så miljön höjer inte bara livskvalitén utan kan även vara viktig för att förebygga undernäring. De faktorer som påverkar matintaget positivt är bland annat sällskap: att äta tillsammans med andra, att äta tillsammans med bekanta personer, att få välja sitt sällskap vid måltiden eller att få möjligheten att avstå sällskap vid måltiden. Även interaktion/samtal mellan personal och boende, att få maten muntligt och gärna detaljrikt presenterad, att få möjlighet att välja mat, att få möjlighet att ta mat själv och påverka portionsstorleken är viktigt. Tillåt måltiden att ta tid och servera en rätt i taget. En hemlik miljö med harmonisk och funktionell inredning i varma färger ökar även aptiten. Bra belysning gärna med varmt ljus och en vacker dukning med färger som är starka kontraster till varandra. Textilier som gardiner, mattor och dukar dämpar ljud och gör att rummet får ett ner ombonat intryck. Det är extra viktigt med lugn och ro vid måltiden. TV, radio och helst även telefonen ska vara avstängda. Lugn musik kan upplevas som ett positivt inslag i måltidsmiljön. När det gäller maten så är det viktigt att det som hamnar på tallriken stämmer överens med förväntningarna. För en god måltidsupplevelse är det även viktigt att maten är anpassas efter individens preferenser och behov. Matens temperatur, att den varma maten är varm är också avgörande för upplevelsen. Doft av mat ökar aptiten och lusten att äta. Då möjligheten att känna smak ofta förändras bland äldre personer är det viktigt att med starkare kryddning. Med planering och enkla medel kan måltidsmiljön förändras till det bättre. Många matsalar/avdelningar har en god måltidsmiljö men det finns alltid något som kan förbättras. För förslag på åtgärder se Rekommendation för en god måltidsmiljö. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Äldreomsorg Utvecklingsenheten Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 6 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

19 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsrutin - äldreomsorg 1 (3) Ansvarig/upprättad av Sara Tylner, Dietist Beslutad av Upprättad Reviderad Ann-Christine Hansson, tf. Verksamhetschef Rutin för omsorgsmåltid inom Äldreomsorgen Inledning Under hösten 2012 genomförs ett projekt med syfte att kartlägga måltidsmiljön inom särskilt boende. Metoden som används är måltidsobservationer med FAMM, The Five Aspects Meal Model, som grund. Oro vid måltiden, särskilt bland boende med demenssjukdom, och att de boende har svårt att förstå att de ska äta när personalen inte gör det är två exempel på problem som har framkommit i projektet. Ett sätt att arbeta med och förebygga dessa problem är att personalen sitter ned och äter tillsammans med de boende. Tidigare kallades personalens deltagande vid boendes måltid för pedagogisk måltid. Men syftet är inte att lära den boende ett korrekt bordsskick utan att med personalens närvaro uppnå helt andra effekter. Benämningen ändras därför till omsorgsmåltid då syftet med måltiderna bl.a. är att ge en god omsorg. Syfte och mål Att genom personalens närvaro vid måltiden ge de boende trygghet. Att aktivt arbeta för en god måltidssituation för alla boende. Ansvar Enhetschefen beslutar, efter diskussion på APT, om möjligheten till omsorgsmåltid ska användas på respektive enhet. Det gäller exempelvis med vilken frekvens, vilka måltider det ska gälla och vilka boende som är aktuella för insatsen. Omfattningen av omsorgsmåltid ska utvärderas och omprövas av enhetschefen minst en gång per år.

20 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsrutin - äldreomsorg 2 (3) Arbetssätt Grundprincipen för omsorgsmåltider är att personalen äter tillsammans med de boende: vid samma tid, vid samma bord och samma mat. Personalens uppgift är att göra måltiden till en trivsam och rofylld stund med samtal och gemenskap. Personalen tar hand om de boende, skapar och ger social stimulans genom samvaro och uppmuntrar till konversation under måltiden. Genom att aktivt delta vid måltiden kan personalen snabbt uppmärksamma förändringar i de boendes matintag och tidigt fånga upp ätproblem vilket förebygger undernäring hos individen. Personalen kan lätt anpassa stödet individuellt och uppmuntra eller påminna den boende om att själv försöka äta. Ett rehabiliterande arbetssätt för att de boende ska behålla sina funktioner så länge som möjligt. Vem får? Boende med demensdiagnos. Inom äldreomsorgen endast är de som arbetar med personer med demenssjukdom som undantas från beskattning av kostförmån (proposition 1987/88:52 s. 62). Möjligheten att skattefritt genomföra omsorgsmåltider gäller endast enheter/avdelningar med demensinriktning alternativt vid individuellt stöd till boende med demensdiagnos på andra avdelningar. Enhetschef ansvarar för att en lista upprättas över vilka i personalen som har ätit omsorgsmåltid. Dessa har då också har rätt till skattefri måltid. Listan upprättas varje månad inför inrapportering i lönesystemet. Vem ger? Omsorgspersonal och/eller sjuksköterska. När? I huvudsak vid lunch- och/eller middagsmåltiden men även vid behov vid frukost, mellanmål och kvällsmål. Hur? Utöver det antalet matportioner som beställs till de boende ska det beställas en extra portion per anställd som ska delta vid omsorgsmåltiden. Den anställde får en komplett måltid med alla tillbehör och eftersom den intas på arbetstid dras endast 19 kr per måltid på lönen (ordinarie pris för en personalmåltid är 39 kr). Rast tas före eller efter måltiden. Priserna avser Uppgift om aktuella priser finns på Insidan.

21 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsrutin - äldreomsorg 3 (3) Det är viktigt att fördelningen av uppgifter under måltiden är klar inom arbetsgruppen innan den startar. Vem äter med de boende, vem matar, vem lägger upp mat och serverar? Det är inte tillåtet att personal äter av den mat som är avsedd för de boende. Inte heller om det blir mat över, då den ska kastas efter måltidens slut.

22 SOCIAL-OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 5 Övergripande åtgärdsplan måltidsmiljö 1 (2) DATUM DIARIENUMMER 27 juni 2013 AN-2013/76 HANDLÄGGARE Kerstin Segerberg kerstin.segerberg@huddinge.se FAMM Förbättringsområden Åtgärd Tidsplan Se Rekommendation för en god måltidsmiljö, innehållande förslag till åtgärder Rummet Tapeter och målning, inredning, ljudnivåer Produkten Servering (muntlig presentation av mat ) Matsedlar (saknas på avdelningar) Tvårätterssystem (hantering) Fördelning av måltider över dygn (se Riktlinjer för mat och måltider) Styrsystem Livsmedelshygien (följsamhet i rutiner, kall- och varmhållning av mat, temperaturmätning, personlig hygien, hantering rent och smutsigt) Hantering personal - matlådor, boendes mat (rutiner) Schemaläggning, bemanning under måltid (raster, spring, oro, uppföljning av boendes måltidsintag) Arbetsfördelning (planering av arbetsuppgifter under måltid) Kunskaper (bra mat för äldre, koster och konsistenser, livsmedelshygien) Matsedel (Innehållsmässig utveckling) Kantiner (information från kök till avdelning om förändringar i matsedel, stress med disk för att hinna) Beställningar förrådsvaror (rutiner) POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge kommun Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se

23 SOCIAL-OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 6 Åtgärdsplan måltidsmiljö 2 (2) DATUM DIARIENUMMER 27 juni 2013 AN-2013/76 Aktivitet (projektrapport) Mötet Stämningen Förbättringsområden Åtgärd Tidsplan Matvagnar (rutiner, samverkan mellan kök, avdelning och vaktmästeri) Måltidsmiljö, arbetsmiljö (oljud från matvagnar, kantiner som diskas under måltid, stress i hantering av matvagnar) Kommunikationssvårigheter (missförstånd boende-personal, språkförbistringar) Kunskaper (Bemötande inför den boende vid måltid, omsorg och servicekänsla) Sektion/verksamhet Ansvarig chef Datum

24 SOCIAL-OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 6 Enhetens åtgärdsplan måltidsmiljö 1 (1) HANDLÄGGARE Kerstin Segerberg kerstin.segerberg@huddinge.se The Five Aspect Meal Model (FAMM) rummet: ljus, ljud, rekvisita, färg och form. mötet: mellan människor, gäst och personal. produkten: mat och dryck, njutning och fest. stämningen: atmosfär, sinnen, service och känsla. styrsystemet: ekonomi, hygien och koncept. FAMM Förbättringsområden Åtgärd Tidsplan Se Rekommendation för god måltidsmiljö, innehållande förslag till åtgärder Rummet Produkten Mötet Stämningen Styrsystemet Enhet Ansvarig chef Datum POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge kommun Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se