Specialistsjuksköterskeprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specialistsjuksköterskeprogrammet"

Transkript

1 Specialistsjuksköterskeprogrammet Patienters postoperativa upplevelse av i-gel supraglottic airway device versus endotrakeal intubation gällande smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag. Författare Niklas Rosengren Examensarbete i Vårdvetenskap Inriktning Anestesi Handledare Camilla Fröjd Examinator Ewa Billing Avancerad nivå, 15 hp VT 2011

2 SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka huruvida patienterna upplever det postoperativa förloppet avseende smärta i hals, heshet, smärta vid sväljning samt generellt obehag beroende på om endotrakealtub (ETT) eller i-gel supraglottic airway device (SAD) använts i samband med generell anestesi vid elektiv kirurgi. Metod: I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades informationen in på formulär. Parametrarna skattades av patienterna med hjälp av visuell analog skala (VAS). 60 patienter tillfrågades konsekutivt till studien och 13 föll bort vilket resulterade i 47 patienter som fullföljde studien. Resultat: Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt sju deltagare i grupperna med ETT och i-gel ett VAS värde över 3. Patienter som haft ETT upplevde signifikant mer heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel. Slutsats: Denna studie visar att patienter som får ETT eller i-gel skattar sina besvär avseende smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i en låg frekvens. Dessutom påvisas att majoriteten av de som skattar besvär gör detta i de lägre segmenten av VAS skalan. Nyckelord: Postoperativ, i-gel, endotrakealtub, smärta, heshet, sväljsvårigheter, allmänt obehag.

3 ABSTRACT Aim: To examine how patients perceive the postoperative recovery in regards of pain in the throat, hoarseness, dysphagia, and general discomfort due to the endotracheal tube (ETT) or the i-gel supraglottic airway device (SAD) used in general anaesthesia during elective surgery. Method: This quantitative cross-sectional study gathered information on forms. The parameters were estimated by patients using visual analogue scale (VAS). 60 patients were asked consecutively to the study and 47 patients completed. Results: The level of pain in the throat, hoarseness, dysphagia and general discomfort postoperatively were estimated by a total of seven participants in the group with ETT and i-gel as higher VAS values than 3. Patients with ETT perceived significantly more hoarseness and dysphagia than patients with i-gel. Conclusion: This study shows that patients with ETT or i-gel estimates their complaint regarding pain in the throat, hoarseness, dysphagia and general discomfort in a low frequency. It also demonstrates that the majority of those who estimate these parameters do so in the lower segments of the VAS scale. Keywords: Postoperative, i-gel, endotracheal intubation, pain, hoarseness, dysphagia, general discomfort.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Introduktion Endotrakeal intubation Larynxmask I-gel supraglottic airway device Smärta och heshet Sväljsvårigheter Smärta och obehag hos män och kvinnor Problemformulering Syfte Frågeställning 5 2 Metod Design Urval Inklusionskriterier Exklusionskriterier Datainsamlingsmetod Procedur Bearbetning och analys Projektets betydelse Etiska aspekter 7 3 Resultat Vilken grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt 9 generellt obehag rapporterar patienter som haft ETT respektive i-gel? 3.2 Vilken grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt 11 obehag rapporterar män respektive kvinnor som haft ETT respektive i-gel? 3.3 Är det någon skillnad i upplevd smärta, heshet, sväljsvårigheter och 13 allmänt obehag mellan de som haft ETT och de som haft i-gel?

5 4 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Klinisk betydelse 17 5 Referenser 18 Bilaga 1: Datainsamlingsformulär 22 Bilaga 2: Informationsbrev och brev för godkännande 23 Bilaga 3: Informationsbrev till verksamheten 24 Bilaga 4: Godkännande från verksamhetschefen 25

6 1 INTRODUKTION 1.1 Endotrakeal intubation. Under lång tid var det enda sättet att hålla en fri luftväg att anlägga en trakeotomi men trots detta visade sig dödligheten vara stor, framför allt bland barn som drabbats av difteri. Pediatrikern Joseph O Dwyer besvärades av detta och uppfann den endotrakeala tuben och hans mest välfungerande endotrakeala tub döptes till Fell-O Dwyer vilket är en tub gjord i stål med en konformad gummidel som läggs i trakea (Wiedemann, 2005). Watson (1980) beskriver vidare utvecklingen av endotrakealtuben (ETT) mot gummimaterial med inbyggd kuff och vidare mot pvc-material för engångsbruk. Tidigare hade flergångsprodukter använts och vanligast förekommande efter de metallaktiga tuberna var Sir Ivan Magills utformning av de röda gummituberna för flergångsbruk (Halldin & Lindahl, 2000). Den endotrakeala tuben förs enligt Chipas och Ellis (2010) ner i halsen, via stämbanden med hjälp av ett laryngoskop och väl på plats så blåses kuffblåsan upp med ett adekvat tryck för att på så sätt förhindra luftläckage och att maginnehåll rinner, via tuben, ner i lungorna. 1.2 Larynxmask Larynxmasken (LMA) utvecklades i Storbritannien i början på 1980-talet av Dr Brain som kombinerade en Goldman-mask med en ETT. Försöken gjordes först på kadaver och därefter testades den i en studie på människor, vilken publicerades 1983 (Brain, 1983). Till Amerika kom LMA i början på 1990 talet och slog då igenom som en revolution inom anestesin. Utformningen av traditionella, kuffningsbara LMA har inte ändrats nämnvärt sedan Dr Brains prototyp. Masken förs fortfarande ner blint och kuffas då den förmodas vara på plats. Det stora samtalsämnet när det gäller LMA är dess oförmåga att säkra luftvägen till ett hundra procent avseende aspirationsrisken. Vid ventilationstryck över 25 mmhg blir magsäcken oundvikligen fylld med luft vilket bidrar till ökad aspirationsrisk. När masken kuffas får detta tryck inte överskrida 40mmHg då det överstiger vävnadernas perfusionstryck och då leder till risk för nekros (Chipas & Ellis, 2010). Trots den relativt oförändrade designen på LMA finns det på marknaden flera förekommande märken och modeller. De vanligaste förekommande är enligt SFAI (Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård) LMA classic som i stort sett är oförändrad sedan uppkomsten, LMA fasttrach som är specialgjord för att möjliggöra endotrakeal intubation via LMA samt 1

7 LMA Proseal som fungerar vid övertrycksventilation då den har ytterligare kuffningsmöjligheter. 1.3 I-gel supraglottic airway device (SAD) En av de senaste LMA på marknaden kom 2007 och heter i-gel. Det är en larynxmask i det avseendet att den appliceras på samma sätt och till samma lokalisation som konventionella LMA men denna har ingen kuffning. I stället är i-gel utformad i ett mjukt material och på ett sådant sätt att den bättre anatomiskt passar mot larynx och därför inte behöver kuffningen och således sparas tid vid applicering då ett moment helt försvinner. I-gel har dessutom en separat kanal inbyggd där sugning kan ske med sugkateter för att på så sätt avlasta magsäcken och därmed minska risken för aspiration (Gatward et al., 2008). Det är lätt att tro att stor skicklighet och klinisk träning krävs då detta moment utförs blint men det har visat sig att även otränade utövare klarar av att använda i-gel tillfredsställande (Wharton et al., 2008). Konventionell LMA har sedan användandet blev erkänt setts som en mer skonsam metod jämfört med ETT för att säkra luftvägen hos patienter som genomgår generell anestesi % av alla patienter vars luftväg säkrats med konventionell ETT har postoperativt halssmärta att jämfört med dem som fått luftvägen fri med hjälp av en LMA där 5-35% upplever postoperativ halssmärta. Ibland är resultaten så spridda att uppemot mer än dubbelt så många upplever postoperativ halssmärta efter ETT jämfört med konventionell LMA (Higgins, Chung & Mezei 2002; Mc Hardy & Chung, 1999; Prerana & Surekha 2006). Hamdan, Kanzai, Rameh, Rifai & Sibati (2008) beskriver dock i sin studie hur patienter där LMA använts upplevde större röstnedsättningar och svaghet i rösten två timmar postoperativt jämfört med dem som fått luftvägen säkrad med hjälp av ETT. I-gel SAD har sedan introduktionen på marknaden 2007 utvärderats i ett antal studier. När det gäller påverkan på halsen och upplevelserna av detta postoperativt finns det studier som jämför konventionella LMA modeller med i-gel och bland annat Keijzer et al. (2009) beskriver hur i-gel minskar smärta i hals och dysfagi postoperativt efter en, tjugofyra och fyrtioåtta timmar jämfört med en LMA av konventionell typ. Samma resultat kommer Amini och Khoshfetrat (2010) fram till i sin studie som primärt handlar om luftvägstryck vid olika typer av LMA. Dock har det framkommit att det ibland inte finns någon statiskt signifikans i de postoperativa upplevelserna mellan konventionella LMA och i-gel. Påpekas bör att denna 2

8 studie heller inte primärt inriktat sig på dessa parametrar (Francksen et al., 2009). Således tycks i-gel vara skonsam mot patientens vävnader och ge små postoperativa obehag för patienten. Av ett hundra patienter som genomgick en generell anestesi med i-gel som luftvägssäkring upplevde bara 14% halsont på postoperativa avdelningen och bara 7% hade halsont tjugofyra timmar efter operationen. I övriga parametrar såsom smärta vid sväljning, smärta i käke och mun, smärta vid tal, svullnad i luftvägen, domningar, hörselförändringar och kräkning blev högsta incidensen 4% (Gatward et al., 2008). 1.4 Smärta och heshet Heshet och smärta efter att ha genomgått kirurgi under generell anestesi är relativt vanligt förekommande enligt Ahmed, Abbasi, Bin Ghafoon och Ishaq, (2007), som även beskriver hur smärta och heshet i viss utsträckning tycks korrelera med varandra. Vidare beskriver de hur hesheten är vanligare postoperativt hos människor över 60 år samt hos kvinnor. Även längden på anestesin samt typen av ingrepp tycks spela roll. Att kvinnor drabbas värre av denna smärta och hesheten beskrivs också av Maruyama et al., (2004). Enligt Ahmed et al., (2007), så får 3,5% postoperativ smärta och heshet i hals av LMA jämfört med 26% av patienterna som fått ETT. 1.5 Sväljsvårigheter Att det postoperativt kan finnas obehag i hals och svårigheter att svälja efter att LMA, ETT eller i-gel använts har utretts i flertalet studier (Cattano et al., 2011; Figueredo, Vivar-Diago & Muñoz-Blanco, 1999; Rieger et al., 1997a; Rieger, Brunne & Striebel, 1997b; Seet et al., 2010). Vad som är intressant i dessa är att ofta tycks konventionella modeller av LMA ge större besvär gällande sväljsvårigheter än ETT. Detta är inte beroende av ingreppets art, kön eller ålder (Rieger et al., 1997b). LMA beskrivs i flera studier ge mindre postoperativa besvär beroende på kuffblåsans fyllnadstryck (Figueredo et al., 1999; Rieger et al., 1997b; Seet et al., 2010). Men i-gel saknar kuffblåsa och jämförelser mellan i-gel och konventionella typer av LMA gällande postoperativa besvär har inte gjorts i större utsträckning även om en studie påvisar hur patienter som utsatts för i-gel i signifikant större utsträckning riskerar att drabbas av postoperativa besvär i halsregionen, bland annat sväljsvårigheter (Cattano et al., 2011). 3

9 1.6 Smärta och obehag hos män och kvinnor Flertalet artiklar påvisar sambandet mellan kön och smärta, där kvinnor visat sig uppleva en högre grad av upplevd smärta (Berkley, 1997; Keefe et al., 2000; Maruyama et al., 2004; Singh, Gabriel & Lewallen, 2008). Dock avhandlar dessa studier inte patienters upplevelse smärta orsakad av luftvägsutrustning. Axenbratt och Sultan (2010) beskriver skillnader i män och kvinnors upplevelse av obehag av LMA och påvisar en större grad av obehagskänsla postoperativt hos kvinnor. Dock beskriver Brimacombe et al., (2000) bland annat smärta vid användandet av LMA gentemot vanlig mask och finner där ingen statistisk skillnad mellan könen i graden av upplevd smärta. Författaren har sökt studier som behandlar postoperativa upplevelser gällande i-gel och konventionell ETT. Den enda artikeln som påträffats under sökningarna gällde skillnaderna i i-gel och ETT vid tryckkontrollerad ventilation hos patienter som genomgår generell anestesi med muskelrelaxantia. Denna artikel berör inte patienters postoperativa upplevelse (Uppal, Fletcher & Kinsella, 2009). 1.7 Problemformulering Att det inte finns någon vetenskaplig studie avseende patienternas postoperativa upplevelse efter att ETT använts jämfört med i-gel är en brist. Flera studier tyder på att användandet av LMA ger mindre obehag/smärta postoperativt än ETT (Higgins et al., 2002; Mc Hardy & Chung, 1999; Prerana & Surekha, 2006) och att i-gel ger mindre obehag/smärta postoperativt än konventionella typer av LMA (Amini & Khoshfetrat, 2010; Gatward et al., 2008; Keijzer et al., 2009). Samtidigt beskriver Cattano et al., 2011 hur personer som utsatts för i-gel, storlek 5, löper större risk att postoperativt drabbas av obehag/smärta jämfört med en konventionell typ av LMA. Om smärta och obehag av i-gel eller ETT korrelerar med kön är inte helt klart då relevanta uppgifter om detta är svårt att finna. Som sjuksköterska är det var och ens yrkesmässiga skyldighet att sätta sig in i nya forskningsrön och alltid eftersträva att ge patienterna den bästa vården i riktlinjer med aktuell evidens inom området (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2007). Vi sjuksköterskor är också skyldiga att arbeta kunskapsbaserat enligt Patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659). Det är viktigt att dessa områden undersöks och belyses då det idag är en brist på kunskap om detta vilket bidrar till att personal drar egna slutsatser utan vetenskaplig grund. 4

10 1.8 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i patienters postoperativa upplevelser av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt obehag beroende på om ETT alternativt i-gel supraglottic airway device använts då patienten genomgått elektiv kirurgi i generell anestesi samt att undersöka om det finns olikheter mellan könen i upplevelserna. 1.9 Frågeställning 1, Vilken grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt obehag rapporterar patienter som haft ETT respektive i-gel? 2, Vilken grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt obehag rapporterar män respektive kvinnor som haft ETT respektive i-gel? 3, Är det någon skillnad i upplevd smärta, heshet, sväljsvårigheter samt allmänt obehag mellan de som haft ETT och de som haft i-gel? 2 METOD 2.1 Design Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. 2.2 Urval Patienter som genomgått elektiv kirurgi i generell anestesi har tillfrågats att deltaga i studien enligt konsekutivt. Samtliga deltagare som tillfrågats har varit patienter på en dagkirurgisk operationsavdelning vid ett mindre sjukhus i Mellansverige mellan 7:e mars 2011 till 15:e april Inklusionskriterier Patienter mellan år och American society of anaesthesiologists classification, (ASA), klass 1-2 inkluderades i studien. ASA-klasserna är sex till antalet och ASA-klassificeringen är en metod för att bedöma en patients preoperativa hälsotillstånd och identifiera riskfaktorer vid anestesi där klass 1 är lägsta risk och klass 6 är högsta. 5

11 2.2.2 Exklusionskriterier Kognitiva svårigheter, ej svensktalande, akuta operationer, ASA klass >2, svårintuberad patient, patienter som haft/har problem/smärta i hals senaste 10 dagarna, body mass index (BMI) >35, tid på postoperativ avdelning mindre än 1 timme, fler än två försök att applicera luftvägsutrustningen samt de fall där metoden för att säkerställa luftvägen blivit bytt under anestesin. 2.3 Datainsamlingsmetod Studien har baserats på ett datainsamlingsformulär, (se bilaga 1), där information angående patientens ålder och kön har fyllts i preoperativt av mottagande anestesisjuksköterska. Val av luftvägsutrustning, (ETT eller i-gel), antal intubationsförsök, eventuellt byte av luftvägsutrustning under anestesiförloppet och operationstiden har dokumenteras peroperativt av ansvarig anestesisjuksköterska på operationssalen. Postoperativt har skattningen av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i hals skett med hjälp av visuell analog skala (VAS) genom att patienten då skattar sina besvär på en linjär skala. På denna skala har sjuksköterskan sen läst av en siffra från 0-10 där 0 är minsta tänkbara smärta/obehag och 10 är värsta tänkbara smärta/obehag. Dokumentation av patienternas skattning av parametrar har skett vid ett tillfälle, cirka 1 timme efter ankomst till den postoperativa avdelningen. Datainsamlingsformuläret har initialt försetts med patientens personnummer (klisterlapp) och ett oberoende nummer, 1-100, finns sedan tidigare på formuläret. Detta nummer har ingen korrelation med patientens personnummer och fullständig anonymitet försäkras då personnumret avlägsnats av sjuksköterska så fort formuläret är färdigifyllt och innan författaren har tagit del av materialet. Att formuläret försetts med patientens personnummer är för att minska risken för förväxling av dataformulär med annan patient. 2.4 Procedur 60 patienter tillfrågades konsekutivt om deltagande i studien. Samtliga patienter besökte aktuell operationsavdelning för att genomgå elektiv kirurgi och tillfrågades av mottagande personal i anmälningskassan om deltagande i studien samt blev tilldelade ett informationsbrev, (se bilaga 2), där eventuellt medgivande till studien skulle ges. 52 patienter som tillfrågades valde att ge sitt skriftliga medgivande till deltagande i studien. Dessa patienter fick då ytterligare information om studien och om att avhopp från studien kan göras när som helst utan anledning. Datainsamlingsformuläret följde sedan med patienten och 6

12 dennes pappersjournal under hela anestesiförloppet och vidare in på den postoperativa avdelningen. Efter att patienten, via sjuksköterska, på postoperativa avdelningen skattat de olika parametrarna enligt VAS så lades formuläret, avidentifierat, på angiven plats för författaren att hämta. 2.5 Bearbetning och analys När samtliga formulär var ifyllda tog författaren del av dessa och först och främst bekräfta att samtliga formulär var avidentifierade. Efterson studien är av kvantitativ typ så har statistisk bearbetning av data gjorts med hjälp av version 19 av dataprogrammet Statistical package for the social science, (SPSS), från IBM. För att använda SPSS har en manual och en skrift använts som stöd (Institutionen för vårdvetenskap och sociologi/sjuksköterskeutbildningen, 2008; Wahlgren, 2008). Frågeställning ett och två besvarades med deskriptiv statistik i löpande text, figurer och tabeller. Frågeställning tre besvarades med analytisk statistik där ett oberoende t-test har gjorts för att se om det föreligger skillnad i den postoperativa upplevelsen av i-gel och ETT. Oberoende t-test används för att se om det uppmätta värdet är statistiskt signifikant, dvs. att resultatet med största sannolikhet ligger i populationen (Eliasson, 2010). Författaren har valt att sätta signifikansen till 95% sannolikhet (p=<0,05). 2.6 Projektets betydelse Betydelsen med projektet är att öka den kunskap som finns i vården avseende hur patienter upplever halsbesvär efter att de har genomgått generell anestesi. Denna studie kan öka vårdpersonalens förståelse att kunna ge patienterna en bättre postoperativ vård. Samtidigt kan vårdpersonal på bättre grund avgöra vilken luftvägsutrustning som är lämplig för patienten och vilken effekt denna har på patientens postoperativa upplevelser. 2.7 Etiska aspekter Ett informationsbrev om den planerade studien samt en ansökan om att få utföra densamma skickades till berörd verksamhetschef i god tid innan studiens start (bilaga 3 & 4). Studien godkändes utan anmärkning av verksamhetschefen. Avdelningschefen på berörd postoperativ avdelning/operationsavdelning var sedan tidigare kontaktad och likaså medicinskt ledningsansvarig anestesiläkare (MLA) och bägge dessa fick ytterligare informationsbrev innan studien startade. All personal på avdelningarna fick innan studiens start information muntligt vid morgonmöte där även synpunkter kunde lämnas. 7

13 Enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS, 2003:460), som gäller all forskning i Sverige avseende människor eller biologiskt material från människor, så måste en etisk prövning göras om kriterierna enligt 3-5 uppfylls. Så är inte fallet med denna studie och dessutom har alla medverkande gett sitt skriftliga samtycke och informerats enligt 16. Författaren anser dessutom att då beslutet om vilken patient som skulle få vilken typ av luftvägsutrustning inte påverkats utan att det var upp till ansvarig anestesiolog att välja metod enligt gängse rutiner så behövs ej etisk prövning då patientens behandling ej påverkats av studien. 3 RESULTAT 60 patienter totalt tillfrågades om att deltaga och sammanlagt valde 52 (87%) patienter att delta. Tre deltagare exkluderades på grund av bristfälligt ifyllda formulär. En deltagare exkluderades då denne hade halsont sedan tidigare och en deltagare exkluderades då en echmanledare använts under det andra intubationsförsöket vilket misstänks påverka resultatet. Det sammanlagda borfallet uppgår till 13 patienter (23 %). Av de 47 deltagarna som fullföljde studien fick 20st ETT (33%) och 27st fick i-gel (44%). I gruppen ETT var tio deltagare kvinnor (50%) och tio deltagare var män (50%). Motsvarande i i-gel gruppen var tio deltagare kvinnor (37%) och 17 deltagare män (63%). Sammanlagt var 27st (57%) män och 20st (43%) var kvinnor, (se figur 1). Figur 1 Fördelning av luftvägsutrustning mellan könen 8

14 3.1 Grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt obehag patienter som haft ETT respektive i-gel rapporterar. Av de som fick ETT så upplevde sju patienter smärta i halsen postoperativt. Av dessa hade en VAS över tre men ej högre än VAS fem. Motsvarande antal av de patienter som fick i-gel och som upplevde smärta i hals postoperativt var tre till antalet och bara en angav VAS högre än tre. Ingen av dessa angav ett värde högre än VAS fyra, (se figur 2). Figur 2 VAS värden för parametern smärta i hals fördelat på luftvägsutrustning och kön Antalet patienter som upplevde heshet postoperativt var i gruppen med ETT 15 och i gruppen med i-gel sju. Det högsta registrerade värdet för heshet för ETT var VAS fyra och bara två patienter angav VAS värde högre än tre. För i-gel var högsta VAS värde tre, (se figur 3). 9

15 Figur 3 VAS värden för parametern heshet fördelat på luftvägsutrustning och kön Sväljsvårigheter postoperativt upplevdes av sammanlagt nio patienter varav sju stycken i gruppen ETT och två stycken i gruppen i-gel. Bara i ETT-gruppen uppgavs ett VAS värde över tre och det var VAS fem, (se figur 4). Figur 4 VAS värden för parametern sväljsvårigheter fördelat på luftvägsutrustning och kön 10

16 I parametern allmänt obehag så skattade sex patienter i gruppen ETT att de upplevde ett obehag och en angav VAS värde högre än tre. Högsta värdet som angavs för ETT var VAS fyra. I gruppen i-gel så uppgav åtta patienter att de hade postoperativt obehag i halsregionen och en angav ett VAS värde högre än tre. Högsta värdet som angavs var VAS fem för i-gel, (se figur 5). Figur 5 VAS värden för parametern allmänt obehag fördelat på luftvägsutrustning och kön 3.2 Grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt obehag som män respektive kvinnor som haft ETT respektive i-gel rapporterar. I gruppen med ETT är medelvärdet för postoperativ smärta i halsen hos män m=0,80 (SD=1,23) och hos kvinnor m=0,80 (SD=1,62) vilket kan jämföras med gruppen i-gel där män och kvinnor skattar smärtan m=0,35 (SD=1,00) och m=0,00 (SD=0,00). Gällande heshet så skattar män och kvinnor i gruppen ETT m=1,30 (SD=1,06) och m=2,1 (SD=1,52) till skillnad från gruppen i-gel där män skattar m=0,59 (SD=1,00) och kvinnor m=0,40 (SD=0,84). I parametern sväljsvårigheter skattas besvären i gruppen ETT till m= 0,40 (SD=X0,70) av männen och av kvinnorna m=1,00 (SD=1,63) I i-gel gruppen är motsvarande siffror för män m=0,12 (SD=0,49) och för kvinnor m=0,10 (SD=0,32). Allmänt obehag för de med ETT skattas hos män till m=0,50 (SD=1,08) och hos kvinnor till m=0,90 (SD=1,37). För de med i-gel skattas det allmänna obehaget hos män till m=0,71 (SD=1,45) och hos kvinnor 11

17 till m=1,00 (SD=1,33). Detta åskådliggörs nedan i figur 6 samt tabell 1 och 2. Figur 6 Medelvärden för VAS i de olika grupperna med luftvägsutrustning uppdelat i kön. Tabell 1: Medelvärden för VAS hos män i de olika grupperna med luftvägsutrustning. Män Smärta i hals Heshet Sväljsvårigheter Allmänt obehag ETT Mean 0,8 1,3 0,4 0,5 Std. Deviation 1,229 1,059 0,699 1,08 I-gel Mean 0,35 0,58 0,12 0,71 Std. Deviation 0,99 1 0,49 1,45 Tabell 2: Medelvärden för VAS hos kvinnor i de olika grupperna med luftvägsutrustning. Kvinnor Smärta i hals Heshet Sväljsvårigheter Allmänt obehag ETT Mean 0,8 2,1 1 0,9 Std. Deviation 1,62 1,52 1,64 1,37 I-gel Mean 0 0,4 0,1 1 Std. Deviation 0 0,84 0,32 1,33 12

18 3.3 Skillnaden i upplevd smärta, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag mellan de som haft ETT och de som haft i-gel. Patienter som hade ETT (n=20) hade signifikant mer heshet än patienter med i-gel (n=27), (m=1,70, SD=1,34 vs m=0,52, SD=0,94), t=0,01, df=45 och p <0,05. Dessutom hade patienter med ETT (n=20) signifikant mer sväljsvårigheter postoperativ än de patienter med i- gel (n=27), (m=0,70, SD=1,26 vs m=0,11, SD=0,42), t=0,028, df=45 och p <0,05. I parametrarna smärta och allmänt obehag finns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de olika grupperna av luftvägsutrustning, (se tabell 3). Tabell 3: Medelvärden för VAS i de olika grupperna med luftvägsutrustning oavsett kön. Luftvägsutrustning N Mean Std. Deviation Smärta i hals ETT 20 0,8 1,4 i-gel 27 0,2 0,8 Heshet ETT 20 1,7* 1,3 i-gel 27 0,5 0,9 Sväljsvårigheter ETT 20 0,7* 1,3 i-gel 27 0,1 0,4 Allmänt obehag ETT 20 0,7 1,2 i-gel 27 0,8 1,4 * p= <0,05 4 DISKUSSION Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt fem deltagare i gruppen med ETT ett värde över VAS tre jämfört med de som fick i-gel där två deltagare angav högre VAS värde än tre. I gruppen ETT återfanns VAS värdena över tre i samtliga parametrar medan gruppen i-gel hade VAS värden över tre i parametrarna smärta och allmänt obehag. Antal kvinnor i gruppen ETT som skattade någon av parametrarna högre än VAS tre framgår till fem stycken medan antalet män är noll. I gruppen i-gel är däremot antalet kvinnor som skattar någon parameter högre än VAS tre noll medan männen uppgår till två stycken. Patienter som haft ETT upplevde signifikant heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel. Denna skillnad har visat sig vara statistiskt säkerställd. I parametrarna smärta och allmänt obehag finns ingen säkerställd skillnad att påvisa mellan grupperna ETT och i-gel. 13

19 4.1 Resultatdiskussion Resultatet i denna studie påvisar att i två parametrar, heshet och sväljsvårigheter så föreligger det en signifikant skillnad avseende skattning på VAS skalan gällande de patienter som haft ETT. Detta beskriver även Hamdan et al., (2008), när de påvisar att 47% av patienterna som studerats har heshet efter två timmar på postoperativ avdelning jämfört med denna studie där heshet förekom i någon grad hos 75% av deltagarna haft ETT (n=15). Cattano et al., (2011), beskriver hur i-gel ger symtom i likhet med allmänt obehag i en relativt stor utsträckning hos sex av de 25 deltagarna, även om dessa symtom som högst skattas som medelsvåra. I denna studie uppgår antalet deltagare med i-gel som upplever någon form av allmänt obehag till åtta av 25 stycken. I parametern smärta så visar studier att i grupper av patienter som fått ETT förekommer smärta i någon grad hos 28% till 58% av deltagarna (Ahmed et al., 2007; Hamdan et al., 2008; Higgins et al., 2002; Maruyama et al., 2004) vilket kan jämföras med resultatet i denna studie där 35% av deltagarna (n=7) skattar någon grad av postoperativ smärta i halsen efter att ha fått ETT. I gruppen för i-gel framkommer i denna studie att 9% (n=3) av deltagarna skattar någon grad av smärta vilket kan jämföras med studier där frekvensen av smärta i någon grad förekommer hos 6% till 17% av deltagarna (Amini & Khoshfetrat, 2010; Francksen et al., 2009; Gatward et al., 2008). I studien av Keijzer et al., (2009), så skattar 4% (n=4) av deltagarna som fått i-gel mild smärta, 1% (n=1) av deltagarna skattar mellansvår smärta och 1% (n=1) av deltagarna skattar svår smärta. Det kan jämföras med liknande grupper i denna studie där 11% (n=3) av deltagarna som haft i-gel skattade mild smärta, 4% (n=1) av deltagarna mellansvår smärta och 0% (n=0) av deltagarna skattade svår smärta. Det visar på svårigheter att jämföra resultat då studierna är olika utformade gällande beskrivning av resultaten och metoden att insamla data. I parametern sväljsvårigheter hos patienter som haft i-gel så beskriver Amini & Khoshfetrat, 2010; Francksen et al., 2009; Gatward et al., 2008;Keijzer et al., 2009, en förekomst av sväljsvårigheter i någon grad hos 0% till 13% av deltagarna vilket kan jämföras med denna studie där 7% (n=2) av deltagarna hade någon grad av sväljsvårigheter. I denna studie är båda dessa deltagare i gruppen med mild skattning. Keijzer et al., (2009) redovisar även i sitt resultat hur skattning av sväljsvårigheter förekommer hos 3% (n=3) av deltagarna. De flesta av dessa deltagare skattar sina besvär i gruppen med milda besvär men det förekommer 14

20 medelsvår skattning av sväljsvårighet hos 1% (n=1) av deltagarna. Då författaren inte funnit någon tidigare studie som fokuserar och jämför patienters postoperativa upplevelser i samband med användandet av ETT och i-gel så är det svårt att finna liknande resultat. Dock har tidigare studier i likhet med denna påvisat en låg förekomst av postoperativa komplikationer hos patienter som haft i-gel. De flesta patienter som skattar sina upplevelser gör detta i det lägre segmenten av skalorna (Amini & Khoshfetrat, 2010; Francksen et al., 2009; Gatward et al., 2008). Vissa studier som avser patienters postoperativa upplevelser samlar in data cirka 24 timmar efter operationens avslut eller gör upprepade mätningar under flera timmar och ibland dagar efter utskrivning (Ahmed et al., 2007; Cattano et al., 2011; Francksen et al., 2009; Higgins et al., 2002; Keijzer et al., 2009; Maruyama et al., 2004; Rieger et al., 1997). Andra studier har i likhet med denna valt att enbart utvärdera postoperativa upplevelser inom den tid som patienten ligger på postoperativ avdelning (Amini & Khoshfetrat, 2010; Gatward et al., 2008; Hamdan et al., 2008). I motsats till andra studier av Berkley, 1997; Keefe et al., 2000; Maruyama et al., 2004; Singh et al., 2008 men i likhet med Brimacombe et al., 2000 så påvisas i denna studie ingen säkerställd skillnad i upplevelserna mellan könen. Författaren anser att det finns risk att det snäva tidsintervallet mellan uppvaknande ur anestesin och utvärderingen av postoperativa symtom i denna studie kan ha inverkan på resultatet då patienten troligtvis fortfarande är påverkad av anestesiläkemedel. Att inte deltagarna i studien får smärtlindring enligt standardiserade tabeller har troligtvis också en påverkan på resultatet då patienten får smärtlindring helt individuellt och beroende på ansvarig sjuksköterska. Inom ramen för denna uppsats så fanns inte möjligheter att påverka dessa potentiella felkällor utan skattningen av parametrarna var tvunget att ske relativt snabb inpå uppvaknandet då majoriteten av patienterna gick hem inom en tretimmars period från uppvaknande. 4.2 Metoddiskussion Studien är av kvantitativ design och urvalet är konsekutivt vilket är en form av ickesannolikhetsurval. Denna metod har ingen urvalsram vilket innebär att det inte går att säga att urvalet representerar någon större mängd människor än just de som deltar i studien (Eliasson, 2010). Dock är styrkan i det konsekutiva urvalet att deltagarna inte bedöms innan urvalet sätts igång och på så sätt inte påverkas av författaren. I denna studie var alla som deltog patienter som genomgick elektiv kirurgi under generell anestesi. Dessutom är samtliga deltagare inom 15

Endotracheal tube size and Sore Throat following surgery A randomized, controlled study

Endotracheal tube size and Sore Throat following surgery A randomized, controlled study Endotracheal tube size and Sore Throat following surgery A randomized, controlled study Maria Jaensson & Lena Lassinantti-Olowsson Handledare: Ulrica Nilsson Publicerad Acta Anaesthesiologica Scandinavica,

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Postoperativa halsbesvär efter användandet av larynxmask

Postoperativa halsbesvär efter användandet av larynxmask Postoperativa halsbesvär efter användandet av larynxmask Enkätstudie Författare: Magnus Gustafsson Ulrika Gustafsson Handledare: Anna Kristensson Ekwall Magisteruppsats Våren 2013 Lunds universitet Medicinska

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp

Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (C), Forskningsmetodik II, 15 hp Criminology BA (C), Research methods II, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)

Läs mer

Luftväg i obstetriken nya riktlinjer samt algoritm

Luftväg i obstetriken nya riktlinjer samt algoritm Luftväg i obstetriken nya riktlinjer samt algoritm OAA Obstetric Anaesthetists' Association DAS Difficult Airway Society Obstetric Difficult Airway Guideline Susanne Ledin Eriksson International Journal

Läs mer

POSTOPERATIVA HALSBESVÄR EFTER LARYNXMASK-

POSTOPERATIVA HALSBESVÄR EFTER LARYNXMASK- Omvårdnadsvetenskap 15 hp, avancerad nivå Anestesisjukvård 2010 POSTOPERATIVA HALSBESVÄR EFTER LARYNXMASK- EN JÄMFÖRANDE PILOTSTUDIE POSTOPERATIVE THROAT DISCOMFORT AFTER LARYNGEAL MASK- A COMPARATIVE

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Kursplan. Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål 1(5) Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits Kurskod: PS702G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Tekniska

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Förebygga sårinfektioner efter operation. Förebygga kirurgiska komplikationer

Förebygga sårinfektioner efter operation. Förebygga kirurgiska komplikationer Förebygga sårinfektioner efter operation Förebygga kirurgiska komplikationer VÄRNAMO SJUKVÅRDSOMRÅDE Deltagare Karin Svensson, kirurgkliniken Ann-Christine Borg, ortopedkliniken Pär Lindblad, anestesiavdelning

Läs mer

Publicerat för enhet: Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt Version: 7

Publicerat för enhet: Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt Version: 7 Publicerat för enhet: Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Jan Creutz, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (jancr) Giltig från: 2016-06-13

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Alexandra Jauhiainen Early Clinical Biometrics AstraZeneca R&D Mölndal, Sverige Statistikerträffen 2015 En klinisk

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Tentamen i vetenskapligt förhållningssätt 18 mars 2010

Tentamen i vetenskapligt förhållningssätt 18 mars 2010 Tentamen i vetenskapligt förhållningssätt 18 mars 2010 Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: I. Kawakami S, Kihara K, Fujii Y, Masuda H, Kobayashi T, Kageyama Y. Transrectal

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!! Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2011-09-19 kl. 09:00 13:00

Läs mer

EXAMENSARBETE. Halsont och tryckskillnader i ventilationen hos kvinnor efter intubation med en endotrachealtub storlek 6,5 eller 7,0

EXAMENSARBETE. Halsont och tryckskillnader i ventilationen hos kvinnor efter intubation med en endotrachealtub storlek 6,5 eller 7,0 EXAMENSARBETE Halsont och tryckskillnader i ventilationen hos kvinnor efter intubation med en endotrachealtub storlek 6,5 eller 7,0 Cecilia Nyström Linda Gustavsson Filosofie magisterexamen Omvårdnad Luleå

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition

Läs mer

Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder

Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder Specialistsjuksköterskeprogrammet Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder Författare Paula Settergard Handledare Camilla

Läs mer

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter 3M Patient Warming Introduktion till konvektiv uppvärmning Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter Introduktion till konvektiv uppvärmning Jämförelse av system Frågor kring

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

År 2 Kursplan. Röda korsets högskola 40/2012 Teknikringen 1 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.

År 2 Kursplan. Röda korsets högskola 40/2012 Teknikringen 1 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh. År 2 Kursplan Röda korsets högskola 40/2012 Teknikringen 1 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Akut- och perioperativ vård, 7,5 högskolepoäng Emergency

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Älvsby vårdcentral Agneta Överlind och Eva Boman Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet för palliativa patienter i eget boende Teammedlemar Namn: agneta.overlind@nll.se Namn: eva.boman@nll.se

Läs mer

Sammanställning punktprevalensmätning Dagen smärta 2013 Lasarettet i Enköping

Sammanställning punktprevalensmätning Dagen smärta 2013 Lasarettet i Enköping Sammanställning punktprevalensmätning Dagen smärta 23 Lasarettet i Enköping Den december 23 utfördes prevalensmätningen Dagen smärta på alla slutenvårdsavdelningar (inklusive uppvakningsavdelning) inom

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Årsrapport Hysteroskopi 2015

Årsrapport Hysteroskopi 2015 Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt

Läs mer

Vårdprogram minskar postoperativt illamående - en klinisk naturalistisk interventionsstudie

Vårdprogram minskar postoperativt illamående - en klinisk naturalistisk interventionsstudie Klinisk Patientnära Forskning 23 Vårdprogram minskar postoperativt illamående - en klinisk naturalistisk interventionsstudie Lisbeth Blom, Klinisk Adjunkt Omvårdnad Anna-Lena Jönsson, Vård- och kvalitetsutvecklare

Läs mer

ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING AV FORSKNING SOM AVSER MÄNNISKOR

ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING AV FORSKNING SOM AVSER MÄNNISKOR ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 1 Beslutad 2013-03-04 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING AV FORSKNING SOM AVSER MÄNNISKOR Information till ansökan, se Vägledning till ansökan (www.epn.se) Beroende på vilken forskning som

Läs mer

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling

Utbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling Utbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling Inrättad av Styrelsen för utbildning 2008-03-19 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-03-19 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 3LM08

Läs mer

AMSN12 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård II

AMSN12 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård II (5) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) AMSN2 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård II 5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (AF) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Ambulanssjukvård,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Njurmedicin för sjuksköterskor, 15 hp

Medicinsk vetenskap AV, Njurmedicin för sjuksköterskor, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Njurmedicin för sjuksköterskor, 15 hp Medical Science MA, Renal medicine for nurses, 15 ECTS Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof

Läs mer

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet 1 Bakgrund-I Refraktion efter kataraktkirurgi Data från NCR 1. Aiming for emmetropia after cataract surgery: Swedish National

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp RSJD22 Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp Kursansvarig: Jenny Gårdling Examinator: Erna Törnqvist 1 Innehåll Introduktion...

Läs mer

AMSN11 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård I

AMSN11 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård I (5) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) AMSN Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård I 5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (AN) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Ambulanssjukvård,

Läs mer

*Data på fil. SVERIGE KCI Medical AB Möbelgatan 4 431 33 Mölndal Sverige Kundtjänst dygnet runt Tel 08-544 996 90 Fax 08-544 996 91 www.kci-medical.

*Data på fil. SVERIGE KCI Medical AB Möbelgatan 4 431 33 Mölndal Sverige Kundtjänst dygnet runt Tel 08-544 996 90 Fax 08-544 996 91 www.kci-medical. PREVENA -incisionsbehandlingssystem Den första batteridrivna produkten med negativt tryck specifikt utformad för hantering av incisioner där det finns risk för postoperativa komplikationer. Prevena -behandling:

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits

Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr: 48/2012 Teknikringen 1 Datum: 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016. Medicinska fakulteten DSKN43, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, 13,5 högskolepoäng Health and Ill-Health in Children and Adolescents, 13.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions

Läs mer

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Författare: Erik Hagman, MD Handledare: Lotta Andreén, MD, PhD Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Jäv/intressekonflikt Ingen

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Kvantitativ metod och epidemiologi, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Kvantitativ metod och epidemiologi, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvantitativ metod och epidemiologi, 7,5 hp Public Health Science MA, Quantitative Method and Epidemiology, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Mall och manual för granskning av interventionsstudier Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,

Läs mer

Tentan består av 15 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 33 poäng för att få välgodkänt.

Tentan består av 15 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 33 poäng för att få välgodkänt. Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2010-09-23 kl. 09:00 13:00

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? Specialrapport adnexkirurgi Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Delregisteransvarig

Läs mer

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Jonas Björk Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och FoU-centrum Skåne E-post: jonas.bjork@skane.se Tel: 046 17 79 30 FoU-Centrum Skåne (verksamhetschef:

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Medicinska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Medicinska fakulteten Medicinska fakulteten SBMP18, Komplicerad förlossning, verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Complicated Delivery, Clinical Training, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2012 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande

Läs mer

Tentamen ges för: Programstudenter + Fristående studenter

Tentamen ges för: Programstudenter + Fristående studenter Perioperativ vård I Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: B2NP11 Tentamen ges för: Programstudenter + Fristående studenter TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 16 12 22 Tid: 4 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

Kursplan. Akut- och perioperativ vård, 7,5 högskolepoäng Emergency and perioperative care, 7.5 credits

Kursplan. Akut- och perioperativ vård, 7,5 högskolepoäng Emergency and perioperative care, 7.5 credits Sida 1 av 5 Kursplan Röda Korsets Högskola Dnr: 56/2013 Besöksadress: Teknikringen 1 Datum: 2013-05-27 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Akut- och perioperativ

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013 130416 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560 RÖS5 Vårterminen 2013 Kursansvariga lärare: Eva Bergelin Tel: 031-786 6127

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen B:2 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare Forskningsetikprövning varför och hur? World Medical Association Declaration of Helsinki Recommendations guiding physicians in biomedical research involving human subjects. 18th WMA General Assembly, Helsinki,

Läs mer

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Onsdag den 20 oktober, Ansvarig lärare: Bengt Jansson ( , mobil: )

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Onsdag den 20 oktober, Ansvarig lärare: Bengt Jansson ( , mobil: ) GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307 PC1546 Statistik (5 hp) Onsdag den 20 oktober, 2010 Tid: 9 00 13 00 Lokal: Viktoriagatan 30 Hjälpmedel: räknedosa Ansvarig lärare: Bengt

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG 1 UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, PSYKIATRISK VÅRD, 60hp Graduate Diploma in Specialist Nursing

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik

Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik Marie Hansson Handledare: Elisabeth Persson Inst. för anatomi och fysiologi Bitr. handledare: Hilkka Nurmi-Sandh Inst. för kirurgi

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp

Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp Medical science MA, Maternity care II, 10,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer