Åbo Akademis årsberättelse 2006 Utgivare: Redigering: Layout: Bilder: Tryckt på ISSN

Transkript

1 Åbo Akademis årsberättelse 2006

2

3 Åbo Akademis årsberättelse 2006 Rektors översikt...4 Förvaltning...6 Utbildning Fakulteter och fristående enheter Forskning Personal Utgivare: Förvaltningsämbetet vid Åbo Akademi Redigering: Michael Karlsson, Peter Sandström Layout: Reklambyrå SST, Åbo Bilder: Meddelanden från Åbo Akademi, Kustmedia Ab Oy, ÅA:s bildbank, Monica Nylund och Rolf Niskanen Tryckt på PAINO-KAARINA OY, St: Karins 2007 ISSN

4 Rektors översikt Åbo Akademi kan se tillbaka på ett gott år. Utexamineringen ökade och forskningsverksamheten var livlig. Verksamheten präglades också av reformer; det nya lönesystemet togs i bruk och projektet med den nya yrkeshögskolan framskred. Utexaminering. Åbo Akademi har nått och till och med överskridit examensmålen för forskarexamina. Medeltalet för avlagda doktorsexamina för den gångna treårsperioden är 68, då målet var 63. Jämfört med avtalsperioden , då medeltalet var 51, är ökningen 31 procent. Också för grundexamina har utvecklingen varit positiv: vi har uppnått 89 procent av målsättningen 563 och ökningen av antalet examina jämfört med perioden är sju procent. Lärarutbildningen är en av de centrala uppgifterna för Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten har under avtalsperioden överskridit sina målsättningar för grundexamina och det är speciellt glädjande att kunna konstatera en utveckling i utexamineringen av ämneslärare. År 2006 utexaminerades 74 ämneslärare, varav hela 21 naturvetare. Detta visar att våra satsningar börjar ge utdelning då målet har varit 78. Forskning. Forskningsverksamheten vid Åbo Akademi har varit livlig och ligger på en hög internationell nivå. Våra forskare har publicerat sina resultat i 942 internationella publikationer, vilket motsvarar akademins traditionellt höga nivå. ÅA-forskarna har varit konkurrenskraftiga även på andra fronter. Jyri-Pekka Mikkola vann Finlands Akademis inspirationspris, som utdelades i Helsingfors den 24 oktober Medix-priset beviljades Lea Sistonen och hennes forskargrupp. Finlands Akademi utsåg i december 18 spetsforskningsenheter till det nationella programmet för Åtta av de nu utsedda enheterna är helt nya, bland dem finns spetsenheten för funktionella material ledd av Jarl B. Rosenholm. Därtill verkar ÅA-forskare i två andra nya spetsenheter. Betydande reformer. År 2006 var händelserikt också i övrigt. Under hösten togs det nya lönesystemet äntligen i bruk och resultatet blev slutligen relativt gott, speciellt då andra dyrortsklassen kunde slopas i samband med processen. Vi har under det gångna året initierat en mycket stor och betydelsefull process. Jag avser här vårt samarbete med yrkeshögskolorna Sydväst och Svenska Yrkeshögskolan. Vi hade arbetsamma förhandlingar och en del politiska problem innan vi fick projektet så långt att vi av undervisningsministeriet kunde anhålla om tillstånd att upprätthålla den nya yrkeshögskolan. Nu kan vi på allvar börja planera den blivande yrkeshögskolans verksamhet, som skall inledas hösten Jag tror starkt att bildandet av det nya högskolekonsortiet mellan Åbo Akademi och den nya yrkeshögskolan är det viktigaste enskilda högskolepolitiska beslutet gällande akademin som fattats under de senaste decennierna. Det ger oss möjlighet att bättre svara på framtida utmaningar. Sedan ingången av år 2006 har akademin en styrelse som är hälften mindre än tidigare. Den nya styrelsen har aktivt diskuterat och axlat ansvar för Åbo Akademis framtid. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhetsåret 2006 har varit gott. Åbo Akademi har visat sig vara ett dynamiskt och högklassigt universitet. Jorma Mattinen 4

5 Rektor Jorma Mattinen 5

6 Förvaltning Centrala frågor under verksamhetsåret 2006 gällde strukturell utveckling, förvaltningsreformer och yrkeshögskolesamordningen. Det nya rektoratet inledde sin verksamhet liksom den nyvalda styrelsen. Förhandlingarna om det nya bolaget Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi framskred. Jorma Mattinen inledde sin rektorsperiod vid årsskiftet samtidigt med Åbo Akademis nya styrelse som för första gången har två externa medlemmar: vicehäradshövding Birgitta Kantola och docent Örjan Andersson. I november fick Christoffer Taxell fortsatt förtroende av ÅA:s valkollegium och utnämndes till kansler för en treårsperiod till, från och med Året 2006 förverkligades de nya förvaltningsstrukturerna som fastställts året innan, bland annat rektorsnämnden med rektorer och dekaner som ett rådgivande organ, ämnesrådslagen då institutionerna slopats, samt koncentrationen av alla IT-relaterade ämnen till kemisk-tekniska fakulteten som bytte namn till tekniska fakulteten. Åbo Akademi i Vasa Verksamheten präglades av arbetet med Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi. Diskussioner har förts med olika intressegrupper i framför allt Vasa för att redogöra för akademins syn på sammanslagningen av två yrkeshögskolor. Vasa stads beslutsfattare har inbjudits i olika konstellationer till Academill för information om ÅA:s verksamhet i Vasa samt om betydelsen av den nya yrkeshögskolan. Sveriges ambassadör i Finland, Eva Walder-Brundin, besökte Academill i två repriser. Första gången i maj tillsammans med svenska konsuler från olika delar av landet och sedan i samband med Vasa stads 400-årsjubileum då kung Carl XVI Gustaf, drottning Silvia samt president Tarja Halonen och utskottsrådet Pentti Arajärvi tillbringade en förmiddag som Åbo Akademis gäster. Den 14 september 2006 besökte president Tarja Halonen och doktor Pentti Arajärvi Vasa tillsammans med kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, och de bekantade sig bland annat med Åbo Akademi och Academill. ÅA:s utvecklingschef Bo Riska agerade ciceron. 6

7 Det nybyggda ICT-huset togs i bruk hösten Förutom Åbo Akademis avdelning för informationsteknologi har också Åbo universitet och Åbo yrkeshögskola liksom Turku Science Park, Åbo datatekniska forsknings- och utbildningscentrum (TUCS) och Kuppis gymnasium utrymmen i byggnaden. Universitetets utrymmen Det för Åbo Akademi, Åbo universitet och Åbo yrkeshögskola gemensamma ICT-huset togs i bruk i juli ICT-huset erbjuder nya ramar för en utrymmesmässig och funktionell koordinering av verksamheten inom informationsbehandling, datateknik och informationssystem och inrymmer bland annat ett för parterna gemensamt bibliotek. Åbo Akademi förfogar över drygt kvm i fastigheten. Samtidigt har Åbo Akademi avstått från utrymmena i DataCity. Stiftelsen för Åbo Akademi har under året inlett grundförstärkningen och saneringen av det så kallade Tryckerihuset vid Gezeliusgatan 2. Arbetet skall enligt planerna slutföras sommaren 2007 och efter det tar institutet för mänskliga rättigheter fastigheten i sitt bruk. Saneringsprogrammet för de utrymmen som frigjordes då Arken togs i bruk i början av år 2004 har inte fortskridit planenligt. Saneringsbehovet innefattar bland annat en totalsanering av ASAhuset som ägs av Stiftelsen för Åbo Akademi. Enligt ett avtal mellan staten och stiftelsen bör dessa parter komma överens om finansieringen av större saneringsåtgärder men en sådan överenskommelse gjordes inte under året. Fördröjningen har bromsat upp den utveckling av verksamheten som har slagits fast i Åbo Akademis utrymmesstrategi. Under året har Åbo Akademi och Stiftelsen för Åbo Akademi gjort stora satsningar för att göra akademibyggnaderna tillgängliga för funktionshindrade. 7

8 Verksamhetens kvalitet År 2006 påbörjade Åbo Akademi en process som skall lyfta fram och utveckla kvalitetshanteringen. Målet är att ge såväl anställda som studerande bättre möjligheter att delta i utvecklingsarbetet men också att förbättra universitetets trovärdighet som samarbetspart. Processens första steg är att utveckla en kvalitetshandbok där universitetets organisation och verksamhet presenteras; i synnerhet metoder för säkring och utveckling av kvaliteten tas fram. Varje fakultet, fristående institution och förvaltningsområde skall framställa en motsvarande handbok om den egna verksamheten för att komplettera kvalitetshandbokens information. I samband med Bolognaprocessen började europeiska universitet planera ett gemensamt system för utveckling och säkring av kvaliteten. Projektplanerare Elin Fellman-Suominen (t.v.), kvalitetskoordinator Ole Karlsson och första prorektor Ulrika Wolf- Knuts arbetar med kvalitetshanteringen vid Åbo Akademi. Med anledning av den påbörjade processen omformades organisationen för kvalitetshanteringen under En kvalitetsenhet under första prorektor Ulrika Wolf-Knuts bildades, och därtill inrättades en ledningsgrupp med första prorektor som ordförande. I ledningsgruppen ingår prodekanus från varje fakultet och utnämnda ansvarspersoner för de fristående institutionerna. Dessa personer skall driva utvecklingsarbetet på enhetsnivå. Förvaltningen Kansler Rektor Styrelsen Minister Christoffer Taxell Jorma Mattinen 15 medlemmar Rektorsnämnden Rektorer Dekaner Förvaltningsdirektören Första prorektor Ulrika Wolf-Knuts Andra prorektor Sven-Erik Hansén Tredje prorektor Henrik Saxén Förvaltningsämbetet Förvaltningsdirektör Roger Broo Vasa förvaltning Rektor Sven-Erik Hansén Direktör Timo Bäckman Vasa-styrelsen 10 medlemmar 8

9 Styrelse ( ) Ekonomi Ordinarie medlemmar Mattinen, Jorma, professor, rektor Hansén, Sven-Erik, professor, prorektor Djupsund, Göran, professor Honka, Hannu, professor Salmi, Tapio, professor Burman, Lars, lektor Engblom, Tina, utbildningschef Grönlund, Kimmo, forskningschef Gyllenberg, Robert, överingenjör Eklund, Sara, studerande Lindberg, Minna, studerande Moliis-Mellberg, Henrika, studerande Pada, Andreas, studerande Vasa-styrelse Ordinarie medlemmar Hansén, Sven-Erik, professor, ordf. Björkqvist, Kaj, professor Nygren-Landgärds, Christina, professor Häggman, Ann-Mari West-Ståhl, Marianne Jakobsson, Gun, ledande rektor Heilä-Ylikallio, Ria, akademilektor Sundman, Anita, planerare Karlsson, Lotta, ped.stud. Ohlis, Victor, pol.stud. Bäckman, Timo, föredragande Österholm-Liljedahl, Malin, sekreterare suppleanter Villstrand, Nils Erik, professor Willner, Johan, professor Högnäs, Göran, professor Granfors, Ulla, rektor Costiander-Huldén, Eva, bibliotekarie Meinander, Annika, doktorand Mäki-Arvela, Päivi, akademilektor Carlsson, Frida, studerande Portin, Fredrik, studerande Pirttimaa, Anniina, studerande Forssten, Johan, studerande suppleanter Lindström, Unni Å, professor Uljens, Michael, professor Granfors, Ulla, rektor Salo, Petri, doktorsassistent Westermark, Camilla, internationell koordinator Holms, Tina, ped.stud. Hökman, Henrik, pol.stud. Milj Statsbudgeten Ordinarie personalens löner 28,3 27,0 Fastigheters drift 9,2 8,3 Övriga driftsutgifter 12,8 12,3 Statsbudgetens slutsumma 50,3 47,6 Vasa övningsskola 7,7 7,8 Extern finansiering Kundtjänst 3,9 5,5 Gemensamt finansierad forskning 5,0 6,4 Finlands Akademi 4,5 5,1 Övrig statlig finansiering 4,5 6,1 Stiftelsen för Åbo Akademi 7,0 6,7 Privat finansiering 4,1 12,2 Slutsumma för externa finansieringen 29,0 35,3 Sammanlagt 87,0 90,7 9

10 Utbildning Studentrekryteringen effektiverades och marknadsföringen av Åbo Akademis utbildning utomlands stärktes. Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi firade sitt 25-årsjubileum. Studier MinPlan. Utvecklingen av systemet för de elektroniska studieplanerna, MinPlan, forsatte under år Alla studerande som bedrev studier enligt den nya utbildningsstrukturen (Bologna) gjorde en studieplan i MinPlan och akademins hela kursutbud fanns tillgängligt i den kursdatabas som ligger till grund för systemet. Under år 2006 var det möjligt att göra studiehandböcker och undervisningsprogram utgående från MinPlan. Kurs- och tentamensanmälning inom MinPlan utvecklades och kunde under året testas av pedagogiska fakulteten. Funktionen förväntas komma i allmänt bruk läsåret Effektivare rekrytering. En ny studierådgivare med arbetsuppgifter bland annat i anslutning till studentrekryteringen och abiturientverksamheten tillträdde i början av året, vilket har gjort det möjligt att satsa mera på rekryteringsverksamheten. Tre så kallade abidagar ordnades tillsammans med yrkeshögskolan Sydväst och en med de finskspråkiga universiteten i Åbo. De finlandssvenska studiehandledarna inbjöds till en träff vid ÅA i februari och de finskspråkiga studiehandledarna informerades i samband med den finska abidagen. Akademin deltog i två större utbildningsmässor i Finland och en i Sverige. 10

11 I slutet av augusti ordnades som vanligt en internationell orienteringsvecka för alla nya utländska studerande. På bilden Alessandra Podesta, som kom från Italien, och tutorn Nina Fagerholm. Internationellt samarbete Nya samarbetsavtal. Akademin ingick flera nya samarbetsavtal med europeiska universitet inom Erasmusprogrammet och man slöt också ett samarbetsavtal med Murdoch University i Australien. Under året reste 132 studerande från Åbo Akademi utomlands inom ramen för studentutbytesprogrammen ERASMUS, NORDPLUS, FIRST, ISEP och Coimbra Group Student Exchange Network samt inom bilaterala avtal. En del studerande arrangerade sina platser utomlands på egen hand. Av 26 mottagarländer var Sverige, Danmark och Tyskland de mest populära. Antalet utbytesstuderande som kom till akademin var 201. Antalet utländska examensstuderande uppgick till 399, vilket klart överträffar målsättningen (350). Effektivare marknadsföring. Ett projekt om marknadsföringen av Åbo Akademis utbildning utomlands genomfördes. Långsiktiga marknadsföringsplaner gjordes med hjälp av en projektsekreterare och en webbplanerare, och en ledningsgrupp utarbetade en marknadsföringsplan för rekrytering av utländska examensstuderande Ett enhetligt marknadsföringsmaterial för de engelskspråkiga magisterprogrammen gjordes, liksom en satsning på annonsering i utländska medier. Åbo Akademis tredje engelskspråkiga magisterprogram inledde sin verksamhet under namnet Master s Degree Programme in International Human Rights Law. Samarbetet med universiteten inom Coimbra Group fortsatte lika intensivt som förut. Studentutbytesprogrammet Coimbra Group Student Exchange Network fortsätter och intresset för programmet ökade bland akademins studerande. Stödprogrammet Hospitality Scheme, inom vilket medlemsuniversiteten bjuder in unga forskare från Balkanområdet, fortgår. 11

12 Placering på arbetsmarknaden Magistrar Sysselsatta 82 % Arbetslösa 3 % Övrigt 15 % Doktorer Sysselsatta 89 % Övrigt 11 % Antal grundexamensstuderande från olika regioner Åboland Österbotten Nyland Åland 165 Övriga Finland 197 Utlandet 144 Totalt Antal examina Grundexamina Högre grundexamina Lägre grundexamina Licentiatexamina 18 8 Doktorsexamina Studerande Hemort Åboland 34 % Österbotten 34 % Nyland 24 % Åland 3 % Övriga Finland 3 % Utlandet 2 % Fakultetsvis HF 20 % MNF 13 % ESF 20 % TkF 17 % TF 4 % PF 18 % SVF 8 % 12

13 25 år av fortbildning Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi firade 25-årsjubileum. Sedan starten 1981 har verksamheten utvecklats mot att bli mera målinriktad och långsiktig, från att i början ha handlat om punktinsatser runtom i Svenskfinland. En av dagens utmaningar är att flexibelt svara på de utbildningsbehov som uppkommer i samhället. Kraftig utveckling. Fortbildningscentralens första planerare, och dess första direktör, var Margita Vainio. Utvecklingen av nytt studieinnehåll och nya inlärningsmetoder kom igång under hennes översyn. Också beträffande organisationen och ledarskapet tog hon initiativ till arbetsmetoder som svarade mot tidens behov. Vid millennieskiftet stödde Vainio utvecklingen av den nätbaserade undervisningen vid Fortbildningscentralen, vilket senare ledde till att Åbo Akademi grundade Lärcenter som stöd för virtualiseringsverksamheten. Kapitalet. Drygt etthundra personer har arbetat vid Fortbildningscentralen under de gångna åren och med sin kompetens och erfarenhet har de bidragit till utvecklingen av verksamheten. Mångdubbelt flera är de kursdeltagare, projektmedarbetare och samarbetsparter som också medverkat. Strategier. Att erbjuda rätt utbildning vid rätt tidpunkt är en central kvalitetsaspekt. För att det skall lyckas behövs tillförlitliga behovsanalyser, god tidsplanering och fungerande kontaktnätverk. Fortbildningscentralen har kontinuerligt strävat efter att bygga upp fungerande system och nätverk. Fortbildningscentralen nu. Fortbildningscentralen har alltid verkat med siktet ställt stadigt framåt och verksamheten har som mål att flexibelt svara på olika utbildningsbehov runtom i Svenskfinland. Och det gäller att ha en god framförhållning för att vara ett attraktivt alternativ för de studerande. Att erbjuda rätt utbildning vid rätt tidpunkt är en central kvalitetsaspekt för Fortbildningscentralen, säger (fr.v.) direktör Paula Lindroos, viceföreståndare Tina Engblom och utbildningsplanerare Mona Riska. 13

14 Fakulteter 2006 Humanistiska fakulteten Dekanus professor Roger Sell Inskrivna Magistrar 91 Doktorer 10 Publikationer 231 Anställda 115 Teologiska fakulteten Dekanus professor Ingvar Dahlbacka Inskrivna 292 Magistrar 15 Doktorer 4 Publikationer 49 Anställda 24 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Dekanus professor J. Peter Slotte Inskrivna 975 Magistrar 52 Doktorer 16 Publikationer 287 Anställda 174 Pedagogiska fakulteten Dekanus professor Christina Nygren-Landgärds Inskrivna Magistrar 115 Doktorer 4 Publikationer 55 Anställda 103 Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten Dekanus professor Jan-Åke Törnroos Inskrivna Magistrar 89 Doktorer 7 Publikationer 158 Anställda 98 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Dekanus professor Kaj Björkqvist Inskrivna 589 Magistrar 46 Doktorer 6 Publikationer 55 Anställda 41 Tekniska fakulteten Dekanus professor Mikko Hupa Inskrivna Magistrar 94 Doktorer 20 Publikationer 388 Anställda

15 Professorer utnämnda 2006 Humanistiska fakulteten FD Jyrki Tuomainen, professor i logopedi Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten FD Kai Lindström, professor i ekologi och miljövetenskap FD Rainer Sjöholm, professor i kemi, företrädesvis organisk kemi FD John Eriksson, professor i biologi, särskilt cellbiologi FD Jyrki Kukkonen, professor i cell- och molekylärbiologi Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten TD Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning PD Susan Sundback, professor i sociologi PD Mikko Lagerspetz, andra professor i sociologi PD Harriet Silius, professor i kvinnovetenskap Fristående enheter Enhet Biblioteket Bioteknikcentrum i Åbo Datacentralen Fortbildningscentralen med Skärgårdsinstitutet Centret för språk och kommunikation Nationella PET-centret Turku Centre for Computer Science Fortbildningscentralen, Vasa MediaCity Tritonia Direktör Överbibliotekarie Tore Ahlbäck Direktör Riitta Lahesmaa Direktör Stig-Göran Lindqvist Direktör Paula Lindroos Direktör Jan Jylhä Direktör Juhani Knuuti Direktör Hannu Tenhunen Direktör Christer Rosengren Direktör Kimmo Rautanen Bibliotekschef Vuokko Palonen Tekniska fakulteten TkD Johan Bobacka, professor i analytisk kemi FD Jouko Peltonen, professor i trycknings- och pappersteknologi Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten PD Erland Eklund, professor i samhällsvetenskap med riktning på rural forskning Åbo Akademi satsar ytterligare på trä- och pappersforskning. En femårig professur i tryckningsoch pappersteknologi skall utvidga och stärka kunnandet på området. Professuren sponsoreras av Ciba Specialty Chemicals och i oktober 2006 utnämndes FD Jouko Peltonen till dess innehavare. Sedan början av augusti 2006 är Erland Eklund landets första och enda svenskspråkiga landsbyggdsprofessor, med en mandatperiod på fem år. Susan Sundback utnämndes till professor i sociologi samtidigt som Mikko Lagerspetz den 1 augusti Sundback sitter på den gamla professuren inom ämnet, medan Lagerspetz professur är ny. 15

16 Forskning Sexuella dysfunktioner, cellstress, demokrati och intelligenta material är några av de mest framträdande områdena inom forskningen. Nya spetsenheter inledde verksamhet som skall ge Åbo Akademi större internationell konkurrenskraft. Fyra nya spetsforskningsenheter vid Åbo Akademi inledde sin verksamhet från början av år Enheterna finansieras av Stiftelsen för Åbo Akademi under fyra års tid, med möjlighet till finansiering för ytterligare ett femte år. Syftet med stiftelsens finansiering är att göra en satsning på starka forskningsmiljöer för att öka deras konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. Ursprungligen ansökte 28 enheter om att bli starka forskningsmiljöer, och Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut valde ut dem som gick vidare till den andra omgången, där en internationell expertpanel valde ut fyra enheter. Sexuella dysfunktioner. Spetsforskningsenheten Behavior Genetics of Sexual Dysfunctions, Aggressive Behavior, and Mediating Hormones har som målsättning att komma till större insikter om hur arv och miljö påverkar sexuella dysfunktioner och aggressivt beteende samt vilken medlande funktion hormoner har. Det finns i dag medicinsk behandling för sexuella dysfunktioner, men det finns inte systematisk forskning om orsakerna. Under vissa perioder har man betonat psykologiska förklaringsmodeller, och under andra tider har man förklarat allt som biologiskt. Vi försöker komma fram till om orsakerna är genetiska, om de finns i omgivningen, eller om det är en samverkan mellan arv och miljö, säger Kenneth Sandnabba, professor i tillämpad psykologi vid Åbo Akademi. Forskningen är tvärvetenskaplig och forskarna har ett nära samarbete med experter i psykologi, biologi, psykiatri, beteendegenetik och biostatistik vid bland annat Institute of Psychiatry King s College i London och Karolinska Institutet i Sverige. Förhoppningsvis kan vår forskning bidra till ett både och -tänkande och en balanserad syn på människan där man varken överbetonar de psykologiska eller de biologiska faktorerna. Beroende på de resultat vi kommer till kan man sedan på annat håll utveckla de psykologiska eller medicinska behandlingsmetoderna så att de är baserade på kunskap och inte på antaganden, säger Sandnabba. Forskningen görs genom studier av tvillingar. 16

17 Professorerna Mark Johnson, J. Peter Slotte, Kid Törnquist, John Eriksson och Lea Sistonen hör till spetsforskningsenheten i cellstress, som inledde verksamheten i januari Fem professorer som är gruppledare inom sina respektive forskningsområden leder spetsenheten, och de är Kid Törnquist, professor i fysiologi, Mark Johnson, professor i biokemi, Lea Sistonen, akademiprofessor, J. Peter Slotte, professor i biokemi och John Eriksson, professor i biologi, särskilt cellbiologi. Det här ger oss möjlighet att rekrytera begåvade postdoktorala forskare och seniorforskare, som kan ta med sig nya idéer och nya metoder. Spetsenheten kommer att satsa på nya former av samarbete mellan de olika biovetenskaperna. Gruppen bakom spetsenheten valde avsiktligt ett så brett tema som cellstress, eftersom forskarna inte vill begränsa sig till någon viss typ av stress eller någon viss del av cellen. Forskarna inom enheten har hittills jobbat på olika nivåer av cellen, allt från cellmembranen (ytan) till cellkärnan. Syftet med forskningen är bland annat att klargöra de molekylära signalfunktioner som styr cellens stressrespons och den programmerade celldöden i samband med cellers tillväxt, differentiering och homeostas. Ett annat syfte är att klargöra hur de här signalfunktionerna störs, uteblir eller överaktiveras vid olika sjukdomstillstånd. En fråga om liv och död. Frågan om hur en cell bestämmer sig för liv eller död är en av de mest avgörande frågorna inom cellbiologin, och på denna fråga fokuserar forskningen inom spetsenheten Cell Stress, Signaling and Survival Centre of Excellence in Cell Stress. Bakom spetsenheten står de biovetenskapliga enheterna vid ÅA, det vill säga ämnena biologi, biokemi och farmaci samt Bioteknikcentrum i Åbo. Diagnos på demokratin. Spetsforskningsenheten om demokratins tillstånd och framtid, Democracy: A Citizen Perspective, är den hittills största enskilda satsningen på samhällsvetenskaper i Svenskfinland. Inom D:CE samarbetar fem discipliner på SVF och Institutet för finlandssvensk samhällsforskning (IFS) i Vasa och ESF i Åbo i en gemensam stark forskningsmiljö. Det här för att exaktare än hittills kunna ge en bred diagnos på demokratins tillstånd i landet med alla dess indikatorer och problem, och även för att svara på frågan 17

18 om en genuin deltagardemokrati praktiskt är möjlig. Den här typens demokratiforskning har bedrivits i Norden i tjugo år. Vi har vaknat upp sent i Finland, men gör det nu med besked, säger professor Lauri Karvonen, som leder det nya forskningscentret. I D:CE:s ledningsgrupp ingår förutom professor Lauri Karvonen, professorerna Göran Djupsund och Helena Hurme samt forskningsledarna Kimmo Grönlund och Marko Joas. De fyra sistnämnda fungerar samtidigt som temaansvariga för de fyra olika temaområden projektet består av: politiskt deltagande, offentliga institutioner, individ, grupp och samhälle samt massmedier. Teman som granskas ur den enskilda medborgarens, olika kanalers och det politiska systemets perspektiv. Vi är bland annat intresserade av kopplingar mellan medias agerande i den politiska kommunikationen och politikens personifiering, imageberoende och genomslagskraft. Det här undersöker vi också experimentellt med hjälp av MediaCitys idtv Lab i Vasa, där vi med nya tekniska metoder kan testa hur olika medieformat möter nya perspektiv på politik, säger professor Göran Djupsund på SVF i Vasa. Material med intelligens. Den finländska pappersindustrins strävan efter att producera mera avancerade produkter är en av de utmaningar som Åbo Akademis spetsforskningscentrum för funktionella material (FunMat) tar sig an. Forskningen går under namnet Printable Electro-, Magnetic-, Optical-, Chemical-, and Bio-Functionalities Center of Excellence for Functional Materials och är ett samarbete mellan enheterna för pappersförädling, fysikalisk kemi, teknisk polymerkemi och fysik. Det handlar i stort sett om att framställa intelligenta material som är mera hållbara och mera funktionella. FunMat leds av Jarl B. Rosenholm, professor i fysikalisk kemi. I ledningsgruppen ingår dessutom Carl-Erik Wilén, professor i teknisk polymerkemi och Martti Toivakka, professor i pappersförädling. Vi kombinerar den forskning som pågår vid de olika laboratorierna, och vi börjar med att själva framställa materialen. Det som krävs är kompositmaterial, man måste ha flera olika funktionella materialtyper som sedan sammanfogas, berättar Rosenholm. Rent konkret kan spetsenhetens forskning tillämpas på många områden som rör elektronik, förpackningsmaterial och pappersförädling. Även transportmaterial och läkemedelsbranschen kan dra nytta av forskningen. Inom läkemedelssektorn kan resultaten tillämpas på tillverkningen av anordningar med sensorer. Enkla exempel är graviditets- och sjukdomstester, som i läkemedelsammanhang kan vara rätt så dyra. Om vi då lyckas framställa billiga anordningar så hjälper och stöder vi läkemedelssidan, berättar Rosenholm. Det andra forskningsområdet är hybridmedier som utvecklas inom den grafiska industrin, till exempel intelligent papper. En av de nya spetsforskningsenheterna vid ÅA granskar sexuella dysfunktioner, aggressivt beteende, hormoner och beteendegenetik. För DNA-tester samlar forskarna in saliv i små plastförpackningar, som skickas hem till personerna som deltar i undersökningen. 18

19 Extern forskningsfinansiering Forskningsverksamheten var under 2006 livlig. Andelen extern finansiering av totalfinansieringen (exklusive Vasa övningsskola) uppgick till 35 procent. Två av de spetsforskningsenheter Finlands Akademi utsett har under året verkat vid Åbo Akademi och en tredje enhet utsågs. Stiftelsen för Åbo Akademi styrde betydande resurser till fyra starka forskningsmiljöer, som 2005 efter extern utvärdering utsetts vid akademin. För EU:s ramprogram godkändes i hård europeisk konkurrens drygt 23 procent av ÅA-ansökningarna. Akademins forskare deltog under året i 21 EU-finansierade forskningsprojekt. Via extern finansiering och forskningssamarbete har goda kontakter till näringsliv och samhälle upprätthållits och utvecklats. Samfinansierade forskningsprojekt med Tekes, företag, Finlands Akademi och EU:s ramprogram har förstärkt och utvidgat både det akademiska kunnandet och samhällskontakterna. Forskningssamarbetet gav även godkända registerbeslut, 20 patentansökningar (merparten utländska), 14 patentlicenser och 117 licensavtal. Av de nationella forskarskolorna leddes sju från akademin. Forskarstuderande från akademin deltog därutöver i 24 forskarskolor ledda av andra universitet. Priser och utmärkelser 2006 Per Brahe-priset. Stiftelsens för Åbo Akademi vetenskapliga pris, Per Brahe-priset, tilldelades ED Nina Kivinen och docent, FD Carita Kvarnström. Nina Kivinen forskar i företagets organisation och ledning, och disputerade i oktober 2006 på en avhandling där hon på ett tvärvetenskapligt vis utnyttjar teorier från sociologi, filosofi, kritisk geografi och organisationsteori. I sin prismotivering konstaterar stiftelsen att Nina Kivinen är en ung och aktiv forskare som uppvisar en anmärkningsvärd grad av akademisk mognad. Carita Kvarnström, akademilektor i analytisk kemi, har i sin forskning koncentrerat sig på utvecklingen av nya elektrokemiskt aktiva material och utveckling av spektroelektrokemiska tekniker för karakterisering av materialens egenskaper. Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar att Carita Kvarnström är en internationellt uppmärksammad och aktiv forskare samt utmärkt handledare och lärare. Stiftelsens för Åbo Akademi vetenskapspris Per Brahe-priset gick år 2006 till forskarna Nina Kivinen och Carita Kvarnström. Kivinen är assistent i ämnet företagets organisation och ledning och Kvarnström akademilektor och docent i analytisk kemi. Elvings legat. Forskarpriset ur Harry Elvings legat tilldelades följande personer: FD Patrik Eklund för hans doktorsavhandling i organisk kemi med titeln Synthetic Modification of the Natural Lignan Hydroxymatairesinol, FD Christer Glader för hans doktorsavhandling i matematik med titeln Constructive Methods for Rational Interpolation and Uniform Approximation on the Unit Disc samt TD Pamela Slotte för hennes doktorsavhandling i teologi och mänskliga rättigheter med titeln Mänskliga rättigheter, 19

20 Ett av forskarprisen ur Harry Elvings legat tilldelades FD Patrik Eklund för doktorsavhandlingen i organisk kemi, Synthetic Modification of the Natural Lignan Hydroxymatairesinol. FD Camilla Asplund Ingemark, folkloristik, fick Kungliga Gustaf Adolfs Akademiens för svensk folkkultur pris för doktorsavhandlingen The Genre of Trolls: The Case of a Finland-Swedish Folk Belief Tradition, som hon disputerade på vid ÅA år Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Professor Erkki Leppäkoski tilldelades Stiftelsens Ålandsfonden för Östersjöns framtid (Östersjöfonden) pris. Östersjöfonden belönar miljöinsatser i Finland och i Sverige samt på Åland. Leppäkoski har under sin långa karriär utfört ett mångfacetterat och inflytelserikt arbete både i Finland och internationellt i hela Östersjöregionen gällande miljöfrågor i Östersjön. moral och religion. Om de mänskliga rättigheterna som moraliskt och juridiskt begrepp i en pluralistisk värld. Lärarpriset ur Harry Elvings legat tilldelades FD Susanna Simberg och PeD Lisen Häggblom. Simberg är akademilektor i logopedi vid humanistiska fakulteten och Häggblom är lektor i matematikens didaktik vid pedagogiska fakulteten. Törngren-priset. Fil. stud. Fia Valtonen tilldelades Ralf Törngrenpriset. Priset utdelas till studerande eller anställd vid Åbo Akademi som vid sidan av sina studier och arbetsuppgifter gjort en väsentlig insats för utvecklandet av Åbo Akademi eller Åbo Akademis studentkår. Humanistiska fakulteten. Prorektor, professorn i folkloristik vid Åbo Akademi, Ulrika Wolf-Knuts, erhöll Arturpriset av Samfundet Nordiska Museets och Skansens Vänner för sitt engagerande arbete med att främja folkloristisk forskning, utbildning och folkloristiskt samarbete både i ett nordiskt och internationellt perspektiv. En forskargrupp under ledning av akademiprofessor Lea Sistonen tilldelades Medix-priset. Forskarna, som är verksamma vid Sistonens laboratorium vid Åbo bioteknikcentrum och ämnet biologi vid Åbo Akademi, fick priset för upptäckten av en ny proteinkod som styr livsviktiga funktioner hos cellen. Forskargruppens artikel PDSM, a Motif for Phosphorylation-dependent SUMO Modification belönades också med Elias Tillandz-priset. Tekniska fakulteten. TkD Kalle Arve, teknisk kemi, fick Alfthanska priset för bästa doktorsavhandling i kemi Docent, TkD Jyri-Pekka Mikkola, teknisk kemi, tilldelades Finlands Akademis inspirationspris. Pedagogiska fakulteten. PeD Anna Slotte-Lüttge tilldelades statsrådet Mauritz Hallbergs pris av Svenska litteratursällskapet i Finland. Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten. Professor Katie Eriksson fick Ann-Mari Finniläs pris som instiftats för att hedra donatorn. Professor Eriksson har under 20 år utvecklat den vetenskapliga vårdteorin och byggt upp ett utbildnings- och forskningssamfund i vårdvetenskap. Hon har även bidragit till att höja vårdandet till en aktad vetenskapsdisciplin. 20