Måltiden - Dagens höjdpunkt. Goda exempel från äldreomsorgen i Halland

Transkript

1 Måltiden - Dagens höjdpunkt Goda exempel från äldreomsorgen i Halland

2 FoU SocialCentrum Region Halland FoU-verksamheten på Region Halland syftar till att medverka i forsknings- och utvecklingsarbeten i Hallands län. Huvudmän är länets sex kommuner och Landstinget Halland. Verksamheten har fått del av regeringens stimulansmedel inom äldreområdet och det statliga stödet har utgått under åren Eva Hessel, Hushållningssällskapet Halland, oktober Layout: Monica Lindell. Tryck: Veinge Tryckeri AB.

3 Innehåll Förord... 4 Måltiden Bakgrund och syfte... 5 I Halland...12 Källförteckning...22 Lästips...22 Matglädje för äldre i fickformat...23

4 Förord Mat och måltider är viktiga för de flesta människor och kan, förutom att ge livsnödvändig energi och härliga smakupplevelser, även ge näring åt fruktbara samtal. Så borde det naturligtvis även vara för äldre personer inom vård och omsorg. Situationen kan dock vara en helt annan. När man är beroende av andra för att klara sin mathållning minskar möjligheterna att påverka vad, när och med vem man ska äta. Detta sker samtidigt som åldrandet och åldrandets sjukdomar medför att det ofta uppstår problem relaterade till ett otillräckligt näringsintag. Behovet av näringsämnen i förhållande till energienhet är större hos äldre i allmänhet och sjuka äldre i synnerhet, samtidigt som sjukdomstillstånd och åldersbesvär ofta medför en försämrad aptit. Att maten är viktig för de äldre och deras anhöriga märks inte minst i alla de brukarundersökningar som görs runt om i kommunerna. Många synpunkter handlar då om den mat som serveras och/eller hur måltidssituationen mer generellt hanteras inom t ex ett särskilt boende. Parallellt med diskussionerna om måltidssituationen inom äldreomsorgen upplever vi dagligen hur olika TV-kanaler tävlar med varandra om tittarna med en rad olika matprogram med kända kockprofiler. Maten har blivit högkaratig underhållning! Men maten är något mycket mera än så. Maten är en livsnödvändighet och ska också behandlas med den respekt som detta självklara konstaterande egentligen borde innebära. För de boende på våra särskilda boenden för äldre är måltiderna dagens absoluta höjdpunkt. Det finns därför alla skäl i världen att enträget fortsätta diskussionerna och idéspridningen kring hur denna höjdpunkt kan utvecklas och förbättras. Denna skrift är ett litet bidrag i dessa strävanden! Per Albinsson FoU-chef Marie Karlsson Utvecklingsledare SocialCentrum Region Halland 4

5 Måltiden dagens höjdpunkt Bakgrund och syfte På flera håll i Sverige och andra länder har intresset för äldres hälsa och särskilt matens och måltidens betydelse kommit i fokus. Idag finns en omfattande dokumentation och forskning, som belyser de äldres matoch måltidssituation. Att maten är viktig för de äldre och deras anhöriga märks inte minst i alla de brukarundersökningar, som görs runt om i Halland. Kommunerna är bra på att erbjuda mat anpassad till medicinska, näringsmässiga och fysiologiska behov, men har betydligt svårare att tillgodose de äldres sociala behov och en trevlig måltidsmiljö. Mitt uppdrag från SocialCentrum på Region Halland har varit att beskriva måltidssituation på äldreboenden och att öka kunskapen om mat och måltid, lyfta fram goda exempel och få ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Vilka värderingar man har i äldrevården när det gäller mat och måltid är mycket viktigt för hur man agerar. Inom äldreomsorgen finns kunskap och idéer om hur man kan arbeta med mat och måltid, men det måste ges möjlighet att pröva dem. I ett framgångsrikt exempel handlar det ofta om pragmatiska eldsjälar som både vill och kan åstadkomma bra vård. Den gode ledarens egenskaper märks i hela organisationen och skapar ett gott klimat för alla medarbetare. Större intresse och krav från högre ledningsnivå krävs för att inte engagemanget skall ebba ut. Att upprätthålla och vidareutveckla en bra verksamhet kräver både intresserad personal och en engagerad chef. Att utveckla en god måltidssituation är en process som tar tid. Det måste finnas en hållbar struktur för samverkan på olika nivåer. Mandat måste finnas, så att beslut kan fattas. All personal måste engageras för ett systematiskt och positivt förändringsarbete. Lika viktiga faktorer som struktur och system är kommunikation och språk, relationer och värderingar. En bra måltidssituation är inte bara av stor vikt för de boendes trivsel, utan också för 5

6 Måltiden deras fysiska välbefinnande. Personalen styr omedvetet eller medvetet måltiden och hur stämningen runt den blir. Om stämningen bland personalen är lugn och trevlig påverkar detta de äldres måltidssituation på ett märkbart positivt sätt. Genom att höja kompetensen hos omsorgspersonalen, både vad gäller basal näringslära och matlagning, som måltiden som helhet, kan måltidssituationen förbättras. Det finns ingen enkel och slutgiltig lösning för hur måltidssituationen ska se ut. Personalen måste jobba med den hela tiden. Allas våra liv börjar med längtan efter mat och mat är också det glädjeämne som följer oss längst i livet.

7 Måltiden är en social händelse Måltiden är en social händelse, en gemenskap där vi delar tankar och erfarenheter samtidigt som vi tillfredsställer hungern. För många äldre är måltiden dagens höjdpunkt (Sidenvall m fl 2000). Den sociala samvaron under måltiden är också avgörande för de äldres upplevelser av måltiden. Fokus i den offentliga måltiden har hittills framförallt legat på att ge de äldre en näringsriktig kost. För att främja de äldres lust till att äta måste fokus i framtiden också riktas mot den sociala samvaron vid måltiderna, matsalsmiljön och vårdpersonalens roll vid måltiden (Kofod 2000). Bemötande är något som betyder oerhört mycket också för de äldre. Det gäller att se människan och lyssna med både öron och hjärta. Visst är normer och regler för vårt handlande bra, men de får inte bli fyrkantiga. Det är bra om man undviker konflikter om maten. Konflikter leder till låsningar som inte är bra för någon. Det är mycket bättre att möta aggressivitet med vänlighet. För personalen handlar det om att vara ett föredöme. Det räcker inte med fagert tal det måste omsättas i handling. De äldre behöver sällskap vid måltiden. Den har, som sagt, en viktig social funktion. Kostekonom Ylva Mattsson Sydner (2002) har undersökt hur matförsörjningen inom äldreomsorgen fungerar. Hon beskriver bl.a. hur maten och måltiden används för att markera regler, tidspress och överordning från berörda personalgrupper. Det visade sig att de äldre hade små möjligheter att påverka sin egen mathållning och måltidssituation. Det framkom att vanans makt var stor för matförsörjningen inom äldreomsorgen Det dagliga planerandet, tillagandet, serverandet och konsumerandet av maten skedde utan att någon ordade så mycket om det. Mat och måltider har en central betydelse för de flesta av oss och kan, förutom att ge livsavgörande energi och härliga smakupplevelser, även ge näring åt fruktbara samtal. Så är det naturligtvis också för äldre personer inom äldrevården. En äldreomsorg av god kvalitet kräver att ett helhetsgrepp tas om maten och måltiden. Maten och måltiderna skall tillgodose många olika behov. De skall

8 Måltiden ge näring, smak-, syn-, doftupplevelser, njutning, gemenskap och mycket mer. Om den äldre skall känna lust till att äta, måste maten vara god, trevligt upplagd och finnas i ett socialt sammanhang. Kanadensiska, holländska och svenska studier på äldreboenden visar att om personalen aktivt deltar vid måltiden, påverkas energiintaget positivt.... handlar om lukt och smak Med stigande ålder försämras förmågan att känna lukt och smak. Att kunna skilja på smaker minskar därför när man blir äldre. Studier visar att äldre människor behöver högre koncentration av vissa kryddor i maten. Smaken behöver stimuleras för att inte trubbas av och som för så mycket annat behövs träning. Det är också ett faktum, att ju mer lukt och smaksinnena försämras, desto tråkigare blir det att äta (Hall 2001). trubbas minnet av. Smakupplevelsen påverkas av hur man presenterar maten, hur den läggs upp på tallriken och hur den beskrivs. Om man räcker fram tallriken och säger: Känn vad gott det luktar! påverkas känslan även hos den med dåligt luktsinne. Av liknande skäl är det viktigt att man får känna de aptitretande dofterna som ökar matlusten. Tyvärr går de äldre miste om en hel del av detta, när maten transporteras från ett avlägset storkök. En sämre aptit kan vara relaterad till sämre lukt och smak. Mat för äldre behöver väljas med omsorg, eftersom det som smakar bra när man är ung inte alltid smakar bra när man är gammal. Mycket av det som rör doft är kopplat till minnet och när vi blir äldre

9 Måltiden... handlar om aptit Om man är gammal och blir krasslig är det vanligt att aptiten börjar svikta. Aptiten på mat hänger ofta samman med aptiten på livet. Aptiten är psykologiskt initierad, en inlärd respons på mat, medan hunger är en fysiologisk och medfödd instinkt. Hunger och aptit sammanträffar inte alltid. Man kan t. ex. uppleva aptit, vara sugen på att äta, utan att för den skull vara hungrig, när man ser sin favoritmat. Aptiten påverkas av våra sinnesintryck och kan påverkas genom syn-, hörsel- och doftintryck. Att känna doften av nybakat bröd och höra avslappnande musik är några exempel. Aptiten på mat påverkas också av att bo på äldreboende. Maten är inte som de äldre är vana vid, varken när det handlar om måltidsmönstret eller om maträtterna (Sidenvall m fl 2000). Dessutom blir aptiten sämre på grund av upplevelser av obehag vid matbordet. Många saknar den hemlagade smaken trots att maten är av typen husmanskost. Vad som är gott är personligt och det är viktigt att som personal ha en positiv attityd till den mat man erbjuder. Det är dock viktigt, att ha förståelse för att det är den äldre som själv avgör om den är god eller inte. Regelbundna måltider med flera små mål spridda över dagen blir särskilt viktigt för de äldre med sämre aptit. Ett problem är också att de äldre inte rör sig så mycket och därför inte heller blir hungriga (Sidenvall m fl 1996). är beroende av miljön Vid måltider på äldreboenden och i vården har personalen en avgörande betydelse för upplevelsen av måltiden. Ätandet stimuleras om matsalsmiljön utgörs av ett litet och lugnt rum och om dukningen känns igen från de äldres tidigare liv. Studier visar att självbestämmande är positivt och att intaget av mat ökar om den äldre kan göra egna val och själv komponera sin måltid. Det kan t.ex. ske genom karottservering eller via portionering vid borden (Elmeståhl 1987). Något som framkom i en studie, var att äldre vill ha de olika delarna i måltiden upplagda var för sig och inte ihoprörda (Rydé 2002). Studier har visat att färger har betydelse för igenkänning (Watz 2008). Denna kunskap har betydelse för hur vi färgsätter i våra vårdmiljöer. Förmågan att känna igen och 9

10 Måltiden namnge färger är väl bevarad i hög ålder. Färg och belysning påverkar därför förmågan att urskilja mat från andra saker på bordet och studier visar att matintaget förbättras, när maten läggs upp på starkt röda eller blå tallrikar. Det vackra har dock tyvärr ofta fått stå tillbaka för det effektiva och slitstarka. Klassisk musik, som spelas under måltider, har också visat sig ge en lugnare måltidsmiljö. De äldres sätt att äta visade sig bli bättre och de åt också mer, samtidigt som personalen serverade mer mat. De äldre satt också kvar längre vid borden och oroliga personer, som tidigare brukade lämna bordet, satt kvar i högre utsträckning. Dessa åtgärder underlättade också matning (Sidenvall 2000). är beroende av miljön särskilt på demensboenden När personer med demenssjukdom ska äta bör det ställas särskilda krav på måltidsmiljön (Sidenvall 2000). Det är naturligtvis viktigt att det inte finns några störande ljud. Personer med demenssjukdom, som reser sig och vandrar i samband med måltider eller har svårighet att genomföra ätandet, behöver 10

11 Måltiden särskilda insatser. Här har ett vänligt, uppmuntrande bemötande och fysisk kontakt i form av beröring stort värde, eftersom det kan stimulera till ätande. För personer, som har svårt med själva ätandet, hjälper det att personalen sitter med vid bordet och äter för att visa och hjälpa till. Personalen måste puffa lite extra för att de äldre skall börja äta. Ett annat sätt är att tala om hur man äter och sedan ge beröm. Personalen kan göra det vid ett mindre bord till flera personer samtidigt. Men då krävs det att den sjuke har förmåga att följa instruktioner. Exempelvis kan personalen säga: ta upp gaffeln, sätt fast potatis på gaffeln, för gaffeln till munnen, tugga, svälj och efter att den sjuke gjort varje steg ge beröm: bra!. Om den demenssjuke har svårt att använda bestick, kan man skära sönder maten i bitar och placera ut bitarna på ett underlag i avvikande färg så att fingerportioner tydligt syns (Sidenvall 2004). Demens ställer också särskilda krav på dukningen. Bordet kan dukas snyggt med servetter och blommor. För dem som har svårt att fokusera på maten kan färgkontraster underlätta ätandet (Watz 2008). Principen är enkel: framhäv det viktiga och dämpa det oviktiga. Var konkret och krångla inte till det! Välj en enfärgad duk. Då syns bestick och tallrik tydligare mot underlaget. Mönstret på en duk kan stjäla uppmärksamheten från maten och det kan hända att de äldre försöker skrapa upp t.ex. bären från duken. Färgade tabletter är också bra för att framhäva tallrikarna. Den äldre personen ser maten tydligare om man lägger ljus mat på blått eller rött porslin och kan därför äta bättre själv. 11

12 Måltiden Hur gör vi måltiden till en njutning för kropp och själ? På våra äldreboenden är det många äldre som nästan aldrig lämnar huset. Då blir det enormt betydelsefullt att de får positiva måltidsupplevelser där. Många äldre äter för lite och det gäller också äldre som bor på äldreboende. Vi måste hjälpas åt för att höja måltidens status för äldre. Mat måste vara något positivt. Måltiden är dagens höjdpunkt, låt den ta tid. Det finns många förbättringar man kan göra utan att det behöver ta längre tid. Avhandlingen Den makalösa måltiden visar att hänsyn tas mer till personalens önskemål och arbetsschema än till de äldres behov när det gäller måltidsordning (Mattsson Sydner 2002). Det handlar ofta om att använda fantasin, samarbeta med sina kollegor och prova sig fram för att utveckla måltiden. Det finns tecken på att allt fler får upp ögonen för måltidens betydelse för de äldres hälsa och välbefinnande. När man inte längre klarar vardagens enklaste sysslor på egen hand är det viktigt att det finns någon som lyssnar och förstår, lever sig in i och tänker med både hjärta och hjärna. De ansvariga bör fokusera på miljön och den sociala samvaron vid måltiderna, eftersom detta har ett positivt inflytande på de äldres upplevelse av måltiden och deras lust att äta. Därmed förbättras deras näringstillstånd. Det finns redan många goda initiativ tagna för att förbättra måltidssituationen för de äldre. När många små förbättringar samverkar, blir det ofta bra. 12

13 I Halland Vi har här valt att inte fokusera på det som inte fungerar, utan istället försöka peka på goda exempel i Halland. Exempel på större och mindre satsningar som har lett till att man har lyckats få en god mat och en fin måltidsituation. För att hitta sådana sätt att arbeta med de äldres måltidssituation har intervjuer genomförts med vårdpersonalen på sex halländska äldreboenden - Solhemmet i Laholm, Frennarp i Halmstad, Malmagården i Hyltebruk, Älvgården i Vessigebro, Ekekullen i Rolfstorp samt Måhaga i Fjärås. På de olika äldreboendena har man arbetat med olika idéer för att förbättra måltidssituationen. Idéerna till förbättringar har i huvudsak handlat om att skapa en positiv måltidsmiljö. I detta avsnitt redovisas ett urval av sådana tips, idéer och erfarenheter från de sex boendena. Måltidssituationen För att skapa en positiv måltidsituation är det, enligt personalen, av stor betydelse att det är lugn och ro vid måltiden. Att de äldre sitter vid mindre bord och har bestämda platser har en lugnande inverkan. Oroliga kan behöva flyttas till sitt rum för att inte oron skall sprida sig. En välkomnande, lugn klassisk bakgrundsmusik i matsalen har en positiv inverkan, men kom ihåg att det inte uppskattas av alla äldre. Lätt beröring av t.ex. en arm kan också betyda att de äldre äter bättre. Att prata med de äldre, gärna om något speciellt som man vet intresserar dem och att man har trevligt och roligt när man äter, medverkar till att de sitter kvar och äter hela måltiden. Viktigt är självklart att personalen inte pratar över huvudet på de boende. Det leder bara till oro. Oljud är ljud som man inte har valt själv. Det kan vara ljud från radio, TV, telefon, diskmaskin, slammer med disk och/eller matvagnar. En bullrig miljö gör att oron sprider sig. Därför bör TV och radio alltid vara avstängda under måltiden och personalen väntar med att diska tills alla har ätit färdigt. Om personalen sitter med och pratar och skojar med de äldre, så sitter de kvar längre och äter. Inbördes får personalen absolut inte prata om privata saker med varandra. Dessa enkla principer har bidragit till lugn och ro vid måltiden. 13

14 I Halland Måltiden måste få ta tid! Tiden är särskilt viktig för de som inte kan äta själv, utan måste ha hjälp. Funktionshinder kan göra att måltiden blir en svår utmaning, snarare än en trevlig stund. Att bli matad påverkar naturligtvis den personliga integriteten. Att mata en person kräver därför djup respekt och en stor lyhördhet för den gamle. Någon har sagt: Att vara riktigt gammal och sätta sig till bords är som att äta med solglasögon, lovikavantar och hörlurar på. Det är viktigt att ni som personal uppmärksammar de svårigheter som kan handla om maten och ätandet. Måltiden skall inte bara vara något som skall bli avklarat, utan snarare en begivenhet som de kan se fram emot. Till exempel kan varje måltid inledas med en liten historia eller händelse som anslår temat för just den middagen. En sådan inledning kan vara till hjälp för samtalen vid bordet. Personalen bör sitta med så pass länge att de äldre hinner äta upp. 14

15 I Halland Personalen tycker att det är viktigt att maten lagas på plats i huset, så att de äldre känner doft av mat och bak. Man har märkt att detta ökar aptiten. Maten är alltid nylagad och därmed också varm. Det är en fördel att matsalen ligger nära köket och att samarbetet med köket är bra. Köket lägger upp maten på uppläggningsfat och karotter som ställs ut på borden. Någon ur personalen sitter med och äter. De äldre, som klarar av det, tar själva och för dem som behöver hjälp finns personalen till hands för att lägga upp och skära köttet i mindre bitar vid bordet. De äldre längtar efter måltiden som om det vore högtid varje gång. Måltiden måste få ta tid och får inte stressas igenom. På ett av boendena är matsalen placerad mitt i huset och skall fungera som husets mittpunkt och hjärta. De äldre tycker om den ombonade miljön i matsalen och känner att det är en miljö som påminner om hemma. Vid frukost kan man komma och äta när man vill mellan kl 8.00 och Om de äldre vill kan de också få frukosten på rummet. Vid frukosten väljer man själv vad man vill äta från en morgonbuffé. För att förbättra måltidssituationen började personalen på ett av äldreboendena diskutera vad man kunde göra för att det skulle bli bättre. Man kom överens om att prova varje idé som kom fram. Man ändrade på arbetsschemat för att få mer tid vid måltiderna. Tidigare började personalen diska medan de äldre åt. Slamret och springet ledde till att det blev oro vid borden. Man satte fokus på maten och måltiden och genom att en ur personalen alltid sitter med vid bordet och en serverar blev det en lugnare miljö. Personalen lade också märke till att det hade betydelse vilka som satt tillsammans. Man provade därför med att möblera om och att dela på de gäster som var oroliga. Mycket handlar om att vara lyhörd och att ha fingertoppskänsla. Det är egentligen ganska självklart. Personalen på detta äldreboende har dessutom deltagit i kurser om mat och måltid och därmed ökat sin kompetens. 15

16 I Halland Öka matlusten! För att öka matlusten hos de äldre ges de möjlighet att få välja vilken mat de vill ha och om de kan, ta mat själva. Personalen lägger sig vinn om att presentera maten så att de äldre vet vad de får att äta och då gäller det att personalen tagit reda på vad som serveras. För de äldre är det viktigt att det är maträtter som man känner igen. Pasta är inte populärt, att få välja potatis istället är viktigt. Likaså ska man helst kunna välja vilken dryck man vill ha. Mjölk och öl är det på vardagarna och på helgen tar man gärna ett glas vin. Till de äldre, som inte kan ta själva, är det viktigt att inte lägga upp för stora portioner och att man lägger upp så att de kan se potatis, grönsaker och kött var för sig. Man bör se till att det också finns en färgklick som lingonsylt eller rödbetor. Börja gärna måltiden med en salt eller syrlig aptitretare, t.ex. sillbit på lite bröd eller ostbit med vindruva på tandpetare. Det är viktigt att sitta med vid bordet. Personalen arbetar med att stärka självkänslan hos de äldre. De äldre måste känna att de behåller så mycket som möjligt av sina egna funktioner. Det är inte roligt att misslyckas. Personalen måste därför vara både metodisk och pedagogisk. Ibland bjuder de boende varandra på vin eller en nubbe till maten. Att prata om något roligt ämne från förr gör att det blir en bra stämning vid bordet. En glad personal ger en bra omvårdnad. 16

17 I Halland I framtiden kommer de äldre att ställa helt andra krav på maten och måltiden än idag. Det är viktigt att bjuda runt maten och visa så att alla ser vad som ingår i måltiden. Att prata med de äldre och fjäska lite hjälper ofta för att få dem att smaka och äta. Att dekorera maten med lite grönt och rött eller att man viker osten eller skinkan på smörgåsen istället för att lägga den platt gör att maten ser aptitligare ut. Det tar inte längre tid! Det är viktigt att maten är kryddad och smakar gott och har rätt temperatur. Smaksinnet avtar, precis som syn och hörsel, när man blir äldre. Mat har, förutom sina näringsmässiga egenskaper, social och kulturell betydelse. Att ha trevligt när man äter, matro, och vänligt bemötande från personalen är faktorer som spelar in för att de äldre ska känna matlust. Att känna igen doften och smaken i maträtten som bjuds och att se ett trevligt dukat bord med härligt fyllda fat kan räcka för att öka matlusten. Regelbundna måltider med flera små mål under dagen blir särskilt viktigt för de äldre med dålig aptit. Håll ett öga på de äldres näringsintag hur mycket de lägger upp och naturligtvis: Äter de upp? Samarbete från kök till bord Samarbete mellan de personalgrupper, som har med måltidsservice att göra, är mycket viktig. Det spelar ingen roll att köket lagar den bästa maten, om inte distribution och servering också fungerar. Ett nära samarbete mellan köket och vårdpersonalen är nödvändigt, för att kökets goda intentioner med maten ska kunna förmedlas ända ut matborden. Maten måste vara en väl integrerad och god del av omsorgen och inte en isolerad serviceinsats. Delaktighet Man försöker få de boende delaktiga i måltiden genom att de får hjälpa till med att skala potatis och morötter, baka och provsmaka maten, duka och duka av. Man pratar med de äldre vad de tycker om att äta och vad de vill ha att dricka till. De har även möjlighet att beställa efter egna önskemål. 17

18 I Halland Måltidsmiljö färg, ljud, ljus Personalen betonar att man lägger stor vikt vid hur maten är upplagd till de äldre. Att det ser aptitligt ut för matgästerna. Ofta använder man bordstabletter i olika starka färger för att de äldre lättare skall kunna se tallriken. Kontrastfärger som fungerar bra är rött och blått samt blått och grönt. Personalen har också provat med olika färger på dukar och porslin. För att de äldre skall uppfatta var bordet slutar kan man använda röda eller blå dukar. Använder man vitt porslin dukar man med färgade underlägg 18

19 I Halland i rött, blått eller grönt. Dukar man på vita dukar är det vita porslinet utbytt till färgglatt porslin. Välj en enfärgad duk så att tallrik och bestick syns tydligare mot underlaget. Porslin det spelar roll Genom att använda sig av kontraster och färger kan man åstadkomma mycket. Som forskningen visar blir det då tydligare och lättare att se tallriken och maten för de dementa. Om man utgår från maten och serverar ljus mat på mörkt porslin och mörk mat på ljust porslin syns maten tydligare för den som har nedsatt syn. Mönster på tallrikarna upplevs bara som störande av de äldre. Blommönstret kan exempelvis uppfattas av de dementa som något som skall ätas upp. Även glasen är utbytta till färgade eftersom de syns bättre än genomskinliga. Kaffekopparna skall vara vita inuti, så att man ser hur mycket det är i dem. Det är viktigt att färgkombinationen mat tallrik också ser lockande och aptitlig ut. Miljön är viktig! Miljön har stor betydelse för matlusten. Inred matsalen hemtrevligt, det har ofta en positiv inverkan på de äldres näringstillstånd. Matsalen kan med fördel dukas med flera mindre bord. Äldre människor behöver bra belysning. Bordsplaceringen bör vara genomtänkt så att personerna som sitter bredvid varandra trivs tillsammans. Personalen bör sitta tillsammans med de äldre vid bordet för att uppmuntra och delta i samtal. De äldre uppskattar att man dukar fint med servetter och blommor och gör det trevligt vid måltiderna. De anhöriga lägger också märke till detta och ger ofta beröm till personalen för att det är så fint. Tänkt på att lägga upp maten på uppläggningsfat och i karotter, så att de äldre själva kan ta för sig. Uppmuntra dem att göra egna val. Mat har de ju levt med i hela sitt liv. De vet hur de vill ha den. Skilj på vardag och fest För att skapa en positiv måltidssituation har man på de medverkande äldreboendena kommit överens om att det är viktigt att skilja på vardag och helg. Man markera att det är helg genom att duka extra fint. Borden dukas med särskilt fint porslin och vinglas, servetter, blommor och ljus. 19

20 I Halland Speciella blommiga kaffekoppar används vid festligare tillfällen. De äldre tycker att det är högtidligare att sätta sig till bords då och de tycker om när det är fint dukat. Årets helger och högtider blir många trevliga tillfällen till lite festligare måltider. På storhelger som jul, påsk och midsommar dukar man ibland långbord i matsalen och alla äter tillsammans. Midsommar firas utomhus med kaffe och tårta. Vid de stora högtiderna försöker man diskutera med de äldre vad de vill ha. Vill någon ha öl eller vin till maten finns det möjlighet till det. På sommaren sitter personalen ofta ute och dricker kaffe med de äldre och ibland grillar de korv. Finns det tid för det händer det att man bakar en kaka på helgen. Det är uppskattat för det luktar hemtrevligt och smakar gott! På fredagarna har man fredagsmys med något extra att äta och någon gång per år gör man en utflykt. Personalen försöker ställa upp så långt det är möjligt och så långt tiden räcker till. Det gäller därför att planera. Egentligen skulle det kunna ordnas mer: finmiddagar, kräftskivor, pubaftnar, höstfest med grillad gris och vårfest. Personalens erfarenheter Det är bra om man i personalen kompletterar varandra när det gäller mat, måltid, heminredning, trädgård och färgsättning och delar med sig av sina olika erfarenheter. Är någon i personalen intresserad av heminredning och färgsättning, så kan det komma nya kreativa förslag på dukning och färgsättning. En erfarenhet från boendena är att det är bra att ha en kassa för att kunna köpa in och komplettera dukningen. Blommor till bordet kan tas med från den egna trädgården eller odlas i äldreboendets trädgård av den 20

21 I Halland som har trädgård som fritidsintresse. På ett av äldreboendena har man tagit beslut om att maten skall lagas på de olika avdelningarna, istället för att maten blir levererad från ett centralkök. Personalen lagar numera maten ute på de olika avdelningarna. De har fått hjälp av kommunens dietist med en matsedelsplanering, som man nu provlagar. Den i personalen som har mattur har extra ansvar för matlagningen och blir frikopplad från vården för att förbereda måltiden. På ett annat av äldreboende har det varit stora förändringar, vilket bland annat har inneburit att personalstyrkan minskats. I sitt arbete med mat och måltid har man kommit överens om att man måste vara flexibel och jobba över gränserna. Man har ändrat på arbetsschemat så att man jobbar både dag, natt och kväll. Det är en god stämning och alla känner alla. För att lyckas i arbetet med att förbättra de äldres måltidssituation är det A och O med en engagerad chef som tycker att mat och måltider är av stor betydelse för de äldres välbefinnande och hälsa. Så låt oss slå fast: Att äta är en viktig del av livets goda och måltiden har en stor social betydelse detta gäller kanske än mer när man är gammal. Min förhoppning är att denna rapport ska ge upphov till tankar och funderingar om hur man kan arbeta för att förbättra måltidssituationerna för våra äldre. Hur skall vi starta? Överväg vilken roll måltiden skall spela i det dagliga arbetet på äldreboendet. Res på studiebesök till andra äldreboenden, som satt fokus på mat och måltid. Hämta inspiration från restauranger som satt kunden i centrum. Samarbeta med dina kollegor, utbyt erfarenheter, använd fantasin. 1

22 Källförteckning Elmeståhl, S. (1987). Hospital nutrition in geriatric long term care. Gustafsson K, Sidenwall B. (2002) Food-related health perceptions and good habits among older women. Journal of Advanced Nursing Hall G. Food related habits and attitudes of Swedish elderly. SIK-rapport 678 (2001) Kofod, J., Du er dem du spiser sammen med : et brugerperspektiv på en offentlige måltidsservice. Fødevarerapport 2000:9 Livsmedelsverket (2003). Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Livsmedelsverket. Mat och kostbehandling för äldre. Mattsson Sydner, Y. (2002). Den maktlösa måltiden om mat inom äldreomsorgen. Diss. Uppsala: Institutionen för hushållsvetenskap, Uppsala Universitet. Rydé, K. (2002). Måltidssituationen och bedömning av näringstillstånd. Linköpings Universitet. Sidenvall, B., Nydahl, M. & Fjellström, C. (2000). The meal as a gift The meaning of cooking among retired women. Journal of Applied Gerontology Sidenvall, B. m fl (1996) Cultural perspectives of meals expressed by patients in geriatric care. Sidenvall, B. (2004). Att ha svårt att äta. Studentlitteratur Lund. SIK-rapport Nr 770 (2007). Äldres behov i relation till mat, näring och måltidsituationer. Socialstyrelsen, Rapportserie Mat för äldre inom vård och omsorg. Söderberg, M. (2006) Mat för äldre viktigt för alla. Nestor FoU s skriftserie 04/06. Watz, B. (2008). Rummets betydelse i äldreomsorgen. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Näring och ätande. Westberg K, Estling E, Ljung M. (2006) Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre och Lust till mat på äldre dar. Göteborg. För dig som vill veta mer Böcker, trycksaker, rapporter Livsmedelsverket 2001; Mat och kostbehandling för äldre. Mattsson Sydner Y (2002) Den maktlösa måltiden. Mat för äldre viktigt för alla. Ottosson, G. Rothenberg E. (1999) Matglädje för livskvalitet i servicehus, ålderdomshem, sjukhem, gruppboende. Natur och Kultur/LTs förlag. Socialstyrelsen; Artikelserien Mat för äldre. Westberg K, Estling E, Ljung M. Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre och Lust till mat på äldre dar. Göteborg (2006). Webbsidor

23 Tips för trevligare måltider Här får du tips på vad man kan göra för att förbättra måltiden för de äldre. Vi hoppas att guiden skall vara ett startskott för fortsatt förbättringsarbete när det gäller mat och måltider för äldre. Matlust Att känna matlust kan vara att känna igen doften och maten som serveras. Servera gärna en aptitretare, sillbit på lite bröd eller ostbit på tandpetare, för att öka aptiten. Matro Försök få lugn och ro vid måltiden. Matro höjer aptiten. Bullrig miljö sprider oro. Stäng av TV och radio, telefon, bullrande diskmaskiner och fläktar. Spela ev lugn bakgrundsmusik. Måltiden måste få ta tid Sitt tillsammans med de äldre. Engagera dig och delta i samtal. Uppmuntra och stötta istället för att ta över det måste få ta den tid det tar. Måltidsmiljön Miljön har stor betydelse för matlusten. Inred matsalen hemtrevligt och duka vid flera småbord. Markera de ytor som den äldre skall uppmärksamma med starka färger. Äldre behöver bra belysning. Tänk igenom bordsplaceringen så att de som sitter bredvid varandra trivs tillsammans. Uppmuntra de äldre att ta mat själv. Duka med färg Porslinets färg är viktig. Servera ljus mat på blått eller rött porslin och mörk mat på vitt porslin. Värm tallrikarna. Färgade glas syns bättre än genomskinliga. Välj enfärgad duk och tabletter. Duka vackert med servetter och blommor. Skilj på vardag och helg Markera att det är helg. Duka med annat porslin, vinglas, servetter, ljus och blommor. Ha lite fest ibland och sätt guldkant på tillvaron. Måltiden är dagens höjdpunkt Uppmuntra till goda samtal och sitt med vid bordet. Tala om vad som serveras och prata om maten. Lägg upp fint i karotter och uppläggningsfat. Dekorera maten med grönsaker, dill eller persilja. Sätt fram tillbehör som gurka, lingonsylt och rödbetor. Salt och kryddor ska finnas inom räckhåll. Låt de äldre servera sig själva. För den som inte kan ta själv fråga om storleken på portionen. Vissa respekt för individen och försök hitta lösningar som passar varje person. Utveckla måltiden Se helheten måltiden har många funktioner. Små förändringar kan leda till positivt resultat. Använd fantasin. Var lyhörd Tänk med både hjärta och hjärna. Att ha roligt är bra för både äldre och personal. Utse någon som har särskilt ansvar för måltidsmiljön. Inrätta matråd. En glad personal ger bra omvårdnad (Denna guide finns i fickformat)

24 SocialCentrum Meddelandeserien 2009:6