Film Stockholm 10 Ar!

Transkript

1

2 00:02:02 Redaktion: Nils-Thomas Andersson, Karin Ekberg Foto: där inget annat anges, Film Stockholm Tryck: Danagårds grafiska 2011 Grafisk form: ETC Kommunikation AB Stockholm februari 2011

3 00:03:03 Film Stockholm 10 Ar! Med denna skrift gör vi ett nedslag i vår verksamhet idag. Vi gör också lite av en nostalgisk tillbakablick. Men framför allt vill vi göra ett avstamp till framtiden genom att tillsammans med våra många samarbetsparter spegla och lyfta fram våra visioner och ambitioner. Välkomna att följa med på vår resa!

4 00:04:04 Embryot till Film Stockholm Precis som när ett barn blir till finns det ett före den officiella födelsedagen. För Film Stockholms del börjar det redan 1996 när aktörer inom mediepedagogik och filmbransch sår frön och lobbar för att Stockholms läns landsting ska bygga upp ett regionalt resurscentrum för film och video. Den röd-gröna majoriteten inom landstinget öppnar dörren för en projektanställd konsulent som ska utreda frågan. Våren 1997 rekryteras Ramon Reissmüller och jag för att ta vid efter den konsulent som påbörjat arbetet, men som hastigt lämnade uppdraget för sin egentliga passion musiken. I augusti samma år installerar vi oss på Botkyrka mediecenter (numera Xenter) där vi delar ett skrivbord och till en början också dator. Uppdragsgivare är alltså landstingets kulturpolitiker och vårt uppdrag har i första hand en mediepedagogisk riktning, vi tituleras till en början som skolbiokonsulenter och ska inventera verksamheter i länet, nätverka och utreda om Stockholms läns landsting ska etablera ett regionalt resurscentrum. Vi far länet runt för att möta de lokala aktörerna, utreda vad som redan finns och vad som kan behövas. Vi etablerar nätverk för småbiografer, Skolbiodagen föds och gör succé och vi delar ut stöd till mediepedagogiska projekt. Att stötta unga filmare står på vår egen agenda, men det får vi inte mycket gehör och definitivt inga pengar för, än så länge Vi är precis på målsnöret för att etablera ett regionalt resurscentrum när det i valet 1998 byts politisk majoritet i landstinget och nya signaler får arbetet att avstanna. Men 1999 beslutar landstinget att avsätta medel för att etablera ett regionalt resurs centrum för film och video. Vi går vidare med en ansökan till Svenska Filminstitutet som bidrar med lika mycket till, och 2001 är ett regionalt resurscentrum i Stockholms län fött! Budget för det första året är kr. //Anita Hjelm, 2010 filmkonsulent för visning/spridning och film i vården

5 00:05:05 Ramon och Anita. Teckning av Vilmer, 9 år.

6 00:06:06 Film Stockholm idag Film Stockholm är alltså ett regionalt resurscentrum för film och rörlig bild. Det finns totalt 19 regionala resurscentra för film i landet, ett i varje län, alla med likalydande uppdrag formulerade av Svenska Filminstitutet och respektive landsting/region. Vårt uppdrag är i korthet att: initiera, samordna och utveckla kommunernas filmpedagogiska verksamhet i skola och på fritiden främja spridning och visning av kvalitetsfilm, i synnerhet på biograf stödja talangutveckling och växthusverksamhet med tonvikt på unga filmskapare att följa och stödja den filmkulturella utvecklingen i länet Under de senaste fyra åren har Film Stockholm haft en enastående utvecklingsperiod. Mycket spännande har gjorts inom Film Stockholm och ändå finns det så många intressanta och givande idéer för framtiden. Karin Ekdahl Wästberg, ordförande kulturnämnden SLL Vi är en enhet inom kulturförvaltningen vid Stockholms läns landsting och en av landstingets sju länsfunktioner* som samfinansieras med staten. År 2011 räknar vi med en omsättning 10,4 miljoner kr (varav 4 miljoner kr är EUprojekt). Det innefattar drygt åtta årsverken fördelade på fasta tjänster för konsulenterna för filmkulturell utveckling, mediepedagogik, visning och spridning, film i vården, talangutveckling, information samt projektledning inom EU-projekt, och ett stort antal mediepedagoger och coacher för kortare projekt. *De övriga länsfunktionerna är: Stockholms läns museum, Länsmusiken i Stockholm, Dans i Stockholms stad och län, Länshemslöjdskonsulenterna, Regionbibliotek Stockholm och Mångkulturkonsulenterna.

7 00:07:07

8 00:08:08 Film Stockholm har betytt väldigt, väldigt mycket för vår utveckling av skolbion och den filmpedagogiska verksamheten. Dessutom har vi i Järfälla fått det hedersamma uppdraget att vara ett mediepedagogiskt centrum för Norrortskommunerna. //Ann-Katrin Westerlund, Järfälla kultur

9 00:09:09 Vi verkar genom samverkan Film Stockholm verkar i en region i stark tillväxt och med stort kulturutbud. Men också en region med glesbygdsproblematik där människor upplever sig vara långt från storstadens utbud och möjligheter. Vi har som mål att medverka till att alla barn och unga får se och reflektera över kvalitetsfilm och får mediekompetens, det vill säga kan läsa av och kritiskt granska rörlig bild och själva kunna producera rörliga bilder, och att de som har ett särskilt intresse för filmskapande ska ha möjlighet att utvecklas inom området. Vi har också som mål att nå dem som har svårast att få delta i kulturskapande, till exempel barn och unga i vårdmiljöer och seniorer på äldreboenden. Det är som att trolla med knäna att som liten organisation i ett stort och komplext län nå ut, och göra vår kompetens och vårt erbjudande tillgängligt för alla i länet. En absolut förutsättning för vårt arbete är goda kontakter med kommunernas utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningar. Genom deras engagerade arbete på lokal nivå kan vi vara stöd i form av kompetens, teknik och i viss mån ekonomi. En förutsättning för framgång är också goda kontakter med alla andra filmaktörer där vi kan verka gemensamt och komplettera varandra. Vi kan från vår horisont bevaka omvärlden, fånga upp nya idéer och trender, ta fram underlag och rapporter och driva utvecklingsfrågor. Samverkan är alltså ledordet i all vår verksamhet. Samverkan utifrån barnperspektiv och medborgarperspektiv för att göra filmen som konstart och det egna skapandet tillgängligt för alla. Vi kan inte själva nå varje individ, men vi kan medverka till att stärka länets kulturstruktur genom att analysera behoven, initiera och pröva modeller, visa på lyckade exempel och samordna satsningar och aktörer. Genom att lyfta fram de ungas egna röster medverkar vi till det offentliga, demokratiska samtalet. Genom att stödja unga filmare medverkar vi till att säkra framväxten av nya starka konstnärskap inom filmen. //Kerstin Olander, verksamhetsledare Film Stockholm

10 00:10:10 Den röda tråden i regionens filmliv Vuxna (proffs) Filmregion Stockholm-Mälardalen Nationellt Internationellt Utbildningar Kultur och näring Transit Kulturinkubator Vuxna (semi-proffs år) Brett kulturliv Filmbasen Framgångsrikt näringsliv Bion som mötesplats Regionala filmfestivaler Film i skolan / Mediepedagogik Film i vården Barn/Ungdom (amatör) Fritidsgårdar / medieverkstäder Lokalt Regionalt Storregionalt Alla barn och unga ska nås av kultur i sin närmiljö. De som vill pröva att utveckla sitt skapande ska ha möjlighet till det i sin region. De som är på väg att bli yrkesverksamma inom filmen ska få stöd i sin region att komma in i den professionella branschen och nå ut nationellt och internationellt. Grafen är en tillämpning av den modell som tagits fram av Tobias Nilsén i boken FUNK, en tillväxtmodell för upplevelseindustrin (KK-stiftelsen 2006).

11 00:11:11 Bredd och bransch Vissa saker känns. Engagemanget för film och kultur hos Film Stockholm känns. Lägg till en initiativkraft som förmår skapa strukturer och du har en mycket viktig organisation. Film Stockholm har alltid imponerat genom att slänga bort de närsynta glasögonen som tyvärr är vanliga inom kulturpolitikens domäner. I stället har de identifierat vad som egentligen behövs och därmed gått utanför sin absoluta närhet. Jag kom i kontakt med Film Stockholm för sju år sedan då tankarna på en filmfond för huvudstadsregionen började formas. Vi tog fram en rapport om filmproduktion i storstäder ( Filmen och staden ) som visade att det inte bara är i landsbygden som stödstrukturer behövs och finns. Senare tillkom också Filmregionen Stockholm Mälardalen som en egen organisation. Denna rapport följdes sedan av Film utanför filmen som pekade på filmens släktskap med andra branscher. Också den ett exempel på något som Film Stockholm tyckte saknades i diskussionen, inte minst aspekten att film är både kultur och näring. Men trots ett aktivt och utåtriktat arbete har Film Stockholm främst sin huvuduppgift att fungera som resurscentrum. Jag tycker att det är en oerhört viktig uppgift. Alltför ofta glöms helheten bort i kulturpolitiken. Det är så lätt att ta för givet att nya talanger bara uppstår för att det är många som har de där drömmarna om att förverkliga sig själva och gå i sina förebilders fotspår. Men medan idrotten har en välkrattad struktur för att ta hand om både bredd och elit, har inte minst filmen saknat en struktur där talanger, i brist på bättre ord, kunnat få chansen att utvecklas. Film Stockholms sajt och mötesplats för unga filmare, Filmbasen, är ett exempel på en välfungerande verksamhet som med knappa medel åstadkommer väldigt mycket. Så grattis Film Stockholm till de tio första åren. Men ingen vet bättre än ni att arbetet bara börjat. //Tobias Nielsén kulturekonom och grundare av kunskapsföretaget QNB Volante Rapporter framtagna av Film Stockholm finns att ladda ner från Film Stockholms hemsida. I Stockholms stad bor det personer/km 2 i Norrtälje kommun bor det 28 personer /km 2. När Film Stockholm vill nå alla barn och unga så är det 37,6% av länets befolkning i åldrarna 0 9 år är år är år

12 00:12:12 Drivande och strategisk samordnare Sedan drygt tio år har Svenska Filminstitutet stött Film Stockholms arbete med att stärka filmkulturen i regionen. Med glädje kan vi konstatera att Film Stockholm utvecklats till en både drivande och strategisk samordnare av filmen, i gott samarbete med kommunerna. Landets regionala resurscentra för film är särskilt viktiga idag då situationen för filmlivet i Sverige genomgår stora förändringar. Film Stockholms stöd till unga filmtalanger betyder mycket för tillväxten i den professionella filmbranschen. Viktigt är också det bidrag som Film Stockholm ger kommunerna i arbetet med att använda film och rörlig bild som ett pedagogiskt verktyg i skolan. I Svenska Filminstitutets uppdrag ligger att verka för en stark nationell filmpolitik som bygger på ett nära samspel med kommuner och regioner. Vi är därför tacksamma för Film Stockholms betydelsefulla insatser för att utveckla ett rikt filmliv i Sveriges befolkningsmässigt största region. Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete under det kommande decenniet! //Elisabeth Wengström, enhetschef Svenska Filminstitutet Film Stockholm har i hög grad medverkat till att filmfrågorna på kort tid fått en framskjuten plats i länets kulturliv. Det gäller i synnerhet insatserna för barn och unga, den primära målgruppen för verksamheten där den ökade tillgängligheten till modern teknik och det senaste decenniets utbud inom spelmarknaden skapar behov av breddad kunskap om såväl film som rörlig bild i vidare mening. Jag tycker också att det har varit glädjande och inspirerande att se den entusiasm som präglar medarbetarna inom Film Stockholm. //Hans Ullström, förvaltningschef Kulturförvaltningen SLL

13 00:13:13 Stockholms län består av 26 kommuner Norrtälje Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Upplands Väsby Österåker Sollentuna Järfälla Sundbyberg Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Solna Lidingö Stockholm Nacka Värmdö Nykvarn Salem Botkyrka Huddinge Tyresö Haninge Södertälje Nynäshamn Från Hallstavik i Norrtälje kommun i norr till Nynäshamn i söder är det 168 km, i väst-östlig riktning sträcker sig länet från mälarlandskap till yttersta skärgårdsklippor. Totalt bor det personer i Stockholms län, ca 2o procent av Sveriges befolkning bor i Stockholms stad. Källa Statistikuppgifterna och länskartan är tagna ur Årsstatistik för Stockholms läns landsting 2010, utgiven av Regionplanekontoret i landstinget.

14 01:14:14

15 01:15:15 Bild ur filmen Mio av Jonas Embring.

16 01:16:16 VISNING & SPRIDNING Biografen är en viktig mötesplats, inte minst i förorterna, kranskommunernas stadskärnor och på mindre orter. Film Stockholm arbetar för att det ska finnas ett varierat utbud av filmer på biografer runt om i hela länet samt att de filmer som görs i länet ska spridas till en publik.

17 01:17:17 Biografen en viktig mötesplats Den lokala biografen har en viktig roll som mötesplats för alla åldrar och intresseriktningar. Film Stockholm arbetar för att de små biograferna ska finnas kvar där människor bor. Det är nödvändigt för att skolbioverksamheten ska fungera och ge barn och unga regelbunden tillgång till kvalitetsfilm och möjlighet att visa de egenproducerade filmerna på stor duk. Den lokala biografen är också mötesplatsen för filmklubbar, festivaler och specialvisningar med olika teman där de lokala behoven och önskemålen kan vara styrande. Med den nya digitala visningstekniken kommer tillgängligheten till nya filmer underlättas och bli väsentligt billigare. Investeringarna i den digitala tekniken föreslås av filmutredningen bli ett delat ansvar mellan staten, kommunerna och biografägaren. Film Stockholm arbetar tillsammans med de regionala resurscentra i Mälardalen med olika insatser för att digitaliseringen skall kunna genomföras utan att de små biograferna slås ut. Visningar i länet Film Stockholm stödjer visning av ungas egna filmer genom att vara medarrangör till filmklubbar och festivaler i länet. Vi hjälper också till med distribution och lansering till olika visningsfönster. Här följer några exempel. Distribution genom Svensk kortfilm c/o Folkets bio Utvalda kortfilmer från Film Stockholms produktion distribueras nationellt genom Svensk kortfilm c/o Folkets Bio - en satsning på digital distribution av högkvalitativ svensk kortfilm på biograf och DVD. Satsningen stöds av Svenska Filminstitutet. Filmerna visas på 25 biografer över hela landet. Bland de filmer som ingår i urvalet för finns bland annat Bristningar, Tord & Tord, Inte Panik och Små barn, stora ord som gjorts med stöd av Film Stockholm.

18 01:18:18 Eleverna tar över bion Eleverna tar över bion är ett samarbetsprojekt mellan skola och biograf där eleverna är delaktiga i alla delar av en filmvisning. I mars 2009 intog årskurs sex från Fittjaskolan Bio Rio i Hornstull. Genom gemensam brainstorming kring begreppet biograf fastställdes ett drömscenario hur en biodag skulle se ut om eleverna själva fick bestämma. En filmgrupp valde ut filmer, en biljettgrupp förberedde och genomförde all försäljning och redovisning, och ekonomigruppen sökte medel från kommunen, fonder och organisationer, gjorde budget och redovisningar, teknikgruppen hjälpte till i körrummet och cafégruppen stod för servering. Biografen fylldes sedan av glada och stolta föräldrar och syskon. Det var 36 stolta elever som åkte från Hornstull. Det blev ett projekt med både ekonomisk och kunskapsmässig vinst. //lärare Fittjaskolan Hundra historier Under 2006 skapade hundra länsbor från tretton kommuner i länet varsin kort digital historia (kortfilm) om sina liv. Urvalet av berättare inspirerades av en statistisk bild av hur befolkningen i Stockholms län såg ut sett till ålder, kön, kulturell bakgrund, geografisk hemvist med mera. Filmerna presenterades i en vandringsutställning som 2007 turnerade på bibliotek i Stockholms län, och finns nu på en samlings-dvd att beställa från Film Stockholm. Projektet är ett samarbete med Regionbibliotek Stockholm och Stockholms Länsmuseum. Still från filmen Godset av Göran Lindahl, ur Hundra historier.

19 01:19:19 Deltagare på biografkonferens i Eskilstuna 2010, med 3D-glasögon. Foto: Jerry Eriksson. Film är bäst på bio Att visa sin film på stor duk i riktig salong är viktigt. Filmklubben Cinemat startade i september 2009 som en gratis kortfilmsklubb med och för unga vuxna för att ge möjlighet att visa och diskutera de egna filmerna. Klubben drevs av en ideell förening, med stöd av Film Stockholm. Publiken försågs med värmande soppa och dryck i foajen, innan de tog plats i salongen på Bio Rio. Under 2010 hade Cinemat sammanlagt besökare! Nu utvecklas klubben vidare i en levande process styrd av målgruppens önskemål. I samarbete med lokala biografer har Film Stockholm också regelbundna visningar av de filmer som produceras i de mediepedagogiska projekten då de unga får visa sina filmer för kamrater, lärare och föräldrar. På biograferna kan vi också samla länet till gemensamma fortbildningar och konferenser.

20 01:20:20 Regissörssamtal på Novemberfestivalen Foto: Julia Lindström. Festivaler Runt om i länet genomförs en rad olika festivaler. Film Stockholm bistår i marknadsföringen av specialfestivaler som exempelvis Filmfestival Junior, Dövfilmfestivalen, Rumänska filmfestivalen och CinemAfrica. Vi samarbetar med Tempo dokumentärfilmfestival genom priset New Doc, instiftat för att lyfta fram nya unga dokumentärfilmare. Film Stockholm stöder lokala festivaler ekonomiskt och genom informationssamordning och kompetens. Exempel på lokala festivaler är Filmgala norr, filmgalan för barn och unga upp till 20 år bosatta i någon av Stockholms läns norra kommuner, och Megafon som vänder sig till ungdomar i Södertälje.

21 Lättviktarna Lättviktarna har under ett antal år arrangerats av Vallentuna Kultur & Bibliotek, i samarbete med Film Stockholm, för unga filmare upp till 16 år bosatta i Stockholm. Från 2011 kommer de yngsta filmarna i länet få fler lokala festivaler att visa sina filmer på. Vårrullen Vårrullen är Stockholms största filmfestival för unga. Festivalen arrangeras av Xenter i Botkyrka i samarbete med Film Stockholm. Inom ramen för Vårrullen arrangeras bland annat den officiella Stockholmsuttagningen till Novemberfestivalen för sektionerna mellanvikt (17 21 år) och tungvikt (22 26 år). Novemberfestivalen Novemberfestivalen utgör en unik mötesplats där filmare och publik kan utbyta erfarenheter, vädra åsikter och knyta nya kontakter över ålders- och regiongränser. Festivalen som arrangeras i Trollhättan, är Sveriges nationella arena för unga oetablerade filmare. 01:21:21 Filma i landstingets lokaler För att underlätta professionella filminspelningar i landstingets lokaler har Film Stockholm lett en samordningsgrupp där företrädare för vårdgivarna har ingått tillsammans med fastighetsförvaltare Locum AB, och Stockholm Film Commission. Den senare fungerar som kontakten till filmbranschens aktörer och Filmregion Stockholm Mälardalen.

22 01:22:22 Barn på Möja, under workshop i Digital Storytelling inom projektet Yo!BaNa. Foto: Annika Karlsson. Utmaningar för länets filmkultur I Stockholms län, med en befolkning på över två miljoner invånare, finns det 64 biografer i början av 2011, innehållande 158 salonger. Ändå saknar inte huvudstadslänet glesbygdens utmaningar, i synnerhet i dess skärgårdskommuner. Nästan 80 procent av länets biografsalonger (125 stycken på 28 biografer) är koncentrerade till sju kommuner i länet. I resterande kommuner finns det, med två undantag, enbart en biograf. I tre kommuner finns det ingen biograf alls. Även i Stockholm, länets största kommun, med hälften av salongsantalet, finns det en glesbygdsutmaning. I de allra flesta förorter och stadsdelar så lyser biografen med sin frånvaro. Baksidan av denna utveckling är en utarmning av förortsmiljöer och offentliga platser där människor lever och verkar. Även om kollektivtrafiken och bilen i viss mån kan göra så att människor kan ta sig till biograferna, kulturen och affärerna så är det inte svaret på frågan hur närhetsmiljöer i framtiden skall bli attraktiva för

23 sina boende. Trångsundsbon i Huddinge kommun befinner sig i samma situation som Evertsbergsbon i Älvdalens kommun. Det är bilen som gäller om man skall få sig en aktuell filmupplevelse i den egna kommunen. Filmbranschen står inför det största teknikskiftet i biografens historia. Många av länets mindre biografer kommer ha stora svårigheter att klara finansieringen av den nya digitala visningstekniken, med nedläggning som följd. Men för de biografer som klarar övergången öppnas stora möjligheter. Hoppet står till att börja utveckla en politik som börjar se möjligheterna i de lokala miljöerna och mötesplatserna och göra dessa attraktiva för sina medborgare. Det är en uppgift skräddarsydd för länets kommuner och där kan filmen och biografen spela en nyckelroll. Det gäller att slå vakt om en mångfald av filmutbud, visningsformer, mötesplatser, driftsformer och biografägare. Film Stockholm har givetvis en viktig roll att spela i denna utmaning, inte minst i att bygga upp ett nätverk och utveckla kontakterna med länets kommuner, visningsorganisationer, lokala filmaktörer och biografägare. Lycka till inför de kommande tio åren! //Lars Gillegård, biografkonsulent på Riksföreningen Våra Gårdar 01:23:23

24 02:24:24 Bild ur filmen Blybarnen av Lars Edman och William Johansson.

25 02:25:25

26 02:26:01 MEDIE PEDAGOGIK Utgångspunkten för vårt mediepedagogiska arbete är begreppet Media Literacy som EU identifierat som en nyckelkompetens för att vidmakthålla en vital demokrati där alla kan delta. Media Literacy är inte en teknisk kompetens utan innefattar förmågan att kombinera kritiskt tänkande, kreativitet, kommunikation, och multikulturell kompetens i en digital omvärld.

27 02:27:02 En revolution för digitalt berättande i skolan I Sverige tog skolbioverksamheten fart 1988 genom det bidrag som inrättades vid Svenska Filminstitutet. Skolbiovisningarna har varit enkla att arrangera och skapa delaktighet kring. Utmaningen för många regionala resurscentra för film har bestått i att på lika bred front inspirera elever och lärare till eget filmskapande. Även om Film Stockholm etablerades något senare än övriga resurscentra så innebar Film Stockholms första initiativ på det filmpedagogiska området en revolution för filmpedagogiken och en omtumlande aha-upplevelse för lärare och filmpedagoger. Under hösten 2001 genomförde Film Stockholm projektet Digitala historier, inspirerat av den amerikanska berättarmetoden Digital Storytelling. Metoden, som ursprungligen riktades till vuxna utan tidigare datorkunskaper, utgår från att alla kan berätta en egen historia utifrån ett antal bilder som sammanfogas i datorns redigeringsprogram. Totalt besökte filmpedagogen Julia Jarl under denna termin 17 skolor i elva av länets kommuner. Man lär sig så mycket när man gör dokumentärfilm. Det är som att ha bild, samhällskunskap, historiekunskap och svensklektion samtidigt. //elev, Stockholms län Digitala historier visade att filmberättande öppnar nya möjligheter att uttrycka sig för de elever som inte alltid gör sig gällande när det gäller att läsa och skriva. Elevernas eget filmskapande gav också nya perspektiv på de ungas liv och värld. Metoden har utmanat skolan utifrån den kraft som finns i det personliga berättandet och bidragit till att lärare och skolledare i allt högre grad lärt sig formulera de till synes osynliga kvalitéer som uppstår i skolan då eleverna arbetar med estetiska processer. Metoden Digitala historier plockades upp av Utbildningsradion inom ramen för projektet Rum för berättande och rekommenderades av Myndigheten för skolutveckling som en del av deras kompetensutveckling vad gäller IT i skolan. Det som Film Stockholm för tio år sedan drog igång som ett utmanande projekt bland regionens förskolor och skolor är idag en ordinarie verksamhet i de flesta kommuner, både i länet och i landet. Grattis till ett fantastiskt arbete! //Klas Viklund, tidigare skolbioansvarig, Svenska Filminstitutet

28 02:28:03 Arbetet ska utformas så att eleven tar ett eget ansvar och projektet ska ha ramar och en storlek som möter elevens nivå och frågeställningar. Då har vi förutsättningar för en skapande skola där barnen blir delaktiga //Fredrik Nordbladh, konsulent för mediepedagogik på Film Stockholm

29 02:29:04 Film i skolan Skolbio innebär att se film på biograf, arbeta med film på olika sätt i klassrummet och låta eleverna själva skapa i rörlig bild. Den gemensamma filmupplevelsen ger en utgångspunkt för samtal kring olika livsfrågor, men också kring filmens språk och uttrycksmedel. Svenska Filminstitutet tar kontinuerligt fram metodmaterial till aktuella filmer i form av filmhandledningar, artiklar och pedagogisk dokumentation. Film Stockholm arbetar tillsammans med länets kommuner för att utveckla skolbions former och innehåll. Vi arrangerar också den årliga skolbiodagen, en fortbildningsdag som samlar pedagoger, skolledare och filmansvariga i kommunerna tillsammans med representanter från filmorganisationerna i länet. Syftet med dagen är att ge inspiration till olika sätt att arbeta ämnesöverskridande med film, och att skapa nya nätverk. Det här var min första skolbiodag och jag är överväldigad av alla resurser och tillgångar som finns. En ny värld öppnade sig, trots att jag sett mig som en filmisk pedagog. Jag ska missionera om detta! //deltagare Skolbiodagen 2010 Inom det statliga projektet Skapande skola genomförs årligen ett antal filmprojekt där Film Stockholms roll är alltifrån att vara rådgivande vid formulering av projekt och ansökan till att medverka till att professionella filmare och mediepedagoger tillsammans med de ordinarie pedagogerna ger elever möjlighet till personlig utveckling och skapar nya former för lärande i skolan. Ett exempel är ett projekt på Vällingbyskolan våren 2010 där eleverna skulle gestalta mobbing i korta filmer. De fick i grupper tydliga roller som regissör, skådespelare, ljudansvarig, redigerare och fotograf. Det är ännu inte självklart att enskilda skolor har den teknik och kompetens som behövs för elevernas filmskapande. Därför har Film Stockholm teknik för utlåning som är kopplad till de projekt vi är inblandade i. Vi utvecklar och utökar nu den servicen tillsammans med Järfälla och Botkyrka kommuner för att de ska kunna fungera som noder för norra respektive södra länsdelen, även för fortbildningar för pedagoger inom förskola, skola och fritid.

30 02:30:05 Kulan I Stockholms stad är Film Stockholms mediepedagogiska arbete en del i projektet Kulan, en webbplats där skolans och kulturens världar möts. Kulan har fungerat som ett forum för utbyte av erfarenheter mellan konstarterna. Fokus har legat på en strategisk utveckling av kulturområdet som helhet snarare än varje konstart för sig. Utbudsdagar, konferenser och fortbildningar anordnas och på webbplatsen kan skolorna hitta den kompetens de eftersöker. Där finns också den mediepedagogpool som byggts upp under de senaste åren, genom träffar och fortbildning hos Film Stockholm. Film Stockholms konsulent för film och mediepedagogik har halva sin tjänst vikt åt arbetet inom Stockholms stad. Utanför Skapande skola samarbetar vi i olika projekt tillsammans med förskola, skola och fritid och andra aktörer för att skapa och pröva modeller och metoder i olika genrer, tekniker och teman. Genom det arbetet kan vi visa på möjligheter och framgångsvägar som kan tjäna som exempel för andra. Under 2011 genomför vi exempelvis tillsammans med Fanzingo ett dokumentärfilmsprojekt i samverkan med tre fritidsgårdar, Stadsteatern Skärholmen och Tempo dokumentärfilmfestival och samordnar ett projekt mellan Folkoperan och en skola i Botkyrka. Minibio är numera en del av bibliotekets verksamhet och förhoppningsvis kommer Nykvarns barn få se många bra filmer. Tack för det Film Stockholm! //Henrika Åström, bibliotekarie i Nykvarn För de yngsta barnen har vi samarbetat med Regionbibliotek Stockholm i projektet Minibio. Under ett år har sex Stockholmsbibliotek prövat att arbeta med småbarnsfilm, i samarbete med lokala förskolor. Syftet är att visa kvalitetsfilm för de yngsta på biblioteken och att pröva om film kan vara ett redskap i arbetet med förskolebarnens språkutveckling. Projektet har utvärderats och sammanfattats i en rapport, författad av Nils-Thomas Andersson, Rapporten finns att ladda ner via Film Stockholms hemsida.

31 02:31:06 Jag känner mig så vuxen när jag får gå ut och intervjua människor med mikrofon och kamera. Det känns som om det är på riktigt liksom. Jag blir tagen på allvar. //elev efter filmprojekt Under genomfördes projektet Partnerskola i samarbete med Svenska Filminstitutet. Syftet var att lyfta fram och redovisa olika mediepedagogiska metoder och processer som pågår i landets skolor. Broängsskolan i Botkyrka kommun, som länge arbetat på ett strukturerat och långsiktigt sätt med att använda den rörliga bilden som ett hjälpmedel i lärandet i alla ämnen, utsågs till Film Stockholms partnerskola. Det har definitivt inspirerat till att fler projekt har genomförts av pedagoger som i vanliga fall arbetat mer sparsamt med film och medier då deras förståelse för lärprocesserna och bedömning ökat. Alla våra barn och unga får den mediekompetens vi vet att de behöver stå rustade med idag och imorgon. //Jannie Jeppesen, Utbildningsförvaltningen Botkyrka kommun

32 02:32:07 Mitt starkaste och trevligaste minne är från Yo!BaNa filmlägret hösten 2010 på Barnens ö utanför Stockholm. 35 elever och 15 lärare skrev manus, gjorde storyboards och filmade från tio på morgonen till tio på kvällen. Ivern och glädjen över att få skapa svävade över området i tre magiska dagar. //Örjan Ohls, projektledare Yo!BaNa Väståboland

33 02:33:08 Young Baltic Narratives: Yo!BaNa Yo!BaNa är unga berättelser på film en gemensam kultursatsning som öppnar nya dörrar till kreativitet och livsinnehåll för unga skärgårdsbor i Östersjöregionen. Unga skärgårdsbor har efterlyst fler aktiviteter och kultur att ta del av, och mer kontakter med unga i liknande miljöer. Yo!BaNa-projektet skapades utifrån detta behov, och för att stärka rörlig bild som uttrycksform och höja mediekompetensen hos lärare genom fortbildning inom mediepedagogik. Projektet tar fasta på begreppet Media Literacy som EU identifierat som en nyckelkompetens för att vidmakthålla en vital demokrati. Media Literacy innefattar förmågan att kombinera kritiskt tänkande, kreativitet, kommunikation, och multikulturell kompetens i en digital omvärld. Detta är precis vad vi arbetar med inom Yo!BaNa. I projektet ingår workshops för lärare och Detta filmläger var något av det bästa jag varit med om, inte minst gällande bra fortbildning. Jag har som bildlärare saknat just denna kunskap och ropat efter fortbildning inom filmområdet i många år. //Eva-Lena Nordrup, Runmarö skola elever, filmläger, seminarier och internationella sammankomster för lärare, filmfestivaler och virtuellt utbyte av filmer som skapas i projektet. Projektet har också som ambition att genom filmen stärka de ungas identitet som skärgårdsbor, skapa långsiktiga internationella kontakter och ett ökat erfarenhetsutbyte i östersjöregionen. I Stockholms län deltar ö-skolorna i Norrtälje och Värmdö kommuner. Övriga deltagare är skärgårdsskolor på Gotland, Åland, i Västbolands skärgård samt på de estniska öarna. Totalt når Yo!BaNa elever i ett 30-tal skolor. Det treåriga projektet delfinansieras av EU:s Östersjösatsning Central Baltic INTERREG IV A Program , Archipelago and Islands.

34 02:34:09 Hälsningar från Gaza Ett tiotal filmer har animerats på fyra Stockholmsskolor, utifrån manus som författats av barn i Gaza. Initiativtagare till projektet är animatören och tv-producenten Erling Ericsson som under flera år har arbetat med filmprojekt för barn i Mellanöstern. Efter att det senaste kriget i Gaza slagit sönder många av barnens möjligheter att göra film fick han idén att ta med sig Gazabarnens bildmanus till svenska skolor. Fisksätraskolan i Nacka, Askebyskolan i Rinkeby, Freinetskolan Kastanjen samt Fittjaskolan i Botkyrka har under läsåret 2009/2010 jobbat med projektet. Skolorna har tolkat berättelserna med hjälp av hemspråkslärare och flerspråkiga elever; skrivit, animerat och inte minst ljudlagt filmerna, som sedan skickats tillbaka till barnen i Gaza. Film Stockholm har sammanfört skolorna med kunniga mediepedagoger och animatörer. Lärare vittnar om hur projektet fått elever som annars kan vara mer tillbakadragna, på grund av flerspråkighet, läs- och skrivsvårigheter eller blygsel, att ta plats och utvecklas på oväntade sätt. Eleverna fick bilda grupper utifrån det manus som de tyckte verkade intressanta. Tack vare en webbkamera, två kontorslampor och en dator började våra berättelser sakta men säkert få liv. Orden klick och klar ekade som kommandon mellan eleverna som snabbt förstod principen för animering - teamwork och kommunikation. //Catrin Leichsenring, lärare på Fittjaskolan som har dokumenterat arbetsprocessen på Fittjaskolan på bloggen

35 03:35:10 Det är ett projekt som ligger mig varmt om hjärtat och som inte gått att genomföra utan Film Stockholm. //Erling Ericsson, animatör & mediepedagog Bild ur filmen Vänner för livet, av barn på Freinetskolan Kastanjen, Botkyrka kommun.

36 02:36:11 Film i vården Sedan 2009 samarbetar Film Stockholm med andra enheter på Kulturförvaltningen: Konstenheten och Kultur i vården. Film Stockholm vill öka patienternas delaktighet genom möjligheten att delta i samtal om film samt själva berätta med bild och ljud i korta filmer. Under september och oktober 2010 har de barn som besökt Lekterapiavdelningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus fått prova på att själva göra film. Med hjälp av en enkel webbkamera kopplad till en bärbar dator har 27 filmer producerats. Det är korta animationer gjorda av modellera och annat material från lekterapin. I filmerna har legobyggen och andra gubbar fått liv, helt styrda av en ung regissör. Att få agera regissör och ta kommando och bestämma själv vad som ska hända i filmen är kanske extra viktigt för de barn som styrs av en längre tids sjukdom. Även barn med begränsad rörlighet, smärtpåverkan och andra funktionshinder har kunnat ta kommando över sin film. De unga regissörerna har varit mellan 6 15 år och deras filmer visar allvar, lekfullhet och humor. Drömslut på sjukhusvistelser, omtänksamma kompisar men också crazy historier och action har filmats. På ätstörningskliniken Mando i Huddinge har Film Stockholm hösten 2010 genomfört en förstudie där sju patienter tillsammans gjort en animerad film i cut-out teknik. De handleddes av en professionell animatör. Personalen vittnar om att projektet brutit det fokus patienterna har på sin problematik. Många av patienterna var mycket kreativa och fick utlopp för det i animationsarbetet. Det har varit det roligaste och mest spännande arbete jag gjort, en riktig utmaning. Det bästa av allt är att jag kommer att fortsätta arbeta med Filmverkstan under 2011 på lekterapiverksamheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus. //Eva Valentin, filmpedagog

37 02:37:12 Bild ur filmen Paradiset av Ahang Bashi. Inom Kultur i vårdens ordinarie program visas film ute på vårdinstitutioner genom Bio-dax. Ett samarbete med Bio-dax har etablerats för att undersöka hur man kan fördjupa filmvisningen genom uppföljande samtal. Filmerna visas främst inom geriatrik och psykiatri och arrangemangen utformas efter de olika förutsättningar som råder på respektive institution. I dokumentärfilmen Paradiset (producerad med stöd av Film Stockholm och vinnare av priset New Doc 2010) berättar regissören Ahang Bashi om sin persiska mormors försök att kommunicera med sin omgivning på äldreboendet hon befinner sig på. Filmen är en utmärkt start för diskussioner om hur vården ska möta alla de äldre som av olika anledningar (språk, demens etc) har svårt att uttrycka sina behov. Film Stockholm har verkat för att filmen visats för kontaktpersoner i landstingets jämställdhets- och mångfaldsnätverk. Utdrag ur filmen visades också på de framtidsdagar SLL arrangerade för sin personal i maj På tur står nu Barn- och ungdomspsykiatrin BUP och planeringsarbetet för projektet Seniorer berättar är i full gång. Äldre och patienter inom psykiatrin är grupper vi riktar oss till för att de ska få möjlighet att berätta sina historier på sitt eget vis. Vi kommer att arbeta för att visa resultatet av arbetet, filmerna, och berätta om våra erfarenheter för alla intresserade inom berörda områden inom landstinget. I våra kontakter inom vården har vi upplevt enorma behov av meningsfulla och stimulerande projekt där patienternas egen kreativitet får blomstra oberoende av den diagnos som stänger in dem. Vi ser också vilka möjligheter som finns att med förhållandevis enkla medel öka livskvaliteten och underlätta för de som har svårt att göra sin röst hörd och inte självklart kan ta till sig av kulturutbudet i länet.

38 03:38:13 Bild från inspelningen av Because the night av Alexandra Dahlström.

39 03:39:14

40 03:40:15 TALANG- UTVECKLING Sedan länge har Film Stockholm haft visionen att skapa en ny form av växtplats för unga filmare i Stockholms län fick den ta plats i ett eget hus Filmbasen i Botkyrka. Filmbasen har vuxit till en mycket livskraftig verksamhet och är redan en av Skandinaviens mest intressanta plattformar för unga filmare och nya talanger.

41 03:41:16 Filmbasen Filmbasen drivs av Film Stockholm och föreningen Fanzingo och finansieras gemensamt av Stockholms läns landsting och Botkyrka kommun. Filmbasen är både en fysisk mötesplats för tekniklån, filmvisning och workshops, och en virtuell mötesplats genom hemsidan Filmbasen.se, där kunskap, kontakter och samarbeten uppstår mellan filmare med olika erfarenheter och bakgrunder, i ett kretsloppsliknande system. Från 2010 är Filmbasen.se navet för unga filmare från alla fyra regionala resurscentrum runt Mälardalen: Film Stockholm, Film i Sörmland, Film i Västmanland och Film i Örebro län. Många av filmerna som fått stöd av Filmbasen och våra samarbetspartners runt Mälardalen har mött stora framgångar på den nationella och internationella filmscenen och vunnit stora och erkända priser. Hela tre filmer från Filmbasen har nominerats för Guldbagge för bästa kortfilm de två senaste åren: A good friend of Mr World av Axel Petersén, Tord och Tord av Niki Lindroth von Bahr och Inte panik av Elisabeth Marjanovic Cronvall. Flera av Filmbasens filmer har också visats på de prestigefyllda festivalerna Cannes, Sundance och Berlinale. Varje år har antalet filmer producerade med stöd av Film Stockholm ökat på festivaler blev ett rekordår på Göteborgs filmfestival med 14 tävlande i kategorin Svenska Bilder. Vi har genom gjort upp med filmbranschens gamla traditioner om att hålla projekt för sig själv så länge som möjligt. Att lära sig kommunicera sitt projekt redan från starten är en nyckel för att få med sig intressenter och deltagare och finna fruktbara samarbeten. Vi vill verka för en filmkultur som är mer jämlik och som innehåller en större mångfald av berättelser och berättare. För att komma dit måste vi arbeta vidare med att aktivt scouta de nya berättarna och ge dem stöd och självförtroende att fortsätta inom filmbranschen. Detta för att göra den svenska filmen modigare, mer utmanande och bättre. //Joakim Blendulf, projektledare Filmbasen.

42 03:42:17 Produktionsstöd Filmbasen ger stöd till filmare genom kontanta medel, rådgivning till exempel i form av en personlig coach, tekniklån och workshops. De senaste åren har vi fördelat cirka 1,2 miljoner per år i stöd, fördelat på projekt. Under regisserades 56 procent av projekten som gavs stöd, av kvinnor. Coachstödet innebär rent praktiskt att en ung filmare matchas med en mer erfaren filmare, och att dessa två träffas under en längre period för att diskutera och utveckla den unge filmarens projekt. Filmbasen erbjuder också kostnadsfria kurser inom den senaste tekniken, regi, och kreativ processutveckling. Kurserna fungerar ofta som mötesplats och startpunkt för kreativa samarbeten och som en trampolin till högre utbildningar. Utgångspunkten i varje kurs är att den unga filmaren alltid bär på historier som är värda att berättas på film. Men ofta finns en inre kritiker där och sätter stopp för idéerna redan innan de fått luft under vingarna. Genom övningar och reflektioner där man får lära känna sig själv som kreatör får filmarna en skjuts i sina skapandeprocesser. Genom att producera sin egen film får unga regissörer ovärderlig kunskap om ett filmprojekts hela arbetsprocess. Vi ser att talangutveckling inte bara bidrar till en mer dynamisk framtida filmbransch, utan även en mer jämställd bransch. Utvecklingsstödet från Filmbasen var det första stödet vi fick och det betydde oerhört mycket, framför allt som ett slags erkännande att vårt projekt har potential. //Zanyar Adami, regissör till dokumentären Gerillasonen, nominerad till Tempo Documentary Award 2011 och vinnare av publikpriset för bästa pitch vid IDFA 2010.

43 03:43:18 Inspelningsbild från På bar gärning. Coachskapet med Jesper Klevenås gav mig mer än mina 1,5 år på Stockholms filmskola. Det är när man håller på med ett konkret projekt som man lär sig mest om filmskapande Olof Leth, regissör till kortfilmen På bar gärning, vinnare av Nordic Competition på Minimalen i Trondheim 2010.

44 03:44:19 Filmbasen introducerade mig för filmvärlden och visade att jag kunde nå en proffsig bransch, de gjorde filmbranschen verklig för mig. Min coach har hjälpt mig enormt mycket och Filmbasen ger världens största stöd, jag är kär i dom! //Ida Svenonius, vinnare Lättviktarna 2010 Hela min upplevelse av Film Stockholm och dess stödsystem, både ekonomisikt och i dess personliga samtalsform är på det hela taget en positiv Faust-liknande upplevelse kr och Joakim Blendulf är liksom en positiv förpliktelse som man inte slänger i sjön. Det är bara att börja ro. //Jakob Marky, regissör Film Stockholm betydde allt för det här filmprojektet, ni var de enda som trodde på det initialt. Jag erbjöds en coach som var animatör, vilket var väldigt viktigt. //Niki Lindroth von Bahr, regissör till Tord och Tord, prisbelönt animation som bland annat visats i Sundance, Abu Dhabi och Berlinale.

45 03:45:20 Från inspelningen av Så ja, min älskling. Kursen 360 har betytt väldigt mycket för min utveckling. När vi började var många nybörjare inom film men de flesta har fortsatt och kommit en bra bit på vägen. //Erik Lindeberg, kursdeltagare i workshopen FILM 360, 2009 Vi har fått stöd för flera av våra produktioner, bland annat Ebbe - the movie och Broder Daniel Forever. Film Stockholm/Filmbasen har ett äkta engagemang för film och driver en viktig verksamhet. De är bra samarbetspartner för att hitta och utveckla nya spännande filmtalanger. //Britta Lübeck, producent Acne

46 03:46:21 Talangprogrammet Inom ramen för Filmbasens talangprogram utses tre-fyra särskilt talangfulla filmregissörer för ett årslångt stipendium. Syftet med programmet är att individinriktat stödja unga filmares utveckling som konstnärer och entreprenörer, för att de bättre ska kunna förverkliga sig själva och sina visioner inom filmbranschen. Satsningen var avsedd att korta utvecklingsperioderna för nya och utexaminerade filmskapare och har redan efter tre år gett två långfilmsdebutanter: Tora Mårtens och Axel Petersén. Dessutom gör också dokumentärfilmarna Måns Månsson och Ester Martin Bergsmark sina spelfilmsdebuter. Filmbasens talangprogram har gett en vitamininjektion till den svenska långfilmsbranschen och kommer att fortsätta vara en plattform och växtplats för nya spännande regissörer. Filmbasens talanger deltar också i ett nationellt talangmöte som äger rum under den årliga Bergmanveckan på Fårö. I en inspirerande omgivning diskuteras kreativa processer, ges möjlighet att visa work-in-progress och knyta kontakter för framtida samarbeten. Deltagare och huvudcoach för Talangprogrammet 2009, fr.v. Måns Månsson, Elisabeth Marjanovic Cronvall, Anne-Marie Söhrman Fermelin och Fijona Jonuzi.

47 03:47:22 Filmbasen har gett mig förtroende och självförtroende samt väldigt mycket stöd; ekonomiskt, fysiskt och känslomässigt. //Axel Petersén, regissör som deltagit i talangprogrammet, långfilmsdebutant på kvällens mingel hörde jag framtidens regissörer sprudla av intressanta idéer om allt från hur de ser på yrkesrollen, hur filmer ska nå ut och att via sociala nätverk involvera den blivande publiken redan under filmens tillkomst. Resurscentrumen gör uppenbarligen ett jättejobb i den svenska filmen [ ] och tar på egen hand itu med den havererade jämställdhetspolitiken [ ]. Hynek Pallas, filmskribent, om talangmötet på Bergmanveckan 2010 När jag började betydde Filmbasen allt, utan er hade jag aldrig klarat mig. Filmbasens talangår är väldigt viktigt, det möjliggör för oetablerade filmare att få hjälp och stöd, man behöver inte vara en erkänd filmare för att slå sig fram. //Tora Mårtens, regissör som deltagit i talangprogrammet, långfilmsdebutant 2011

48 04:48:23 Foto Marie Rustan.

49 03:49:24

50 04:50:25 Vart onskescenario Idag är den rörliga bilden en så dominerande del av vardagen att kompetensen att läsa, tolka och skapa bilder är lika viktig som att kunna läsa och skriva. Genom att berätta i bilder kan du också få fram det som är svårt att beskriva i ord. Du når publiken rakt i hjärtat utan att gå omvägen om hjärnan. Då kan du också nå fram med insikter och ny kunskap som landar i mottagarens egen känsla och erfarenhet. Det är Film Stockholms ambition att med den rörliga bilden som verktyg vara med och förändra världen till det bättre.

51 04:51:01 En stark kraft i länets filmkultur Film Stockholm vill fortsatt vara en stark kraft i länets filmkultur och ha kapacitet att upprätthålla information om myllret i branschen. Genom vår omvärldsbevakning, analyser, utredningar och strategier kan vi vara en resurs för länets aktörer och kommuner i det egna arbetet, i samverkan mellan kommuner och i samverkan på regional nivå. Under den kommande tioårsperioden arbetar vi för att alla kommuner ska ha digitala hus som fungerar som mötesplatser, och att samverkan sker vid dessa mötesplatser med lokalt kulturliv och med andra konstarter än film. Kvalitetsfilm ska kunna visas i alla delar av länet och ungas egna filmer visas på lokala biografer. Film visas också på andra visningsplatser som museer, inom vår den, under broar. Festivaler och filmklubbar finns över hela länet och vänder sig till olika åldrar och målgrupper. Om tio år har vi kapacitet att vända oss till alla åldrar. Våra kommunkontakter har ut vecklats och stärkts och mediekompetens är ett vardagligt inslag i all undervis ning. Vi fortsätter stödja och utveckla det mediepedagogiska arbetet inom nya områden och för nya målgrupper. Vår roll inom produktionsområdet har stärkts och vi arbetar med kunskapsbyggande, talangutveckling, cross media och entrepre nörsutveckling. De filmare som börjat sin bana inom Filmbasen kan gå vidare inom branschen, i alla genrer och format, genom vår samverkan med Filmregion Stockholm Mälardalen, Svenska Filminstitutet och filmbranschen. Med detta scenario för ögonen tror vi de kommande tio åren blir roliga, inspirerande och framgångsrika. Mitt arbete känns som mest meningsfullt när jag ser hur det egna skapandet förvandlar människor. Hur intresse och engagemang väcks och växer och blir till lust och lärande och hur stoltheten över resultatet lyser i ögonen. Den processen ser likadan ut om du är fem år eller 85, alldeles nybörjare och gör 15 sekunder animation eller om du är på väg att bli professionell och visar din film på festival. //Kerstin Olander

52 04:52:02 En filmbyråkrats retrospektioner Att från sidan blicka tillbaka på Film Stockholms nu tioåriga historia är som att återse en gammal film. Knappast ett klassiskt svartvitt hollywoodspektakel, mer en lite stökig men älskad experimentell kortfilm. Landstinget hade kommit överens med Filminstitutet att starta verksamheten och ville ha ut det på entreprenad. Jag kollar hemsidor och ringer runt, Stockholms Filmfestival ansöker om uppdraget, vinner och vips finns Kunskapscentrum Film Stockholm AB. Det hissas många ögonbryn. Där och då var jag nog lika tveksam själv. Den första scenen äger rum på en fullsatt invigning på biografen Skandia. Alla är där. Vi presenterar en programförklaring med sponsrat vin i glasen. Det räcker dock inte för att blidka de bakre raderna med arga men inte längre så unga män och filmare. De köper inte idén med digital teknik på den Filmverkstad vi snart ska ta över. Ni dödar filmen. Ulf Andersson Greek Det är istället våra mediepedagogiska projekt som bryter isen. Vi skaffar en filmbuss och fyller den med datorer och mini-dv-kameror. Vi sätter tre unga, men oerhört driftiga mediepedagoger bakom ratten. I händerna får de en länskarta med ett 70-tal prickar på. Det är de skolor där det ska göras film under höstmånaderna. Jag och min kollega Lotti Fred (idag projektledare för EUprojektet Yo!BaNa) inser att vi har skapat ett monster. Men monstret tas emot med öppen famn och snart är digitala historier ett begrepp i Sverige. Parallellt i styrelserummet drar våra ledamöter upp pilar och boxar på en annan karta. Filmproduktionen har dragit till skogs och ska nu återerövras till Stockholm. Till kommande möte bjuder Filminstitutet in sig självt och meddelar att den nya filmkartan inte har någon huvudstad. Det finns dock tre regionala resurscentra i andra väderstreck. Istället koncentrerar vi oss på den kort- och dokumentärfilmsverksamhet som (trots dödförklaringen) redan sväller över alla bredder. Av ansökningar, filmmanus, vhs-kassetter, excelark och filmare i korridorerna som vill ha beslut och pengar. Snart har vi kortfilmer i Cannes. Men glädjen blir kort. Pengarna i stiftelsen Filmverkstan har sinat. SFI och SVT vill inte fylla på längre, Landstinget kan inte täcka upp och Stockholms stad vill inte vara med. Jag ringer då Botkyrka kommun. Det ska bli många ytterligare samtal. Fyra år senare har vi ett avtal.

53 04:53:03 Tills dess får jag hitta annat att göra. Filmbranschen har inte gett upp hoppet om att filma i Stockholm igen. Jag sätter mig att skriva en utredning. Länsstyrelsen och Mälardalsrådet betalar. Bio Victor på Filmhuset är knökfull när allt presenteras och än en gång är alla där. När väl Film i Västs vd Tomas Eskilsson släpps in för att kommentera är stämningen laddad. Kul, säger Tomas, det finns plats för mer pengar och film i Sverige. Matadoren lägger ner svärdet, blodutgjutelsen uteblir och viss besvikelse sprider sig bland publiken. Efter en del turer förs resurscentret tillbaka till landstingets kulturförvaltning. Som verksamhetsledare får jag uppdrag av landstingsstyrelsen att putsa vidare på den där filmfonden. Åker till Cannes och träffar chefer för otaliga regionala filmfonder med imponerande representationskonton (min irrfärd där förevigas i en rätt kul artikel i Film & TV). Kultur främjar hälsa, filmen stimulerar regional utveckling och tillväxt och en aktiv och verksam filmbransch i Stockholmsregionen ger fler jobb och ökad sysselsättning. Jag välkomnar härmed andra kommuner och landsting i Mälardalen att anta den utmaning som vi nu tillsammans har ställt upp. //Ingela Nylund-Watz, finanslandstingsråd SLL I april 2006 arrangerar vi en kick-off för filmsatsningen i Stockholm-Mälardalen på Kulturhuset i Stockholm. Behöver jag nämna att alla är där? Kulturminister Leif Pagrotsky äntrar scenen och välkomnar satsningen med brasklappen att det inte räcker att göra världens bästa Åsa-Nisse-filmer, han vill ha något att exportera. Regissören Tomas Alfredsson lockar fram en del skratt när han säger att han vill sätta Blackeberg på kartan i en ny film om vampyrer. Lasse Åberg undrar varför det inte går att göra ett Film i Västberga. Tillställningen avslutas med att finanslandstingsrådet, kulturborgarrådet, Botkyrkas kommunalråd och SVT:s grand old man Sam Nilsson låter en filmklappa slå igen för en symbolisk start. Ansluter sig gör även Örebros landstingsråd, som symptomatiskt nog är den ende som pratar om pengar. Den 18 augusti samma år presenterar vi ett mer fullfjädrat förslag till bildandet av Filmpool Stockholm-Mälardalen. Sedan kommer valet. Ridå. Det är min egen point of no return i denna historia. Men likafullt står snart Filmpoolen på fötter. Utan vare sig landstinget, Staden eller jag själv ombord. Ej heller värst mycket pengar på fickan. Ännu en början och ett slut och ett omtag.