Specialistsjuksköterskeprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specialistsjuksköterskeprogrammet"

Transkript

1 Specialistsjuksköterskeprogrammet Patienters postoperativa upplevelse av i-gel supraglottic airway device versus endotrakeal intubation gällande smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag. Författare Niklas Rosengren Examensarbete i Vårdvetenskap Inriktning Anestesi Handledare Camilla Fröjd Examinator Ewa Billing Avancerad nivå, 15 hp VT 2011

2 SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka huruvida patienterna upplever det postoperativa förloppet avseende smärta i hals, heshet, smärta vid sväljning samt generellt obehag beroende på om endotrakealtub (ETT) eller i-gel supraglottic airway device (SAD) använts i samband med generell anestesi vid elektiv kirurgi. Metod: I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades informationen in på formulär. Parametrarna skattades av patienterna med hjälp av visuell analog skala (VAS). 60 patienter tillfrågades konsekutivt till studien och 13 föll bort vilket resulterade i 47 patienter som fullföljde studien. Resultat: Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt sju deltagare i grupperna med ETT och i-gel ett VAS värde över 3. Patienter som haft ETT upplevde signifikant mer heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel. Slutsats: Denna studie visar att patienter som får ETT eller i-gel skattar sina besvär avseende smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i en låg frekvens. Dessutom påvisas att majoriteten av de som skattar besvär gör detta i de lägre segmenten av VAS skalan. Nyckelord: Postoperativ, i-gel, endotrakealtub, smärta, heshet, sväljsvårigheter, allmänt obehag.

3 ABSTRACT Aim: To examine how patients perceive the postoperative recovery in regards of pain in the throat, hoarseness, dysphagia, and general discomfort due to the endotracheal tube (ETT) or the i-gel supraglottic airway device (SAD) used in general anaesthesia during elective surgery. Method: This quantitative cross-sectional study gathered information on forms. The parameters were estimated by patients using visual analogue scale (VAS). 60 patients were asked consecutively to the study and 47 patients completed. Results: The level of pain in the throat, hoarseness, dysphagia and general discomfort postoperatively were estimated by a total of seven participants in the group with ETT and i-gel as higher VAS values than 3. Patients with ETT perceived significantly more hoarseness and dysphagia than patients with i-gel. Conclusion: This study shows that patients with ETT or i-gel estimates their complaint regarding pain in the throat, hoarseness, dysphagia and general discomfort in a low frequency. It also demonstrates that the majority of those who estimate these parameters do so in the lower segments of the VAS scale. Keywords: Postoperative, i-gel, endotracheal intubation, pain, hoarseness, dysphagia, general discomfort.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Introduktion Endotrakeal intubation Larynxmask I-gel supraglottic airway device Smärta och heshet Sväljsvårigheter Smärta och obehag hos män och kvinnor Problemformulering Syfte Frågeställning 5 2 Metod Design Urval Inklusionskriterier Exklusionskriterier Datainsamlingsmetod Procedur Bearbetning och analys Projektets betydelse Etiska aspekter 7 3 Resultat Vilken grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt 9 generellt obehag rapporterar patienter som haft ETT respektive i-gel? 3.2 Vilken grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt 11 obehag rapporterar män respektive kvinnor som haft ETT respektive i-gel? 3.3 Är det någon skillnad i upplevd smärta, heshet, sväljsvårigheter och 13 allmänt obehag mellan de som haft ETT och de som haft i-gel?

5 4 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Klinisk betydelse 17 5 Referenser 18 Bilaga 1: Datainsamlingsformulär 22 Bilaga 2: Informationsbrev och brev för godkännande 23 Bilaga 3: Informationsbrev till verksamheten 24 Bilaga 4: Godkännande från verksamhetschefen 25

6 1 INTRODUKTION 1.1 Endotrakeal intubation. Under lång tid var det enda sättet att hålla en fri luftväg att anlägga en trakeotomi men trots detta visade sig dödligheten vara stor, framför allt bland barn som drabbats av difteri. Pediatrikern Joseph O Dwyer besvärades av detta och uppfann den endotrakeala tuben och hans mest välfungerande endotrakeala tub döptes till Fell-O Dwyer vilket är en tub gjord i stål med en konformad gummidel som läggs i trakea (Wiedemann, 2005). Watson (1980) beskriver vidare utvecklingen av endotrakealtuben (ETT) mot gummimaterial med inbyggd kuff och vidare mot pvc-material för engångsbruk. Tidigare hade flergångsprodukter använts och vanligast förekommande efter de metallaktiga tuberna var Sir Ivan Magills utformning av de röda gummituberna för flergångsbruk (Halldin & Lindahl, 2000). Den endotrakeala tuben förs enligt Chipas och Ellis (2010) ner i halsen, via stämbanden med hjälp av ett laryngoskop och väl på plats så blåses kuffblåsan upp med ett adekvat tryck för att på så sätt förhindra luftläckage och att maginnehåll rinner, via tuben, ner i lungorna. 1.2 Larynxmask Larynxmasken (LMA) utvecklades i Storbritannien i början på 1980-talet av Dr Brain som kombinerade en Goldman-mask med en ETT. Försöken gjordes först på kadaver och därefter testades den i en studie på människor, vilken publicerades 1983 (Brain, 1983). Till Amerika kom LMA i början på 1990 talet och slog då igenom som en revolution inom anestesin. Utformningen av traditionella, kuffningsbara LMA har inte ändrats nämnvärt sedan Dr Brains prototyp. Masken förs fortfarande ner blint och kuffas då den förmodas vara på plats. Det stora samtalsämnet när det gäller LMA är dess oförmåga att säkra luftvägen till ett hundra procent avseende aspirationsrisken. Vid ventilationstryck över 25 mmhg blir magsäcken oundvikligen fylld med luft vilket bidrar till ökad aspirationsrisk. När masken kuffas får detta tryck inte överskrida 40mmHg då det överstiger vävnadernas perfusionstryck och då leder till risk för nekros (Chipas & Ellis, 2010). Trots den relativt oförändrade designen på LMA finns det på marknaden flera förekommande märken och modeller. De vanligaste förekommande är enligt SFAI (Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård) LMA classic som i stort sett är oförändrad sedan uppkomsten, LMA fasttrach som är specialgjord för att möjliggöra endotrakeal intubation via LMA samt 1

7 LMA Proseal som fungerar vid övertrycksventilation då den har ytterligare kuffningsmöjligheter. 1.3 I-gel supraglottic airway device (SAD) En av de senaste LMA på marknaden kom 2007 och heter i-gel. Det är en larynxmask i det avseendet att den appliceras på samma sätt och till samma lokalisation som konventionella LMA men denna har ingen kuffning. I stället är i-gel utformad i ett mjukt material och på ett sådant sätt att den bättre anatomiskt passar mot larynx och därför inte behöver kuffningen och således sparas tid vid applicering då ett moment helt försvinner. I-gel har dessutom en separat kanal inbyggd där sugning kan ske med sugkateter för att på så sätt avlasta magsäcken och därmed minska risken för aspiration (Gatward et al., 2008). Det är lätt att tro att stor skicklighet och klinisk träning krävs då detta moment utförs blint men det har visat sig att även otränade utövare klarar av att använda i-gel tillfredsställande (Wharton et al., 2008). Konventionell LMA har sedan användandet blev erkänt setts som en mer skonsam metod jämfört med ETT för att säkra luftvägen hos patienter som genomgår generell anestesi % av alla patienter vars luftväg säkrats med konventionell ETT har postoperativt halssmärta att jämfört med dem som fått luftvägen fri med hjälp av en LMA där 5-35% upplever postoperativ halssmärta. Ibland är resultaten så spridda att uppemot mer än dubbelt så många upplever postoperativ halssmärta efter ETT jämfört med konventionell LMA (Higgins, Chung & Mezei 2002; Mc Hardy & Chung, 1999; Prerana & Surekha 2006). Hamdan, Kanzai, Rameh, Rifai & Sibati (2008) beskriver dock i sin studie hur patienter där LMA använts upplevde större röstnedsättningar och svaghet i rösten två timmar postoperativt jämfört med dem som fått luftvägen säkrad med hjälp av ETT. I-gel SAD har sedan introduktionen på marknaden 2007 utvärderats i ett antal studier. När det gäller påverkan på halsen och upplevelserna av detta postoperativt finns det studier som jämför konventionella LMA modeller med i-gel och bland annat Keijzer et al. (2009) beskriver hur i-gel minskar smärta i hals och dysfagi postoperativt efter en, tjugofyra och fyrtioåtta timmar jämfört med en LMA av konventionell typ. Samma resultat kommer Amini och Khoshfetrat (2010) fram till i sin studie som primärt handlar om luftvägstryck vid olika typer av LMA. Dock har det framkommit att det ibland inte finns någon statiskt signifikans i de postoperativa upplevelserna mellan konventionella LMA och i-gel. Påpekas bör att denna 2

8 studie heller inte primärt inriktat sig på dessa parametrar (Francksen et al., 2009). Således tycks i-gel vara skonsam mot patientens vävnader och ge små postoperativa obehag för patienten. Av ett hundra patienter som genomgick en generell anestesi med i-gel som luftvägssäkring upplevde bara 14% halsont på postoperativa avdelningen och bara 7% hade halsont tjugofyra timmar efter operationen. I övriga parametrar såsom smärta vid sväljning, smärta i käke och mun, smärta vid tal, svullnad i luftvägen, domningar, hörselförändringar och kräkning blev högsta incidensen 4% (Gatward et al., 2008). 1.4 Smärta och heshet Heshet och smärta efter att ha genomgått kirurgi under generell anestesi är relativt vanligt förekommande enligt Ahmed, Abbasi, Bin Ghafoon och Ishaq, (2007), som även beskriver hur smärta och heshet i viss utsträckning tycks korrelera med varandra. Vidare beskriver de hur hesheten är vanligare postoperativt hos människor över 60 år samt hos kvinnor. Även längden på anestesin samt typen av ingrepp tycks spela roll. Att kvinnor drabbas värre av denna smärta och hesheten beskrivs också av Maruyama et al., (2004). Enligt Ahmed et al., (2007), så får 3,5% postoperativ smärta och heshet i hals av LMA jämfört med 26% av patienterna som fått ETT. 1.5 Sväljsvårigheter Att det postoperativt kan finnas obehag i hals och svårigheter att svälja efter att LMA, ETT eller i-gel använts har utretts i flertalet studier (Cattano et al., 2011; Figueredo, Vivar-Diago & Muñoz-Blanco, 1999; Rieger et al., 1997a; Rieger, Brunne & Striebel, 1997b; Seet et al., 2010). Vad som är intressant i dessa är att ofta tycks konventionella modeller av LMA ge större besvär gällande sväljsvårigheter än ETT. Detta är inte beroende av ingreppets art, kön eller ålder (Rieger et al., 1997b). LMA beskrivs i flera studier ge mindre postoperativa besvär beroende på kuffblåsans fyllnadstryck (Figueredo et al., 1999; Rieger et al., 1997b; Seet et al., 2010). Men i-gel saknar kuffblåsa och jämförelser mellan i-gel och konventionella typer av LMA gällande postoperativa besvär har inte gjorts i större utsträckning även om en studie påvisar hur patienter som utsatts för i-gel i signifikant större utsträckning riskerar att drabbas av postoperativa besvär i halsregionen, bland annat sväljsvårigheter (Cattano et al., 2011). 3

9 1.6 Smärta och obehag hos män och kvinnor Flertalet artiklar påvisar sambandet mellan kön och smärta, där kvinnor visat sig uppleva en högre grad av upplevd smärta (Berkley, 1997; Keefe et al., 2000; Maruyama et al., 2004; Singh, Gabriel & Lewallen, 2008). Dock avhandlar dessa studier inte patienters upplevelse smärta orsakad av luftvägsutrustning. Axenbratt och Sultan (2010) beskriver skillnader i män och kvinnors upplevelse av obehag av LMA och påvisar en större grad av obehagskänsla postoperativt hos kvinnor. Dock beskriver Brimacombe et al., (2000) bland annat smärta vid användandet av LMA gentemot vanlig mask och finner där ingen statistisk skillnad mellan könen i graden av upplevd smärta. Författaren har sökt studier som behandlar postoperativa upplevelser gällande i-gel och konventionell ETT. Den enda artikeln som påträffats under sökningarna gällde skillnaderna i i-gel och ETT vid tryckkontrollerad ventilation hos patienter som genomgår generell anestesi med muskelrelaxantia. Denna artikel berör inte patienters postoperativa upplevelse (Uppal, Fletcher & Kinsella, 2009). 1.7 Problemformulering Att det inte finns någon vetenskaplig studie avseende patienternas postoperativa upplevelse efter att ETT använts jämfört med i-gel är en brist. Flera studier tyder på att användandet av LMA ger mindre obehag/smärta postoperativt än ETT (Higgins et al., 2002; Mc Hardy & Chung, 1999; Prerana & Surekha, 2006) och att i-gel ger mindre obehag/smärta postoperativt än konventionella typer av LMA (Amini & Khoshfetrat, 2010; Gatward et al., 2008; Keijzer et al., 2009). Samtidigt beskriver Cattano et al., 2011 hur personer som utsatts för i-gel, storlek 5, löper större risk att postoperativt drabbas av obehag/smärta jämfört med en konventionell typ av LMA. Om smärta och obehag av i-gel eller ETT korrelerar med kön är inte helt klart då relevanta uppgifter om detta är svårt att finna. Som sjuksköterska är det var och ens yrkesmässiga skyldighet att sätta sig in i nya forskningsrön och alltid eftersträva att ge patienterna den bästa vården i riktlinjer med aktuell evidens inom området (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2007). Vi sjuksköterskor är också skyldiga att arbeta kunskapsbaserat enligt Patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659). Det är viktigt att dessa områden undersöks och belyses då det idag är en brist på kunskap om detta vilket bidrar till att personal drar egna slutsatser utan vetenskaplig grund. 4

10 1.8 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i patienters postoperativa upplevelser av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt obehag beroende på om ETT alternativt i-gel supraglottic airway device använts då patienten genomgått elektiv kirurgi i generell anestesi samt att undersöka om det finns olikheter mellan könen i upplevelserna. 1.9 Frågeställning 1, Vilken grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt obehag rapporterar patienter som haft ETT respektive i-gel? 2, Vilken grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt obehag rapporterar män respektive kvinnor som haft ETT respektive i-gel? 3, Är det någon skillnad i upplevd smärta, heshet, sväljsvårigheter samt allmänt obehag mellan de som haft ETT och de som haft i-gel? 2 METOD 2.1 Design Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. 2.2 Urval Patienter som genomgått elektiv kirurgi i generell anestesi har tillfrågats att deltaga i studien enligt konsekutivt. Samtliga deltagare som tillfrågats har varit patienter på en dagkirurgisk operationsavdelning vid ett mindre sjukhus i Mellansverige mellan 7:e mars 2011 till 15:e april Inklusionskriterier Patienter mellan år och American society of anaesthesiologists classification, (ASA), klass 1-2 inkluderades i studien. ASA-klasserna är sex till antalet och ASA-klassificeringen är en metod för att bedöma en patients preoperativa hälsotillstånd och identifiera riskfaktorer vid anestesi där klass 1 är lägsta risk och klass 6 är högsta. 5

11 2.2.2 Exklusionskriterier Kognitiva svårigheter, ej svensktalande, akuta operationer, ASA klass >2, svårintuberad patient, patienter som haft/har problem/smärta i hals senaste 10 dagarna, body mass index (BMI) >35, tid på postoperativ avdelning mindre än 1 timme, fler än två försök att applicera luftvägsutrustningen samt de fall där metoden för att säkerställa luftvägen blivit bytt under anestesin. 2.3 Datainsamlingsmetod Studien har baserats på ett datainsamlingsformulär, (se bilaga 1), där information angående patientens ålder och kön har fyllts i preoperativt av mottagande anestesisjuksköterska. Val av luftvägsutrustning, (ETT eller i-gel), antal intubationsförsök, eventuellt byte av luftvägsutrustning under anestesiförloppet och operationstiden har dokumenteras peroperativt av ansvarig anestesisjuksköterska på operationssalen. Postoperativt har skattningen av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i hals skett med hjälp av visuell analog skala (VAS) genom att patienten då skattar sina besvär på en linjär skala. På denna skala har sjuksköterskan sen läst av en siffra från 0-10 där 0 är minsta tänkbara smärta/obehag och 10 är värsta tänkbara smärta/obehag. Dokumentation av patienternas skattning av parametrar har skett vid ett tillfälle, cirka 1 timme efter ankomst till den postoperativa avdelningen. Datainsamlingsformuläret har initialt försetts med patientens personnummer (klisterlapp) och ett oberoende nummer, 1-100, finns sedan tidigare på formuläret. Detta nummer har ingen korrelation med patientens personnummer och fullständig anonymitet försäkras då personnumret avlägsnats av sjuksköterska så fort formuläret är färdigifyllt och innan författaren har tagit del av materialet. Att formuläret försetts med patientens personnummer är för att minska risken för förväxling av dataformulär med annan patient. 2.4 Procedur 60 patienter tillfrågades konsekutivt om deltagande i studien. Samtliga patienter besökte aktuell operationsavdelning för att genomgå elektiv kirurgi och tillfrågades av mottagande personal i anmälningskassan om deltagande i studien samt blev tilldelade ett informationsbrev, (se bilaga 2), där eventuellt medgivande till studien skulle ges. 52 patienter som tillfrågades valde att ge sitt skriftliga medgivande till deltagande i studien. Dessa patienter fick då ytterligare information om studien och om att avhopp från studien kan göras när som helst utan anledning. Datainsamlingsformuläret följde sedan med patienten och 6

12 dennes pappersjournal under hela anestesiförloppet och vidare in på den postoperativa avdelningen. Efter att patienten, via sjuksköterska, på postoperativa avdelningen skattat de olika parametrarna enligt VAS så lades formuläret, avidentifierat, på angiven plats för författaren att hämta. 2.5 Bearbetning och analys När samtliga formulär var ifyllda tog författaren del av dessa och först och främst bekräfta att samtliga formulär var avidentifierade. Efterson studien är av kvantitativ typ så har statistisk bearbetning av data gjorts med hjälp av version 19 av dataprogrammet Statistical package for the social science, (SPSS), från IBM. För att använda SPSS har en manual och en skrift använts som stöd (Institutionen för vårdvetenskap och sociologi/sjuksköterskeutbildningen, 2008; Wahlgren, 2008). Frågeställning ett och två besvarades med deskriptiv statistik i löpande text, figurer och tabeller. Frågeställning tre besvarades med analytisk statistik där ett oberoende t-test har gjorts för att se om det föreligger skillnad i den postoperativa upplevelsen av i-gel och ETT. Oberoende t-test används för att se om det uppmätta värdet är statistiskt signifikant, dvs. att resultatet med största sannolikhet ligger i populationen (Eliasson, 2010). Författaren har valt att sätta signifikansen till 95% sannolikhet (p=<0,05). 2.6 Projektets betydelse Betydelsen med projektet är att öka den kunskap som finns i vården avseende hur patienter upplever halsbesvär efter att de har genomgått generell anestesi. Denna studie kan öka vårdpersonalens förståelse att kunna ge patienterna en bättre postoperativ vård. Samtidigt kan vårdpersonal på bättre grund avgöra vilken luftvägsutrustning som är lämplig för patienten och vilken effekt denna har på patientens postoperativa upplevelser. 2.7 Etiska aspekter Ett informationsbrev om den planerade studien samt en ansökan om att få utföra densamma skickades till berörd verksamhetschef i god tid innan studiens start (bilaga 3 & 4). Studien godkändes utan anmärkning av verksamhetschefen. Avdelningschefen på berörd postoperativ avdelning/operationsavdelning var sedan tidigare kontaktad och likaså medicinskt ledningsansvarig anestesiläkare (MLA) och bägge dessa fick ytterligare informationsbrev innan studien startade. All personal på avdelningarna fick innan studiens start information muntligt vid morgonmöte där även synpunkter kunde lämnas. 7

13 Enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS, 2003:460), som gäller all forskning i Sverige avseende människor eller biologiskt material från människor, så måste en etisk prövning göras om kriterierna enligt 3-5 uppfylls. Så är inte fallet med denna studie och dessutom har alla medverkande gett sitt skriftliga samtycke och informerats enligt 16. Författaren anser dessutom att då beslutet om vilken patient som skulle få vilken typ av luftvägsutrustning inte påverkats utan att det var upp till ansvarig anestesiolog att välja metod enligt gängse rutiner så behövs ej etisk prövning då patientens behandling ej påverkats av studien. 3 RESULTAT 60 patienter totalt tillfrågades om att deltaga och sammanlagt valde 52 (87%) patienter att delta. Tre deltagare exkluderades på grund av bristfälligt ifyllda formulär. En deltagare exkluderades då denne hade halsont sedan tidigare och en deltagare exkluderades då en echmanledare använts under det andra intubationsförsöket vilket misstänks påverka resultatet. Det sammanlagda borfallet uppgår till 13 patienter (23 %). Av de 47 deltagarna som fullföljde studien fick 20st ETT (33%) och 27st fick i-gel (44%). I gruppen ETT var tio deltagare kvinnor (50%) och tio deltagare var män (50%). Motsvarande i i-gel gruppen var tio deltagare kvinnor (37%) och 17 deltagare män (63%). Sammanlagt var 27st (57%) män och 20st (43%) var kvinnor, (se figur 1). Figur 1 Fördelning av luftvägsutrustning mellan könen 8

14 3.1 Grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt obehag patienter som haft ETT respektive i-gel rapporterar. Av de som fick ETT så upplevde sju patienter smärta i halsen postoperativt. Av dessa hade en VAS över tre men ej högre än VAS fem. Motsvarande antal av de patienter som fick i-gel och som upplevde smärta i hals postoperativt var tre till antalet och bara en angav VAS högre än tre. Ingen av dessa angav ett värde högre än VAS fyra, (se figur 2). Figur 2 VAS värden för parametern smärta i hals fördelat på luftvägsutrustning och kön Antalet patienter som upplevde heshet postoperativt var i gruppen med ETT 15 och i gruppen med i-gel sju. Det högsta registrerade värdet för heshet för ETT var VAS fyra och bara två patienter angav VAS värde högre än tre. För i-gel var högsta VAS värde tre, (se figur 3). 9

15 Figur 3 VAS värden för parametern heshet fördelat på luftvägsutrustning och kön Sväljsvårigheter postoperativt upplevdes av sammanlagt nio patienter varav sju stycken i gruppen ETT och två stycken i gruppen i-gel. Bara i ETT-gruppen uppgavs ett VAS värde över tre och det var VAS fem, (se figur 4). Figur 4 VAS värden för parametern sväljsvårigheter fördelat på luftvägsutrustning och kön 10

16 I parametern allmänt obehag så skattade sex patienter i gruppen ETT att de upplevde ett obehag och en angav VAS värde högre än tre. Högsta värdet som angavs för ETT var VAS fyra. I gruppen i-gel så uppgav åtta patienter att de hade postoperativt obehag i halsregionen och en angav ett VAS värde högre än tre. Högsta värdet som angavs var VAS fem för i-gel, (se figur 5). Figur 5 VAS värden för parametern allmänt obehag fördelat på luftvägsutrustning och kön 3.2 Grad av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter samt generellt obehag som män respektive kvinnor som haft ETT respektive i-gel rapporterar. I gruppen med ETT är medelvärdet för postoperativ smärta i halsen hos män m=0,80 (SD=1,23) och hos kvinnor m=0,80 (SD=1,62) vilket kan jämföras med gruppen i-gel där män och kvinnor skattar smärtan m=0,35 (SD=1,00) och m=0,00 (SD=0,00). Gällande heshet så skattar män och kvinnor i gruppen ETT m=1,30 (SD=1,06) och m=2,1 (SD=1,52) till skillnad från gruppen i-gel där män skattar m=0,59 (SD=1,00) och kvinnor m=0,40 (SD=0,84). I parametern sväljsvårigheter skattas besvären i gruppen ETT till m= 0,40 (SD=X0,70) av männen och av kvinnorna m=1,00 (SD=1,63) I i-gel gruppen är motsvarande siffror för män m=0,12 (SD=0,49) och för kvinnor m=0,10 (SD=0,32). Allmänt obehag för de med ETT skattas hos män till m=0,50 (SD=1,08) och hos kvinnor till m=0,90 (SD=1,37). För de med i-gel skattas det allmänna obehaget hos män till m=0,71 (SD=1,45) och hos kvinnor 11

17 till m=1,00 (SD=1,33). Detta åskådliggörs nedan i figur 6 samt tabell 1 och 2. Figur 6 Medelvärden för VAS i de olika grupperna med luftvägsutrustning uppdelat i kön. Tabell 1: Medelvärden för VAS hos män i de olika grupperna med luftvägsutrustning. Män Smärta i hals Heshet Sväljsvårigheter Allmänt obehag ETT Mean 0,8 1,3 0,4 0,5 Std. Deviation 1,229 1,059 0,699 1,08 I-gel Mean 0,35 0,58 0,12 0,71 Std. Deviation 0,99 1 0,49 1,45 Tabell 2: Medelvärden för VAS hos kvinnor i de olika grupperna med luftvägsutrustning. Kvinnor Smärta i hals Heshet Sväljsvårigheter Allmänt obehag ETT Mean 0,8 2,1 1 0,9 Std. Deviation 1,62 1,52 1,64 1,37 I-gel Mean 0 0,4 0,1 1 Std. Deviation 0 0,84 0,32 1,33 12

18 3.3 Skillnaden i upplevd smärta, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag mellan de som haft ETT och de som haft i-gel. Patienter som hade ETT (n=20) hade signifikant mer heshet än patienter med i-gel (n=27), (m=1,70, SD=1,34 vs m=0,52, SD=0,94), t=0,01, df=45 och p <0,05. Dessutom hade patienter med ETT (n=20) signifikant mer sväljsvårigheter postoperativ än de patienter med i- gel (n=27), (m=0,70, SD=1,26 vs m=0,11, SD=0,42), t=0,028, df=45 och p <0,05. I parametrarna smärta och allmänt obehag finns det ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de olika grupperna av luftvägsutrustning, (se tabell 3). Tabell 3: Medelvärden för VAS i de olika grupperna med luftvägsutrustning oavsett kön. Luftvägsutrustning N Mean Std. Deviation Smärta i hals ETT 20 0,8 1,4 i-gel 27 0,2 0,8 Heshet ETT 20 1,7* 1,3 i-gel 27 0,5 0,9 Sväljsvårigheter ETT 20 0,7* 1,3 i-gel 27 0,1 0,4 Allmänt obehag ETT 20 0,7 1,2 i-gel 27 0,8 1,4 * p= <0,05 4 DISKUSSION Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt fem deltagare i gruppen med ETT ett värde över VAS tre jämfört med de som fick i-gel där två deltagare angav högre VAS värde än tre. I gruppen ETT återfanns VAS värdena över tre i samtliga parametrar medan gruppen i-gel hade VAS värden över tre i parametrarna smärta och allmänt obehag. Antal kvinnor i gruppen ETT som skattade någon av parametrarna högre än VAS tre framgår till fem stycken medan antalet män är noll. I gruppen i-gel är däremot antalet kvinnor som skattar någon parameter högre än VAS tre noll medan männen uppgår till två stycken. Patienter som haft ETT upplevde signifikant heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel. Denna skillnad har visat sig vara statistiskt säkerställd. I parametrarna smärta och allmänt obehag finns ingen säkerställd skillnad att påvisa mellan grupperna ETT och i-gel. 13

19 4.1 Resultatdiskussion Resultatet i denna studie påvisar att i två parametrar, heshet och sväljsvårigheter så föreligger det en signifikant skillnad avseende skattning på VAS skalan gällande de patienter som haft ETT. Detta beskriver även Hamdan et al., (2008), när de påvisar att 47% av patienterna som studerats har heshet efter två timmar på postoperativ avdelning jämfört med denna studie där heshet förekom i någon grad hos 75% av deltagarna haft ETT (n=15). Cattano et al., (2011), beskriver hur i-gel ger symtom i likhet med allmänt obehag i en relativt stor utsträckning hos sex av de 25 deltagarna, även om dessa symtom som högst skattas som medelsvåra. I denna studie uppgår antalet deltagare med i-gel som upplever någon form av allmänt obehag till åtta av 25 stycken. I parametern smärta så visar studier att i grupper av patienter som fått ETT förekommer smärta i någon grad hos 28% till 58% av deltagarna (Ahmed et al., 2007; Hamdan et al., 2008; Higgins et al., 2002; Maruyama et al., 2004) vilket kan jämföras med resultatet i denna studie där 35% av deltagarna (n=7) skattar någon grad av postoperativ smärta i halsen efter att ha fått ETT. I gruppen för i-gel framkommer i denna studie att 9% (n=3) av deltagarna skattar någon grad av smärta vilket kan jämföras med studier där frekvensen av smärta i någon grad förekommer hos 6% till 17% av deltagarna (Amini & Khoshfetrat, 2010; Francksen et al., 2009; Gatward et al., 2008). I studien av Keijzer et al., (2009), så skattar 4% (n=4) av deltagarna som fått i-gel mild smärta, 1% (n=1) av deltagarna skattar mellansvår smärta och 1% (n=1) av deltagarna skattar svår smärta. Det kan jämföras med liknande grupper i denna studie där 11% (n=3) av deltagarna som haft i-gel skattade mild smärta, 4% (n=1) av deltagarna mellansvår smärta och 0% (n=0) av deltagarna skattade svår smärta. Det visar på svårigheter att jämföra resultat då studierna är olika utformade gällande beskrivning av resultaten och metoden att insamla data. I parametern sväljsvårigheter hos patienter som haft i-gel så beskriver Amini & Khoshfetrat, 2010; Francksen et al., 2009; Gatward et al., 2008;Keijzer et al., 2009, en förekomst av sväljsvårigheter i någon grad hos 0% till 13% av deltagarna vilket kan jämföras med denna studie där 7% (n=2) av deltagarna hade någon grad av sväljsvårigheter. I denna studie är båda dessa deltagare i gruppen med mild skattning. Keijzer et al., (2009) redovisar även i sitt resultat hur skattning av sväljsvårigheter förekommer hos 3% (n=3) av deltagarna. De flesta av dessa deltagare skattar sina besvär i gruppen med milda besvär men det förekommer 14

20 medelsvår skattning av sväljsvårighet hos 1% (n=1) av deltagarna. Då författaren inte funnit någon tidigare studie som fokuserar och jämför patienters postoperativa upplevelser i samband med användandet av ETT och i-gel så är det svårt att finna liknande resultat. Dock har tidigare studier i likhet med denna påvisat en låg förekomst av postoperativa komplikationer hos patienter som haft i-gel. De flesta patienter som skattar sina upplevelser gör detta i det lägre segmenten av skalorna (Amini & Khoshfetrat, 2010; Francksen et al., 2009; Gatward et al., 2008). Vissa studier som avser patienters postoperativa upplevelser samlar in data cirka 24 timmar efter operationens avslut eller gör upprepade mätningar under flera timmar och ibland dagar efter utskrivning (Ahmed et al., 2007; Cattano et al., 2011; Francksen et al., 2009; Higgins et al., 2002; Keijzer et al., 2009; Maruyama et al., 2004; Rieger et al., 1997). Andra studier har i likhet med denna valt att enbart utvärdera postoperativa upplevelser inom den tid som patienten ligger på postoperativ avdelning (Amini & Khoshfetrat, 2010; Gatward et al., 2008; Hamdan et al., 2008). I motsats till andra studier av Berkley, 1997; Keefe et al., 2000; Maruyama et al., 2004; Singh et al., 2008 men i likhet med Brimacombe et al., 2000 så påvisas i denna studie ingen säkerställd skillnad i upplevelserna mellan könen. Författaren anser att det finns risk att det snäva tidsintervallet mellan uppvaknande ur anestesin och utvärderingen av postoperativa symtom i denna studie kan ha inverkan på resultatet då patienten troligtvis fortfarande är påverkad av anestesiläkemedel. Att inte deltagarna i studien får smärtlindring enligt standardiserade tabeller har troligtvis också en påverkan på resultatet då patienten får smärtlindring helt individuellt och beroende på ansvarig sjuksköterska. Inom ramen för denna uppsats så fanns inte möjligheter att påverka dessa potentiella felkällor utan skattningen av parametrarna var tvunget att ske relativt snabb inpå uppvaknandet då majoriteten av patienterna gick hem inom en tretimmars period från uppvaknande. 4.2 Metoddiskussion Studien är av kvantitativ design och urvalet är konsekutivt vilket är en form av ickesannolikhetsurval. Denna metod har ingen urvalsram vilket innebär att det inte går att säga att urvalet representerar någon större mängd människor än just de som deltar i studien (Eliasson, 2010). Dock är styrkan i det konsekutiva urvalet att deltagarna inte bedöms innan urvalet sätts igång och på så sätt inte påverkas av författaren. I denna studie var alla som deltog patienter som genomgick elektiv kirurgi under generell anestesi. Dessutom är samtliga deltagare inom 15

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

POSTOPERATIVA HALSBESVÄR EFTER LARYNXMASK-

POSTOPERATIVA HALSBESVÄR EFTER LARYNXMASK- Omvårdnadsvetenskap 15 hp, avancerad nivå Anestesisjukvård 2010 POSTOPERATIVA HALSBESVÄR EFTER LARYNXMASK- EN JÄMFÖRANDE PILOTSTUDIE POSTOPERATIVE THROAT DISCOMFORT AFTER LARYNGEAL MASK- A COMPARATIVE

Läs mer

Postoperativa halsbesvär efter användandet av larynxmask

Postoperativa halsbesvär efter användandet av larynxmask Postoperativa halsbesvär efter användandet av larynxmask Enkätstudie Författare: Magnus Gustafsson Ulrika Gustafsson Handledare: Anna Kristensson Ekwall Magisteruppsats Våren 2013 Lunds universitet Medicinska

Läs mer

EXAMENSARBETE. Halsont och tryckskillnader i ventilationen hos kvinnor efter intubation med en endotrachealtub storlek 6,5 eller 7,0

EXAMENSARBETE. Halsont och tryckskillnader i ventilationen hos kvinnor efter intubation med en endotrachealtub storlek 6,5 eller 7,0 EXAMENSARBETE Halsont och tryckskillnader i ventilationen hos kvinnor efter intubation med en endotrachealtub storlek 6,5 eller 7,0 Cecilia Nyström Linda Gustavsson Filosofie magisterexamen Omvårdnad Luleå

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Förord. endotrachealtub. endotracheal tube. /Fristående kurs kursbeteckning: Sidantal: 33

Förord. endotrachealtub. endotracheal tube. /Fristående kurs kursbeteckning: Sidantal: 33 I n s t i t u t i o n e n f ö r V å r d v e t e n s k a p o c h h ä l s a 10 Titel (svensk): Title (engelsk): Arbetets art: Program/kurs/kurskod/ /Fristående kurs kursbeteckning: Arbetets omfattning: En

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare Forskningsetikprövning varför och hur? World Medical Association Declaration of Helsinki Recommendations guiding physicians in biomedical research involving human subjects. 18th WMA General Assembly, Helsinki,

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt? NIKOLA Aktiviteter under senaste året vad har hänt? KlaraKrav Stöd vid upphandling Förståelse Samsyn Klassificering Egenskaper Innehåll Kvalitetsprogram Filmer Nyheter Instruktioner Blanketter Läs mer

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation

Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation Projektledare Kati Knudsen Leg sjusköterska, MScN Landstinget Gävleborg

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

En jämförelse mellan olika tekniker vid trakeal intubering av obesa patienter

En jämförelse mellan olika tekniker vid trakeal intubering av obesa patienter En jämförelse mellan olika tekniker vid trakeal intubering av obesa patienter - En litteraturstudie Marie Anth Höstterminen 2013 Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp Specialistsjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Introduktion Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Ann-Catrin Blomberg E-mail: Ann-Catrin.Blomberg@kau.se

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Entreprenöriellt beslutsfattande:

Entreprenöriellt beslutsfattande: Entreprenöriellt beslutsfattande: Individer, uppgifter och tankesätt Vad studien handlar om De enskilda entreprenörernas beslutsfattande, beroende på deras expertisnivå och uppgiftens kognitiva karaktär.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Att starta ett projekt

Att starta ett projekt Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2012-01-05 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metod och förbättringskunskap II, 7,5 hp Omvårdnadsvetenskap B, OM1416, ht 2011 Max 70poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 Kostnadseffektanalys Behandling A Kostnader Effekter Kostnader A Kostnader B Effekter A Effekter

Läs mer

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus PONV Vad är nytt? Jakob Walldén Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus Är PONV ett problem idag? Historiskt: 30% PONV. Idag: Bättre?

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Klinisk lektor = brobyggare

Klinisk lektor = brobyggare Klinisk lektor = brobyggare Fra skrivebord til bedside Christine Wann-Hansson, leg ssk, PhD, Associate Professor 2011-11-16 Arbejdsdeling klinisk lektorat i sygepleie SUS 50% 15% forskning X% Brobyggande

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Dokumentet utvärderas en gång per läsår (vid internatet i juni) och uppdateras vid behov.

Dokumentet utvärderas en gång per läsår (vid internatet i juni) och uppdateras vid behov. Bilaga 1 till Utbildningsplanen Progression i skrivande, muntlig framställning, IKT och statistik i Biologprogrammet med inriktning biologisk mångfald, kommunikation och samhälle 240 hp och Biologprogrammet

Läs mer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer 1 (8) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Mall för avancerad nivå 2011-03-17/BS Förslag: Reviderad: XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer (Fyll i eng titel i tabellen på sista sidan) 30 högskolepoäng

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Intubation med eller utan muskelrelaxantia

Intubation med eller utan muskelrelaxantia Intubation med eller utan muskelrelaxantia - En observationsstudie om postoperativt halsont och heshet Författare: Emma Rönde Frida Åhlund Handledare: Ingmarie Johanson Magisteruppsats Maj 2013 Lunds universitet

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes

Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes Ulla Hellstrand Tang, Ortopedteknik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,Göteborg Illustrationer: Pontus Andersson 1 2 1960 talet Brand P 3 1989 4 1998 5

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Elektroniska referenser. enligt APA-systemet. Monica Landén Medicinska fakultetens bibliotek Lund. Mars 2011

Elektroniska referenser. enligt APA-systemet. Monica Landén Medicinska fakultetens bibliotek Lund. Mars 2011 1 Elektroniska referenser enligt APA-systemet Monica Landén Medicinska fakultetens bibliotek Lund Mars 2011 Medicinska fakultetens bibliotek Lunds universitet, Box 157, 221 00 LUND Elektroniska dokument

Läs mer

KompetensbesKrivning

KompetensbesKrivning riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening KompetensbesKrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård förord innehåll

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden TOPRA 2014 Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden Margareth Jorvid, Methra Uppsala AB, LSM group Malmö, 23 september 2014 ENABLING AND PROMOTING EXCELLENCE

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Nivå: Avancerad Programkod: VAPSY

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

D-UPPSATS. Människors erfarenheter av att genomgå en operation på en dagkirurgisk enhet. Daniel Wahlberg. Luleå tekniska universitet

D-UPPSATS. Människors erfarenheter av att genomgå en operation på en dagkirurgisk enhet. Daniel Wahlberg. Luleå tekniska universitet D-UPPSATS 2008:010 Människors erfarenheter av att genomgå en operation på en dagkirurgisk enhet Daniel Wahlberg Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 Självständigt examensarbete inom omvårdnad, 15 hp 120820/HV rev. 141124/HV Innehåll Allmänna anvisningar Självständigt examensarbete Handledning av examensarbete Examensarbetets

Läs mer

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse.

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse. Jag har pratat med många som har gjort en sådan här operation. De flesta säger att det var helt underbart. Efter en vecka är man igång igen. Då är smärtan och allt annat borta. En del tyckte att det var

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2009 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Pediatric Nursing, 60

Läs mer

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar Intervju, t.ex. fokusgrupper Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation Enkät öppna svar Innehållsanalys identifierar meningsbärande enheter som sammanförs i gemensamma kategorier och teman men utan

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Instruktioner till ansökan för att arbeta som medicinsk volontär inom Operation Smile

Instruktioner till ansökan för att arbeta som medicinsk volontär inom Operation Smile Instruktioner till ansökan för att arbeta som medicinsk volontär inom Operation Smile Vad roligt att du vill arbeta med oss som medicinsk volontär. Du är varmt välkommen! Vad krävs av mig för att arbeta

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2)

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) : 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dnr Ö 11-2010 2010-06-11 KLAGANDE Örebro läns landsting Box 1613 701 16 Örebro ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning.

Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning. Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning. Dr Jörgen Johansson, Previa, företagsläkare, allmänläkare

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer