EXAMENSARBETE. Balansering av produktions- och kundorientering för att minska ledtider. En studie inom processindustrin.

Transkript

1 EXAMENSARBETE Balansering av produktions- och kundorientering för att minska ledtider En studie inom processindustrin Johanna Engelmark Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Abstract This Master s thesis has been performed at Minelco AB, a company selling minerals customised for industry. The production of these minerals is process-based with long set-up times. But due to customers increased demands for shorter lead times, the company needed to review their inventory holding and thus find necessary changes. These necessary changes led to questions whether the products should be manufactured to order or to stock in order to meet the customers requirements. Therefore, the aim of this study led to an investigation of how a company with process-based production could balance production-oriented and customer-oriented production strategies in its operations in order to meet the demand for shorter lead times without increasing the costs. Hence, the focus of the study was further to determine the inventory levels for each selected product at the company. The methods used in this study were literature review, observations and interviews. In addition, production and delivery data were collected from the company s production and delivery schedules. The theories, which the analysis is based upon, were within the areas of production strategy and inventory management. Literature concerning process industry was also examined in order to understand the special features of this kind of industry. Three different classes of products were identified by an ABC-analysis. Together with this analysis and the customer requirements on the products, different production strategies were identified. Thereafter, appropriate stock levels were calculated and presented. Finally, the results of the study showed that a company can use different production strategies for different products. Based on the ABC-analysis, production strategy should be determined for the most important products first. Different strategies will highlight different management requirements for different product groups and hence identify how much cubic and space each product need in the inventory/production so that specific requirement on shortened lead times can be met for all products. i

3 Sammanfattning Detta examensarbete har utförts på Minelco AB, ett företag som säljer industrianpassade mineraler. Produktion av mineraler är processbaserad med långa omställningstider vid byte av produkt i produktionen. Ökade krav på korta ledtider medförde för företaget att lagerhållningen behövde ses över. Detta medförde i sin tur funderingar kring om produkter skulle tillverkas mot lager eller mot order för att kunna tillgodose kundernas olika önskemål. Syftet med examensarbetet blev därför att undersöka hur ett företag med processbaserad produktion kan balansera produktionsorienterad respektive kundorienterad produktionsstrategi i sin verksamhet för att tillfredsställa kravet på kortare ledtider utan att öka kostnaderna. Fokus i studien blev även att bestämma vilka lagernivåer respektive produkt skulle ha. De metoder som har använts för att utföra examensarbetet är litteraturstudier, observationer samt intervjuer. Utöver detta har produktions- och leveransdata samlats in från de produktions- och leveransplaner som företaget använder. De teorier som examensarbetet utgått ifrån är inom områdena produktionsstrategi och lagerstyrning. För att få förståelse för processindustrins speciella karaktär har även detta område granskats. Genomförd analys av produkterna, i form av en ABC-klassificering, har gett upphov till tre olika produktklasser. Utifrån de krav kunderna ställer på produkterna och de data som samlats in har produktionsstrategier bestämts för respektive klass varefter lämpliga lagernivåer har beräknats och presenterats. Studien visar slutligen att det är möjligt för ett företag att använda sig av olika produktionsstrategier för olika produkter. Utifrån de klasser en ABC-analys ger upphov till bestäms produktionsstrategi för de, för företaget, viktigaste klasserna först. Genom att använda sig av olika strategier tillåts de produkter som anses viktigast få mer plats i lagret/produktionen och uppsatta krav på minskad ledtid kan tillmötesgås för alla produkter. ii

4 Förord Detta examensarbete utgör den avslutande delen av min civilingenjörsutbildning inom industriell ekonomi vid Luleå Tekniska Universitet (LTU). Det har varit en väldigt lärorikt tid och jag vill passa på att tacka alla de som ställt upp och bidragit på olika sätt under hela examensarbetets gång. Jag vill dock speciellt tacka min handledare på LTU, Diana Chronéer, för allt bollande av idéer samt värdefulla kommentarer. Ett stort tack riktas även till min handledare på Minelco AB, Peter Erkki, som bidragit med information och erfarenheter, samt värdefulla reflektioner. Tack även till Michael Lindman på Minelco AB för ditt peppande. Nu när examensarbetet är färdigt kan jag med glädje se tillbaka på studierna vid LTU, det var kul så länge det varade men nu väntar en ny era i mitt liv. Luleå, oktober 2011 Johanna Engelmark iii

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Problembakgrund Problembeskrivning Syfte Avgränsningar Metod Studiens metodval Studiens tillvägagångssätt Litteraturstudie Datainsamling Validitet och reliabilitet Teoretisk referensram Processindustri Produktionen Produkterna Produktionsstrategi Produktion mot order Produktion mot lager Lagerstyrning ABC-analys Säkerhetslager Beställningsstrategier Orderkvantitet Minelco Historia Verksamhet Magnetit Nulägesbeskrivning Produkter Orderhantering och produktionsplanering Produktionsprocessen Produktionsstrategi Lagerhantering iv

6 5.4.1 Råvarulager Färdigvarulager Analys Produktklassificering Produktionsstrategi Kundönskemål Lagerhantering Lagernivåer Summering av kapitlet Slutsatser och rekommendationer Studiens generaliserbarhet Diskussion Källförteckning Bilaga 1. Intervjustruktur Produktionsanställda Bilaga 2. Intervjustruktur Produktionschef Bilaga 3. Leveransplaner Bilaga 4. Orderfrekvens Bilaga 5. ABC-analys Bilaga 6. Beräkning av säkerhetslager Bilaga 7. Beräkning av beställningsstrategier Bilaga 8. Beräkning av orderkvantitet v

7 1 Inledning I detta kapitel ges en inledning till examensarbetet där läsaren får ta del av bakgrund och problem inom examensarbetets område, samt syfte och avgränsningar. Ordet logistik är flera hundra år gammalt men är numera en term med många olika betydelser. Många förknippar detta ord med transporter och lager, vilket också är den traditionella synen på logistik. För företag har det alltid varit viktigt att kunna leverera sin produkt till kunden inom en rimlig tid, vilket förr klarades genom att produkterna lagerhölls. I takt med att det blev tuffare ekonomiska tider i många branscher i slutet av 60-talet och i början av 70-talet (bland annat oljekrisen) började många företag fundera på hur de kunde minska kostnaderna. Framför allt var det lagernivåerna som minskades för att frigöra bundet kapital, som istället kunde användas till annat. I takt med kundernas krav på anpassade produkter blev det även viktigt med en flexibel och lättrörlig produktion för att kunna tillgodose dessa krav för att skapa konkurrensfördelar. (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl, 2006) För att åstadkomma en mer flexibel produktion började företagen att se över själva produktionen och dess flöden för att förbättra detta istället för att enbart koncentrera sig på att minska lagernivåerna. Genom att se till helheten, det vill säga hela flödet av material och resurser från order till leverans, och effektivisera detta, kan resurser sparas och en högre leveranssäkerhet erhållas. Detta sker genom att onödig väntetid reduceras vilket leder till kortare genomloppstid för produkten och högre leveransprecision. (ibid.) Att erbjuda produkter som kunden efterfrågar tillsammans med bra leveransservice är numera viktiga aspekter för ett företag för att skapa konkurrensfördelar på dagens hårt konkurrensutsatta marknader (Jonsson & Mattsson, 2005). 1.1 Problembakgrund Enligt King et al. (2008) kan all tillverkande industri delas in i två grupper, monteringsindustri och processindustri. Tillverkning genom montering är vanligtvis uppdelad i två delar, enskilda komponenter tillverkas i den första delen för att sedan monteras ihop till en slutprodukt i den andra delen. Exempel på detta är bilar och datorer. I processindustrin sker tillverkning genom olika processer, som till exempel kemiska reaktioner, blandning av olika material, delning, bakning och härdning. Färdiga produkter kan vara i fast-, pulver-, pellet- eller flytande form. Exempel på detta är färg, mat och dryck, papper, plast, samt glas och keramik. De färdiga produkterna från processindustrin används ofta som komponenter eller råvaror i andra industrier. Skillnaden mellan monterings- och processindustrin har ofta nämnts som diskret kontra kontinuerlig produktion, men enligt King et al. (2008) är detta en förenkling. De anser att en bättre förklaring vore att antalet delar konvergerar allt eftersom en produkt flyter genom tillverkningen i monteringsindustrin, medan produktvariationen ökar allt eftersom materialet flyter genom tillverkningen i processindustrin. Tillverkning genom montering börjar med ett stort antal råmaterial och slutar med ett litet antal färdiga produkter medan det inom processindustrin är tvärtom, få råmaterial används, men de differentieras i produktionen och slutar med ett stort antal färdiga produkter. 1

8 Traditionellt har processindustrin förknippats med få produkter i höga volymer, där oljetillverkning är ett exempel på detta med miljarder fat producerad olja men endast i ett fåtal olika oktantal. Processindustrins marknader har dock utvecklats under åren och tvingar företagen att även erbjuda hög variation på sina produkter. King et al. (2008) nämner här produktion av drycken cola som ett exempel, som förutom originalsmaken nu även ska finnas i sockerfritt, koffeinfritt och med olika smaker, och som dessutom ska förpackas i en mängd olika storlekar och flaskformer. Numera räcker det dock inte med hög volym och hög variation utan företagen måste handskas med en tredje variabel, osäkerhet. Som följd av att kunderna har fler produkter att välja bland ändras deras preferenser lättare så efterfrågan på varje produkt ändras mer och blir väldigt osäker. (ibid.) Processindustrin har ett antal karaktäristiska drag som försvårar möjligheten till att kunna erbjuda ett brett produktutbud och dessa presenteras nedan. (Suzuki, 1994 och King et al., 2008) Utrustningen begränsar produktionen. Det är utrustningens begränsningar som bestämmer produktionstakten och inte arbetskraften, som ofta är fallet i monteringsindustrin. För att öka produktionen är lösningen inte att anställa mer utan istället måste utrustningarnas prestanda förbättras. Komplexa omställningar. Byte till en annan produkt i produktionen är ofta en komplex och tidskrävande procedur. I processindustrin är ofta de olika delarna i produktionen sammanlänkade och inte uppdelade i stationer, vilket innebär att ett stopp i någon del av produktionen innebär ett stopp i hela produktionen. Vid byte av produkt i produktionen stannar således hela produktionen upp vilket gör att få och smidiga omställningar är önskvärda. Få produkter står för större delen av försäljningen. Även om ett företag erbjuder många produkter är det ofta ett fåtal produkter som står för större delen av försäljningen medan ett flertal produkter säljs i mindre kvantiteter och med mer oregelbunden efterfrågan. Detta leder till många omställningar vilket är kostsamt för företaget och som även medför att ledtiden för produkten blir längre. 1.2 Problembeskrivning Idag vill företag kunna erbjuda fler olika produkter och till viss mån även anpassa produkterna efter kundernas specifika önskemål. Detta för att tillgodose en större kundgrupp och dess skiftande preferenser, även om det är få produkter som står för den större delen av försäljningen. För att kunna tillgodose detta behov sker ofta produktion först efter att en kund har lagt en order (Hill, 1995). Att fokusera på kunderna och erbjuda kunderna det som de vill ha definieras i denna studie som en kundorienterad produktionsstrategi. I motsats till kundorientering står produktionsorientering, där fokus ligger på produktionen och att ha en hög beläggningsgrad vilket ofta innebär att produktionen sker mot lager (Jonsson & Mattsson, 2005). En produktionsorienterad produktionsstrategi siktar på att produktionen ska ha så få omställningar som möjligt då dessa omställningar är kostsamma för företaget. 2

9 Processindustrin har traditionellt varit produktionsorienterad men numera börjar kunderna ställa fler och fler krav på både produkterna och ledtiden från order till leverans (i fortsättningen endast benämnt ledtiden). Detta kan medföra problem då det är en komplex balansgång mellan att erbjuda kundanpassade produkter samtidigt som antalet omställningar i produktionen hålls nere och att ledtiden motsvarar kundernas förväntningar. Detta leder in på syftet med examensarbetet. 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ett processbaserat företag kan balansera produktionsorienterad respektive kundorienterad produktionsstrategi i sin verksamhet för att tillfredsställa kravet på kortare ledtider utan att öka kostnaderna. Mer specifikt besvarar studien följande forskningsfrågor: FF 1: Hur bör de olika produkterna hos ett företag lagerhållas för att uppnå kortare ledtider? FF 2: Hur bör produktionen planeras för att understödja satta lagerhållningsnivåer? 1.4 Avgränsningar Förbättringsförslagen kommer att baseras på teoretiska metoder inom logistiken. Då ett vanligt område inom logistiken är just lagerhantering och produktionsplanering finns det många teorier inom dessa områden. Därför har författaren avgränsat sig till de mest förekommande teorierna. Teorier inom prognostisering hade till viss del varit relevant i studien, men detta avgränsades bort på grund av tidsramen. 3

10 2 Metod Detta kapitel beskriver de metodansatser och tillvägagångssätt som används för att utföra studien och uppnå syftet. Det finns tre bakomliggande syften till att en studie genomförs och dessa tre syften är explorativt, deskriptivt eller explanativt. Enligt Robson (1993) är en explorativ studie ett medel för att förstå vad som händer, ställa frågor, söka nya insikter och att se ett fenomen i ett nytt ljus. Enligt Zikmund (2000) innebär en deskriptiv studie en beskrivning av kännetecknen för ett fenomen eller en situation. Till skillnad från en explorativ studie behövs bakomliggande kunskap och förståelse för att kunna göra en deskriptiv studie. Det sista syftet, explanativt, innebär att en studie görs för att klargöra förhållandet mellan variabler, ofta så kallade orsak-verkan-förhållanden (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009). Det är dock viktigt att komma ihåg att en studie kan ha mer än ett syfte och att de kan överlappa varandra (ibid.). När syftet med studien är bestämt är nästa steg att bestämma hur studien ska genomföras. Enligt Yin (2009) finns det många olika sätt en studie kan genomföras på och alla har sina för- och nackdelar. De fem vanligaste metoderna är experiment, (enkät)undersökning, arkivanalys, historisk studie samt fallstudie. Metoden bör, enligt Yin (2009), väljas utifrån tre parametrar; typen av forskningsfrågor, graden av kontroll forskaren har över beteenden samt graden av fokus på nutida fenomen istället för historiska. Det är dock viktigt att komma ihåg att gränserna mellan dessa metoder inte är skarpa och att de kan användas tillsammans, till exempel kan en undersökning göras inom en fallstudie, för att få fram bästa svar på forskningsfrågorna. 2.1 Studiens metodval Då syftet med denna studie är att undersöka hur ett processbaserat företag ska balansera produktionsorienterad respektive kundorienterad produktionsstrategi anser författaren att en explorativ studie är mest lämpad, då djupare insikt inom området samt förståelse för vad som händer är av stor vikt, och då framför allt hur dessa olika produktionsstrategier påverkar produktions- respektive lagerhanteringsprocessen. Forskningsfrågorna i den här studien kan beskrivas som hur-frågor, fokus ligger på nutida händelser och ingen möjlighet, eller vilja, finns att manipulera relevanta beteenden. Enligt Yin (2009) är då en fallstudie mest lämpad för denna situation, och en fallstudie kan vidare beskrivas som lämplig då målet är att på djupet förstå ett fenomen i dess verklighet, vilket är fallet med denna studie. Rent praktiskt kommer författaren undersöka hur olika produkter kan styras utifrån produktionsorienterad respektive kundorienterad produktionsstrategi hos ett processbaserat företag för att sedan se hur dessa strategier bör balanseras för att kunna uppnå en kortare ledtid. Detta har studerats på Minelco AB, ett företag som framställer industrianpassade mineraler. Minelco beskrivs i kapitel 4 (Minelco). Hur studien har genomförts framgår i nästa kapitel, 2.2 (Studiens tillvägagångssätt). 4

11 2.2 Studiens tillvägagångssätt Denna studie har utförts enligt Figur 1. Det första steget har varit att göra en litteraturstudie för att få en teoretisk grund för området och problemen. Litteraturstudien har även fungerat som stöd till att rätt typ av data samlats in, att nulägesbeskrivningen blivit korrekt och att denna har analyserats på ett lämpligt sätt, samt de rekommendationer som slutligen ges. Litteraturstudiens innehåll återfinns i kapitel 2.3 (Litteraturstudie). Det andra steget har varit att samla in data, och utförandet av detta presenteras i kapitel 2.4 (Datainsamling). Utifrån de data som har samlats in har en nulägesbeskrivning gjorts som ett led i att besvara forskningsfrågorna. Denna beskrivning har sedan analyserats och slutligen har rekommendationer getts hur företaget bör styra produktion och lager. Figur 1. Examensarbetets tillvägagångssätt 5

12 2.3 Litteraturstudie Beträffande hur teorin kommer att användas i studien finns två olika forskningsansatser, induktiv och deduktiv ansats. En induktiv ansats innebär att observationer görs och utifrån analyser av dessa observationer formas en teori. Motsatsen är deduktiv ansats där forskaren använder redan skrivna teorier för att forma en hypotes som sedan testas genom att empirisk data samlas in (Zikmund, 2000). Den här studien har haft en deduktiv ansats då den har baserats på redan befintliga teorier. De teorier som har använts är teorier inom områdena produktionsstrategi och lagerstyrning. Litteraturstudien har genomförts genom sökning av teorier i böcker, artiklar i vetenskapliga tidsskrifter samt Internet. De artiklar som använts har hittats via de databaser som Universitetsbiblioteket vid Luleå Tekniska Universitet tillhandahåller, främst Academic Search Elite, ProQuest och Web of Science. De sökord som har använts vid litteraturstudien är (engelska översättningar av dessa ord har också använts): ABC-analys Beställningsstrategier Kundorderstyrning Lager Lagerhantering Lagerorderstyrning Lagerstyrning Processindustri Produktionsplanering Produktionsstrategi Produktionsstyrning Säkerhetslager De teorier som har använts har sedan stått som grund för utförandet av en nulägesbeskrivning samt för att besvara forskningsfrågorna för att kunna uppnå syftet. Hur teorierna hänger ihop med forskningsfrågorna framgår i Figur 2 nedan. 6

13 Lagerstyrning ABC-analys Beställningsstrategi er Lager Lagerhantering Orderkvantitet Produktionsstrategi Kundorderstyrning Lagerorderstyrning Processindustri FF 1: Hur bör de olika produkterna hos ett företag lagerhållas för att uppnå kortare ledtider? FF 2: Hur bör produktionen planeras för att understödja satta lagerhållningsnivåer? Syftet uppnått Figur 2. Teoretiskt ramverk 2.4 Datainsamling En stor och viktig del i denna studie är att samla in data som sedan ska analyseras. För att analysen ska kunna genomföras är det viktigt att de data som samlas in är lättolkad och inte innehåller otydligheter. Saunders et al. (2009) skiljer på två olika sorters datainsamlingsmetoder respektive dataanalysmetoder, kvantitativ och kvalitativ. En kvantitativ metod används när den sökta kunskapen kan beskrivas med siffror och där det går att generalisera slutsatser medan en kvalitativ metod används när den sökta kunskapen är den djupare förståelsen för variabler och deras sammanhang, vilket med andra ord innebär att kunskapen kan beskrivas i ord. De data som samlas in kan även delas in i två andra aspekter, primär- och sekundärdata. Primärdata innebär att ny data samlas in, det vill säga det finns inga data lagrade sedan tidigare inom valt område. Fördelen med primärdata är att uppgifterna är så aktuella som möjligt och de har inte vinklats på något speciellt sätt som påverkar trovärdigheten. Primärdata är ny data och kan bland annat samlas in genom enkäter, intervjuer och direkt observation. Intervjuer är vanligt förekommande då djupare svar önskas än vad som lämpligen söks med enkäter och görs vanligen 7

14 genom besök eller via telefon. Intervjuerna kan struktureras på olika sätt, alltifrån ett frågeformulär som följts så att respondenten får prata fritt kring ett område. Under observationer studerar undersökaren hur något fungerar, det vill säga någon egenskap eller något beteende i dess naturliga miljö, utan att någon annan behöver involveras. Ofta kombineras flera metoder för att få fram data, likväl som det är möjligt att kombinera primärdata med sekundärdata. Med sekundärdata menas de data som har samlats in tidigare och som finns tillgänglig i till exempel databaser och register. Det spar resurser att använda sig av information som någon annan redan har samalt in men forskaren bör vara medveten om riskerna att använda tidigare insamlad data. Det är möjligt att data är inaktuellt eller missvisande då en gammal studie kan ha haft ett annat syfte än forskarens nuvarande syfte (Dahmström, 2011). De data som har använts i denna studie är av både kvantitativt och kvalitativt ursprung. De kvantitativa data som använts är av typen sekundärdata och kommer från företagets register och innehåller information om produktionsplaneringar och leveransplaneringar. Dessa data innehåller information om vad och hur mycket som har producerats och levererats varje dag vilket sedan analyserades med avseende på leveransfrekvens och -kvantitet för att därefter kunna bestämma lämpliga lagernivåer. Som nämns i kapitel 2.2 (Studiens tillvägagångssätt) har de teorier som studeras i kapitel 3 (Teoretisk referensram) använts för att analysera insamlad data. De kvalitativa data är primärdata och har samlats in genom intervjuer samt genom observationer. Författaren har intervjuat en av de anställda i produktionen för att få förståelse för hur produktionsprocessen fungerar, från råmaterial till färdig produkt, och hur den färdiga produkten hanteras i lager och innan leverans, samt eventuella problem som kan finnas. Två intervjuer har dessutom gjorts med produktionschefen där den första intervjun behandlade orderhantering, produktionsplanering samt lagerhantering. Dessa områden valdes för att de tillsammans med produktionsprocessen ger en bra bild över hur hela processen från order till leverans går till för Minelco. Den andra intervjun med produktionschefen behandlade Minelcos produktionsstrategi mer ingående än det som behandlades vid den första intervjun. Författaren ville framför allt få mer information om kundanpassningen och till vilken grad den skedde. Den struktur som använts återfinns i Bilaga 1 samt Bilaga 2. Observationer har gjorts av produktionsprocessen och lagerhanteringsprocessen för att på egen hand bilda sig en uppfattning om dessa processer och således få djupare insikt i hur de fungerar än genom enbart intervjuer. Dessa observationer genomfördes på plats i fabriken i Malmberget under en hel dag vid två olika tillfällen. När dessa data har samlats in kommer de att renskrivas snarast för att skapa ordentlig förståelse för att kunna gå vidare med studien samt för att kunna göra kompletterande intervjuer ifall författaren skulle tycka att någon information saknades för att kunna fortsätta med studien. Resultaten av intervjuerna och observationerna återfinns i kapitel 5 (Nulägesbeskrivning). 8

15 2.5 Validitet och reliabilitet När en studie genomförs är det viktigt att de data som används har samlats in och analyserats på rätt sätt eftersom studien annars blir opålitlig. För att försäkra sig om att studien är trovärdig brukar två termer användas, validitet och reliabilitet. Enligt Ejvegård (2009) innebär validitet att den person som utför studien verkligen mäter det som är avsett att mätas och det är därmed viktigt att ha klara mått och mätmetoder för att en studie ska vara valid. Reliabiliteten, å andra sidan, anger hur pålitligt och användbart ett mätinstrument är. Ejvegård (2009) nämner att ett gummiband som instrument för att mäta något inte är särskilt reliabelt, eftersom det skulle vara lätt hänt att gummibandet sträcks för mycket eller för litet för den längd det är avsett att mäta. Saunders et al. (2009) nämner tre frågor att ta i beaktning för att uppnå ett reliabelt resultat: 1. Kommer mätningarna ge samma resultat vid ett annat tillfälle? 2. Kommer liknande observationer nås av andra observatörer? 3. Är det uppenbart hur resultaten framställdes från insamlad data? Ett sätt att höja validiteten är att använda sig av flera mätmetoder för att på så sätt gardera sig om att rätt data samlas in. Detta är något författaren gjort, då primärdata om produktionsprocessen och lagerhantering har samlats in genom både intervjuer och observationer. De sekundärdata som har samlats in rörande vad som produceras och levereras har samlats in från produktions- och leveransplaner, och består av de data som efterfrågades av författaren. Då denna insamling gav precis det författaren efterfrågade kan validiteten på sekundärdata anses hög. För att höja reliabiliteten i studien har författaren valt att intervjua personer med längst erfarenhet av produktionen, eftersom författaren anser att dessa var mest lämpade då de känner produktionen bättre samt har haft längre tid att uppmärksamma problem. Utöver detta har även fria, kortare intervjuer gjorts löpande under hela studien för att kontrollera att insamlat material är korrekt. Proceduren för datainsamlingen finns dokumenterat vilket betyder att samma studie kan utföras igen. Författaren anser att reliabiliteten på de data som samlats in är tillfredsställande. 9

16 3 Teoretisk referensram Detta kapitel innehåller den teoretiska referensram som står som grund till examensarbetet, framför allt analysen. Den första delen i kapitlet (3.1 Processindustri) ämnar förklara processindustrin och dess karaktäristik djupare än vad som nämndes i inledningen medan resterande delar ger den kunskap som behövs för att kunna besvara forskningsfrågorna och på så sätt uppfylla syftet med examensarbetet. 3.1 Processindustri Det inledande kapitlet (1.1 Problembakgrund) ger en inledande beskrivning av vad som karaktäriserar processindustrin samt skillnaderna mot tillverkningsindustrin. I detta kapitel fördjupas dessa karaktärer samtidigt som fler presenteras Produktionen Produktionsprocessen i ett tillverkande företag kan kategoriseras utifrån en beskrivning utav flödesorienterade processer. Flödesorienterade produktionsprocesser innebär i vilken utsträckning som produktionsresurser är organiserade i enlighet med produkternas strukturer och tillverkningssekvenser. En variant av processutformning med hög flödesorientering är linjeutformad produktionsprocess. En sådan process karakteriseras av att tillverkningsresurserna är organiserade efter produkternas materialstrukturer och tillverkningsföljder och inte efter tillverkningsfunktion som är fallet med en funktionellt utformad process (ett exempel för det senare fallet är att borrar är sammanförda tillsammans). I en kontinuerligt linjeutformad process förs produkter vidare till nästa tillverkningssteg i takt med att de färdigställs och inte först när en hel order har färdigställts. Detta är den produktionsprocess som oftast förekommer inom processindustrin och innebär ofta att produktvariationen och flexibiliteten är låg (Mattsson & Jonsson, 2003). En låg flexibilitet innebär att ändringar av inställningar i utrustningen (för att göra en annan produktvariant eller för att helt byta produkt) ofta är en komplex och tidskrävande procedur. På grund av de sammanlänkade processerna betyder ändrade inställningar vid en process att hela produktionen måste stoppas, och vid produktbyte är det inte ovanligt att produktionen ligger nere i flera timmar, vilket medför att få omställningar i produktionen är önskvärda. Då ett produktbyte medför ett stopp på flertalet timmar tappas således produktionstid, varför produktionen ofta producerar stora kvantiteter åt gången av en produkt för att minimera antalet omställningar. Detta får till följd av att processindustrin traditionellt producerar mycket produkter mot lager och inte erbjuder speciellt mycket anpassade produkter. (Chronéer, 2003, King et al., 2008 & Suzuki, 1994) Utrustningen är en annan aspekt av produktionen som karaktäriserar processindustrin. Mycket av produktionen sker genom olika processer, som till exempel torkning och härdning, och kräver därför mycket utrymme. Eftersom produktionen sker kontinuerligt och med liten mänsklig inblandning är det utrustningens kapacitetsbegränsningar som bestämmer produktionstakten och inte den mänskliga arbetskraften. Detta medför att om ökad produktion är önskvärt hjälper det inte att anställa mer till produktionen (förutsatt att produktionen redan är maxad i antal skift), utan istället måste utrustningens prestanda förbättras. Eftersom denna typ av utrustning redan har höga investeringskostnader är det sällan ett företag vill, eller kan, spendera mer pengar på att förbättra utrustningen, utan utrustningen behålls ofta som den är och produktionen förblir begränsad. Detta medför även att utrustningen ofta är gammal och tillsammans med att produktionen ofta innehåller 10

17 pulver och vätskor av olika slag är ofta arbetsmiljön sämre inom processindustrin än monteringsindustrin. En äldre utrustning medför även fler reparationer, och även om reparationerna inom processindustrin ofta är schemalagda för att minska effekterna på produktionen betyder en kontinuerlig process att hela processen måste stängas ner vid reparation. Detta är kostsamt och framför allt förloras värdefull produktionstid. (Chronéer, 2003, King et al., 2008 & Suzuki, 1994) Produkterna Vid produktionen inom processindustrin används vanligtvis ett litet antal råmaterial, men som sedan differentieras och slutar med ett stort antal färdiga produkter, så med andra ord ökar produktvariationen allt eftersom materialet flyter genom tillverkningen i processindustrin. De färdiga produkterna från processindustrin används sedan ofta som komponenter i andra industrier. Det är ofta ett fåtal av produkterna som står för större delen av försäljningen medan ett flertal produkter säljs i mindre kvantiteter och med mer oregelbunden efterfrågan. De produkter som säljs är ofta komplexa och resultatet av många timmars utveckling. Den utveckling som en produkt har genomgått är ofta, när det gäller processindustrin, resultatet av en utveckling av produktionen snarare än en utveckling av själva produkten. Dessa två processer kan dock vara svåra att åtskilja. Det som driver en utveckling av produktionen och produkterna är ofta en önskan att förbättra produktens kvalitet eller dess miljövänlighet, snarare än att förbättra prestanda eller minska enhetskostnaden. Det faktum att produktionen söker efter att ha så få omställningar som möjligt leder till att det inom processindustrin är svårt att tillmötesgå specifika önskemål från kunder. Tidigare har detta inte varit något större problem då få kunder har haft önskemål men detta är något som håller på att ändras i takt med att dagens marknader blir allt mer konkurrensutsatta. (Chronéer, 2003, King et al., 2008 & Suzuki, 1994) 3.2 Produktionsstrategi För ett tillverkande företag innebär produktion en process som skapar varor genom att kombinera material, arbete och realkapital. Att veta hur mycket som ska produceras är en viktig del i produktionsstyrningen och för att kunna upprätthålla en bra styrning utgår ett företag från den strategi som råder i produktionen (Axsäter, 1991). Det finns många olika produktionsstrategier, där ett sätt att beskriva skillnaderna mellan strategierna är utifrån önskad grad av kundorderpunkt, det vill säga hur färdig en produkt ska vara innan en kund kommer med en order på den produkten. Olika produkter inom ett företag kan ha olika strategier, beroende på efterfrågan, kundens krav på leveranstid, tillverkningstid och flexibiliteten inom företaget. Figur 3 visar kundorderpunktens läge i förädlingskedjan (Segerstedt, 2009). Tabell 1 visar en sammanställning av karakteristik av olika produktionsstrategier. 11

18 Konstruktion Beredning Tillverkning Montering Leverans Konstruktion och produktion mot kundorder Variantkonstruktion och produktion mot kundorder Produktion mot kundorder Montering mot kundorder Lagerproduktion Förädlingskedja Figur 3. Kundorderpunktens läge i förädlingskedjan (Segerstedt, 2009 sid 18) Konstruktion mot kundorder innebär att företagets produkter utformas mot kundorderspecifikationer. Konstruktionsarbete, tillverkningsförberedelser, materialanskaffning och tillverkning sker efter inkommen order. Detta kan innebära att varje order får en unik produkt. (Mattsson & Jonsson, 2003) Produktion mot kundorder innebär att konstruktion och materialanskaffning redan har genomförts när en kundorder inkommer, men viss detaljtillverkning samt montering och sluttillverkning utförs mot kundorder. Detta innebär att produkterna i viss mån anpassas efter kundernas önskemål vilket ofta innebär att produktionen av en produkt först sker efter att en order har lagts. (ibid.) Montering mot kundorder innebär att allt material är anskaffat och att detaljtillverkning är skedd när en order kommer in. Det som dock sker när ordern kommer in är en variantbestämning vid montering/sluttillverkning för att åstadkomma produktens slutliga utformning och egenskaper utefter kundens önskemål. (ibid.) Produktion mot lager innebär att produkterna är helt standardiserade och hålls i lager tills en kundorder kommer in. När en kundorder kommer in sker endast paketering samt distribution. Genom att producera mot lager kan en högre beläggningsgrad i produktionen hållas. (ibid.) Tabell 1. Karakteristik av olika styrningstyper (Mattsson & Jonsson, 2003 sid 41) Egenskap Leveranstid till kund Prod. volymer Produktvariation Bas för planering Integration med kund Konstr. mot kundorder Prod. mot kundorder Mont. mot kundorder Prod. mot lager Lång Medel Kort Mycket kort Mkt små Små Medel Stora Mkt hög Hög Hög Låg Kundorder Prognos/ kundorder Prognos/ kundorder Prognos Hög Medel Ingen Ingen Två av dessa strategier, produktion mot order och produktion mot lager, presenteras mer ingående nedan då det är dessa två som är relevanta för studien. 12

19 3.2.1 Produktion mot order Som nämns ovan innebär produktion mot order att materialanskaffning redan är gjord men att själva tillverkningen utförs först när en order kommer in från en kund. Enligt Arnold, Chapman och Clive (2008) producerar ett företag mot order när: Kunden har specifika önskemål om produktens utseende eller utförande. Kunden kan tänka sig att vänta med att få produkten. Produkten är dyr att producera och lagerhålla. Flera produktvarianter förekommer. Enligt Tabell 1 planeras produktionen vartefter en order kommer in, vilket ofta görs manuellt. Detta kan medföra att produktionen blir överbelastad under efterfrågetoppar. De fördelar som finns med att producera mot order är som just nämnts att företaget kan anpassa produkterna efter kundernas önskemål och på så sätt nå ut till en större kundgrupp. Andra fördelar som finns är att lagerhållningskostnader och kapitalbindningen blir lägre eftersom inga produkter behöver lagerhållas någon nämnvärd tid (endast i väntan på leverans). Detta medför även att risken för att produkter ligger i lager och blir gamla och obrukbara minimeras. De nackdelar som finns med produktion mot order är att ledtiden blir lång till följd av att produkten först måste produceras innan den kan levereras. Produktionsplaneringen blir svår att genomföra i förväg vilket kan resultera i att en order måste vänta innan den kan produceras, vilket resulterar i än längre leveranstid. Ytterligare nackdelar är att beläggningsgraden i produktionen inte är maximerad och att produktionstid förloras genom omställningar i produktionen mellan olika produktvarianter, vilket medför högre produktionskostnader. (Mattson & Jonsson, 2003 & Oskarsson et al., 2006) Produktion mot lager Produktion mot lager innebär att produkterna hålls i lager tills en kundorder kommer in för att snabbt kunna levereras. Enligt Arnold et al. (2008) producerar ett företag mot lager när: Efterfrågan är relativt konstant och förutsägbar. Få produktvarianter förekommer. Kunderna kräver kort leveranstid. Produkten har en lång hylltid, det vill säga att den kan ligga i lager en tid utan att bli omodern. Enligt Tabell 1 planeras produktionen efter prognoser samt även aktuellt lagersaldo. Det finns ett antal olika metoder och modeller för att utföra en produktionsplan, men då detta inte kommer att behandlas i denna studie väljer författaren att inte utforska området närmre. 13

20 De fördelar som finns med produktion mot lager är att ledtiden blir kort till följd av att produkten kan levereras direkt från lager då en order kommer in. Genom att ha bestämda lagernivåer märker ett företag när det är dags för påfyllning i lagret och produktion av produkten kan då planeras in i produktionsplaneringen. Detta bidrar till att beläggningsgraden i produktionen kan hållas hög vilket medför lägre produktionskostnader. De nackdelar som finns med att producera mot lager är att produkterna är standardiserad utan någon produktvariation och företaget får då svårigheter att tillgodose specifika kundönskemål och kan då tappa en del kunder. Utöver detta blir lagerhållningskostnader och kapitalbindningen högre då produkterna behöver lagerhållas. Detta medför även en risk för att produkter kan förbli liggandes i lagret utan att bli sålda och således medföra förlorade inkomster. (Mattson & Jonsson, 2003, Oskarsson et al., 2006 & Segerstedt, 2009) 3.3 Lagerstyrning Lager används för att kunna tillgodose efterfrågan på produkter utan att brist uppstår. Skulle brist uppstå kan kunden i framtiden välja en annan leverantör eller så skadas företagets anseende. Rätt produkter måste alltså finnas i lager i rätt kvantiteter, men det är å andra sidan kostsamt för ett företag att ha för mycket produkter i lager då produkterna, förutom att binda upp kapital, riskerar att bli omoderna och måste reas ut vilket leder till förlustaffärer för företaget. En annan nackdel med lager (framför allt färdigvarulagret) är att produkterna ofta är standardiserade, och det blir då svårt att tillmötesgå speciella kundönskemål (Segerstedt, 2009). Axsäter (1991) menar att lagerstyrning även handlar om att balansera kostnaderna för kapitalbindning med olika kostnader för inköp, produktion och transporter, samtidigt som hänsyn tas till servicekrav. En effektivare lagerstyrning kan ge stora besparingar åt företag. Lagerhantering är således en komplex process eftersom hänsyn måste tas till flera aspekter. Att ha ett lager är uppenbart något som kostar, inte enbart i kapitalbindningskostnad, utan även det fysiska utrymmet och tiden det tar att underhålla det. Många gånger ryms inte alla produkter i önskvärda kvantiteter och då måste prioriteringar göras för vilka produkter som ska prioriteras i lagerhållningen, vilket i sin tur medför problem då vissa produkter alltså inte kommer att finns i lager. En annan faktor som försvårar lagerstyrning är att det ofta är flera lager som är kopplade till varandra, till exempel ett centrallager med ett antal lokala distributionslager. Då måste hänsyn tas till hur kopplingen mellan lagren ser ut samt respektive lagers försäljning. (ibid.) Olika lager kan alltså styras på olika sätt och inom lagret kan varje enskild produkt ha olika styrning. För att uppnå en bättre lagerstyrning bör produkterna klassificeras så styrningen blir optimal för varje produkt. Efter klassificering finns en mängd olika metoder för att hålla rätt kvantiteter i lager och hur beställning ska ske. Detta förklaras närmre i följande kapitel. 14

21 3.3.1 ABC-analys Enligt Rudberg (2008) är ABC-analys ett enkelt men effektivt verktyg för att differentiera artiklar för att förenkla styrningen av ett företags produkter. Rudberg (2008, sid. 1) menar vidare att analysens mål är att särskilja och gruppera artiklar genom att identifiera likheter av olika slag som gör det möjligt att behandla artikeln effektivt i olika avseenden. ABC-analysen kan exempelvis användas som grund för att bestämma servicegrader, säkerhetslager och beställningspunktsystem. Analysen har sin utgångspunkt i Pareto-principen, även kallad regeln, vilken innebär att 80 % av företagets produkter står för 20 % av omsättningen och tvärt om. I analysen delas företagets produkter upp i tre grupper (A, B och C) beroende på i vilken utsträckning de står för företagets omsättning. A-gruppen innehåller få men de viktigaste produkterna, B-gruppen innehåller fler produkter men mindre viktiga och C-gruppen är stor och innehåller de minst viktiga produkterna. Det ska även påpekas att regeln inte svarar för exakta procenttal i analysen, men är ett ungefärligt mått på hur det brukar se ut. Detta illustreras i Figur 4. Det går bra att klassificera det mesta på detta sätt, förutom volymvärdet (förbrukning x värde) är två exempel lönsamhet per kund eller antal underhållstimmar en maskin i produktionslinan behöver (Segerstedt, 2009). En ABC-analys görs i sju steg och dessa steg presenteras nedan (Oskarsson et al., 2006): 1. Välj klassificeringskriterium (i följande punkter används volymvärde som kriterium) och beräkna värdet för alla produkter. 2. Rangordna produkterna efter fallande volymvärde. 3. Beräkna produkternas procentuella andel av volymvärdet. 4. Beräkna det ackumulerade procentuella volymvärdet. 5. Beräkna varje produkts procentuella andel av totala antalet produkter. 6. Beräkna produkternas ackumulerade procentuella andel. 7. Bestäm lämpliga klassindelningar av produkterna. Figur 4. ABC-klassificering (Oskarsson et al., 2006 sid. 250) 15

22 Segerstedt (2009) påpekar vikten av att hänsyn bör tas ifall en produkt påverkar en annan vid klassificeringen. Till exempel om en C-produkt används tillsammans med en A-produkt och om då inte C-produkten finns i lager (eftersom den oftast har lägre leveransservice) går det ju såklart inte att leverera A-produkten heller, även om den finns i lager. Det kan alltså hända att en produkt med lågt volymvärde bör klassificeras som en A-produkt just av denna anledning. Detta är enligt Oskarsson et al. (2006) en av nackdelarna med ABC-analys. Rudberg (2008, sid. 2) menar att ABCanalysen istället bör utökas från ett kriterium till två, för att på så sätt undvika många fallgropar och få en mer nyanserad bild av möjliga sätt att differentiera produktfloran. Han tycker att ett frekvensmått bör användas som ett andra kriterium medan Oskarsson et al. (2006) menar att ett kritiskt mått, som till exempel hållbarhet eller strategisk betydelse, bör användas. Arbetsgången för en ABC-analys med flera kriterier liknar den ovan förklarade, förutom att varje klass av artiklar delas upp utefter det andra kriteriet. Detta kommer leda till att det blir nio klasser istället för tre, och enligt Vollmann, Berry och Whybark (1997) kan med fördel några klasser grupperas tillsammans för att underlätta styrningen. Det bör även påpekas att dessa indelningar endast är en slags mall, och den aktuella klassindelningen måste anpassas efter den specifika situationen som råder hos ett företag Säkerhetslager Det är i princip omöjligt att undvika störningar i materialflödet eller att med full säkerhet förutse kommande förbrukning. Det som kan hända är bland annat att produktionen blir försenad, att brister uppstår i produktionen samt att efterfrågan blir större än beräknat. För att klara sig mot dessa störningar är ett säkerhetslager bra att ha. Säkerhetslagrets storlek bestäms av hur stor osäkerheten i ledtider och efterfrågan är samt hur hög leveransservice som ska erbjudas. En hög leveransservice betyder högre kostnader så återigen handlar det om att försöka uppnå en tillräckligt hög leveransservice till en accepterad kostnadsnivå. Den vanligaste metoden för att beräkna säkerhetslagret kallas SERV1 och den utgår från att variationerna i efterfrågan är slumpmässiga. (Oskarsson et al., 2006) SERV1 står för sannolikheten att inte få brist under en lagercykel, det vill säga tiden mellan två påfyllningar av lagret. Metoden utgår ifrån att kontinuerliga kontroller görs på lagernivåerna och att produktion beordras när det behövs. Om ledtiden från det att produktion beordras till det att produkterna finns i lager är pålitlig behöver bara variationer i efterfrågan beaktas vid beräkning av säkerhetslager enligt SERV1. Säkerhetslagret, SL, ska då dimensioneras enligt: (ibid.) där 16

23 k = säkerhetsfaktorn, som bestäms av vilken servicenivå som önskas = efterfrågans standardavvikelse per tidsenhet LT = förväntad ledtid räknas ut genom formeln där D = antalet tidsenheter xi = efterfrågan för perioden i = medelefterfrågan Värdet på k fås från Tabell 2. Tabell 2. Säkerhetsfaktor vid olika servicenivåer (Mattsson & Jonsson, 2003 sid 280) Servicenivå Säkerhetsfaktor 50 % 0,00 90 % 1,28 95 % 1,65 98 % 2,05 99 % 2, Beställningsstrategier Det finns flera sätt att veta när lagret börjar sina och nya produkter bör anskaffas. Två av dessa är beställningspunktsystem och förbrukningsersättande system. Det bör dock påpekas att dessa system bygger på prognostiserad efterfrågan och det bör tas i beaktning att dessa prognoser är just bara prognoser, och inte det verkliga kommande utfallet. Beställningspunktsystem Beställningspunktsystem innebär att när lagersaldot sjunker under en viss nivå, den så kallade beställningspunkten, läggs en order om att påfyllning bör ske för den produkten. Beställningspunkten ska dimensioneras så att kvarvarande lager ska täcka efterfrågan under ledtiden, det vill säga: (Mattsson & Jonsson, 2003) där BP = beställningspunkten SL = säkerhetslager D = efterfrågan per period L = ledtiden 17

24 Förbrukningsersättande system Med detta system sker inleveranser till lagret med konstanta intervall men med varierande orderstorlek. Orderkvantiteten blir skillnaden mellan återfyllnadsnivån och aktuellt redovisat lagersaldo. Återfyllnadsintervallets längd bestäms av efterfrågan av produkten. Återfyllnadsnivån, Å, samt orderkvantiteten, Q, beräknas på följande sätt: (Mattsson & Jonsson, 2003) Å Å där D = efterfrågan per period B = beordringsintervall L = ledtid SL = säkerhetslager S = lagersaldo Orderkvantitet Det finns även många sätt att beräkna hur mycket som ska beställas/produceras när lagret börjar ta slut. Vilken metod som passar bäst beror mycket på hur situationen för respektive produkt ser ut, vilken innebär att orderkvantiteten kan beräknas på olika sätt för olika produkter. Två av dessa sätt är manuell bedömning och ekonomisk orderkvantitet. Ekonomisk orderkvantitet Denna metod minimerar de särkostnader som uppstår vid hållande av lager. Den optimala orderkvantiteten, Q opt, beräknas på följande sätt: (ibid.) 2 där D = efterfrågan per period S = ordersärkostnad I = lagerhållningssärkostnad C = artikelvärde per lagerenhet Denna metod bygger som sagt på minimering av särkostnader, men det är inte alltid den optimala orderkvantiteten är den kvantitet som bör beställas. Som nämns i metoden ovan, manuell bedömning, kan det finnas kvantitetsrestriktioner som gör att exempelvis ett mindre antal måste beställas än det optimala. 18

25 Manuell bedömning Det finns två varianter av denna metod, där den ena innebär att orderkvantiteten motsvarar ett unikt behov medan den andra innebär att orderkvantiteten bygger på en intuitiv eller erfarenhetsmässig bedömning. Den första varianten motsvarar i princip produktion mot order, då varje enskilt behov behandlas separat. Detta medför att produkten i princip inte behöver lagerhållas men det kan dock innebära att orderkvantiteten blir liten och ordertillfällena många, vilket kan medföra höga kostnader. Vid den andra varianten baseras bedömningarna utifrån ett antal faktorer som uppskattad årsförbrukning, pris, risk för inkurans och ordersärkostnad. Det är svårt att få fram en någorlunda optimal orderkvantitet med denna variant, dock kan den vara lämplig att använda då den information som krävs för att göra ekonomiska beräkningar saknas, eller då det finns många kvantitetsrestriktioner i anskaffningen. (Mattsson & Jonsson, 2003) 19

26 4 Minelco I detta kapitel presenteras Minelco Group, deras historia och deras verksamhet. Fokus ligger på den verksamhet som bedrivs i Sverige genom Minelco AB. 4.1 Historia Minelco bildas 1989 som ett helägt dotterbolag till LKAB för att ansvara för utveckling, produktion och marknadsföring av industrianpassade mineraler som LKAB spår har en lysande framtid men som inte kan få det fokus som behövs inom själva LKAB etableras Minelco i Nederländerna och i Storbritannien och 2003 expanderar Minelco rejält genom att förvärva Frank & Schulte Fillers & Minerals Division från Stinnes AG, vilket medför att Minelco blir en framstående aktör på marknaden. Expansionen fortsätter genom att anläggningar förvärvas i Turkiet och i Finland samt öppnas upp på Grönland. Numera har verksamheten blivit en så pass viktig del inom LKAB att det har blivit en egen division, minerals division, och går under namnet Minelco Group. 4.2 Verksamhet Minelco Group är en internationell koncern bestående av nio olika bolag; Minelco AB, Minelco Ltd, Minelco GmbH, Minelco BV, Minelco Inc, Minelco Asia Pacific, Minelco (Tianjin) Minerals Co, Ltd, Minelco Oy samt Likya Minelco. Verksamheten inom Minelco Group kan delas in i tre affärsområden; Magnetite, Processed och Traded. Magnetite är, precis som det låter, den del som ansvarar för mineralen magnetit. Området processed innebär att mineraler köps in (några få bryts på egen hand), genomgår någon form av förädling för att sedan säljas. Inom Traded köps produkter in och säljs direkt vidare, utan någon form av förädling. Minelco Group har 370 anställda och dessa finns representerade i framför allt Europa men även i Asien och USA. Anläggningar finns i Sverige, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Turkiet och Kina. Ett urval av de mineraler som säljs listas nedan (med de som Minelco Group bryter själva markerad med fet stil): Aluminiumhydroxid Fältspat Järnoxid Olivin Aluminiumoxid Grafit Krita Talk Bauxit Granat Magnetit Titan Bentonit Hematit Marmor Vit bentonit Flogopit Mica Huntit Muskovit Mica Volfram De produkter som framställs av mineralerna används i mängder av olika industrier, bland annat till jordbruk, vattenrening, byggnadskonstruktion, glas- och keramikproduktion, i färg, tillverkning av plast och gummi samt inom bilindustrin ( Figur 5 till Figur 10 visar hur några av mineralerna ser ut. 20