KT:s strategi

Transkript

1 KT:s strategi Oktober 2011

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Mission och verksamhetsidé 3. Värdegrunder 4. Nulägesanalys (inkl. SWOT analys) 5. Spelplan 6. Vision 7. Målsättningar 8. Framgångskoncept 9. Kritiska grundfaktorer 10. Fokus och tyngdpunktsområden 11. Personalplan (läggs till senare) 12. Ansvar för uppdatering av strategin

3 1. Bakgrund Åbo Akademis strategi för godkändes av styrelsen Institutionen för kemiteknik (KT) påbörjade därefter sitt arbete för uppgörandet av en egen strategi. Prefekten utsåg en arbetsgrupp som fick i uppdrag att först göra en SWOT analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) för KT och därefter en övergripande strategi för studier, forskning och personal. Strategin skulle vara färdig före utgången av Arbetsgruppen bestod av prefekten, professor Stefan Willför (ordf.), professor Henrik Saxén, akademiprofessor Tapio Salmi, akademilektor Johan Bobacka, akademilektor Mari Nurmi, studerande Sari Viljanen och administrativ chef Bo Lindberg. I första delen av strategiarbetet uppgjordes en allmän strategi utan personalplan. Då denna godkänts av institutionsrådet för kemiteknik fortsätter arbetsgruppen med att förbereda en långsiktig personalplan. Arbetsgruppen kommer då att begära in förslag/planer från huvudämnena/ämnena hur de vill planera sin framtida undervisning och vilka personalresurser de tror sig behöva för detta. Arbetsgruppen valde även att inte definiera Centrala åtgärder i strategin då de torde vara relativt självklara och kan i de flesta fall åtgärdas med att prefekten tillsätter ansvarspersoner eller arbetsgrupper som kan förverkliga nödvändiga åtgärder. 2. Mission och verksamhetsidé Institutionen för kemiteknik ska vara den ledande kemiteknikenheten på universitetsnivå i Finland. KT ska ge undervisning som baserar sig på nationell och internationell toppforskning och vi ska utbilda kreativa individer som uppfyller näringslivets och arbetsmarknadens behov. KT är en enhetlig och resurseffektiv svenskspråkig institution som satsar på att utbilda såväl finländska som utländska studerande. KT är en ledande föregångare i samarbetet med samhället och beslutsfattare. 3. Värdegrunderna Forskningen och utbildningen vid Institutionen för kemiteknik ska fortsättningsvis vara av hög kvalitet och ha hög arbetsmarknadsrelevans och nyttoaspekt även för samhället och omvärlden i allmänhet genom att främja en hållbar teknologisk utveckling. Studerandena och personalen ska kunna arbeta i en mångkulturell miljö som visar tolerans och respekterar individuella värden men som samtidigt även värdesätter god samarbetsförmåga. 4. Nulägesanalys Kemitekniken består hösten 2011 av elva laboratorier som är indelade i fyra huvudämnen: Huvudämnet Processkemi Analytisk kemi Fysikalisk kemi (Inst. för naturvetenskaper) Oorganisk kemi Organisk kemi (Inst. för naturvetenskaper) Teknisk polymerkemi

4 Huvudämnet Process och systemteknik Anläggnings och systemteknik Reglerteknik Teknisk kemi och reaktionsteknik Värme och strömningsteknik Huvudämnet Naturmaterialteknik Fiber och cellulosateknologi Pappersförädling Trä och papperskemi Huvudämnet Energi och miljöteknik Institutionens samtliga ämnen Övriga fackämnen samt biämnen Bioteknik Fysik (Inst. för naturvetenskaper) Industriell datateknik Industriell ekonomi Materialteknik Molekylmodellering Gällande forskningen har KT idag en nationell spetsforskningsenhet (PCC), är medlem i en annan (FunMat) som leds från naturvetenskapliga institutionen och har därtill en ÅA intern spetsenhet (OSE). KT är också med i European Polysaccharide Network of Excellence (EPNOE), ett av endast fem nätverk på EU nivå. Internationellt är Institutionen för kemiteknik idag ett starkt namn. För nulägesanalysen utfördes en SWOT analys enligt följande: S Styrkor * Lång tradition i kemiteknik och välkänt varumärke samt en hög internationell profil hos många av institutionens professorer och forskare, även i undervisningen * Stark vetenskaplig orientering; den mest forskningsintensiva enheten på teknikens område i Finland * Växelverkan med exakta naturvetenskaper vid ÅA höjer forskningens kvalitet * Goda kontakter till industrin samt omfattande extern finansiering. God kontakt mellan lärare och studenter, trivseln vid KT är god. * Forskare, lärare och studenter har mycket goda språkkunskaper * Relativt liten enhet på teknikens område, vilket möjliggör snabbt och flexibelt beslutsfattande

5 W Svagheter * Dålig synlighet i Finland, även i Åbotrakten * Svag inhemsk rekrytering till kandidat och diplomingenjörsutbildningen * Interna mekanismer för samarbete mellan olika enheter saknas * En del studenter har alltför svaga kunskaper i matematik, fysik och kemi * De flesta forskare vid KT är ovilliga att popularisera sin vetenskap vi borde synas mer i massmedia * Ämnena är konservativa och håller hårt fast vid sina egna revir, vilket omöjliggör större strukturella förändringar O Möjligheter * KT, med en enkel och strömlinjeformad struktur, kan bli ett starkt globalt brand, t.ex. grön kemi och grön processteknologi utgör möjligheter för en modern image, ifall de används med förnuft * Internt och externt, speciellt nordiskt, samarbete kan förbättras * Antalet dubbelexamina kan ökas och ett joint degree program samt Erasmus student och lärarutbyte kan utvecklas * Flera tvärvetenskapliga projekt kan skapas inom ÅA * Verksamheten kan substansmässigt lätt marknadsföras och populariseras, och också enkelt riktas till finskspråkiga studenter * Regionala kontakter i Åbo och Vasatrakten kan ytterligare intensifieras T Hotbilder * Studentrekryteringen till kandidat och DI utbildningen försvagas ytterligare: detta leder inte bara till ekonomiska problem utan även till att KT marginaliseras * Den administrativa bördan med diverse dåligt fungerande datorprogram ökar ytterligare * Forskningsapparaturen föråldras ytterligare p.g.a. bristande infrastrukturfinansiering * Öppen konkurrens i finländsk forskningspolitik har ersatts med kabinettspolitik. En allt större del av forskningsfinansiering dirigeras via specialprogram vid FA och via SHOK:s detta sänker forskningens kvalitet i det långa loppet i hela Finland * Intresset för svenska språket i Finland avtar ytterligare

6 5. Spelplan På spelplanen ligger fokus på forskning och undervisning inom KT:s fyra huvudämnen. Därtill utnyttjas speciellt Industriell ekonomi och de möjligheter de erbjuder: o Processkemi o Process och systemteknik o Naturmaterialteknik o Energi och miljöteknik o Industriell ekonomi Utanför spelplanen kan vi se möjligheterna som definieras i SWOT analysen samt följande: o Vasa samarbetet kring energiteknikområdet ska förvaltas väl och samarbetet med den lokala industrin ska förstärkas o KT ska vara aktivt och välrepresenterat i de nationella Strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK) som är relevanta för oss 6. Vision År 2020 är KT en av de världsledande enheterna inom kemiteknisk forskning. KT har också en nationell spetsenhet i undervisningen och våra utexaminerade har den högsta arbetsmarknadsrelevansen. KT:s expertis utnyttjas frekvent även för uppdrag inom samhället och av beslutsfattare. 7. Målsättningar Forskning KT strävar efter att ha ett stort antal tjänster och projekt från Finlands Akademi och olika aktuella EU program, fortsättningsvis ha en stor projektportfölj från Tekes, SHOK:erna och industrin, förbättra forskningens infrastruktur och därmed upprätthålla en state of the art utrustningsnivå, ha åtminstone en nationell spetsforskningsenhet, producera minst 200 peer review publikationer per år och att effektivera publikationsverksamheten, och att popularisera vetenskapen och göra den mera känd för allmänheten. Undervisning KT strävar efter att ha en nationell spetsenhet i undervisning, utexaminera minst 5 diplomingenjörer per laboratorium och år (d.v.s. minst 55 examina/år), utexaminera minst 1 doktor per professor och år utöka samarbetet mellan laboratorierna/ämnena, även utanför KT, skapa större kurser som flere ämnen ansvarar för

7 förbättra lärarnas pedagogiska kunskaper och handledningsförmåga, utnyttja kursevalueringar för att förbättra undervisningen, göra undervisningsstrukturen mera lockande (första årskursen just nu för tung, mycket matematik och fysik), bl.a. genom att införa en allmän kurs i kemiteknik i början av studierna, rikta undervisningens marknadsföring till studerande, ytterligare utveckla egenlärarverksamheten, och att utnyttja alumner för att visa relevansen, speciellt i mera teoretiska kurser. Personal KT strävar efter att ha ändamålsenliga utrymmen för studerande och personal, införa sabbatsperioder för all undervisande personal, och att ha en ansvarsgrupp för personalens och studerandenas välmående. Samverkan KT strävar efter att integrera utländska studeranden i det inhemska näringslivet, och att samverka bättre med det lokala näringslivet och ha en intensiv lokal marknadsföring. 8. Framgångskoncept KT ska fokusera på individen, en bättre synlighet, intensifierad studentrekrytering, utnyttjandet av begreppet grön kemi eller grön teknik i undervisningen och inom forskningen, och intensifierat samarbete mellan laboratorierna inom KT och också med ämnen från andra områden inom Åbo Akademi. 9. Kritiska grundfaktorer KT har identifierat studentrekrytering och en klar effektivering av PR verksamheten som de viktigaste grundfaktorer som bör förbättras. Därtill krävs i framtiden ett smidigt samarbete mellan laboratorierna både inom forskning och undervisning för att vi ska kunna hålla oss på toppen både nationellt och internationellt. 10. Fokus och tyngdpunktsområden KT:s fokus och tyngdpunktsområden ligger inom undervisningen på huvudämnesnivå och inom forskningen på aktuella huvudtrender, såväl nationellt som internationellt, och speciellt på de tyngdpunktsområden som representeras av KT:s spetsforskningsenheter.

8 11. Personalplan En skild personalplan ska göras upp. 12. Ansvar för uppdatering av strategin Prefekten för Institutionen för kemiteknik är ansvarig för att behövliga delar av strategin uppdateras varje kalenderår och att den godkänns av institutionsrådet. För detta kan prefekten sammankalla en eller flera arbetsgrupper för att förbereda arbetet. Fastställd av institutionsrådet