att fastställa verksamhetsberättelse 2010 för Film Stockholm enligt förvaltningens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "att fastställa verksamhetsberättelse 2010 för Film Stockholm enligt förvaltningens"

Transkript

1 - KUN , p 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE KUN 2011/22 KN Handläggare: Kerstin Olander Verksamhetsberättelse 2010 för Film Stockholm 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att fastställa verksamhetsberättelse 2010 för Film Stockholm enligt förvaltningens förslag. 2 Bakgrund Film Stockholm är en av de sju länsfunktioner som kulturnämnden stöder. Sedan halvårsskiftet 2005 är Film Stockholm inordnat i kulturförvaltningen. Från 2001 och fram till sista juni 2005 var Stockholms filmfestival huvudman för Film Stockholm som organisatorisk drevs i ett separat aktiebolag infördes samma ordning som för Länshemslöjdskonsulenterna som innebär att kulturnämnden årligen fastställer verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Dokument som obligatoriskt skall inges till Svenska filminstitutet (SFI) som en del i systemet med statligt stöd. 3 Kulturförvaltningens synpunkter 3.1 Sammanfattning av verksamhetsberättelsen Film Stockholm har under 2010 omsatt ca 7,6 mnkr en ökning med 1,9 mnr kr jämfört med och haft ca 8,7 årsanställda. Den stora ökningen härrör sig huvudsakligen till medel från EU:s fond Central Baltic. Därtill har medlen från Svenska Filminstitutet ökat med 300 tkr, RTK och Länsstyrelsen medfinansierar EU-projektet med 50 tkr vardera och ytterligare ett EU-projekt genererar 200 tkr. Anslagen från landstingets kulturnämnd avser den samlade verksamheten inom Film Stockholm och Filmbasen med tkr, varav 300 tkr avser film i Bilaga Verksamhetsberättelse

2 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE vården, 160 tkr är medfinansiering av EU-projekt och 50 tkr är riktat till samverkan inom fyrlän. Ersättningar från kommuner i länet uppgår till 1,1 mnkr, Svenska Filminstitutet tkr, näringspolitiska medel och egna projektintäkter 400 tkr. Film Stockholm har under 2010 fortsatt verka för att stärka den regionala och lokala tillgången till ett kvalitativt utbud på rörlig bildområdet och möjligheterna att leka, lära, utvecklas och professionaliseras med rörliga bilder med fokus på länets alla barn, unga och nya talanger. Samverkan med landstingen/regionala resurscentra i Sörmland, Västmanland och Örebro har fortsatt med framgång. Totalt har ca tkr riktats mot utvecklande verksamhet för barn och unga i förskolor, skolor och fritidsverksamheter i samverkan med kommunerna för utveckling av lokal mediepedagogisk verksamhet. Projektet Filmbasen regional mötesplats och talangutvecklingscentrum för unga filmare drivs i samarbete med föreningen Fanzingo och stöds av Botkyrka kommun. Under 2010 har ca 3,3 mnkr satsats på att utveckla unga filmares konstnärliga och entreprenöriella talanger inom filmområdet. Antalet ansökningar till projektstöd har varit 202 stycken och 37 filmprojekt har beviljats stöd. Antalet kvinnliga regissörer i de beviljade projekten uppgår till 56 % och medelåldern bland de beviljade filmarna har varit 27 år. Teknikstöd har beviljats 68 projekt till ett totalt värde av tkr. Under året har flera utvecklingsprojekt inom Film i Vården initierats och genomförts. Undersökningar om förutsättningarna för filminspelningar inom landstingets lokaler har pågått och ett ärende förelades kulturnämnden i augusti (2010/393). En ansökan om projektstöd från EU har under våren beviljats och det treåriga projektet Young Baltic Narratives inletts. Som tidigare har vi arrangerat Stockholmsuttagningen regional filmfestival för unga filmare i samverkan med Xenter Botkyrka/Vårrullen filmfestival och Vallentuna kultur och bibliotek. Vi har även fortsatt deltagit i nätverk bland flera kommuner i länet för att utveckla mediepedagogiska noder och verksamhet för unga filmare år i den norra länsdelen. Göran Rosander Tf förvaltningschef Kerstin Olander

3 2011/22 KN FILM STOCKHOLM VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 Stockholms läns landsting Telefon: Orgnr: Film Stockholm Besök: Bergsundstrand 39 Box 38204, Stockholm E-post:

4 2 (38) Innehåll 1 Detta är Film Stockholm Organisation och uppdrag Målgrupper Inriktningsmål, strategier och prioriteringar Övriga kvalitativa och kvantitativa mål Måluppfyllelse Kvalitativa mål Kvantitativa mål Verksamhet Film- och mediepedagogisk verksamhet Noder i norr och söder Stockholms stad Stöd till mediepedagogiska Projekt Young Baltic Narratives: Yo!BaNa Samordning och nätverk Spridning och visning av kvalitetsfilm Digitalisering Visningar av ung film Filminspelning i landstingets lokaler Film i vården Lekterapin, eget skapande med rörlig bild/förstudie Unga med ätstörningar BUP Spridning av kvalitetsfilm till regionala institutioner Seniorfilm Talangutveckling och växthusverksamhet Unga filmare år Semiprofessionella filmare upp till 30 år Projektstöd Workshops och kurser Talangprogrammet Filmbasen.se Entreprenörskap Visningar och stipendier Omvärldsbevakning och information Intern kommunikation Extern synlighet Nationella och internationella nätverk Ekonomi Intäkter... 34

5 3 (38) 3.2 Kostnader Kostnader per verksamhetsområde Personal Personalstruktur Avslutande reflektion Visioner Sammanfattning Film Stockholm har under 2010 omsatt 7, 6 mnr kronor vilket är en ökning med nära 2 mnr kronor jämfört med Den stora ökningen hänför sig främst till det treåriga EU-projektet Young Baltic Narratives som inleddes 1 april. Övrig ökning hänför sig till särskilda anslag från kulturnämnden för film i vården samt från den samlade insatsen för fyrlänssamverkan. I motsvarande omfattning har personalstyrkan ökat från 5 årsverken 2009 till 8,7 årsverken Anställningarna inom EU-projekten är tidsbegränsade. Film Stockholms mål är att länets alla barn och unga ges möjlighet att lära, leka, skapa och utvecklas med film och rörliga bilder oavsett bostadsort, kön, klass eller kulturell bakgrund. Vi verkar även för att den äldre gruppen unga i länet ska ges goda möjligheter att både konstnärligt och entreprenöriellt förkovra och professionalisera sig inom filmen och det bredare audiovisuella fältet. Film Stockholm har under året nått ut i länets samtliga 26 kommuner med information genom vårt nyhetsbrev och genom nätverksmöten med kulturoch fritidschefer, kultursekreterare och filmsamordnare samt genom fortbildningar för pedagoger och bibliotekspersonal samt skolbiodagen. De unga filmare som har listat sig på filmbasen.se kommer från länets samtliga kommuner, Stockholms kommun har högst antal med 468 listade i september Biografkonferenser och erbjudanden om fortbildning avseende digitalisering och utveckling av biografen som mötesplats har erbjudits samtliga kommuner, biografföreningar och biografägare i länet. I 16 av länets kommuner har Film Stockholm haft samarbeten med förskolor, skolor, bibliotek, fritidsgårdar, kulturförvaltningar, föreningar eller andra organisationer och aktörer.

6 4 (38) Ett fördjupat samarbete har skett med aktörer och förvaltningar i Botkyrka, Danderyd, Järfälla, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Täby, Värmdö, Vallentuna och Österåker. Genom vårt strategiska arbete att verka genom dem som i sin tur når många, pedagoger inom förskola, skola och fritid, fritidsledare och bibliotekspersonal, vårdpersonal, kultursekreterare och skolbioansvariga, har det mediepedagogiska arbetet nått ett stort antal barn och unga. Inom Filmbasen har antalet deltagare fortsatt växa explosionsartat och vida överstigit våra förväntningar. 1 Detta är Film Stockholm 1.1 Organisation och uppdrag Film Stockholm är ett regionalt resurscentrum för film och rörlig bild i Stockholms län. Verksamheten drivs av Stockholms läns landstings kulturförvaltning på uppdrag av Kulturnämnden (KUN) med stöd från Svenska Filminstitutet (SFI). Film Stockholms uppdrag 2010, såsom formulerat av SFI, är att: att initiera, samordna och utveckla kommunernas filmpedagogiska verksamhet i skola och på fritid att främja spridning och visning av kvalitetsfilm, i synnerhet på biograf att stödja talangutveckling och växthusverksamhet med tonvikt på unga filmskapare I viss utsträckning kan stödet därutöver användas till utveckling av kort- och dokumentärfilmsproduktion. Den regionala motprestationen ska vara minst lika stor som stödet från Svenska Filminstitutet. Kulturnämnden i Stockholms läns landsting har därtill givit Film Stockholm uppdraget att följa och stödja den filmkulturella utvecklingen i länet. 1.2 Målgrupper Film Stockholms huvudsakliga målgrupp är barn och unga i Stockholms län. Med barn och unga avses åldrarna 0-30 år, inom förskola, skola och fritidsverksamheter. Då målgruppen är mycket stor över individer i länet i förhållande till Film Stockholms resurser har ett strategiskt och utvecklande arbete stått i fokus för verksamheten.

7 5 (38) Efterfrågan från landstingets verksamheter inom vårdområdet har inneburit att vi under året också riktat oss till barn, unga och äldre i olika vårdformer. Biografernas situation inför hotet om utslagning har inneburit att kommuner, biografföreningar och biografägare också tillhör vår målgrupp. 1.3 Inriktningsmål, strategier och prioriteringar Film Stockholms mål är att länets alla barn och unga ges tillgång att lära, leka, skapa och utvecklas med film och rörliga bilder oavsett bostadsort, kön, klass eller kulturell bakgrund. Film Stockholms arbete är inriktat på att samordna, stödja och utveckla aktörer inom länet som önskar tillhandahålla ett filmkulturellt utbud. Till dessa aktörer hör kommuner, skolor och fritidsverksamheter, föreningar och studieförbund, biografer och visningsarrangörer samt film- och mediekulturella organisationer och mediepedagoger med egen verksamhet. Vi verkar även för att den äldre gruppen unga i länet ska ges goda möjligheter att både konstnärligt och entreprenöriellt förkovra och professionalisera sig inom filmen och det bredare audiovisuella fältet. 1.4 Övriga kvalitativa och kvantitativa mål Överlag gäller även följande mål för de aktiviteter som arrangeras eller stöds av Film Stockholm: Att en jämn fördelning råder mellan deltagande pojkar och flickor/män och kvinnor Att verksamheten erbjuds och omfattar en mångfald bland deltagarna, avseende kulturell och etnisk bakgrund samt hemhörighet i länet Att barns och ungas delaktighet finns som bärande princip i all verksamhet riktad till målgruppen Att hänsyn tas till aspekter rörande miljö och hållbar utveckling Under 2010 har vi arbetat efter följande kvantitativa mål: Att nå ut med vår verksamhet och vårt erbjudande till samtliga 26 kommuner Att filmkulturella arrangemang äger rum i samarbete med och/eller med stöd av Film Stockholm i minst 15 kommuner Att fördjupat samarbete mellan Film Stockholm och kommun och/eller annan lokal aktör sker i minst 10 kommuner

8 6 (38) 1.5 Måluppfyllelse Kvalitativa mål Jämställdhet och mångfald Film Stockholm har under året följt landstingets övergripande mål om jämställdhet och mångfald. Vi för könsbaserad statistik i alla delar av verksamheten. Inom det mediepedagogiska arbetet är jämställdhetsarbetet integrerat i förhållningssätt och metodarbete riktat till barn och unga. Film Stockholms personal har en jämn könsfördelning och ett åldersspann mellan 25 och 59 år. FS gör kontinuerligt särskilda satsningar för att öka jämställdheten inom stödverksamheten. Det har givit effekten att vi under 2010 har en jämn könsfördelning i vårt produktionsstöd liksom i deltagandet i kurser och seminarier. Ingen statistik har förts över hur den etniska och sociala mångfalden är representerad inom vår verksamhet, vi ser dock att arenan Filmbasen.se som är öppen och tillgänglig bidrar till en annan rekrytering än den annars gängse. Film Stockholm gör aktiva val för att öka mångfalden i våra filmer genom att bjuda in och uppmuntra nya berättare och konsekvent arbeta med spridningen i länet. Barnperspektiv Film Stockholm har uppdraget att arbeta för att barn i hela länet ska ha möjlighet att ta del av vår verksamhet. Genom att utveckla och stärka nätverken mellan aktörer i länet når vi också till skolor i olika typer av områden och når på så vis automatiskt barn och unga med olika bakgrund. Film Stockholm strävar efter att i all verksamhet ge utrymme till ungas delaktighet och engagemang i allt från idé och process till färdig film/resultat. Verksamhetens hela idé är att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sig, göra sina röster hörda, berätta sina historier i egna bilder. Delaktighet och barnperspektiv är viktiga frågor som tas upp i fortbildningen av pedagoger och i certifieringen av mediepedagoger som arrangeras av Film Stockholm.Vi skapar visningsmöjligheter för de ungas egna produktioner i festivaler; Lättviktarna, Vårrullen, Filmgala Norr samt genom visningskvällar i Filmbasen och på Bio Rio. Miljö och hållbar utveckling Film Stockholm följer landstingets miljömål och har enligt miljörevisionen låg miljöpåverkan. I alla verksamheter och enskilda projekt strävar vi efter kontinuitet och att ha ett långsiktigt perspektiv. Det innebär att vi i alla engagemang söker efter förankring, delaktighet i verksamheterna och

9 7 (38) uppföljning för att utvärdera och säkra kvalitet i alla led. Genom det arbetssättet har vi möjlighet att direkt påverka arbetsprocesser och medverka till att satsningarna ger effekt också på sikt Kvantitativa mål VP 10: Film Stockholm skall under 2010 nå ut med vår verksamhet och vårt erbjudande till samtliga 26 kommuner. Filmkulturella arrangemang i samarbete med och/eller med stöd av Film Stockholm skall äga rum i minst 15 kommuner. Ett fördjupat samarbete mellan Film Stockholm och/eller annan lokal aktör skall ske i minst 10 kommuner. Film Stockholm har under året nått ut i länets samtliga 26 kommuner med information genom vårt nyhetsbrev och genom nätverksmöten med kulturoch fritidschefer, kultursekreterare och filmsamordnare samt genom fortbildningar för pedagoger och bibliotekspersonal samt skolbiodagen. De unga filmare som har listat sig på filmbasen.se kommer från länets samtliga kommuner, Stockholms kommun har högst antal med 468 listade i september Biografkonferenser och erbjudanden om fortbildning avseende digitalisering och utveckling av biografen som mötesplats har erbjudits samtliga kommuner, biografföreningar och biografägare i länet. I 16 av länets kommuner har Film Stockholm haft samarbeten med förskolor, skolor, bibliotek, fritidsgårdar, kulturförvaltningar, föreningar eller andra organisationer och aktörer. Ett fördjupat samarbete har skett med aktörer och förvaltningar i Botkyrka, Danderyd, Järfälla, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Täby, Värmdö, Vallentuna och Österåker. Genom vårt strategiska arbete att verka genom dem som i sin tur når många, pedagoger inom förskola, skola och fritid, fritidsledare och bibliotekspersonal, vårdpersonal, kultursekreterare och skolbioansvariga, har det mediepedagogiska arbetet nått ett stort antal barn och unga. Inom Filmbasen har antalet deltagare fortsatt växa explosionsartat och överstigit våra förväntningar. Det exakta antalet enskilda medborgare som nås och påverkas är omöjligt att ange och det är en angelägen uppgift att förbättra våra metoder att mäta och redovisa effekten av våra insatser. Under året har vi fortsatt pröva modeller för redovisning, reflektion och utvärdering.

10 8 (38) 2 Verksamhet 2.1 Film- och mediepedagogisk verksamhet VP 10: Film Stockholm skall ge stöd till kommuner och skolor i länet med ambitioner att långsiktigt stärka det lokala arbetet inom film och rörlig bild. Utbudet kan avse verksamhet inom både skola, särskilt skapande skolaprojekt, och fritidsverksamhet. Stöd erbjuds i form av rådgivning (tex i framtagande av handlingsplaner), nätverksträffar, kompetensutveckling, samarrangemang av uttagningarna till Novemberfestivalen och pilotprojekt och fördelning av mindre ekonomiska bidrag. En ansökan har lämnats in till EU/Central Baltic för ett treårigt projekt i skärgårdskommuner. Årets arbete inom film- och mediepedagogik har organiserats inom tre noder, i norr, i söder och i Stockholms stad. Samverkan med Sörmlands, Västmanlands och Örebro län inom ramen för 4-länssamarbetet samt EU-projektet Young Baltic Narratives (Yo!BaNa) har därtill utvecklats under året. I utformningen av det mediepedagogiska arbetet utgår vi från EU:s mediepedagogiska visioner. Inom utbildningsområdet har EU identifierat ett antal nyckelkompetenser varav Media Literacy är en. Media Literacy är inte en teknisk kompetens utan det innefattar förmågan att kombinera kritiskt tänkande, kreativitet, och kommunikation; en nödvändig kompetens i en digital omvärld. Film Stockholm deltar i utvecklingen av Media Literacy i det dagliga arbetet och kommunicerar detta med EU genom projektet Yo!BaNa och i nätverket Media4me. Grundskolans läroplan och kursplaner är styrande i skolprojekten och framför allt värnar Film Stockholm om de ungas egen delaktighet i utformning och genomförande så att det är de unga själva som verkligen kommer till tals. Som stöd för lokala mediepedagogiska projekt har Film Stockholm sex teknikpaket för utlåning. Under året har en pool av mediepedagoger upprättats och gjorts tillgänglig genom hemsidan filmstockholm.sll.se samt i Stockholms stads hemsida Kulan. Flera av projekten sträcker sig också över nodgränserna Noder i norr och söder En förstudie har avslutats kring möjligheten att starta ett mediepedagogiskt center i Botkyrka och Järfälla. I Botkyrka kommun visar förstudien på att det finns en hög mediepedagogisk kompetens i Botkyrka kommun. Både vad gäller utbildningsförvaltningens satsningar på IKT men också Xenters mediepedagogiska verksamhet. För att Botkyrka ska kunna ta steget att erbjuda andra

11 9 (38) kommuner koncept för att arbeta med film och mediepedagogik så behövs en bättre samordning inom kommunen. I Järfälla finns en tydligare organisering inom kommunen och en tydlig idé om hur mediepedagogiken ska kopplas till skapande skola och kulturpengen i kommunen. I förstudien har kontakt tagits per telefon, brev och mail med 34 personer i ledande befattningar i 12 norrortskommuner för att utröna intresset av att samverka med Järfälla kring mediepedagogiska tjänster och skapande skola. Förstudien visar på en decentralisering inom varje kommun där alltfler beslut fattas på varje skola. Många kommuner har också frångått den traditionella förvaltningsstrukturen och arbetar istället med kundvalskontor, produktionskontor och beställarkontor. Många kommuner har visat ett intresse för samverkan men samtidigt vill man inte ta ett beslut på central nivå utan lämnar det till varje skola. I alla kommuner saknas en strategi för hur utbildningsförvaltningarnas IKT-satsningar på PIM (Praktisk IT-mediakompetens) ska samordnas med kulturförvaltningarnas kulturproduktion av skolbio, filmverkstäder och skapande skola. Behovet av ett mediepedagogiskt centrum som kan arbeta med utveckling av metoder för hur media och film ska integreras i skolans kärnverksamhet är därför stort. Både Botkyrka och Järfälla har erhållit förnyat skolbiostöd från SFI 2010 för strategisk utveckling av mediepedagogiskt centrum vilket utvidgar möjligheterna till samarbete med Film Stockholm. De 15 kommunerna i norra delen av länet ingår i ett särskilt nätverk för att stärka samverkan kring mediepedagogik, visning och talangutveckling. Målet är att etablera Järfälla kommun som nod för mediepedagogisk utveckling och fortbildning, skapa en gemensam bas för talangutveckling som kan vara mobil i norrkommunerna samt stärka visningsverksamheten av ungas egna filmer. Genom förstudien har det arbetet gått vidare och under 2011 kommer ett avtal slutas om innehåll och utformning. Vallentuna kommun har under året varit bas för den teknik som erbjuds skolorna i länet. I norra länsdelen arrangeras årligen två filmfestivaler för ungas egna filmer, FilmGala Norr och Lättviktarna. Dessa redovisas under punkten visning. Förberedelser för att få fram ett underlag till en mobil filmbas för åldrarna år har fortgått. Förslaget skall presenteras i norrortsnätverket under våren I södra länsdelen är Botkyrka den kommun som har en samlad strategi för sina insatser inom mediepedagogik, film och kreativa näringar. Film Stockholm har där ett utvecklat samarbete genom Filmbasen och festivalen Vårrullen som i år samlade 63 filmer och 420 besökare den 17 april i Tumba. Förebe-

12 10 (38) redelser för att samordna söderkommunernas filmnätverk genom Botkyrka pågår fortsatt under Stockholms stad Stockholms stad har sedan 2009 givit Film Stockholm uppdraget att samordna det strategiska mediepedagogiska arbetet i staden. För detta betalade man 306 tkr år 2010 vilket motsvarar en halv tjänst. Därtill genomförs ett antal projekt som drivs av Film Stockholm och där staden är en av flera deltagande kommuner. Genom den särskilda tjänsten och projekten underlättas samordningen mellan staden och övriga länet. I Stockholms stad har det strategiska arbetet skett i samverkan med kulturstrategiska avdelningen och dess 3-åriga projekt Kulan som initierades för att organisera och förbättra kommunikationen kultur-skola. I redaktionen för Kulan drivs arbetet tillsammans med konsulenter från andra konstarter. Omvärldsbevakning Konsulenten för film och mediepedagogik arbetar uppsökande för att hålla sig informerad om olika kulturproducenters verksamhet. Omvärldsbevakningen syftar till att få kunskap om olika filmaktörers verksamhet och sammanföra dem i en gemensam strategisk utveckling som följer Kultur i Ögonhöjd. Inom ramen för uppdraget i Stockholm Stad har konsulenten under året haft möten eller samverkansprojekt med Palatset, Medioteket, Zita, Svenska filminstitutet, Rum för barn, Filmcentrum, Rio, Folkets bio, Stadsteatern i Skärholmen, Folkoperan, Cinemafrica, Tempo, Fanzingo, Stockholm filmfestival Junior, Antirasistiska filmdagar, Forum för levande historia, Nobelmuséet, Kulturskolan, Lava, Kulturförvaltningen i Stockholms stad och Kulturförvaltningen i Stockholms läns landsting. Samverkan inom Kulanredaktionen Kulan har fungerat som ett forum för utbyte av erfarenheter mellan konstarterna. Fokus har legat på en strategisk utveckling av kulturområdet som helhet snarare än varje konstart för sig. Film Stockholm har bidragit med en artikel, bilder och dokumentation av ett skapande skolaprojekt till redaktionen. Artikeln tar sin utgångspunkt i Temat Gränser och fokuserar på hur eleverna upplever ett filmprojekt inom skapande skola. Projektgruppen för Kulan har också genomfört ett antal evenemang i Kulans regi där Film Stockholm bidragit med aktörer och kompetens. Gentemot skolan har två utbudsdagar och en lansering av Kulan genomförts. Det gjordes även en konferens i Skärholmen om ungas inflytande och delaktighet i kultur-

13 11 (38) livet. Film Stockholm har medverkat och även bjudit in nya filmaktörer till dessa dagar. I Stockholms Stad finns få aktörer som arbetar med barns eget skapande av film. Därför har arbetet med att utveckla skapande skolakoncept har fokuserats på att hitta nya aktörer som har metoder för att öka kulturproduktionen av och med barn snarare än för barn. Dessa nya aktörer utgörs främst av 100hus och Fanzingo. Konsulentens roll har varit att samordna utvecklingen av skapande skolakoncept och att arbeta för en hög kvalitét i utbudet. Skapande skola Film Stockholm har medverkat vid två utbudsdagar för att visa upp olika koncept för att arbeta med film och media inom skapande skola. Under året har ett nära samarbete skett med Filmcentrum och deras skapande skola koncept. Samarbetet har gått ut på att utveckla koncept som håller en hög kvalitet och erbjuder möjligheten att se film, göra film och visa upp det egna skapandet. Film Stockholm har också samarbetat med Filmcentrum om att kartlägga kontakter och skolornas behov. I konsulentens uppdrag ingår också att ge rådgivning till skolor när de formulerar sina ansökningar och för att köpa in verksamhet. År 2009 handlade man 14 ansökningar om film och media medan antalet ökat till 32 år Filmkonsulenten deltar i ett nätverk för att bevaka media literacy i samverkan med Kulturskolan och ingår i ett projekt för att utbilda media coaches. Inom nätverket har organisationerna Media Animation (Belgium), Mira Media (Nederländerna), Medien und Bildung, JFC (Tyskland), University of Minho (Portugal) med flera utarbetat riktlinjer för innehållet i media literacy. Under hösten deltog Film Stockholm och vår partner från Åland på konferensen Media4me i Den Haag. Mediepedagogpool Under året har konsulenten sammanställt och samlat de frilansande film- och mediepedagoger som verkar i Stockholms stad. Denna mediepedagogpool har fortsatt att utvecklas med träffar som informerat om Kulan och den strategiska utvecklingen i Stockholms stad och länet. Det har också genomförts två träffar för att skapa personligt utbyte av metoder och forma en yrkesidentitet. Informationsbehovet har under året handlat om att informera om utvecklingen av Kulan och att slussa in aktörer i det nya kommunikationssystemet. Eftersom många kulturproducenter arbetar i projektform med stor omsättning av personal så är behovet av mer övergripande information om styrdokument, kulturstödsformer och mötesplatser stort.

14 12 (38) Inför framtiden identifierar Film Stockholm några behov där vi som resurscentrum kan fylla en viktig roll för fria aktörer. Det handlar om fortbildning, information och samordning. Palatset Palatset är den största nya aktören men har ännu inte kommit igång med sin verksamhet för barn. Film Stockholm har träffat Palatset under flera tillfällen under året. Palatset har visat intresse både för skapande skolaverksamhet och för att starta skolbio. Film Stockholm har gett rådgivning i hur skolbiostödet från SFI fungerar men också påpekat att det finns ett stort antal skolbioaktörer i Stockholm Stad och att skolbiobesöken är i en nedåtgående trend. Film Stockholm ser istället ett behov av en plats för eget skapande som är kontinuerlig och där det kan ske en metodutveckling i nära samarbete med pedagoger som arbetar i skolan. Det har också gjorts försök från Film Stockholms sida att sammanföra Cinematekets nystartade filmklubb för barn med Palatsets filmklubbar inom deras VIP-verksamhet (Very important palatset people). Projekten har lite olika fokus men samma målgrupp. Det har visat sig svårt att sammanföra två så stora aktörer. Palatset använder sina filmklubbar för att göra barnen till medskapare av verksamheten som startar 2011 medan Cinemateket inriktar sig på att sprida kvalitetsfilm för en yngre målgrupp. Flera av de projekt som listas här nedan är också resultat av konsulentens samverkan mellan staden och länet. En särskild verksamhetsberättelse har inlämnats till Stockholms stad (bilaga) och avtalet har förnyats till att gälla också Stöd till mediepedagogiska Projekt Under 2010 har Film Stockholm gått in mer aktivt i samarbeten och gett ekonomiskt stöd för att utveckla metoder och samarbeten. Med vår kompetens och kontakter i länet har vi kunnat arbeta proaktivt för att få in nya aktörer att samarbeta i nya sammanhang. Film Stockholms roll har varit att samordna, kvalitétssäkra och ta initiativ till projekt som konkretiserar strategiska mål som t e x att verka mot segregering och för mångfald. Skärholmen Under hösten har ett samarbete inletts mellan Stadsteatern i Skärholmen, Film Stockholm, Fanzingo, Tempo Youth och Stadsdelsförvaltningen. Målet är att starta en filmklubb i Skärholmen. Mellan Stockholms innerstad och Kungens kurva finns idag ingen visningsverksamhet av kvalitetsfilm eller skolbio. Stadsteatern vill starta upp en filmverksamhet och investera i visningsteknik.

15 13 (38) Under hösten har det hållits en förhandsvisning av film på teatern med förskolepublik i samarbete med produktionsbolaget Garagefilm. Under våren kommer ett dokumentärfilmsprojekt med fritidsgårdarna 2a hemmet, Vårberg och i Bredäng att dras igång. Ungdomarna ska göra film om sig själva och sin närmiljö och visa upp dessa på Tempo Youth festivalen i mars. Idén är att de ungdomar som involveras ska bli drivande i filmklubben till hösten. Under våren kommer också möjligheterna att starta skolbio i Skärholmen att undersökas närmare. Samarbetet med fritidsgårdarna väntas leda till en ökad rekrytering av ungdomar från förorten till Film Stockholms talangutvecklingscentrum, Filmbasen ute i Alby. Folkoperan Under våren 2010 visade Folkoperan intresse för att utveckla sin 5-stegsmetod till att även omfatta en mediedel. Syftet skulle vara att använda film och stillbilder som ett sätt att bearbeta och reflektera över den process som Folkoperan jobbar med. Folkoperans metod består av olika steg. Arbetet inleds med en Operaattack. Eleverna involveras sedan i ett arbete där de får prova på och bli medskapare till en föreställning. Film Stockholm tog kontakt med Botkyrka kommun där det efter några möten utvecklades ett samarbete mellan Xenter, Björkhagsskolan och Folkoperan. Eleverna jobbade med metoden Digital Storytelling som är en personlig berättarform där man sammanför muntligt berättande med stillbilder. Resultatet blir en personlig film på 1-2 min. Den personliga berättarformen gör att eleven får syn på sin egen utveckling i den större processen av att vara medskapare av Opera. Konsulenten för film och mediepedagogik gör bedömningen att projektet nått 3 viktiga måluppfyllelser. Ett samarbete har uppnåtts mellan en mediepedagogisk aktör (Xenter) och en aktör från Scenkonsten (Folkoperan). Projektet är ett samarbete mellan en förortsskola och en aktör i innerstan vilket vi tror minskar segregationen. Projektet ligger i linje med målen i Kultur i Ögonhöjd. Att arbeta med media och den personliga berättarformen stärker barnens yttrandefrihet och chans att påverka. Projektet ska nu utvärderas och publiceras på Film Stockholms webbplats. Visningar på Rio 2009 inleddes ett samarbete med Fanzingo och Rio för att erbjuda elever och skolor ett forum för att offentliggöra sitt eget filmskapande. Rio är en av de få kvarvarande singelbiograferna från 40-talet och har en unik restaurerad miljö.

16 14 (38) Samarbetet har sett ut så att Fanzingo genomför skapande skolaprojekt med metoden Screentest då eleverna gör en kortfilm under två dagar. Film Stockholm har betalat hyran och samordnat med bio Rio så eleverna kan visa upp filmerna på en riktig biograf. Under 2010 har 4 skolor med 14 klasser i årskurs 8-9 visat upp sina filmer på Rio. Skolorna kommer från Huddinge och Botkyrka kommun och för många elever är det första gången man tar del av en kulturupplevelse i innerstan. Projektet har haft följande måluppfyllelse. Motverka segregation dels genom mötet mellan skolorna men också genom att skolorna kommer från förorten till innerstan. Att ge eleverna en arena för offentliggörande som passar skolorna. Att utforska filmarvet och förnya biografens användningsområden. Att utveckla nya samarbetsformer och ge plats åt en ny aktör (Fanzingo) i Stockholm Stad. Samarbetet fortsätter under 2011 och nästa visning är planerad till 3e och 4e mars. Hälsningar från Gaza - berättelser blir film Hälsningar från Gaza är ett animationsprojekt som påbörjades 2009 och slutfördes under våren Bildmanus gjorda av barn i Gaza översattes, tolkades och animerades till korta filmer av mellanstadiebarn från fyra skolor i Rinkeby, Fisksätra och Botkyrka. Det unika med projektet är en utveckling av animationsmetoden; barnen animerar utifrån andra barns berättelser förmedlade på storyboards. Berättelserna handlar om vardagen i Gaza. Genom att möta andras vardagshistorier och tillsammans med kamrater, lärare och animationshandledare tolka berättelserna i bild och ljud kan intresse väckas för hur andra lever. Metoden ger dessutom möjlighet till att reflektera djupare över skillnader och likheter med andra människor. Att barnen ska möta och aktivt reflektera över andra och sina egna livsberättelser är kärnan i projektet. Film Stockholm samordnade, organiserade samt finansierade handledning. Skolorna ansvarade för översättning av manus från arabiska och produktion av minst en högkvalitativ animerad film. FS arrangerade regelbundna möten med erfarenhetsutbyte för lärarna inom projektet. Tjugotalet korta filmer premiärvisades på biograf inför galaklädda elever, lärare och föräldrar. Filmskaparna fick sedan från scenen berätta lite om sitt arbete inför den fullsatta biosalongen, ca 200 personer. Projektet utvärderades i ett öppet samtal med lärare och en särskilt inbjuden vuxenpublik direkt efter premiären. Representanter från Svenska Filminstitu-

17 15 (38) tet, Kulturrådet/Skapande skola, Södertörns högskola och Unga Klara fanns med i den engagerade publiken på ca tjugo personer. Lärarreflektioner; De flesta eleverna var oerhört engagerade och gjorde det där lilla extra, att filmerna skulle visas för andra och inte minst för de barn de fått manus ifrån blev en extra sporre. En skola valde att ha dialogen på engelska och barnens intensiva arbete med översättning och inläsning visade läraren en nivå hon inte sett hos barnen tidigare. En pojke med dyslexi blommade upp och växte, för det här berättandet behärskade han. Att hela tiden samarbeta var en utmaning för några barn som fick öva demokrati, förklara och argumentera varför de ville att en scen skulle se ut på ett visst sätt. Sammanfattningsvis har metoden fungerat mycket bra. Att arbeta med andras manus skapar en ram att förhålla sig till och ger upphov till diskussioner och reflektioner om olikheter men också likheter. Att barnen i Gaza har samma vardagsproblem som barn i Sverige, konflikter med föräldrar, kompisgräl och olycklig kärlek är en lärdom barnen gjort. Filmerna översätts nu till arabiska inför den DVD som ska produceras och skickas tillbaks till Gaza och de unga upphovsmännen till manusen! Deltagare i projektet är 17 elever i år 4 i Rinkebyskolan i Stockholms kommun, 15 elever i år 4-6 i Fisksätraskolan i Nacka kommun, 36 elever i år 5-6 i friskolan Kastanjen i Botkyrka samt 30 elever i år 4-6 i Fittjaskolan, också Botkyrka kommun. De flesta av barnen har själv mångkulturell bakgrund. Ungefär lika många barn i Gaza har delat med sig av sina berättelser i manus. Filmerna visades på Södra Teatern i samband med det internationella arrangemanget Gaza Monolouges den 17 oktober. Partnerskolor Det av Svenska Filminstitutet initierade partnerskolearbetet har fortsatt under 2010 tillsammans med Broängsskolan i Botkyrka kommun. Broängsmodellen går ut på att en eller två anställda mediepedagoger på skolan kan gå in och stötta arbetslag och enskilda lärare i att lära med media.det finns ett tydligt ledarskap som stöttar forskning och utveckling av hur medier kan berika lärandet Under året har arbetet koncentrerats till att under 2 dagar göra ett filmprojekt med Broängens 2or som har haft en egen dator sedan årskurs 1. Syftet var att göra ett case som visade hur Broängens modell fungerar i praktiken. Vi ville också peka på vikten av ett ledarskap som stödjer mediepedagogisk utveckling på skolan. Det var ca 25 elever som deltog samt klassläraren Pernilla Mellqvist och mediepedagogen Janni Jeppesen. Idéutformning till projektet gjordes av Pernilla tillsammans med eleverna innan projektet startades. Den viktigaste metodut-

18 16 (38) vecklingen var att eleverna gjorde tog stillbilder och gjorde manus direkt i macen. Filmen är tänkt att visas upp i samtal med kommuner, rektorer, arbetslag, konferenser som en utgångspunkt för en diskussion om mediepedagogisk förändring. Vi använde oss av en professionell dokumentärfilmare och filmpedagog, Irene Lopez. Minibio Minibioprojektet är ett samarbete mellan Film Stockholm, Regionbibliotek Stockholm, FilmCentrum, kommunbiblioteken i Alby, Jakobsberg, Sundbyberg, Nykvarn, Vallentuna och Sollenuna, och ett stort antal förskolor i länet. Projektet innefattar filmvisning för förskolebarn i åldrarna 3 5 år med aktiviteter och samtal i syfte att utveckla barnens språk. Filmvisningarna har ägt rum i lokaler på de deltagande biblioteken. Totalt har 75 förskolor och barn sett film och bearbetat den inom projektet. Projektledare och kontaktförmedlare mellan biblioteken är Regionbibliotek Stockholm. Film Stockholm är samordnare och ansvarig för fortbildningen och står tillsammans med FilmCentrum för filmkunskapen. FilmCentrum har bidragit med det praktiska arbetet med filminköp, förpackningar och handledningar. Filmpaketet som har ingått i projektet består av tio filmer. Pedagogiska handledningar har av Film Centrum utarbetas till de filmer som inte haft handledningar sedan tidigare. Dessa handledningar har sedan blivit allmänt tillgängliga via Film Centrums hemsida. Varje enskild handledning innehåller förslag till hur kringaktiviteter och efterarbete kan utformas i anslutning till respektive film. Fortbildning har inom projektet bedrivits både på regional och på lokal nivå. Film Stockholm har stått som samordnare för två fortbildningstillfällen på regional nivå för såväl bibliotekspersonal som förskolepedagoger. I Sollentuna hölls fortbildning under en heldag för bibliotekarier med fokus på eget filmskapande. Fredrik Nordbladh, mediepedagog från Film Stockholm och Eva Valentin, förskolepedagog på Klara förskola i Stockholm höll i filmverkstaden. Den andra fortbildningsdagen för bibliotekarier på regional nivå hölls i Haninge bibliotek med föreläsningar av Fredrik Lindstrand, lektor i didaktik vid Stockholms universitet, och Malena Janson, universitetslektor, forskare och filmkritiker med inriktning mot film och tv för barn. Vid detta fortbildningstillfälle ingick även en lägesrapport från de projektdeltagande biblioteken. Totalt deltog 43 personer under de två regionala fortbildningstillfällena.

19 17 (38) Lokala fortbildningar har bedrivits på biblioteken i Alby, Jakobsberg och Vallentuna. Vallentuna bibliotek har haft två fortbildningstillfällen. Sammanlagt har fyra lokala fortbildningstillfällen genomförts med totalt 83 deltagare. Minibioprojektet utvärderades av en studerande vid Kulturvetarlinjen, Nils- Thomas Andersson, och rapporten har distribuerats till samtliga bibliotek och utbildningsförvaltningar i länet och till alla regionala filmresurscentra i landet. Ett antal intresseanmälningar har kommit in till oss från bibliotek, förskolor och resurscentra och FilmCentrum har anställt Nils-Thomas Andersson för att arbeta med projektets utveckling och spridning. Mediepedagogiskt teknikstöd Förutom rådgivning och kontanta stöd till modellprojekt för barn och unga stöder Film Stockholm grundskolorna i länet med erbjudande om subventionerad förhyrning av teknisk utrustning anpassad för mediepedagogiskt arbete. Projektet drivs i samarbete med Vallentuna kommun som står som bas för utrustningen. Det tekniska stödet har under 2010 använts vid 11 mediepedagogiska projekt och av 426 elever och pedagoger som producerat 141 filmer Young Baltic Narratives: Yo!BaNa Yo!BaNa är unga berättelser på film en gemensam kultursatsning som öppnar nya dörrar till kreativitet och livsinnehåll för unga skärgårdsbor i Östersjöregionen. Unga skärgårdsbor har efterlyst mer aktiviteter och kultur att ta del av, och mer kontakter med andra unga i liknande miljöer. Yo!BaNa är ett EUfinansierat projekt som skapades utifrån detta behov, för att stärka rörlig bild som uttrycksform och höja mediekompetensen hos lärare och fritidspedagoger genom fortbildning inom mediepedagogik. I projektet ingår workshops för lärare och elever, filmläger, seminarier och internationella sammankomster för lärare, filmfestivaler och virtuellt utbyte av filmer som skapas i projektet. Projektet har också som ambition att genom filmen stärka de ungas identitet som skärgårdsbor, skapa långsiktiga internationella kontakter och ett ökat erfarenhetsutbyte i Östersjöregionen. Regionerna som deltar är Stockholm, Gotland, Åland, Väståboland samt Estland, och projektet avslutas i december I Stockholms län medverkar åtta skärgårdsskolor och fritidsgårdar från Norrtälje och Värmdö. Norrsundsskolan, Elmstaskolan, Grisslehamns och Björkö Arholma skola deltar från Norrtälje kommun, medan skolorna från Värmdö kommun är Svartsö, Runmarö, samt Möja skola och Stavsnäs fritidsgård Fyrhuset. Totalt ska Yo!BaNa nå cirka 500 elever i åldrarna 7-15 år i ett 30-tal skolor i Östersjöregionen.

20 18 (38) Projektet påbörjades i april 2010 och har under hösten har vi hunnit genomföra ett filmläger för Stockholmsregionen ute på Barnens Ö, en internationell Kick off för pedagoger i Tallin i Estland, samt en mängd filmer ute på skolorna. Under de tre lägerdagarna på Barnens Ö i augusti deltog 55 pedagoger och ungdomar, vars filmer nu ligger ute på projektets YouTube-sida På YouTube-kanalen finns också ett tiotal filmer gjorda av de nio pedagoger från stockholmsområdet som deltog i Kick offen i Tallin i november. Filmerna har de gjort tillsammans med det fyrtiotal övriga pedagoger som deltog från de andra samarbetsregionerna. På YouTubesidan ligger dessutom ett fyrtiotal nya filmer gjorda ute på Norrtälje- och Värmdöskolorna på temat Digitala berättelser med stöd av Film Stockholm under november och december. Inom ramarna för Yo!BaNa finns en fortbildningssatsning för de tutorer (mediepedagogiska handledare) som är anställda av projektet i de olika regionerna. Tanken är att tutorerna ska besöka varandras regioner för att dela med sig av sina egna kunskaper och i gengäld få lära sig hur man arbetar på andra ställen. Dessa nya kunskaper ska sedan berika lärare och ungdomar även i den egna regionen. Under hösten besökte Väståbolands tutor Örjan Ohls Film Stockholms filmläger på Barnens Ö och delade med sig av sina kunskaper, och under 2011 och 2012 ska Film Stockholms tutor Fredrik Lindbladh besöka de andra fyra regionerna. Med projektet arbetar även Kerstin Olander som projektkoordinator, samt Karin Ekberg och Lotti Fred som projektledare. Det treåriga projektet delfinansieras av EU:s Östersjösatsning Central Baltic INTERREG IV A Program , Archipelago and Islands. Projekttiden löper Medfinansieringen från Stockholms läns landsting är 160 tkr/år. Därtill är RTK och Länsstyrelsen med och finansierar med 50 tkr vardera och år samt en stor andel som utgörs av Film Stockholms egna insatser inom ordinarie budget Samordning och nätverk Inom och utom länet Förutsättningarna för barn och unga att ta del av kvalitetsfilm och att själva vara skapande i rörlig bild ser väldigt olika ut i länet. Det ser även olika ut inom varje kommun. Film Stockholm arbetar för att bättre kunna tillgodose de behov och önskemål som finns hos barn och unga och pedagoger inom skola och fritid genom att arbeta initierande, nätverkande och stödjande. Det operativa arbetet med barn och unga sker ute i kommunerna med Film Stockholm som stödjare och uppbackare men oftast med andra aktörer som utförare.

21 19 (38) Film Stockholm samarbetar kontinuerligt med FilmCentrum, Folkets Bio, Tempo dokumentärfestival, CinemAfrica, Bio Rio, Antirasistiska filmdagar, Fanzingo med flera för att medverka till samordnade insatser som når ut till så många som möjligt. Lokal information Under året har kommunernas informationsavdelningar uppmuntrats att lyfta fram den egna kommunens arbeten och projekt inom film- och mediepedagogik. I december kunde 14 kommuner redovisa sådana satsningar på sin hemsida. Regionbibliotek Stockholm Film Stockholm och Regionbiblioteket inledde ett samarbete år 2005 med projektet 100 historier. Sedan dess har samarbetet fortsatt och utvidgats till att omfatta fortbildningar och projekt för förskolan som beskrivits. Fler samarbeten planeras också för framtiden då vi ser att våra gemensamma kompetenser stärker arbetet och ger större möjligheter att nå ut till barn, unga och personal inom förskola, skola och bibliotek. 4-länssamarbetet De regionala resurscentren för film i Mälardalen har sedan flera år regelbundna träffar samarbeten. Detta formaliserades 2009 på Landstingsstyrelsens uppdrag genom att landstingen i Stockholm, Västmanland, Sörmland och Örebro har slutit ett avtal om samverkan kring filmfrågorna. Vi arbetar nu enligt en treårig aktivitetsplan med inriktning på frågorna mediepedagogik, biografutveckling och talangutveckling. Inom mediepedagogik har mediepedagogpoolen skapats, inom biografutveckling har flera konferenser hållits och inom talangutveckling har plattformen filmbasen.se öppnats för filmare i alla de deltagande länen. Årets arbete redovisades för huvudmännen vid ett möte den 2:a december. Samarbetsrådet Film Stockholm är liksom landets övriga regionala resurscentra medlemmar i Regionala Filmresurscentrums samarbetsråd. Under 2010 har Kerstin Olander innehaft rollen som sammankallande i en arbetsgrupp för redovisningar och statistik och Joakim Blendulf har varit drivande i arbetsgruppen för produktionsfrågor. Inom arbetsgrupperna har man haft diskussioner och återkommande träffar med Svenska Filminstitutet, Kulturrådet och branschföreträdare. Årligen arrangeras ett seminarium för huvudmännen och resurscentren där samverkansutredningen i år varit i fokus.

22 20 (38) Filmomediapedagogik.se Genom medlemskapet i Filmomediapedagogik.se har Film Stockholm deltagit i nätverksträffar som samlar mediepedagoger i hela landet för fortbildningar och erfarenhetsutbyte. Skolbiodagen Skolbiodagen hölls 23 april på Bio Rio och programmet innehöll presentationer av nya skolbiofilmer samt valbara seminarier där projekt från årets mediepedagogiska arbeten redovisades. Dagen samlade 186 pedagoger och representanter från kommunerna. Skolbiodagen arrangerades i samverkan med Svenska Filminstitutet, Filmcentrum och Filmfestivalen Junior. Deltagande i träffar vid Centrum för barnkulturforskning Film Stockholm deltar regelbundet i föreläsningsserier och redovisar arbeten vid nätverket för tvärforskning vid Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms Universitet. 2.2 Spridning och visning av kvalitetsfilm VP 10: En halv tjänst kommer under året avsättas för arbetet. En handlingsplan för arbetet i länet skall tas fram i samverkan med arbetsgrupp. Minst en biografkonferens skall hållas. En tjänst för biograf- och visningsfrågor tillsattes på 40 % i februari Arbetet med att inventera och bygga upp ett nätverk i länet har därmed intensifierats. Konsulenten har bland annat deltagit i Folkets Hus och Parkers visningsdagar samt ett nationellt rundabordsamtal arrangerat av Våra Gårdar vilket har gett fördjupade kunskaper om digitaliseringen av biograftekniken Digitalisering Den pågående digitaliseringen till 2 K standard av filmkopior och visningsteknik är kanske den viktigaste frågan att förhållas sig till i dagsläget. Eftersom en investering i digital teknik för en biosalong går på minst kr har mindre biografer svårt att hitta finansiering i takt med att allt färre filmer distribueras analogt och bristen på filmkopior har därmed blivit ett stort problem för de mindre biograferna under Att utlova bidrag för att digitalisera biografer på mindre orter var ett av vallöftena i årets valkampanj (på riksnivå). Att 60 miljoner ska fördelas från år 2012 är nu fastslaget av kulturdepartementet. Det finns dock en oro hos företrädare för de mindre biograferna att stödet kommer för sent, att marknaden agerar

23 21 (38) snabbare, takten på digitalisering ökar och att de små hinner slås ut innan stödet fördelats. Exakt hur stor procentsats av investeringen som kan sökas ur det statliga stödet är idag inte fastställt. En tredjedel eller hälften är belopp som diskuterats men oavsett nivån så kommer det att krävas en lokal egeninsats både från biograf, kommun och andra lokala aktörer. För att öka kunskapen om detta genomfördes i fyrlänsamverkan två biografkonferenser för lokala tjänstemän, politiker och biografägare. Intresset var stort både från kommun och filmbransch. På höstens konferens i Eskilstuna deltog drygt trettio deltagare från Stockholms län av totalt 79. Vårens konferens lockade drygt 20 aktörer från vårt län, sammanlagt 54. Drygt hälften av länets kommuner har visat aktivt intresse för biograffrågan. Idag finns det 2 K digitaliserade biografsalonger i 6 kommuner, de drivs av SF samt Folkets Hus och Parker och har digitaliserat med egna medel. I Norrtälje kommun har två biografer beviljats stöd för 2K genom Svenska Filminstitutet respektive en EU/Leaderfond. Tre kommuner utreder/har långt framskridna planer på delaktighet i digitalisering av den lokala biografen Visningar av ung film Samverkan vid visningar har skett med Tempo dokumentärfestival och Cinemafrica samt Juniorfestivalen och Antirasistiska filmdagar. Särskilda visningar av ungas egna filmer har skett inom ett antal kommuner i samband med mediepedagogiska projekt och talangprojekt. Nordiska rådets filmpris kontaktade oss med förhoppningen att vi skulle kunna hjälpa dem att föryngra deras publik. Vi inledde ett samarbete som resulterade i att kortfilmer från Filmbasen visades som förfilmer på visningarna av de fem nominerade filmerna på Kulturhuset. Detta gjorde också att Filmbasen syntes i all kommunikation som rörde priset och visningarna, både i det tryckta programmet, stora annonser i Metro, DN och SVD. Fribiljetter till visningarna lottades ut genom Filmbasens webb och Facebookgrupp, vilket gav publiken en yngre medelålder, och oss fler medlemmar. Megafonfestivalen, Södertälje FS var medarrangörer i Södertäljes festival för sina egna unga filmare mellan 10 och 19 år, den 17 november. Festivalen är öppen för alla bidrag. Filmerna programsätts och visas i tre olika visningsfönster, ett intressant program med variation visas samtidigt som ingen film är bortvald. 53 tjejers respektive 38 killars var filmer visades. Ungefär en tredjedel uppskattas ha invandrarbakgrund. Indiefilmaren Robert Lillhonga föreläste. Mellan besökare kom och gick under festivalens 3 timmar.

24 22 (38) FilmGala Norr FilmGala Norr hölls 25 september i Norrtälje och samlade 41 filmer och 195 ungdomar i publik i åldrarna upp till 20 år. Filmgalan var den andra i en planerad årligt återkommande satsning där Vallentuna startade 2009 och Järfälla står på tur Lättviktarna Lättviktsuttagningen till Novemberfestivalen arrangerades av Vallentuna kommun på uppdrag av Film Stockholm och hölls i samband med kommunens kulturfest den 27 augusti. 40 filmer deltog och filmarna var i åldrarna 5-15 år. Vårrullen Uttagningen till Novemberfestivalen i mellanvikt och tungvikt arrangerades som vanligt på Film Stockholms uppdrag av Xenter i Tumba 17 april. Deltog gjorde 49 filmer från 14 av länets kommuner. Könsfördelningen var jämn mellan de deltagande filmarna och festivalen besöktes av 420 personer. Ung 08 Film Stockholm deltog vid festivalen Ung 08 i Kungsträdgården i ett samarbete med Fanzingo och Palatset. I ett festivaltält fick ungdomarna handledning i att göra film med sina mobiler. 11 filmer färdigställdes men mellan 200 och 300 hängde i tältet och var engagerade, de flesta i åldrarna år och 80% av dem var tjejer. Kortfilmsklubbar Cinemat startade i september 2009 och under 2010 fortsatte kortfilmklubben med arrangemang på Bio Rio med stöd av Film Stockholm. 4 kvällar anordnades under vårterminen. Varje arrangemang visades ca. fem kortfilmer för en fullsatt salong, det var alltså 250 personer på Bio Rio under en kväll och sammanlagt 1000 besökare på Cinemat under Under sommaren då klubben hade uppehåll flyttade några ur klubbens ledning och några andra började nya skolor och valde att hoppa av. Efter försök med att omstrukturera organisationen lades föreningen ner. Några drivande personer i gruppen arbetar nu med att starta upp en liknande kortfilmklubb i Stockholm. För den yngre målgruppen har visningar arrangerats i samband med mediepedagogiska projekt och redovisats där Filminspelning i landstingets lokaler På Kulturnämndens uppdrag har Film Stockholm undersökt hur man kan göra landstingets lokaler tillgängliga för filminspelning. Film Stockholm har hand-

25 23 (38) lagt ärendet genom dels en fördjupning i filmbranschens behov och förutsättningar vid filminspelning, dels genom att skapa en dialog med representanter från landstingets fastighetsbolag Locum, vårdgivare samt andra förvaltningar inom SLL. Samtliga förvaltningar och bolag har inbjudits att anmäla kontaktpersoner för filminspelning samt att delta i ett möte för att diskutera förutsättningar för filminspelning i främst vårdlokaler. På mötet deltog representanter från de landstingsdrivna akutsjukhusen, Patientnämndens förvaltning, regionplanekontoret, SLSO, Locum samt landstingsstyrelsens förvaltning (LSF). Ett ärende(2010/393) med förslag på åtgärder för att förenkla rutiner vid inspelning i Landstingets lokaler skrevs fram och togs i Kulturnämnden i augusti, det går nu för vidare i behandling i fullmäktige. 2.3 Film i vården Redan 2009 fördjupades samarbetet med andra enheter på kulturförvaltningen, konstenheten och Kultur i vården. Genom att samarbeta vill vi bland annat öka möjligheterna till att visa konst-, kort- och dokumentärfilm i vårdmiljöer. Anita Hjelm har arbetat på deltid för att utveckla modeller för filmvisning samt olika projekt och filmpedagogiska aktiviteter riktade till patienter. Ett antal pilotprojekt har startats under Syftet är att på sikt kunna erbjuda fler filmkulturella upplevelser och eget skapande inom Kultur i vårdens ramar. Kulturnämnden avsatte 300 tkr speciellt för detta utvecklingsarbete Lekterapin, eget skapande med rörlig bild/förstudie Under september och oktober 2010 har de barn som besökt Astrid Lindgrens Barnsjukhus lekterapiavdelning fått prova på att själva göra film. Med hjälp av en enkel webkamera kopplad till en bärbar dator har 27 filmer producerats. Det är korta animationer gjorda av modellera och annat material från lekterapin. I några filmer har legobyggen och andra gubbar fått liv helt styrda av en ung regissör. Att få agera regissör och ta kommando och bestämma själv vad som ska hända i filmen är kanske extra viktigt för de barn som styrs av en längre tids sjukdom. Även barn med begränsad rörlighet, smärtpåverkan och andra funktionshinder har kunnat ta kommando över sin film. De unga regissörerna har varit mellan 6 och 15 år och deras filmer visar allvar, lekfullhet och humor. Drömslut på sjukhusvistelser, omtänksamma kompisar men också crazyhistorier och action har filmats. Att några av barnen bearbetat sina livssituationer i filmerna är tydligt men inget de direkt uppmanades till. Eva Valentin, den mediepedagog som genomfört projektet dukade fram material och lät sen barnen

26 24 (38) arbeta fram sina historier. Projektet initierades av Film Stockholm och genomfördes i nära samarbete med Pedagogiskt resurscentrum/astrid Lindgrens barnsjukhus samt Regionbiblioteket (alla inom Stockholms läns landsting). Att förankringsarbete och diskussionerna med lekterapin fick ta tid, drygt ett halvår, menar vi är en del i framgången. Vi hade en fördjupad inblick och förståelse för den speciella pedagogiska situation vi verkade i. Pedagogiskt resurscentrum betraktar arbetet som en modell för hur kulturarbetare kan tillföra resurscentret kompetens. En arbetsgrupp med representanter från de olika parterna ser nu över hur förstudien ska gå över till en mer permanent verksamhet och söker medel för finansiera för år Unga med ätstörningar På ätstörningskliniken MANDO i Huddinge genomför Film Stockholm en förstudie där sju inneliggande patienterna tillsammans gör en animerad film i cut-out teknik. De handleds av en professionell animatör, Frida Talik. Arbetet är upplagt ungefär som en studiecirkel med en träff i veckan, men den som vill kan arbeta med sina bilder mellan träffarna. Personalen menar redan nu att metoden fungerar utmärkt, man bryter av det fokus patienterna har på sin problematik. Många av patienterna är mycket kreativa och får utlopp för det i animationsarbetet. Vi avslutade projektet med en premiärvisning på filmen för alla patienter och personal den 14 december BUP Under året har vi haft samtal med olika enheter inom Barn- och Ungdomspsykiatrins slutna verksamhet på Sachsska om att starta ett likande projekt som det på Mando. I likhet med de andra Film i vården-projekten är det av stor vikt att utgå från det pedagogiska och psykologiska arbete som redan bedrivs i verksamheten för att det ska kunna bli en kontinuitet på de metoder vi tillför. Förarbetet innebär därmed en hel del research och diskussioner för att hitta rätt. Inom BUP är det nu ESS-skolan och Bedaverksamheten som är våra samtalsparter efter att en annan enhet tackat nej. Ambitionen är att starta en förstudie i början av Spridning av kvalitetsfilm till regionala institutioner. Under 2010 har diskussioner inletts med vårdgivare, filmdistributörer och agenter för konstfilmare. Samtliga parter är positiva till idén men för att kunna arbeta långsiktigt samt lösa upphovsrättsliga och ersättningsfrågor vid visning under längre perioder (jämfört med tex en konsthall) krävs ytterligare förbe-

27 25 (38) redande insatser och eventuellt utprovning av några olika modeller. Arbetet fortsätter I filmen PARADISET berättar den unga regissören Ahang Bashi rörande om sin persiska mormors försök att kommunicera med omgivning på det äldreboendet hon befinner sig på. Filmen är en utmärkt start för diskussioner om hur vården ska möta alla de äldre som av olika anledningar(språk, demens etc) har svårt att uttrycka sina behov. Filmen har genom FS visats för kontaktpersoner i landstingets jämställdhets- och mångfaldsnätverk. Klipp ur filmen visades också på de framtidsdagar SLL arrangerade för sin personal maj. Inom Kultur i vårdens ordinarie program visas film ute på vårdinstitutioner genom Bio-dax. Ett samarbete med BIO-DAX har etablerats för att undersöka hur man kan fördjupa filmvisningen genom uppföljande samtal. Filmerna visas främst inom geriatrik och psykiatri och arrangemangen måste givetvis utformas efter de olika förutsättningar som råder på respektive institution. Under december genomfördes två visningar med samtal på Österäng, en verksamhet för personer med psykoser Seniorfilm I utställningen ALLT VAR SÅ NYSS förmedlas Mobila dokumentärredaktionens projekt där äldre fick berätta sina egna historier i film och radiodokumentärer. Film Stockholm förfogar över utställningen som med sina många starka berättelser påminner om att de flesta har något viktigt att berätta. Ett förslag på en mobil modul av utställningen togs fram av en formgivare i början av 2010, men vår slutsats blev att den administration som utställningskoordination innebär är ett arbete som är för tidskrävande för FS i dagsläget. Med inspiration ur Allt var så nyss samt ett framgångsrikt animationsprojekt för seniorer i Eksjö har ett planeringsarbete för att låta seniorer berätta med bild och ljud startat. Samarbetspartners är Temabo, Järfälla kommun och preliminärt en landstingsdriven verksamhet för äldre i Haninge. Projektstart beräknas till första kvartalet Talangutveckling och växthusverksamhet Talangutvecklingen inom filmen i Stockholmsregionen fortsätter att blomstra och det går att se att Film Stockholms satsning på talangutveckling genom mötesplatsen Filmbasen börjar bära frukt på olika sätt. Fler och fler unga filmare söker sig till Filmbasens webbaserade community och under ett år har medlemsantalet stigit från 670 till över 1550 filmare. Under 2010 har 1610 personer deltagit i Filmbasens verksamhet.

28 26 (38) Unga filmare år Filmbasen arbetar aktivt med att rekrytera filmare mellan år genom workshops som Big Bang och Film 360 samt olika former av projektstöd. Under 2010 har vi varit i kontakt med ca 30 projekt av regissörer i denna ålderskategori och gett stöd till 16. Av dessa är 4 produktionsstöd, varav hälften är regisserade av kvinnliga regissörer. Resterande är teknik- och coachstöd, av vilka 7 är regisserade av kvinnliga regissörer och 9 av manliga. Vi försöker kontinuerligt ta möten med alla filmare vi finner spännande i denna ålderskategori, även om vi inte har möjlighet att stödja allas projekt. Detta för att kunna ge filmarna tips och råd för hur de kan gå vidare i sina filmkarriärer, både med sina projekt men också vad gäller deltagande i workshops och vilka filmutbildningar de kan söka. Detta har lett till att fler filmare än tidigare fortsätter att skicka in projekt till oss, trots att de tidigare fått negativa besked. Vi möter de yngre filmarna på flera stadier. Filmare som behöver hjälp att utveckla sina idéer, filmare som söker konkreta råd om branschen och filmare som aktivt söker projektstöd. Vi försöker sammanföra filmare i denna målgrupp och hjälpa dem utveckla ett nätverk med andra filmare. Detta har resulterat i att många av våra yngre idag samarbetar och hjälper till på varandras inspelningar, men också assisterar våra äldre filmare i större utsträckning än tidigare. Fördelningen mellan kort- och dokumentärfilm har varit jämn under 2010, men vi har sett en utveckling mot att allt fler kvinnliga regissörer i denna ålderskategori söker stöd för fiktionsfilm. Kvalitén på projekten i ålderskategorin varierar av kraftigt. Många som vänder sig till oss gör sin första film, andra i samma ålder har redan professionella producenter och stöd från större finansiärer som SVT och SFI. För att höja den generella kvalitén på filmer av regissörer i denna ålderskategori krävs mer resurser för långsiktig handledning och coachning, samt ett aktiv arbete med mer riktade workshops inom t.ex. manus och regi, där filmarna får möjlighet att utveckla sina projekt och färdigheter under en längre tid Semiprofessionella filmare upp till 30 år Flera av Filmbasens filmare har under 2010 vunnit nationella och internationella priser. Som några exempel går att nämna att Elisabeth Marjanovic Cronvalls INTE PANIK vann Bästa svenska kortfilm på Uppsala Kortfilmsfestival, Lisa James Larssons SMÅ BARN, STORA ORD kvalar bland tio nominerade filmare till bästa kortfilm 2010 på ACADEMY AWARD (OSCARS-galan) och Niki Lindroth von Bahrs TORD OCH TORD som har gått som en löpeld på den

29 27 (38) internationella animationfilmsvärlden och blivit uttagen till tävlan i Sundance Den särskilda satsningen på tre filmare årligen genom det s.k. Talangprogrammet, som startade 2008, börjar också få sina effekter på svensk långfilm i stort. Under 2011 kommer tre av programmets tidigare deltagare att långfilmsdebutera. Filmbasen drivs av Film Stockholm och Fanzingo med stöd av Stockholms läns landsting och Botkyrka kommun. Verksamhetsledare för Filmbasen är Film Stockholms konsulent Joakim Blendulf. Film Stockholms filmkonsulent är en drivande kraft i det nationella arbetet kring att stärka frågor kring svensk talangutveckling och kort- och dokumentärfilmsproduktion, detta genom sitt engagemang i produktionsgruppen i Regionala Resurscenters samarbetsråd. Dessutom har Film Stockholm genom sitt årliga engagemang på Nordisk Panorama och Nordic Forum (Nordens största pitchforum för dokumentärfilm) en god insikt och nätverk i den nordiska professionella filmkulturen. Filmbasen rankas numera som en av nordens mest spännande talangutvecklingsverksamheter. Filmbasen redovisas enligt avtal i egen verksamhetsberättelse till Botkyrka kommun den 1 april. Nedan följer redogörelse för aktiviteterna 2010: Projektstöd Ansökningar: 202 ansökningar om projektstöd till kort- och dokumentärfilm har inkommit. 47 procent av kreatörerna (producent, regissör, manusförfattare) i ansökningarna har varit kvinnor. Medelåldern bland alla sökande har varit 26 år. Projektstöd har fördelats med totalt kr, varav kr till 37 nya filmprojekt. Stöd fördelas i form av förmedling till professionella coacher, fria lån av teknik samt kontanta bidrag om max 25 tkr per projekt. Andelen kvinnliga regissörer i de beviljade projekten har varit 56 procent. Medelåldern bland de beviljade filmarna har varit 27 år. Projektstöd fördelas av Film Stockholm. Ytterligare 30 projekt har fått teknikstöd. Under 2010 delades 68 teknikstöd ut till ett totalvärde av ca kr. Av dessa var 39 projekt regisserade av kvinnliga regissörer och 29 av manliga. Internationella visningar: Av filmerna som har fått stöd av Film Stockholm har under året 47 filmer visats på nationella filmfestivaler. Dessutom har så många som 16 visats på internationella festivaler, däribland filmfestivalerna i Cannes,

30 28 (38) Berlin, IDFA (Amsterdam, världens största filmfestival för dokumentärfilm), Annecy (världens främsta filmfestival för animation), Abu Dhabi, Palm Springs, Los Angeles etc. Stora festivalframgångar: Filmare från Filmbasen har under året vunnit tungviktsklassen vid Novemberfestivalen med filmen MASKROS av Fanni Metelius. Elisabeth Marjanovic Cronvalls INTE PANIK vann Bästa svenska kortfilm på Uppsala Kortfilmsfestival, Lisa James Larssons SMÅ BARN, STORA ORD kvalar bland tio nominerade filmare till BEST SHORTFILM 2010 på Academy Award (OSCARS-galan) och Niki Lindroth von Bahrs TORD OCH TORD vann priset som bästa animation (och en prissumma på dollar!) på den stora internationella filmfestivalen i Abu Dhabi och dessutom blivit uttagen till Sundance. I början av året vann Karin af Klintberg och Jane Magnusson bästa dokumentärfilm på Guldbaggegalan med filmen EBBE- The Movie och dessutom nominerades Axel Petersén för kortfilmen A GOOD FRIEND OF MR WORLD. Utöver bör nämnas att Zanyar Adami och David Herdies vann publikens pitchpris på världens största och viktigaste pitchforum för dokumentärfilm på filmfestivalen IDFA i Amsterdam Workshops och kurser Olika workshops: Under året har vi genom Filmbasen satsat hårt på att öka de unga filmarnas kompetens på en rad olika områden: regimetod, pitch, paketering, strategier för finansering, nätverksbyggande, entreprenörskap, kreativt användande av den nya tekniken etc. Vi vill stärka och förbereda filmarna att möta den professionella världen och har under året haft flera lyckade workhops. Bland genomförda workshops är Pitchwork: en kurs som förfinar kursdeltagarnas pitchkunskaper och ger dem större möjligheter att lyckas men sina finansieringar gentemot Sveriges Television och Svenska Filminstitutet. Av deltagarna på kursen har flera redan fått större finansiering från professionellt håll. Processledare har varit Anna-Maria Kantarius, en av Nordens mest intressanta nya producenter., Andra workshopar som hållits under året är Regiworkshop, projektutvecklingsworkshopen FILM 360, teknikworkshopar såsom BASELAB Deltagare: Totalt har ca 138 unga filmare deltagit i workshops och kurser på Filmbasen, varav 52 % är kvinnliga deltagare. Medelåldern bland de deltagande filmarna var 26 år Talangprogrammet Talangprogrammet fortsätter: Starten av det nya Talangprogrammet 2008 rönte stor uppmärksamhet i filmbranschen. Fyra särskilt intressanta unga fil-

31 29 (38) mare har även i år deltagit i denna stipendiebaserade, årslånga workshop inom vilken de utvecklat sina konstnärs- och entreprenörskap samt filmprojekt i olika genrer. Aktiviteterna under året har bl.a. bestått i deltagande i seminarier (bl.a en masterclass med Gus van Sant), arrangerade möten med branschföreträdare (bl a SFIs konsulenter) samt återkommande interna möten med genomdrag av material tillhörande projekt i utveckling. Talangprogrammets huvudcoach har även 2010 varit Anne-Marie Söhrman Fermelin, tidigare kortfilmskonsulent på Svenska Filminstitutet. Årets fyra talanger har varit Angela Bravo, Maja Borg, Per Hanefjord och Anders Jedenfors. Bergmanveckan: I samband med filmfestivalen Bergmanveckan på Fårö genomfördes i samarbete med Film på Gotland en talangträff med ett tjugotal unga filmare från hela landet. Bl.a. var de unga filmarna med på en Masterclass med regissören Linn Ullsman, årets internationella huvudgäst på festivalen. Talangprogrammet ger resultat: Under 2011 kommer tre av programmets tidigare deltagare att långfilmsdebutera. Axel Petersén, Ester Martin Bergsmark och Tora Mårtens har alla fått stöd från Svenska Filminstitutet att genomföra sina långfilmer med projekt som de utvecklade under talangåret. Talangprogrammets deltagare lyckas alltså debutera inom loppet av två år efter avslutat talangprogram, vilket i sammanhanget måste räknas som ovanligt korta utvecklingsperioder Filmbasen.se Medlemsantalet stiger: Satsningen på hemsidan filmbasen.se, ett community för de unga filmarna i Stockholms län som invigdes den 15 februari 2009, har gjort att ännu fler filmare söker sig till vår verksamhet. Under ett år har medlemsantalet stigit från 670 till över 1550 filmare. Det ökade antalet medlemmar har gjort att verksamheten blivit mer attraktiv för målgruppen och att våra evenemang får fler och fler besökare. Fyralänssamverkan: Den 2 december 2010 lanserades en uppdatering av Filmbasen.se där även filmare från Sörmland, Västmanland och Örebro kan ansluta sig till Filmbasens community som del i fyrlänssamverkan.

32 30 (38) Resurskarta för den professionella branschen: I samverkan med Filmregion Stockholm Mälardalen planeras 2011 även för att plattformen också ska omfatta branschföretag och produktionsbolag i Mälardalen Entreprenörskap Coacher: Jämte konstnärligt utvecklande verksamhet och fördelning av projektstöd har ökat fokus lagts på utveckling av entreprenörskapet och branschnätverken bland unga filmare. Navet i verksamheten är det nätverk av professionella coacher som Filmbasen samordnar och förmedlar stöd till filmprojekten, vilket även genererar arbetstillfällen till professionella filmarbetare. Under 2010 har ytterligare ca fem coacher knutits till Filmbasen. TRANSIT: Under året har Filmbasen anslutits som filmnod till inkubatorprojektet Transit som hittills har gett möjlighet för två filmföretag en utvecklingsplats under Filmföretagen är TITTA och TJOCKISHJÄRTA. Under 2011 ska även filmföretaget ROBOTA anslutas. EU-projekt: Film Stockholm ingår i ett projekt finansierat genom EU:s regionalfond, kallat Moving Pictures Stockholm-Mälardalen, tillsammans med Filmregion Stockholm-Mälardalen. Samarbetet innefattar talangutveckling, entreprenörskap och en utveckling av Filmbasen.se som en regional resurskarta. För 2010 fanns en målsättning att FRSM och FS gemensamt skulle försöka attrahera den privata filmbranschen genom intresseorganisationen RESURS att få till stånd ett sk. teknikchecksystem. Branschen har ställt sig kallsinnig till att subventionera teknikcheckar för den yngre målgruppen. Förklaringen är troligtvis att teknikbranschen befinner sig en omställningsfas från analog till digital film och att man anser att man bör prioritera högre lönsamhet och inte utvecklingsfrågor i nuläget Visningar och stipendier Spektra:DOX stafettfilm i Mälardalen: I samarbete med övriga resurscenter för film i Mälardalen och med stöd av Filmregion Stockholm-Mälardalen genomfördes ett stafettfilmsprojekt i vilket fem filmare från respektive län fick medel att göra en 13 minuter lång dokumentärfilm. Projektet kommer att premiärvisas på Tempo Dokumentärfestival i mars 2011 och kommer även finnas samlat på en dvd. NEW.DOC: För andra året fördelades produktionsstipendiet NEW.DOC 25 tkr till bästa korta dokumentärfilm, vinnare Ahang Bashi med filmen PARA- DISET, än en gång i samarbete med Tempo dokumentärfestival, SFI och Fol-

33 31 (38) kets Bio. Till tävlingen anmäldes 28 filmer. Priset kommer att utdelas även på Tempo Kunskapsmedia Film Award: I samarbete med den institutionella distributören Kunskapsmedia har Film Stockholm tagit initiativet till ett nytt produktionsstipendium 25 tkr till en angelägen filmidé som kan genomföras och sedan användas i ett pedagogiskt sammanhang. Totalt anmäldes 9 filmidéer års pris tilldelades Jimmy Olsson för filmidén FÖRTRÄNGD. Stockholmsdiamanten: I samarbete med Filmcentrum Stockholm delar Film Stockholm ut ett produktionsstipendium till nya talangfulla filmare till och med 26 år. Stipendiet fördelas i samband med Vårrullen filmfestival till vinnande filmer i klasserna mellanvikt, 10 tkr, och tungvikt, 25 tkr samt lån av teknisk utrustning för motsvarande summa. Stipendiet skall användas till att producera en ny kortfilm. Tungviktspriset gick till Johanna Paulsdotter Löfstedt och Valentina Chamorro för filmen HARDSHIP. Priset i mellanvikt gick till Firat Azizoglu Canbulat för ETT BRINNANDE LJUS. 2.5 Omvärldsbevakning och information I april 2010 tillsattes en tjänst som informatör/kommunikatör. Tjänsten har två fokusområden, intern kommunikation och extern synlighet Intern kommunikation Personalen på Film Stockholm sitter på två olika arbetsplatser, utöver Kulturförvaltningen där vi också tillbringar viss tid för möten, post och administrativa ärenden. Varje konsulent arbetar relativt individuellt med ansvar för egna områden, mot ett mycket stort län med både förort, glesbygd och innerstad. Vi arbetar mot olika åldersgrupper och har egna nätverk inom våra målgruppers intresseområden. Vissa tjänster är dessutom knutna till flera uppdragsgivare. Under året har mycket arbete lagts på ökad samhörighet, stolthet och informationsutbyte, samt rutiner för dokumentation. Produktionen av nyhetsbrev, Filmbasens som ges ut 1-2 gånger/vecka och Film Stockholms som ges ut ca 1 gång/månad är nu effektiviserade och samordnade. Våra prenumeranter får en mer sammanhållen bild av verksamheten, och fler goda nyheter når ut. Informatörerna på Kulturförvaltningen fungerar som erfarna bollplank i mer övergripande frågor som rör t ex varumärke, upphandlade underleverantörer, kommunikationsplanering mm. Nyheter från Film Stockholms verksamhet

34 32 (38) sprids vidare genom Kulturförvaltningens webbplats och nyhetsbrev. Informatörerna ingår också i två större nätverk: webbrådet och länsinformatörerna. Informationssäkerheten har ökat genom att strukturera vårt informationsmaterial bättre under vår gemensamma server som alla i Hornstull kommer åt, och som automatiskt säkras genom back-up. På så vis riskerar vi inte att förlora viktigt material, kontaktuppgifter eller nedlagd tid om individuella datorer kraschar, eller medarbetare blir långtidssjuka. Det är dock fortfarande ett problem att denna server inte nås från Filmbasen, vilket försvårar gemensamma rutiner för samtliga medarbetare Extern synlighet Skillnad mot tidigare år är att kommunikationen nu är mer riktad och uppsökande och därigenom gör det lättare för mottagaren. Konkret synliggörs verksamheten externt genom våra egna kanaler i form av webbar och nyhetsbrev, pressutskick, tips till branschfolk och journalister, personliga kontakter på festivaler, nätverksbyggande i branschen och annonsutbyten. Informatören står också för leverans av nyhetstext eller nyhetstips till webbplatser och nyhetsbrev som Subtopia, kommuner vi arbetar i nära kontakt med, Kulan, Filmnyheterna SFI mfl. Att placera projektdokumentation och filmer i nya sammanhang är ett annat sätt att sprida vår verksamhet, utan kostnad. Till exempel har filmerna från Gazaprojektet också visats på Södra teatern och ABF, som ett uppskattat komplement till ämnesspecifika arrangemang och kortfilmer från Filmbasen har visats som förfilmer vid biografvisningar. Tempot i produktionen av egna nyheter har under året höjts och vi kan stolta visa upp bra projekt och filmer, vi är en röst i debatter om t ex mediepedagogik och jämställt produktionsstöd, samt ger vi ökad synlighet till våra samarbetspartners där vi finner det lämpligt. Genom detta sprider vi bilden av Film Stockholm och Filmbasen som en trovärdig röst och en drivande aktör i filmsektorn. Genom kontinuerlig uppdatering av våra webbar och redaktionellt arbetet med att sammanfatta Film Stockholms tioåriga verksamhet i en jubileumsskrift, arbetar vi med att formulera visioner inom respektive område, se över vårt bildmaterial (både still och rörligt) och sammanfatta lyckade projekt kryddade med namnstarka citat och bra statistik.

35 33 (38) Nationella och internationella nätverk Ett annat fokusområde har varit att arbeta med att utöka vårt nätverk och knyta bra kontakter närmare oss. Syftet är att skapa fler samarbeten som kan möjliggöra spännande projekt, initiera erfarenhetsutbyte, verka för bredare rekrytering av medlemmar till Filmbasen och fler visningsmöjligheter för de filmer vi ger stöd till, utan att det kostar oss så mycket. Som informationsansvarig i Yo!BaNa har informatören arbetat för att ta fram projektets logga, författa kommunikationsplan, skapa plattformar för lagring och utbyte av information, sprida rutiner och riktlinjer för den gemensamma kommunikationen, samla presskontakter, sprida nyheter och samla pressklipp. Informatören ingår i projektets Operative Management Team och är sammankallande i Communication group och har deltagit i ett antal möten. Genom deltagande vid Bergmanveckan på Fårö för att synliggöra det årliga Talangmötet och möta Film Gotlands personal som också är en part i EUprojektet Yo!BaNa hoppas vi att kunna skapa mer synlighet och samarbeten under denna vecka. På Nordisk Panorama i Bergen knöts kontakter med andra regionala resurscentra och nordiska samarbetspartners och informatören deltog i Filmkontakt Nords årliga möte Under 2010 har vi välkomnat studiebesök från Huddinge kommuns projekt MIRA ett program för unga nyanlända flyktingar. Mira erbjuder en treveckors kurs med syfte att deltagarna ska lära känna olika kulturorganisationer, få intresse för att uttrycka sig kreativt, öppna dörrar socialt och därigenom bryta isolation och ensamhet. Besökarna har fått en introduktion till Filmbasen och Subtopia, sett film och fått med sig information och kontaktuppgifter för att de lätt ska hitta tillbaka om de i framtiden vill uttrycka sig genom film, eller gå någon av Filmbasens kurser. Ett annat internationellt besök uppstod genom ett samarbete med grekiska ambassaden och SFI. Under en vecka i november (mitt under pågående filmfestival) välkomnade vi två unga grekiska filmregissörer och besökte tillsammans med dem SFI, DI, Bonniers Konsthall och Subtopia. Vi visade deras filmer på Filmbasen och skapade ett möte med svenska filmare.programmet var mycket uppskattat och gav en god anledning att träffa personer på SFI och bland annat diskutera jämställt filmstöd och framtida aktiviteter under Bergmanveckan. Genom att ta fram FILMBASENKORTET ett medlemskort för Filmbasens medlemmar har vi haft en anledning att kontakta en rad branschaktörer och

36 34 (38) Diarienummer: informera dem om vilken oerhört bra målgrupp Filmbasen besitter och vilken bra verksamhet vi har. Den 16 november lanserades kortet under en festlig kväll med erbjudanden från Stockholms Filmfestival, Cinemateket, biograferna Rio och Zita samt filmtidningarna FLM och Cinema. Kortet har snabbt gjort succé och vi ser fram emot att utveckla fler samarbeten under Kampanjen HJÄRNKOLL utlyser en filmtävling för att gestalta och bryta fördomar mot människor med psykiska funktionshinder och lockades att annonsera på filmbasen.se för att nå våra medlemmar. Genom annonsering med rörlig toppbanner får de maximal uppmärksamhet från sajtens besökare, och vi får en välkommen intäkt till vår informationsbudget. Vi jobbar nu på fler liknande samarbeten. Ambitionen för 2011 är att inte bara informera utan fortsätta att kommunicera med syfte att beröra och skapa möten. 3 Ekonomi Film Stockholm har under 2010 omsatt 7,639 mnr kronor vilket är en ökning med 1,9 mnr kr jämfört med Den stora ökningen hänför sig huvudsakligen till Young Baltic Narratives och de därför beviljade medlen från SLL, RTK, Länsstyrelsen och EU/Central Baltic. Medlen från Svenska Filminstitutet ökade också med 300 tkr. 3.1 Intäkter Intäkterna för 2010 har varit fördelade enligt nedan. Part Tkr SLL/KUN Kommunala medel Svenska Filminstitutet EU-medel Arbetsmarknadsmedel 330 Övriga intäkter 51 Summa Anslagen från Kulturnämnden vid Stockholms läns landsting avser stöd till Film Stockholms samlade verksamhet inom resurscentret inklusive Filmbasen samt ett särskilt anslag till Film i vården om 300 tkr, Yo!BaNa om 160 tkr och Fyrlänssamverkan om 50 tkr.

37 35 (38) Diarienummer: De kommunala medlen kommer från Botkyrka kommun 800 tkr för Filmbasen och Stockholms kommun 306 tkr i samfinansiering av filmkonsulenttjänst. Näringspolitiska medel har genererats från arbetsförmedlingens lönebidrag och LSF om 330tkr och avser en tjänst som informationsassistent. Filmregion Stockholm Mälardalen finansierade en deltidstjänst på Filmbasen med 200 tkr inom EU-projektet Moving Pictures Stockholm Mälardalen. Film Stockholm medfinansierade projektet med 1 mnkr inom sin ordinarie budget. 3.2 Kostnader Kostnaderna för 2010 har varit fördelade enligt nedan. Kostnad Tkr Personal Uppdragstagare 408 Verksamhet Administration, oh 928 Summa Kostnader per verksamhetsområde En verksamhetsindelad redovisning med personalkostnaderna fördelade på respektive verksamhet ser ut som följer. Mediepedagogisk verksamhet Film i vården 287 Visning och spridning 500 Talangutveckling och växthus Personal Film Stockholm har under 2010 omsatt 8,7 årsverken fördelade på filmpedagogisk verksamhet 1, visning och spridning 0,4, Film i vården 0,4, talangutveckling och växthusverksamhet 1,8, verksamhetsledning och utvecklingsfrå-

38 36 (38) gor 1, information 0,8 årsverke. Inom EU-projekten arbetar 1,3 på projektanställning. Därtill kommer 1 årsverke som utvecklingsanställning samt konsulter, uppdragstagare och coacher inom mediepedagogik och växthus 1 årsverke. Under året har Ulf Andersson-Greek varit fortsatt tjänstledig och Kerstin Olander tjänstgjort som tf verksamhetsledare. 4.1 Personalstruktur Verksamhetsledare, konsulent för filmkulturell utveckling 100% Ansvar för organisation, ekonomi, personal, enhetschef inom landstingets kulturförvaltning. Ansvar för filmkulturella utvecklingsfrågor och samordning inom/mellan kommuner. Tjänsten innehas av Kerstin Olander. Projektledare för Filmbasen/konsulent för kort- och dokumentärfilm 100% Ansvar för Film Stockholms stöd till kort- och dokumentärfilm och verksamheten vid Filmbasen inklusive program för utveckling av talanger. Tjänsten innehas av Joakim Blendulf. Konsulent för film- och mediepedagogisk verksamhet 100% Tjänsten är ett samarbete med Stockholms stad. Tjänsten innehas av Fredrik Nordbladh. Projektledare Film i vården 40% Initiering av projekt i olika vårdmiljöer samt uppföljning och utvärdering av dessa. Tjänsten innehas av Anita Hjelm Konsulent för visning och spridning 40% Utveckling av länets biograffrågor inklusive seminarieverksamhet och branschkontakter. Tjänsten innehas av Anita Hjelm. Informatör/kommunikatör 80% Från den 1 april har Karin Ekberg ansvarat för intern och extern information och kommunikation. Teknisk handledare 80% Samordning av teknik vid Filmbasen och Film Stockholms övriga verksamhet samt ansvar för utlåning och teknisk coachning. Tjänsten innehas av Dan Robert Andersson. Projektledning Yo!BaNa 75% Samordning av den svenska pedagogiska insatsen samt samordning av aktiviteter och administration av hela projektets genomförande i de fem regionerna. Tjänsten innehas av Lotti Fred.

39 37 (38) Projektassistent Moving Pictures 50% Samordning av aktiviteter och administration av EU-projektet vid Filmbasen. Tjänsten innehas av Julia Lindström. Informationsassistent 100% I ett samarbete med Arbetsförmedlingen kultur har Agneta Braxell innehaft en utvecklingsanställning som informationsassistent. Frilansande medarbetare, 1 årsverke Inom de mediepedagogiska projekten anställer Film Stockholm ett antal frilansande mediepedagoger och vid Filmbasen arbetar ett antal coacher och handledare för kortare uppdrag. Inom Yo!BaNa har vi en ekonomisk projektledare på halvtid. 5 Avslutande reflektion Arbetsåret 2010 har varit väldigt framgångsrikt för Film Stockholm. Samarbetet med Stockholms stad har utvecklats. EU-projektet Young Baltic Narratives har inletts och visat sig vara ett starkt koncept som verkligen fått stort genomslag. Film i vården har utvecklats i samverkan med flera vårdgivare och blivit en succé som innebär efterfrågan på fler insatser. De medel som tillkommit till film i vården och Yo!BaNa har inneburit fler anställda och en än större arbetsinsats. I Stockholms län finns fler än barn och unga och en enorm efterfrågan på Film Stockholms tjänster. För att kunna motsvara den efterfrågan skulle vi behöva ha åtminstone en ytterligare tjänst inom det mediepedagogiska området. Filmbasen attraherar allt fler filmare och med tanke på att antalet medlemmar och deltagare i våra verksamheter mer än fördubblats på ett år tyder detta på att vi går åt rätt håll, men också att utvecklingen i regionen går spikrakt uppåt. Vi har stärkt utvecklingen av nya filmare och varit framgångsrika med de koncept som utvecklats i våra workshops och kurser. Många av de filmare som fått stöd eller gått kurser har gått bättre rustade in i det professionella och haft större chanser att hävda sig i den hårda konkurrensen. Våra filmare har haft stora framgångar på filmfestivaler, både nationellt och internationellt och det börjar pratas om ett stockholmskt filmunder inom kort- och dokumentärfilmen. Det ökade trycket på Filmbasens verksamhet gör att organisationen idag presterar på bristningsgränsen och skulle behöva ytterligare en filmkonsulent för att motsvara de behov som finns hos målgruppen. Vi har också ett viktigt momentum för att professionalisera kort- och dokumentärfilmen i Stockholm- Mälardalsregionen. Våra unga filmare har redan tagit plats i filmens finrum,

40 38 (38) nu behöver de möjligheter att fortsätta utvecklas som professionella filmmakare! 5.1 Visioner Film Stockholm verkar i den mest dynamiska regionen där flest filmare är verksamma. Vi vill fortsätta att utveckla våra verksamheter inom alla områden för att bättre svara mot behoven i länet och de önskemål och förfrågningar vi möter. Detta kräver en större organisation och ekonomi och den viktigaste frågan är att finna former för att finansiera en utvecklad verksamhet. Detta kan lösas genom starkare kommunala insatser och samverkan med branschen men det behövs också ökat stöd från staten och landstinget. Vår förhoppning är att en dialog skall starta i vår region för att utveckla samverkan mellan stat, landsting och kommunerna om målen och strategierna för kulturen. Genom en sådan dialog tror vi att kulturlivet kommer att stärkas och att de samordnade resurserna ska kunna utnyttjas på bästa sätt. Under den kommande tioårsperioden arbetar vi för att alla kommuner ska ha digitala hus som fungerar som mötesplatser, och att samverkan sker vid dessa mötesplatser med lokalt kulturliv och med andra konstarter än film. Kvalitetsfilm ska kunna visas i alla delar av länet och ungas egna filmer visas på lokala biografer. Film visas också på andra visningsplatser som museer, inom vården, under broar. Festivaler och filmklubbar finns över hela länet och vänder sig till olika åldrar och målgrupper. Om tio år hoppas vi ha kapacitet att vända oss till alla åldrar och nå ut i olika verksamhetsområden inom utbildning, fritid och vård. Våra kommunkontakter har utvecklats och stärkts och mediekompetens är ett vardagligt inslag i all undervisning. Vi fortsätter stödja och utveckla det mediepedagogiska arbetet inom nya områden och för nya målgrupper. Om tio år hoppas vi att vår roll inom produktionsområdet har stärkts och vi arbetar med kunskapsbyggande, talangutveckling, cross media och entreprenörsutveckling. De filmare som börjat sin bana inom Filmbasen kan gå vidare inom branschen, i alla genrer och format, genom vår samverkan med Filmregion Stockholm - Mälardalen, Svenska Filminstitutet och filmbranschen. Med detta scenario för ögonen tror vi de kommande tio åren blir roliga, inspirerande och framgångsrika.

Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands

Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands - KUN 2009-09-15, p 4 KUN 2009/536 Handläggare: Kerstin Olander Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205 Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-07 Vår referens Malena Sandgren Enhetschef KBU Tjänsteskrivelse Förslag till Skolbioplan KN-KFÖ-2013-01205 Sammanfattning Kulturförvaltningen inrättar

Läs mer

GENOMFÖRD PÅ UPPDRAG AV STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS KULTURFÖRVALTNING OCH FILM STOCKHOLM 2008

GENOMFÖRD PÅ UPPDRAG AV STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS KULTURFÖRVALTNING OCH FILM STOCKHOLM 2008 FILM- OCH MEDIEPEDAGOGISK KARTLÄGGNING AV STOCKHOLMS LÄN GENOMFÖRD PÅ UPPDRAG AV STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS KULTURFÖRVALTNING OCH FILM STOCKHOLM 2008 RAPPORTFÖRFATTARE: LOTTI FRED INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Läs mer

att fastställa verksamhetsberättelse 2013 för Film Stockholm enligt förvaltningens

att fastställa verksamhetsberättelse 2013 för Film Stockholm enligt förvaltningens P6- KUN 2014-03-p6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-25 Diarienummer: KUN 2014/130 Handläggare: Joakim Blendulf Film Stockholms verksamhetsberättelse 2013 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Antirasistiska Filmdagar 2015 - en filmfestival för unga med fokus på mänskliga rättigheter

Antirasistiska Filmdagar 2015 - en filmfestival för unga med fokus på mänskliga rättigheter Antirasistiska Filmdagar 2015 - en filmfestival för unga med fokus på mänskliga rättigheter Antirasistiska Filmdagar är en årligen återkommande filmfestival med fokus på mänskliga rättigheter. Vi arrangerar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...

Läs mer

godkänna rapporten av utvecklingsprocessen för Kultur för barn och unga

godkänna rapporten av utvecklingsprocessen för Kultur för barn och unga Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-08-27 Vår referens Hanna Sjöberg Enhetschef Kultur för barn och unga Hanna.sjoberg@malmo.se Tjänsteskrivelse Utvecklingsprocess Kultur för barn och unga

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! 1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015 1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare. Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren

Läs mer

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick FÖRORD Denna skrift är en utvärdering av projektet Språkglädje och läslust 2007-2010 och en avstamp för att jobba vidare med läsfrämjande insatser. Projektledare:

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Slutrapport minfritid.nu 2013

Slutrapport minfritid.nu 2013 Slutrapport minfritid.nu 2013 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNIGNEN Kulturavdelningen 2013 Uppdrag och bakgrund Bakgrund 2011 genomförde sex kommuner och Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting

Läs mer

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se 2015/2016 Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till föräldrar. Den innehåller

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212

Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-06-16 1 (9) HSN 1405-0623 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, p 5 Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Film Stockholm 10 Ar!

Film Stockholm 10 Ar! 00:02:02 Redaktion: Nils-Thomas Andersson, Karin Ekberg Foto: där inget annat anges, Film Stockholm Tryck: Danagårds grafiska 2011 Grafisk form: ETC Kommunikation AB Stockholm februari 2011 00:03:03 Film

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2011-2012 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016 Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 25 augusti 2015 Lokal

Läs mer

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun 2010-2015

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun 2010-2015 Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun 2010-2015 Barn- och ungdomskulturplan Gullspångs kommun Gullspångs kommun har reviderat sin barn- och ungdomskulturplan och den nya planen sträcker sig

Läs mer

Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012

Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 1 För folkhälsoarbetetinnehållsförteckning FÖR FOLKHÄLSOARBETETINNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING... 3 FOLKHÄLSOARBETETS ORGANISATION... 3 FOLKHÄLSOINSATSER UNDER

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete 1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Granskning av kultur- och fritidsverksamheten

Granskning av kultur- och fritidsverksamheten www.pwc.se Revisionsrapport Lisa Åberg Granskning av kultur- och fritidsverksamheten Torsås kommun Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning... 1 1.4. Metod... 1

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Munspelets fritidshem Ansvarig: Eva Persson, rektor LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2014-15 Vår vision: Vi ger våra barn och elever trygghet så

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom

Läs mer

Enhetsplan 2016. Biblioteket

Enhetsplan 2016. Biblioteket Enhetsplan 2016 Biblioteket 2 Innehållsförteckning 1 Biblioteket...3 1.1 Verksamhetsområde 9: Bibliotek, kultur och fritid (inklusive fritidsgårdar)...3 1.1.1 Verksamhet och syfte...3 1.1.2 Verksamhetens

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer

Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap?

Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap? Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap? Projektanordnare: Bibliotek, bildning och media, Kultur Skåne 232100-0255 Projektledare: Karin Ohrt och Ann Lundborg, Bibliotek,

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Dokumentation temagrupp: Kultur i skolan Första mötet 4 juni 2012

Dokumentation temagrupp: Kultur i skolan Första mötet 4 juni 2012 Dokumentation temagrupp: Kultur i skolan Första mötet 4 juni 2012 Samtalsledare, Daniel Eriksson, Örebro kommun Dokumentatör: Jerry Eriksson, Örebro läns landsting Dokumentation FAKTA Vad säger utvecklingsområdena

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun x Skolinspektionen Beslut Sandvikens kornmun kommun@sandviken.se Beslut för förskola i Sandvikens kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Lära med film

Lära med film 2019-2020 Lära med film OM FILMREGION SYDOST Filmregion Sydost är ett av nitton regionala resurscentrum för film i Sverige och verkar på uppdrag av Region Blekinge, Region Kronoberg och Region Kalmar län,

Läs mer

Alla barn har rätt till kultur

Alla barn har rätt till kultur Alla barn har rätt till kultur Artikel 31 i FNs barnkonvention erkänner barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Denna rätt ska respekteras och främjas. Kulturell och konstnärlig

Läs mer

Framtidens biograf utanför storstaden

Framtidens biograf utanför storstaden Framtidens biograf utanför storstaden Biografkonferensen i Hudiksvalls Folkets Hus den 3 september 2008 genomsyrades av framtidstro, förhoppningar och ett utökat samarbete mellan biografägare, ideella

Läs mer