Sexuella dysfunktioner, cellstress, demokrati och intelligenta material är några av

Transkript

1 Forskning Sexuella dysfunktioner, cellstress, demokrati och intelligenta material är några av de mest framträdande områdena inom forskningen. Nya spetsenheter inledde verksamhet som skall ge Åbo Akademi större internationell konkurrenskraft. Fyra nya spetsforskningsenheter vid Åbo Akademi inledde sin verksamhet från början av år Enheterna finansieras av Stiftelsen för Åbo Akademi under fyra års tid, med möjlighet till finansiering för ytterligare ett femte år. Syftet med stiftelsens finansiering är att göra en satsning på starka forskningsmiljöer för att öka deras konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. Ursprungligen ansökte 28 enheter om att bli starka forskningsmiljöer, och Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut valde ut dem som gick vidare till den andra omgången, där en internationell expertpanel valde ut fyra enheter. Sexuella dysfunktioner. Spetsforskningsenheten Behavior Genetics of Sexual Dysfunctions, Aggressive Behavior, and Mediating Hormones har som målsättning att komma till större insikter om hur arv och miljö påverkar sexuella dysfunktioner och aggressivt beteende samt vilken medlande funktion hormoner har. Det finns i dag medicinsk behandling för sexuella dysfunktioner, men det finns inte systematisk forskning om orsakerna. Under vissa perioder har man betonat psykologiska förklaringsmodeller, och under andra tider har man förklarat allt som biologiskt. Vi försöker komma fram till om orsakerna är genetiska, om de finns i omgivningen, eller om det är en samverkan mellan arv och miljö, säger Kenneth Sandnabba, professor i tillämpad psykologi vid Åbo Akademi. Forskningen är tvärvetenskaplig och forskarna har ett nära samarbete med experter i psykologi, biologi, psykiatri, beteendegenetik och biostatistik vid bland annat Institute of Psychiatry King s College i London och Karolinska Institutet i Sverige. Förhoppningsvis kan vår forskning bidra till ett både och -tänkande och en balanserad syn på människan där man varken överbetonar de psykologiska eller de biologiska faktorerna. Beroende på de resultat vi kommer till kan man sedan på annat håll utveckla de psykologiska eller medicinska behandlingsmetoderna så att de är baserade på kunskap och inte på antaganden, säger Sandnabba. Forskningen görs genom studier av tvillingar. 16

2 Professorerna Mark Johnson, J. Peter Slotte, Kid Törnquist, John Eriksson och Lea Sistonen hör till spetsforskningsenheten i cellstress, som inledde verksamheten i januari Fem professorer som är gruppledare inom sina respektive forskningsområden leder spetsenheten, och de är Kid Törnquist, professor i fysiologi, Mark Johnson, professor i biokemi, Lea Sistonen, akademiprofessor, J. Peter Slotte, professor i biokemi och John Eriksson, professor i biologi, särskilt cellbiologi. Det här ger oss möjlighet att rekrytera begåvade postdoktorala forskare och seniorforskare, som kan ta med sig nya idéer och nya metoder. Spetsenheten kommer att satsa på nya former av samarbete mellan de olika biovetenskaperna. Gruppen bakom spetsenheten valde avsiktligt ett så brett tema som cellstress, eftersom forskarna inte vill begränsa sig till någon viss typ av stress eller någon viss del av cellen. Forskarna inom enheten har hittills jobbat på olika nivåer av cellen, allt från cellmembranen (ytan) till cellkärnan. Syftet med forskningen är bland annat att klargöra de molekylära signalfunktioner som styr cellens stressrespons och den programmerade celldöden i samband med cellers tillväxt, differentiering och homeostas. Ett annat syfte är att klargöra hur de här signalfunktionerna störs, uteblir eller överaktiveras vid olika sjukdomstillstånd. En fråga om liv och död. Frågan om hur en cell bestämmer sig för liv eller död är en av de mest avgörande frågorna inom cellbiologin, och på denna fråga fokuserar forskningen inom spetsenheten Cell Stress, Signaling and Survival Centre of Excellence in Cell Stress. Bakom spetsenheten står de biovetenskapliga enheterna vid ÅA, det vill säga ämnena biologi, biokemi och farmaci samt Bioteknikcentrum i Åbo. Diagnos på demokratin. Spetsforskningsenheten om demokratins tillstånd och framtid, Democracy: A Citizen Perspective, är den hittills största enskilda satsningen på samhällsvetenskaper i Svenskfinland. Inom D:CE samarbetar fem discipliner på SVF och Institutet för finlandssvensk samhällsforskning (IFS) i Vasa och ESF i Åbo i en gemensam stark forskningsmiljö. Det här för att exaktare än hittills kunna ge en bred diagnos på demokratins tillstånd i landet med alla dess indikatorer och problem, och även för att svara på frågan 17

3 om en genuin deltagardemokrati praktiskt är möjlig. Den här typens demokratiforskning har bedrivits i Norden i tjugo år. Vi har vaknat upp sent i Finland, men gör det nu med besked, säger professor Lauri Karvonen, som leder det nya forskningscentret. I D:CE:s ledningsgrupp ingår förutom professor Lauri Karvonen, professorerna Göran Djupsund och Helena Hurme samt forskningsledarna Kimmo Grönlund och Marko Joas. De fyra sistnämnda fungerar samtidigt som temaansvariga för de fyra olika temaområden projektet består av: politiskt deltagande, offentliga institutioner, individ, grupp och samhälle samt massmedier. Teman som granskas ur den enskilda medborgarens, olika kanalers och det politiska systemets perspektiv. Vi är bland annat intresserade av kopplingar mellan medias agerande i den politiska kommunikationen och politikens personifiering, imageberoende och genomslagskraft. Det här undersöker vi också experimentellt med hjälp av MediaCitys idtv Lab i Vasa, där vi med nya tekniska metoder kan testa hur olika medieformat möter nya perspektiv på politik, säger professor Göran Djupsund på SVF i Vasa. Material med intelligens. Den finländska pappersindustrins strävan efter att producera mera avancerade produkter är en av de utmaningar som Åbo Akademis spetsforskningscentrum för funktionella material (FunMat) tar sig an. Forskningen går under namnet Printable Electro-, Magnetic-, Optical-, Chemical-, and Bio-Functionalities Center of Excellence for Functional Materials och är ett samarbete mellan enheterna för pappersförädling, fysikalisk kemi, teknisk polymerkemi och fysik. Det handlar i stort sett om att framställa intelligenta material som är mera hållbara och mera funktionella. FunMat leds av Jarl B. Rosenholm, professor i fysikalisk kemi. I ledningsgruppen ingår dessutom Carl-Erik Wilén, professor i teknisk polymerkemi och Martti Toivakka, professor i pappersförädling. Vi kombinerar den forskning som pågår vid de olika laboratorierna, och vi börjar med att själva framställa materialen. Det som krävs är kompositmaterial, man måste ha flera olika funktionella materialtyper som sedan sammanfogas, berättar Rosenholm. Rent konkret kan spetsenhetens forskning tillämpas på många områden som rör elektronik, förpackningsmaterial och pappersförädling. Även transportmaterial och läkemedelsbranschen kan dra nytta av forskningen. Inom läkemedelssektorn kan resultaten tillämpas på tillverkningen av anordningar med sensorer. Enkla exempel är graviditets- och sjukdomstester, som i läkemedelsammanhang kan vara rätt så dyra. Om vi då lyckas framställa billiga anordningar så hjälper och stöder vi läkemedelssidan, berättar Rosenholm. Det andra forskningsområdet är hybridmedier som utvecklas inom den grafiska industrin, till exempel intelligent papper. En av de nya spetsforskningsenheterna vid ÅA granskar sexuella dysfunktioner, aggressivt beteende, hormoner och beteendegenetik. För DNA-tester samlar forskarna in saliv i små plastförpackningar, som skickas hem till personerna som deltar i undersökningen. 18

4 Extern forskningsfinansiering Forskningsverksamheten var under 2006 livlig. Andelen extern finansiering av totalfinansieringen (exklusive Vasa övningsskola) uppgick till 35 procent. Två av de spetsforskningsenheter Finlands Akademi utsett har under året verkat vid Åbo Akademi och en tredje enhet utsågs. Stiftelsen för Åbo Akademi styrde betydande resurser till fyra starka forskningsmiljöer, som 2005 efter extern utvärdering utsetts vid akademin. För EU:s ramprogram godkändes i hård europeisk konkurrens drygt 23 procent av ÅA-ansökningarna. Akademins forskare deltog under året i 21 EU-finansierade forskningsprojekt. Via extern finansiering och forskningssamarbete har goda kontakter till näringsliv och samhälle upprätthållits och utvecklats. Samfinansierade forskningsprojekt med Tekes, företag, Finlands Akademi och EU:s ramprogram har förstärkt och utvidgat både det akademiska kunnandet och samhällskontakterna. Forskningssamarbetet gav även godkända registerbeslut, 20 patentansökningar (merparten utländska), 14 patentlicenser och 117 licensavtal. Av de nationella forskarskolorna leddes sju från akademin. Forskarstuderande från akademin deltog därutöver i 24 forskarskolor ledda av andra universitet. Priser och utmärkelser 2006 Per Brahe-priset. Stiftelsens för Åbo Akademi vetenskapliga pris, Per Brahe-priset, tilldelades ED Nina Kivinen och docent, FD Carita Kvarnström. Nina Kivinen forskar i företagets organisation och ledning, och disputerade i oktober 2006 på en avhandling där hon på ett tvärvetenskapligt vis utnyttjar teorier från sociologi, filosofi, kritisk geografi och organisationsteori. I sin prismotivering konstaterar stiftelsen att Nina Kivinen är en ung och aktiv forskare som uppvisar en anmärkningsvärd grad av akademisk mognad. Carita Kvarnström, akademilektor i analytisk kemi, har i sin forskning koncentrerat sig på utvecklingen av nya elektrokemiskt aktiva material och utveckling av spektroelektrokemiska tekniker för karakterisering av materialens egenskaper. Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar att Carita Kvarnström är en internationellt uppmärksammad och aktiv forskare samt utmärkt handledare och lärare. Stiftelsens för Åbo Akademi vetenskapspris Per Brahe-priset gick år 2006 till forskarna Nina Kivinen och Carita Kvarnström. Kivinen är assistent i ämnet företagets organisation och ledning och Kvarnström akademilektor och docent i analytisk kemi. Elvings legat. Forskarpriset ur Harry Elvings legat tilldelades följande personer: FD Patrik Eklund för hans doktorsavhandling i organisk kemi med titeln Synthetic Modification of the Natural Lignan Hydroxymatairesinol, FD Christer Glader för hans doktorsavhandling i matematik med titeln Constructive Methods for Rational Interpolation and Uniform Approximation on the Unit Disc samt TD Pamela Slotte för hennes doktorsavhandling i teologi och mänskliga rättigheter med titeln Mänskliga rättigheter, 19

5 Ett av forskarprisen ur Harry Elvings legat tilldelades FD Patrik Eklund för doktorsavhandlingen i organisk kemi, Synthetic Modification of the Natural Lignan Hydroxymatairesinol. FD Camilla Asplund Ingemark, folkloristik, fick Kungliga Gustaf Adolfs Akademiens för svensk folkkultur pris för doktorsavhandlingen The Genre of Trolls: The Case of a Finland-Swedish Folk Belief Tradition, som hon disputerade på vid ÅA år Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Professor Erkki Leppäkoski tilldelades Stiftelsens Ålandsfonden för Östersjöns framtid (Östersjöfonden) pris. Östersjöfonden belönar miljöinsatser i Finland och i Sverige samt på Åland. Leppäkoski har under sin långa karriär utfört ett mångfacetterat och inflytelserikt arbete både i Finland och internationellt i hela Östersjöregionen gällande miljöfrågor i Östersjön. moral och religion. Om de mänskliga rättigheterna som moraliskt och juridiskt begrepp i en pluralistisk värld. Lärarpriset ur Harry Elvings legat tilldelades FD Susanna Simberg och PeD Lisen Häggblom. Simberg är akademilektor i logopedi vid humanistiska fakulteten och Häggblom är lektor i matematikens didaktik vid pedagogiska fakulteten. Törngren-priset. Fil. stud. Fia Valtonen tilldelades Ralf Törngrenpriset. Priset utdelas till studerande eller anställd vid Åbo Akademi som vid sidan av sina studier och arbetsuppgifter gjort en väsentlig insats för utvecklandet av Åbo Akademi eller Åbo Akademis studentkår. Humanistiska fakulteten. Prorektor, professorn i folkloristik vid Åbo Akademi, Ulrika Wolf-Knuts, erhöll Arturpriset av Samfundet Nordiska Museets och Skansens Vänner för sitt engagerande arbete med att främja folkloristisk forskning, utbildning och folkloristiskt samarbete både i ett nordiskt och internationellt perspektiv. En forskargrupp under ledning av akademiprofessor Lea Sistonen tilldelades Medix-priset. Forskarna, som är verksamma vid Sistonens laboratorium vid Åbo bioteknikcentrum och ämnet biologi vid Åbo Akademi, fick priset för upptäckten av en ny proteinkod som styr livsviktiga funktioner hos cellen. Forskargruppens artikel PDSM, a Motif for Phosphorylation-dependent SUMO Modification belönades också med Elias Tillandz-priset. Tekniska fakulteten. TkD Kalle Arve, teknisk kemi, fick Alfthanska priset för bästa doktorsavhandling i kemi Docent, TkD Jyri-Pekka Mikkola, teknisk kemi, tilldelades Finlands Akademis inspirationspris. Pedagogiska fakulteten. PeD Anna Slotte-Lüttge tilldelades statsrådet Mauritz Hallbergs pris av Svenska litteratursällskapet i Finland. Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten. Professor Katie Eriksson fick Ann-Mari Finniläs pris som instiftats för att hedra donatorn. Professor Eriksson har under 20 år utvecklat den vetenskapliga vårdteorin och byggt upp ett utbildnings- och forskningssamfund i vårdvetenskap. Hon har även bidragit till att höja vårdandet till en aktad vetenskapsdisciplin. 20