Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder"

Transkript

1 Specialistsjuksköterskeprogrammet Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder Författare Paula Settergard Handledare Camilla Fröjd Examensarbete i Vårdvetenskap Inriktning Anestesisjukvård Examinator Ewa Billing Avancerad nivå, 15 hp VT 2011

2 SAMMANFATTNING Nyckelord Dagkirurgi, postoperativ smärta, kvinnor, män. Syftet var att belysa dagkirurgiska patienters subjektiva upplevelser av postoperativ smärta efter ortopedi-och bukkirurgi och om det fanns någon skillnad i upplevelsen beroende på kön och ålder. Urvalet var icke slumpmässigt med systematiskt kvoturval och studien innefattade 87 patienter som genomgått ortopediskt eller bukkirurgiskt ingrepp. Data samlades in från patientenkäter som delades ut i samband med utskrivning. Mätmetoden VAS tillämpades i enkäten för att mäta patienternas smärta. Resultatet i studien visar att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser av smärta under dag 1-7. Det framkom att patienter som genomgått ortopedi hade signifikant mer smärta dag 7 i jämförelse med de patienter som genomgått bukkirurgi. I studien framkom att det fanns ett signifikant negativt samband mellan ålder (kategorier) och upplevd smärta dag 7. Patienterna i den dagkirurgiska gruppen hade signifikant lägre smärta dag 7 i jämförelse med dag 1. De patienter som genomgått ortopedi samt de yngre patienterna i studien hade mer ont dag 7 medan patienterna i den dagkirurgiska gruppen hade en smärtnivå som minskade successivt och dag 7 var den som lägst. Det förefaller som att smärtlindringen dag 7 av yngre patienter och patienter som genomgått ortopedi är ett område som kan förbättras

3 ABSTRACT Keywords Day surgery, postoperative pain, women, men. The aim of the study was to elucidate day surgery patients subjective experiences of postoperative pain after orthopedic and abdominal surgery and if there was any difference in the experience according to sex and age. Selection was not random and the study included 87 patients. Data were collected from patient questionnaires. VAS method was applied in the questionnaire to measure patients pain. The outcomes of the study show that there was no significant difference between women s and men s experiences of pain during days 1-7. It was found that patients undergoing orthopedic surgery had significantly more pain on day 7 compared to those patients who underwent abdominal surgery. There was a significant negative correlation between age and perceived pain on day 7. Patients in day surgery group had significantly less pain on day 7 compared with day 1. The patients who have undergone orthopedic surgery and younger patients had more pain on day 7 while the patients in day surgery group had a pain level decreased gradually and on day 7 was the lowest. It appears that pain relief on day 7 of younger patients and patients who have undergone orthopedic surgery is an area that can be improved.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 1 Dagkirurgi 1 Postoperativ smärta efter dagkirurgi 1 Upplevd smärta upp till 7 dagar postoperativt 2 Upplevd smärta efter bukkirurgiska ingrepp 3 Upplevd smärta efter ortopediska ingrepp 4 Upplevd postoperativ smärta relaterat till kön och ålder 6 Problemformulering 8 Syfte 8 Frågeställningar 9 METOD 9 Design 9 Urval 9 Datainsamlingsmetod 10 Procedur 10 Bearbetning och analys 11 Etiska överväganden 11 RESULTAT 12 Postoperativ smärta hos den dagkirurgiska gruppen dag Jämförelse mellan kvinnliga och manliga patienters upplevelse av smärta 13 Skillnad i smärtupplevelse mellan ortopedi-och bukkirurgipatienter 16 Samband mellan upplevd smärta och ålder 20 Skillnad i smärtupplevelse hos dagkirurgigruppen mellan dag 1 och dag 7 22

5 DISKUSSION 22 Resultatdiskussion 23 Metoddiskussion 25 Kliniska implikationer 26 Slutsats 27 REFERENSER 28 BILAGOR Bilaga 1: Enkät för patienter som genomgått dagoperation Bilaga 2: Information till personalen vid postoperativa avdelningen Bilaga 3: Informationsbrev till patienten

6 BAKGRUND Dagkirurgi Det finns flera synonymer för begreppet dagkirurgi och den exakta definitionen kan variera. Dagkirurgi definieras i denna studie av författaren som att patienten skrivs in och opereras samt skrivs ut under samma dag som genomförd kirurgi. Majoriteten av svenska sjukhus har dagkirurgi som en integrerad del av sin operationsverksamhet. Verksamheten omfattar diverse kirurgiska specialiteter där ortopedi och allmän kirurgi är de mest framträdande. Enligt officiell svensk statistik utförs cirka 50 % av alla kirurgiska ingrepp i Sverige inom dagkirurgisk verksamhet. Kriterium för patienter som skall genomgå dagkirurgi i Sverige bedöms på de flesta dagkirurgiska enheter genom American Society of Anesthesiologists (ASA) klassificering, BMI och anestesiform (1). Klassificeringen innebär en bedömning av patientens allmänna hälsotillstånd omedelbart före anestesiinledningen. Påverkan av det aktuella hälsotillståndet kan bestå av den aktuella sjukdomen som patienten skall opereras för eller av annan patologisk process. Kirurgiska ingrepp som laparoskopisk cholecystektomi, axel kirurgi och bråckoperation har genomgått en förändring under senare år från att tidigare ha utförts på inneliggande patienter till att i dag utföras som dagkirurgiskt ingrepp och detta även på äldre patienter (1). Postoperativ smärta efter dagkirurgi Smärta är en subjektiv upplevelse och är ett vanligt förekommande problem efter dagkirurgi och många patienter rapporterar moderat till svår smärta postoperativt. En studie genomförd i Finland som beskriver hälsorelaterad livskvalitet hos 500 patienter, varav 126 var dagkirurgiska, studerade de patienter som genomgått dagkirurgi och skrivits ut under samma dag som genomförd kirurgi. Studiens resultat påvisade att smärta och sömn var de mest besvärande problemen efter dagkirurgi (2). 1

7 Studier som fokuserat på rutiner kring den dagkirurgiska processen i Sverige visar att smärta är den huvudsakliga orsaken till återinläggning efter artroskopiska ingrepp, bråckoperationer och cholecystektomier. Den mest frekventa orsaken till oväntad återinläggning efter dagkirurgi i Sverige sker på grund av smärtproblematik efter ortopedisk kirurgi (1,3). Upplevd smärta upp till 7 dagar postoperativt Efter dagkirurgi och annan typ av kirurgi rapporterar patienter om svåra smärtupplevelser trots avancerade anestesi- och analgesitekniker. Svår smärta har visat sig upp till den sjunde dagen postoperativt. Studier visar att en riskfaktor för svår smärta i hemmet efter dagkirurgi är högt skattad smärta innan utskrivning. En prospektiv observationsstudie genomförd i USA med syfte att undersöka smärta och andra symtom som påverkar processen för återhämtning efter dagkirurgi påvisade att hög nivå av skattad smärta visade sig i hemmet 24 timmar efter utskrivning (4,5). En studie genomförd i Sverige med 355 deltagande konsekutiva patienter som genomgått dagkirurgi som ljumskbråcksoperation, artroskopiskt ingrepp eller kosmetisk bröstrekonstruktion visade att smärta var det mest dominerande postoperativa symtomet. En vecka efter kirurgi rapporterade 40 % av patienterna fortfarande besvär av smärta. Preoperativ smärta associerades med ökad smärtnivå i den tidiga postoperativa fasen, på postoperativa avdelningen och en vecka efter kirurgi (6). I en studie genomförd vid universitetet i Montréal upplevde mer än 40 % av de 89 patienter som genomgått dagkirurgiska ingrepp moderat till svår smärta under sin sjukhusvistelse. De patienter som upplevde svår smärta under sin sjukhusvistelse hade sannolikt ökad grad av smärta under de två första dagarna postoperativt. Under de första 24 timmarna efter utskrivning upplevde 40 % av antalet patienter moderat till svår smärta. Smärta relaterad till hudincisionen var det mest framträdande symtomet efter 24, 48 timmar och 7 dagar efter kirurgi. Smärtan minskade över tid men den var svår nog att påverka det dagliga livet för flertalet patienter 48 timmar samt efter 7 dagar postoperativt (4). VAS- skalan är en linje som är 100 millimeter. Med hjälp av skalans gradering kan smärtintensitet bedömas. Mild smärta (VAS<=40 mm). Moderat smärta (VAS>=40 mm). Svår smärta (VAS >=60mm). Outhärdlig smärta (VAS>=80 mm). 2

8 I Sverige genomfördes en studie på 185 slumpmässigt urvalda patienter som genomgått elektiv ortopedi, urologiska, övre gastrointestinala samt endokrina kirurgiska ingrepp avseende deras bedömning av smärta. Dessa patienter förväntades ha en vårdtid på minst tre dygn efter kirurgi. På postoperativa avdelningen 4 timmar efter genomförd kirurgi, skattade 62 % av patienterna ingen eller mild smärta ( VAS < 40 mm ) och 39 % av patienterna skattade moderat till svår smärta ( VAS >= 40 mm ). I denna tidiga postoperativa fas upplevde 5 % av patienterna outhärdlig smärta ( VAS >= 80 mm ). 24 timmar efter genomförd kirurgi hade antalet patienter med ingen eller mild smärta inte förändrats avsevärt ( 59 % ). Dock skattade 7 % av patienterna outhärdlig smärta ( VAS >= 80 mm ). 48 timmar efter kirurgi hade antalet patienter med ingen eller mild smärta ökat till 72 % och endast 2 % av dessa rapporterade outhärdlig smärta. 72 timmar efter kirurgi rapporterade 87 % ingen eller mild smärta och endast 16 % skattade moderat till svår smärta (7). Vid Torontos sjukhus för dagkirurgi studerades 1017 randomiserat utvalda patienter. Smärta relaterad till hudincisionen vid kirurgi var det mest frekventa rapporterade symtomet postoperativt. I studien framkom att det fanns en ökad incidens för högre smärta relaterad till hudincisionen 24 timmar postoperativt hos de patienter som genomgått laparoskopi, ortopedi och allmän kirurgi i jämförelse med de patienter som genomgått ögonkirurgi och dilatation eller skrapning av uterus (8). En studie genomförd i USA på 175 patienter som genomgått vanligt förekommande dagkirurgiska ingrepp visade att 60 % av patienterna rapporterade moderat till svår smärta och 20 % rapporterad svår smärta 24 timmar postoperativt (5). Upplevd smärta efter bukkirurgiska ingrepp Postoperativ smärta är ett symtom efter bukkirurgi bland annat relaterat till hudincisionen. Laparoskopisk cholecystektomi är numera ett vanligt dagkirurgiskt ingrepp som används för behandling av gallstenssjukdom och antalet patienter som opereras inom dagkirurgisk verksamhet ökar. Studier visar att det är inte är ovanligt att patienter som genomgått laparoskopisk cholecystektomi under dagkirurgi är i behov av att kvarstanna för vård under natten eller kräver återinläggning efter utskrivning på grund av postoperativ smärta (9,10,11). 3

9 En prospektiv randomiserad studie undersökte fördelar med mini laparoskopisk teknik versus konventionell laparoskopisk teknik vid cholecystektomi. 79 patienter deltog i studien och randomiserades till 1 av de 2 teknikerna. Den genomsnittliga smärtskattningen dag 1 postoperativt var signifikant lägre i gruppen av patienter som genomgått mini laparoskopisk teknik. Det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna i smärtskattning för postoperativ smärta relaterad till hudincisionen vid kirurgi dag 3 och 7 postoperativt (12). I Nederländerna genomfördes en studie där laparoskopisk cholecystektomi jämfördes i utförande mellan dagkirurgi och klinisk observation under 24 timmar. 74 patienter med symtomatisk gallstenssjukdom randomiserades till laparoskopisk cholecystektomi under dagkirurgi eller under klinisk observation på sjukhus i 24 timmar postoperativt. De två studiegrupperna var jämförbara i sammansättning av kvinnor och män. I båda grupperna visade smärtskattning enligt VAS liknande minskande smärta under de första 48 timmarna efter kirurgi (13). I Egypten genomfördes en studie mellan oktober 2008 och januari 2010 vars syfte var att utvärdera olika faktorer som påverkar incidensen och intensiteten för postoperativ axelsmärta efter laparoskopisk cholecystektomi. 100 konsekutiva patienter randomiserades till grupper beroende på olika pnemoperitonum tryck. I studien framkom att 62 patienter led av postoperativ axelsmärta under de 12 första timmarna efter operation. Axelsmärtan startade 2-6 timmar postoperativt, ökade efter 12 timmar och minskade sedan successivt (14) I Danmark studerades och opererades 35 patienter i åldrarna år för bråck genom laparoskopisk teknik. I studien framkom att patienterna skattade signifikant mer smärta under aktivitet än i vila. Det högsta median värdena för VAS observerades på dagen för operation, VAS=78 under aktivitet och i vila var VAS=39. Median värdet för skattad smärta enligt VAS vid utskrivning under aktivitet var 60 respektive 31 under vila (15). En amerikansk studie genomförd på patienter som genomgått vanligt förekommande dagkirurgiska ingrepp påvisade att smärtnivån överlag var högre efter bråckoperation (5). Upplevd smärta efter ortopediska ingrepp Postoperativ smärta är ett betydande problem för patienter som genomgått ortopedi. Den dagkirurgiska ortoped patienten har ofta genomgått ett mindre omfattande kirurgiskt ingrepp i jämförelse med den inneliggande ortoped patienten, men risken för smärtproblematik kvarstår postoperativt. 4

10 I Tel Aviv genomfördes en observationsstudie mellan 2008 och 2009 med syftet att jämföra omedelbar postoperativ smärtintensitet efter ortopedi och allmän kirurgi. Studien omfattade totalt 1867 patienter som genomgått laparotomi och 1593 patienter som genomgått ortopedi. Svår smärta visade sig hos 123 patienter som genomgått laparotomi och hos 202 patienter som genomgått ortopedi. I studien framkom att bland de patienter som led av svår smärta skattade ortopedpatienterna högre VAS värde 3 timmar efter operation trots högre doser av smärtlindrande läkemedel i jämförelse med laparotomipatienterna (16). Vid Torontouniversitet vid den dagkirurgiska enheten genomfördes en prospektiv studie på 3045 män och 6963 kvinnor under en period av 2 år. Studien visade att incidensen för svår smärta var 5,3 % på postoperativa avdelningen och 5,3 % 24 timmar postoperativt. I studien framkom att på den postoperativa avdelningen hade ortopedpatienter högst incidens för svår smärta (16,1 %) och allmän kirurgiska patienter hade en incidens för svår smärta på (11,5 %). Axelkirurgi visade sig vara det mest smärtsamma ortopediska ingreppet (17). En studie genomförd i Canada visade att 48 patienter som genomgått axelkirurgi som dagkirurgiskt ingrepp upplevde signifikant mer smärta och besvär relaterade till smärta 24 timmar efter operation fram till dag 7 postoperativt i jämförelse med 78 patienter som genomgått handkirurgi och 54 patienter som genomfört laparoskopisk cholecystektomi. Samtliga patienter upplevde moderat till svår smärta efter 24 timmar, 48 och 72 timmar samt 7 dagar efter utskrivning. Smärtan reducerades snabbare speciellt efter 72 timmar och 7 dagar postoperativt i grupperna som genomgått handkirurgi och laparoskopisk cholecystektomi. De patienter som genomgått laparoskopisk cholecystektomi hade störst reducering av smärta speciellt efter 72 timmar och efter dag 7 postoperativt (18). Akut postoperativ smärta i vila undersöktes i en studie genomförd i Storbritannien på 38 patienter som genomgått total knäplastik och 67 patienter som genomgått total höftplastik. Mediantiden för dessa patienters sjukhusvistelse var 5 dagar. Dag 1 postoperativt skattade 47 % av de patienter som genomgått höftplastik moderat till svår smärta enligt VAS, 11 % av dessa skattade moderat till svår smärta dag 3 postoperativt. 58 % av de patienter som genomgått knäplastik skattade moderat till svår smärta dag 1 postoperativt och 43 % skattade moderat till svår smärta dag 3 postoperativt (19). En prospektiv randomiserad( RCT) genomförd i Storbritannien på 50 patienter som genomgått artroskopisk knäkirurgi som dagkirurgi och 50 patienter som kvarstannade över 5

11 natten efter knäkirurgi för vård påvisade ett medelvärde för skattning enligt VAS skala på 3,5 respektive 2,7 (20). En studie genomförd i USA utgjordes av 48 kvinnor och 50 män som genomgått ortopedisk fot- eller ankeloperation. Patientgrupperna var antingen dagkirurgiska eller inneliggande en natt på sjukhus. Resultatet i studien visade att patienterna i allmänhet upplevde en högre smärtintensitet än väntat 3 dagar postoperativt. Högst smärtintensitet visade sig hos patienterna 3 dagar postoperativt. Studien påvisade att de inneliggande patienterna tenderade att ha högre smärtintensitet enligt VAS. Dagkirurgiska patienter skattade antingen god smärtkontroll eller inadekvat smärtkontroll (21). Vid Helsingfors universitetssjukhus genomfördes en studie som innefattade102 patienter som genomgått omfattande ortopedi eller kärlkirurgi. Patienterna studerades på fyra vårdavdelningar, varav 3 var ortopediska avdelningar och 1 var en avdelning för kärlpatienter. Av samtliga patienter uppgav 28 % att de led av svår smärta under dagen för operation. Medelvärdet enligt VAS för alla 4 vårdavdelningar under den första 24 timmar perioden postoperativt var VAS 2. På de ortopediska vårdavdelningarna var VAS värdet över 6 hos 28 av 88 patienter och 15 av dem hade mer än 1 VAS värde över 6. VAS värde 4 eller mer på de ortopediska vårdavdelningarna rapporterades hos 44 av 88 patienter och 21 patienter skattade mer än 3 VAS värden högre än 4. Vårdavdelningen för kärlkirurgi hade ingen patient som skattade VAS 6 eller mer (22). Upplevd postoperativ smärta relaterat till kön och ålder Ökad ålder associeras med ökad smärtproblematik. Det råder skilda meningar huruvida kvinnor och män upplever smärta olika. I en studie genomförd i Montréal på patienter som genomgått dagkirurgiska ingrepp framkom att det fanns en ökad sannolikhet för att män skulle uppleva moderat till svår smärta under det andra dygnet efter kirurgi i jämförelse med kvinnor (4). En studie genomförd i Finland som beskriver hälsorelaterad livskvalitet hos 500 patienter, varav 126 av dessa var dagkirurgiska, påvisade att ökad ålder associerades med ökade problem avseende smärta hos patienter som genomgått dagkirurgi (2). Vid Torontouniversitet genomfördes en studie på 6963 kvinnliga och 3045 manliga dagkirurgiska patienter. Studien visade att på postoperativa avdelningen led signifikant fler 6

12 manliga patienter av svår smärta i jämförelse med kvinnliga patienter. Patienter med svår smärta var signifikant yngre i jämförelse med patienter utan svår smärta (17). Vid Torontos sjukhus för dagkirurgi studerades 1017 randomiserat utvalda patienter. Dessa studerades avseende postoperativa symtom. Smärta var ett vanligt symtom. Yngre patienter visade sig besväras av minst ett mer postoperativt symtom i jämförelse med äldre patienter. Manliga patienter rapporterade minst ett mer postoperativt symtom i jämförelse med kvinnliga patienter (8). 100 patienter varav 46 män och 54 kvinnor genomgick laparoskopisk cholecystektomi. Dessa studerades avseende könsskillnader och postoperativ smärta efter laparoskopisk cholecystektomi. Smärtskattning enligt VAS visade att kvinnor skattade signifikant och konstant högre i jämförelse med män 24 och 48 timmar efter operation. Ingen signifikant skillnad kunde urskiljas mellan kvinnor och män enligt smärtskattning på VAS 72 och 96 timmar efter operation (23). En egyptisk studie undersökte faktorer som påverkar incidensen och intensiteten för postoperativ axelsmärta efter laparoskopisk cholecystektomi. Studien bestod av100 konsekutiva patienter och mellan könen var det en signifikant skillnad i axelsmärta vid olika tidpunkter postoperativt. Kvinnor skattade konstant högre VAS-smärta än män 12, 48 timmar och 3 dagar efter operation (14). En observationsstudie genomförd i Tel Aviv jämförde omedelbar postoperativ smärtintensitet efter ortopedi och allmän kirurgi. Studien omfattade totalt 1867 patienter som genomgått laparotomi och 1593 patienter som genomgått ortopedi. I patientgruppen som upplevde svår smärta och som genomgått laparotomi var förhållande 2,15 kvinnor per man medan förhållandet i ortopedi gruppen var 1,27 kvinnor per man (16). En prospektiv studie genomfördes i USA med syfte att utvärdera upplevelse av smärta. Studien utgjordes av 48 kvinnor och 50 män med en genomsnittlig ålder av 46,5 år som genomgått ortopedisk fot- eller ankeloperation Patienternas ålder och kön hade ingen signifikant effekt på graden av smärta (21). I Sverige vid ett stort universitetssjukhus genomfördes en studie av äldre människors beskrivning av smärta efter ortopedisk kirurgi. Studien omfattade 60 patienter med en genomsnittlig ålder av 77 år som genomgått höftkirurgi. Av patienterna hade 38 stycken fått höftprotes och 22 patienter hade opererats för höftfraktur. Patienterna som opererat 7

13 höftfraktur var äldre (81år) än patienterna som opererat höftprotes (75år). Skattad smärta relaterad till operation var högre i patientgruppen som opererat höftprotes i jämförelse med patientgruppen som opererat höftfraktur. I studien framkom ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor angående skattad smärta för stunden, skattad smärta innan skada/operation och skattad smärta vid rörelse (24). Problemformulering Utifrån den litteratur och forskning som finns presenterad kring dagkirurgi och postoperativ smärta framkommer att moderat och svår postoperativ smärta efter dagkirurgi är ett vanligt problem. Det finns omfattande forskning om postoperativ smärta och behandlingseffekter av olika typer av analgetikabehandling postoperativt i samband med kirurgi. Patienter som genomgått dagkirurgi lider av smärta trots avancerade anestesitekniker och smärtbehandling postoperativt. I relation till forskning om postoperativ smärta och smärtbehandling finns det mindre omfattande forskning om patienters upplevelser av smärta efter olika typer av dagkirurgiska ingrepp. Skillnader i smärtupplevelse mellan män och kvinnor samt åldersgrupper efter dagkirurgi finns inte presenterat i någon större omfattning i litteraturen. Det är inte fastställt om någon kirurgisk specialitet är mer smärtsam än någon annan eller om någon specialitet ger upphov till ökade nivåer av smärta på dagen för genomförd kirurgi samt utöver den första postoperativa dagen. Det finns inga uttalade normer för vilken smärtintensitet och duration av smärta i hemmet som kan betraktas som oacceptabel och som anledning för återinläggning efter olika dagkirurgiska operationstyper. Det är därför intressant att undersöka upplevelsen av smärta efter ortopediska och bukkirurgiska dagkirurgiska ingrepp, efter det att patienterna skrivits ut. Syfte Syftet med studien är att belysa dagkirurgiska patienters subjektiva upplevelser av postoperativ smärta efter ortopedi-och bukkirurgi och om det finns någon skillnad i upplevelsen beroende på kön och ålder. 8

14 Frågeställningar 1 Vilken smärta har de dagkirurgiska patienterna postoperativt dag 1-7? 2 Upplever manliga och kvinnliga dagkirurgiska patienter som genomgått ortopedi-eller bukkirurgi smärta olika? 3 Finns det någon skillnad i smärtupplevelse mellan patienter som genomgått ortopedi versus bukkirurgi? 4 Finns samband mellan upplevd smärta och ålder? 5 Finns det någon skillnad i smärtupplevelse i jämförelse mellan dag 1 och dag 7 hos de dagkirurgiska patienterna? METOD Design Denna studie är enkätstudie med kvantitativ ansats. Studien är en jämförande deskriptiv empirisk tvärsnittsstudie. Urval Denna studie genomfördes på en postoperativ vårdavdelning i Uppsala län under perioden till och med Data samlades in från patientenkäter som delats ut i samband med utskrivning. Urvalet skedde icke slumpmässigt med systematiskt kvoturval. Studien innefattade patienter som genomgått ortopediskt eller bukkirurgiskt ingrepp som dagkirurgi. Exklusionskriterier var patienter yngre än 18 år och patienter med kognitiv nedsättning. Sammanlagt delades 156 patientenkäter ut. Under tiden för studien exkluderades 7 patienter, (2 patienter var under 18 år, 2 patienter hade kognitiv nedsättning och 3 patienter exkluderades på grund av bristande språkkunskaper). Studien utgjordes av 87 patienter varav 42 män och 45 kvinnor. 61 av patienterna hade genomgått ortopedi och 26 patienter hade genomgått bukkirurgi. 9

15 Datainsamlingsmetod Metoden är enkät som formulerats med tio frågor och fokuserar på fyra specifika teman. Temaområden i studien berör kön och gäller fråga 1, fråga 2 gäller ålder, fråga 3 gäller typ av kirurgi och frågorna 4-10 avser upplevelse av smärta. Enkäten utformades av författaren i denna studie, se bilaga Kön. 2. Ålderskategorier år, år, samt äldre än 65 år. 3. Ortopedi eller bukkirurgi. 4. Upplevd smärta enligt VAS- skalan från utskrivningstillfället, dag Upplevd smärta dag Upplevd smärta dag Upplevd smärta dag Upplevd smärta dag Upplevs smärta dag Upplevd smärta dag 7. Frågorna 4-10 i enkäten består av en linjär sträcka motsvarande VAS skalan som dagligen kryssas i av patienten under en vecka och vid middagstid. Dag 1 är utskrivningsdagen från den postoperativa avdelningen. VAS-skalan är en linje som är 100 millimeter. Den vänstra sidan representerar ingen smärta och den motsatta värsta tänkbara smärta. Patienten sätter ett kryss på linjen där han/hon uppfattar sin smärta. Sedan mäts sträckan där patienten satt sitt kryss. I studiens resultat redovisas skattad smärta av VAS i millimeter. VAS-skalan är ett instrument som ofta används i forskning och i klinisk verksamhet för att skatta smärta och med hjälp av skalan kan variationer i smärtintensitet bedömas. Dess validitet och reliabilitet har testats och VAS anses vara ett lämpligt instrument för att mäta postoperativ smärta (25,26). Procedur Enkäterna lämnades ut av personalen på den postoperativa avdelningen till patienten i samband med utskrivning efter dagkirurgi. Patienterna som ingår i studien har genomgått ortopedi eller bukkirurgi. Datagranskningen omfattar 7 dygn, det vill säga upplevelse av 10

16 smärta jämförs från dagen för utförd kirurgi till dag 7, avseende kirurgiskt ingrepp, kön och ålder. Dag 1 i denna studie avser dagen för kirurgi och dag 7 således 6 dagar efter genomförd operation. Författaren menar att det sannolikt inte är någon större skillnad mellan studiens dag 7 (6 postoperativt) och dag 7 postoperativt i litteraturen, varför resultaten dem emellan kommer att diskuteras i denna studie. Skriftlig och muntlig information lämnades till personalen innan studiens start om enkätens innehåll, dess genomförande och syfte, se bilaga 2. Personalen och patienten gick tillsammans igenom enkätens olika frågor och ett brev särskilt riktat till patienten, se bilaga 3. Patienten informerades samtidigt om att deltagandet i enkäten var frivilligt, att svaren skickades in anonymt, syftet med enkäten och att det var ett examensarbete. Patienten uppmanades att efter en vecka när samtliga frågor besvarats återsända enkäten i ett bifogat frankerat kuvert till den postoperativa avdelningen. Enkäterna lämnades ut från till och med Personalen på den postoperativa avdelningen förde dagligen pinnstatistik för att få en uppfattning om bortfall på grund av exklusionskriterier och för att kontrollera antal utdelade enkäter samt svarsfrekvens. Enkäterna lämnades ut anonymt och därför fanns inte möjlighet till påminnelse om enkätsvar. Sammanlagt delades 156 patientenkäter ut och 7 patienter exkluderades från studien på grund av ålder och språksvårigheter. 87 patienter besvarade enkäten vilket innebär en svarsfrekvens på 56 %. Bearbetning och analys Analyserna skedde via SPSS, Microsoft Excel och utgörs av deskriptiva analyser samt parametriska test för att beräkna skillnader. Den statistiska signifikansen är provad med t-test och Pearsons korrelationskoefficient och signifikansnivån är satt till <0,05. Frågeställning 1 analyseras med deskriptiv statistik. Frågeställning 2, 3 och 5 besvaras med t-test. Frågeställning 4 besvaras med Pearsons korrelationskoefficient. Etniska överväganden Denna studie är inte granskad av etisk kommitté men är muntligt godkänd av verksamhetschef och medicinskt ansvarig på enheten där studien ägt rum. I studien är enkäten utformad så att patienternas anonymitet och integritet bevaras. Inga personuppgifter förutom ålder och kön 11

17 finns antecknade i enkäten. Frågorna bedöms inte vara av etiskt känslig natur och är inte heller obehagliga eller kränkande. I brevet till patienten ges information om syftet med studien, att deltagandet är frivilligt, att patienten har rätt att avbryta sin medverkan, att lämnade uppgifter inte kommer att användas för något annat syfte än för forskning och att patienten har möjlighet att ta del av den slutliga rapporten (27). RESULTAT Studiens material utgörs av 87 patientenkäter vilket motsvarar ett bortfall på 44 %. I denna studie ingår 87 patienter (kvinnor n= 45, män n= 42). Antalet patienter som genomgått ortopedi var (n= 61) och (n=26) patienter hade genomgått bukkirurgi. Patienterna i studien är fördelade i ålderskategorier, år=28 patienter, 51-65=45 patienter, äldre än 65 år= 14 patienter. Postoperativ smärta hos den dagkirurgiska gruppen dag 1-7 I nedanstående tabell 1 och figur 1 beskrivs hur samtliga patienter i studien upplevde smärta under de 7 dagarna. Dag 1 var det genomsnittliga VAS värdet 38,5 ( SD 27,0 ). Dag 2 är genomsnittet av VAS 41,2 ( SD 25,8 ). Dag 1 och dag 2 skattade 25 % av den totala dagkirurgigruppen VAS och 3 % skattade VAS dag 7. Tabell 1 Samtliga patienters upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag patienter dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 7 mean 38,46 41,15 34,64 28,08 23,55 18,94 15,86 std.deviation 26,974 25,777 24,315 22,078 20,594 19,962 17,813 max min smärta 0-39,antal smärta 40-59, antal smärta , antal smärta 0-39, % 54% 46% 59% 70% 76% 84% 92% smärta 40-59, % 21% 29% 24% 20% 16% 9% 5% smärta , % 25% 25% 17% 10% 8% 7% 3% 12

18 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% dag1 dag2 dag3 dag4 dag5 dag6 dag7 smärta 0-39 smärta smärta Figur 1 Upplevd procentuell smärta för samtliga patienter dag 1-7 enligt VAS-skalan. Jämförelse mellan kvinnliga och manliga patienters upplevelse av smärta I nedanstående tabell 2 och 3 framgår hur kvinnliga respektive manliga patienter upplevde smärta. Dag 1 har kvinnor ett genomsnittligt VAS- värde på 34,7( SD 25,5 ). Dag 2 är genomsnittet av VAS 39,1( SD 27,9 ). VAS skattas av 16 % av kvinnorna dag 1, 27 % dag 2 och 4 % dag 7. Figur 2 visar resultatet av kvinnors procentuella upplevda smärta enligt VAS dag 1-7. Dag 1 har män ett genomsnittligt VAS-värde på 41,9 ( SD 28,3 ). Dag 2 är genomsnittet av VAS 43,4 ( SD 23,2 ). VAS skattas av 36 % av männen dag 1, 24 % dag 2 och 2 % dag 7. Figur 3 visar resultatet av männens procentuella upplevda smärta enligt VAS dag I figur 4 visas kvinnors och mäns genomsnittligt upplevda smärta. Dag 7 var kvinnornas smärta 15,6 ( SD 15,8) och männens 16,0 ( SD 19,9). I figur 5 jämförs procentuellt männen och kvinnornas upplevda smärta enligt VAS

19 Tabell 2 Kvinnors upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag kvinnor dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 7 mean 34,67 39,09 31,87 26,13 21,2 17,93 15,6 std.deviation 25,505 27,934 26,046 22,633 20,114 18,522 15,812 max min smärta 0-39,antal smärta 40-59, antal smärta , antal smärta 0-39, % 53% 46% 64% 73% 78% 86% 92% smärta 40-59, % 31% 27% 18% 16% 18% 7% 4% smärta , % 16% 27% 18% 11% 4% 7% 4% Tabell 3. Männens upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag män dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 7 mean 41,86 43,35 37,62 30,17 26,07 20,02 15,95 std.deviation 28,296 23,249 22,001 21,522 21,123 21,552 19,889 max min smärta 0-39,antal smärta 40-59, antal smärta , antal smärta 0-39, % 55% 45% 52% 67% 74% 81% 86% smärta 40-59, % 9% 31% 31% 24% 14% 12% 12% smärta , % 36% 24% 17% 9% 12% 7% 2% 14

20 Procent Procent dag1 dag2 dag3 dag4 dag5 dag6 dag7 smärta 0-39 smärta smärta Figur 2. Upplevd smärta för kvinnliga patienter (n=45) dag 1-7 enligt VAS-skalan dag1 dag2 dag3 dag4 dag5 dag6 dag7 smärta 0-39 smärta smärta Figur 3. Upplevd smärta för manliga patienter (n=42) dag 1-7 enligt VAS-skalan. 15

21 Procent Smärta VAS dag1 dag2 dag3 dag4 dag5 dag6 dag7 genomsnitt kvinnor genomsnitt män Figur 4. Genomsnittligt upplevd smärta för manliga och kvinnliga patienter procentuellt kvinnor procentuellt män dag1 dag2 dag3 dag4 dag5 dag6 dag7 Figur 5. Kvinnor och mäns upplevda smärta på VAS-skalan procentuellt. Vid beräkning av den signifikanta skillnaden framkommer att någon sådan inte finns vid jämförelse mellan kvinnor och mäns upplevelse av smärta dag 1-7 i denna studie. Skillnad i smärtupplevelse mellan ortopedi- och bukkirurgipatienter I nedanstående tabell 4och 5 framgår hur de patienter som genomgått ortopedi och bukkirurgi upplevde smärta. 16

22 Dag 1 är genomsnittet av VAS i gruppen av ortopedipatienter 40,1 ( SD 27,3 ). Dag 2 är genomsnittet 42,7 ( SD 27,4 ). Dag 1 och dag 2 skattar 28 % VAS och 5 % skattar VAS dag 7. I gruppen av bukkirurgipatienter är genomsnittet av VAS dag 1 33,5 ( SD 26,1 ). Dag 2 är genomsnittet av VAS 37,5 ( SD 21,2 ). 19 % av patienterna skattade VAS dag 1 och dag 2 och 0 % skattade VAS dag 7. I figur 6 visas ortopedipatienternas procentuella upplevda smärta enligt VAS dag 1-7 och i figur 7 visas motsvarande för bukkirurgipatienterna. I figur 8 visas genomsnittliga VAS värden för gruppen av ortopedipatienter och gruppen av bukkirurgipatienter under samtliga 7 dagar. Tabell 4 Ortopedipatienters upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag ortopedipatienter dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 7 mean 40,13 42,69 35,34 28,52 23,54 20,43 18,45 std.deviation 27,289 27,431 25,942 23,52 21,323 21,219 19,76 max min smärta 0-39,antal smärta 40-59, antal smärta , antal smärta 0-39, % 47% 41% 56% 67% 76% 81% 84% smärta 40-59, % 25% 31% 26% 20% 16% 11% 11% smärta , % 28% 28% 18% 13% 8% 8% 5% 17

23 Procent Tabell 5 Bukkirurgipatienters upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag bukkirurgipatienter dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 7 mean 33,46 37, ,04 23,58 15,46 10 std.deviation 26,138 21,219 19,936 18,604 19,317 16,478 10,119 max min smärta 0-39,antal smärta 40-59, antal smärta , antal smärta 0-39, % 69% 58% 66% 77% 77% 92% 100% smärta 40-59, % 12% 23% 19% 19% 15% 4% 0% smärta , % 19% 19% 15% 4% 8% 4% 0% smärta 0-39 smärta smärta dag1 dag2 dag3 dag4 dag5 dag6 dag7 Figur 6. Upplevd smärta för ortopedipatienter (n=61) dag 1-7 enligt VAS-skalan 18

24 Smärta VAS Procent smärta 0-39 smärta smärta dag1 dag2 dag3 dag4 dag5 dag6 dag7 Figur 7. Upplevd smärta för bukkirurgipatienter (n=26) dag 1-7 enligt VAS-skalan ortopedipatienter bukkirurgipatienter dag1 dag2 dag3 dag4 dag5 dag6 dag7 Figur 8 Genomsnittligt VAS värde för ortopedipatienter och bukkirurgipatienter. Resultatet visar att de patienter som genomgått ortopedi (n=61) har signifikant mer smärta dag 7 i jämförelse med de patienter som genomgått bukkirurgi (n=26). M=18,5 (SD 19,8) vs M=10 (SD 10,1), t= 2,08, df =84, p <0,05 Studien påvisar att det inte finns någon signifikant skillnad i smärta mellan de patienter som genomgått ortopedi eller bukkirurgi under någon av dagarna

25 Samband mellan upplevd smärta och ålder I nedanstående tabell 6, 7 och 8 framgår hur de olika ålderskategorierna i studien upplevde smärta. Ålderskategorin utgörs av 28 patienter där det genomsnittliga värdet av VAS dag 1 är 43,1 ( SD 27,8 ). Dag 2 är genomsnittet av VAS 46,8 ( SD 27,5 ). I denna ålderskategori skattar 29 % VAS dag 1, 28 % dag 2 och 7 % skattar VAS dag 7. Ålderskategorin innefattar 45 patienter och det genomsnittliga värdet av VAS dag 1 är 35,8 ( SD 26,4 ). Genomsnittet av VAS är 38,9 ( SD 24,2 ) dag 2. I denna grupp av patienter skattar 24 % VAS dag 1, 22 % dag 2 och 2 % skattar VAS dag 7. Ålderskategorin som består av patienter äldre än 65 år innefattar 14 patienter och det genomsnittliga VAS värdet för gruppen är 35,6 ( SD 27,5 ) dag 1. Dag 2 är det genomsnittliga värdet 37,1 ( SD 26,8 ). Dag 1 skattar 21 % VAS , 29 % dag 2 och 0 % skattar VAS dag 7. I figur 9 visas genomsnittligt upplevd smärta för de olika åldersgrupperna dag 1-7 enligt VAS. Tabell 6 Ålderskategori år upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag patienter åldersgrupp dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 7 mean 43,11 46,82 39,39 30,64 27,04 23,07 19,54 std.deviation 27,841 27,467 27,468 22,383 21,783 24,184 20,968 max min smärta 0-39,antal smärta 40-59, antal smärta , antal smärta 0-39, % 46% 36% 50% 68% 75% 82% 86% smärta 40-59, % 25% 36% 32% 18% 11% 4% 7% smärta , % 29% 28% 18% 14% 14% 14% 7% 20

26 Tabell 7 Ålderskategori år upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag patienter åldersgrupp dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 7 mean 35,82 38,89 32,87 28,29 23,24 19,58 16,4 std.deviation 26,443 24,228 22,373 22,967 21,049 18,84 17,207 max min smärta 0-39,antal smärta 40-59, antal smärta , antal smärta 0-39, % 58% 51% 60% 67% 73% 80% 89% smärta 40-59, % 18% 27% 24% 24% 20% 16% 9% smärta , % 24% 22% 16% 9% 7% 4% 2% Tabell 8 Ålderskategori över 65 år upplevelse av smärta enligt VAS-skalan dag patienter åldersgrupp över 65 år dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 dag 7 mean 35,64 37,07 30,86 22,29 17,57 8,64 6,21 std.deviation 27,536 26,788 23,28 18,59 16,313 8,063 6,963 max min smärta 0-39,antal smärta 40-59, antal smärta , antal smärta 0-39, % 58% 50% 72% 86% 86% 100% 100% smärta 40-59, % 21% 21% 7% 7% 14% 0% 0% smärta , % 21% 29% 21% 7% 0% 0% 0% 21

27 Smärta VAS dag1 dag2 dag3 dag4 dag5 dag6 dag7 åldersgrupp åldersgrupp åldersgrupp > 65 Figur 9 Genomsnittligt upplevd smärta för de olika åldersgrupperna dag 1-7 enligt VASskalan. Studien påvisar att det finns ett signifikant negativt samband mellan åldersgrupper och upplevd smärta dag 7. r=-0,22, p <0,05 Inga signifikanta samband kunde påvisas dag 1-6. Skillnad i smärtupplevelse hos dagkirurgigruppen dag 1 och dag 7 I studien framkom att det var en signifikant lägre smärta dag 7 i jämförelse med dag 1. M= 38,5 ( SD 27,0 ) vs M=15,9( SD 17,8).( t= 7,69, df= 85, p< 0,001). DISKUSSION Syftet var att belysa dagkirurgiska patienters subjektiva upplevelser av postoperativ smärta efter ortopedi-och bukkirurgi och om det fanns någon skillnad i upplevelsen beroende på kön och ålder. Resultatet i studien visar att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser av smärta under dag

28 Det framkom att patienter som genomgått ortopedi hade signifikant mer smärta dag 7 i jämförelse med de patienter som genomgått bukkirurgi. I studien framkom att det fanns ett signifikant negativt samband mellan ålder (kategorier) och upplevd smärta dag 7. Patienterna i den dagkirurgiska gruppen hade signifikant lägre smärta dag 7 i jämförelse med dag 1. Resultatdiskussion I denna studie framkommer att 25 % av de dagkirurgiska patienterna skattar VAS dag 1 och dag 2. Detta resultat stöds delvis av en finsk studie som påvisar att hög procentuell andel patienter led av svår smärta på dagen för genomförd kirurgi (22). Studier genomförda i Amerika och Canada visar att hög nivå av smärta visade sig i hemmet 24 timmar efter utskrivning (5,18). Utifrån detta resultat menar författaren att orsaken till den upplevda höga smärtan bör analyseras för att om möjligt vidta lämpliga åtgärder för att motverka postoperativ smärta i hemmet. Författaren har inte kunnat finna studier som belyser att den skattade smärtan är låg på dagen för genomförd kirurgi samt dag 1 postoperativt. Dag 1 i studien rapporterade en högre andel män i jämförelse med kvinnor smärta Någon signifikans kunde dock inte påvisas. Studiens resultat kan ta stöd i litteraturen av en canadensisk studie som rapporterar att signifikant fler män led av svår smärta på dagen för genomförd kirurgi i jämförelse med kvinnliga patienter (17). Motsatsen påvisas i en egyptisk studie som visat att kvinnor skattat konstant högre smärta i jämförelse med män 12 timmar efter operation (14). I jämförelsen mellan kvinnor och mäns upplevelse av smärta i studien har inte någon statistisk signifikant skillnad kunnat påvisas. Studiens resultat styrks av en svensk och en amerikansk studie som inte kunnat påvisa könsskillnader avseende postoperativ smärta (21,24). Det finns dock studier som visar att det finns signifikanta skillnader mellan könen. En studie belyser att kvinnor skattat signifikant högre smärta än män och en annan påvisar att signifikant fler män led av svår smärta.(17,23). 23

29 Könsperspektivet i denna studie menar författaren är relevant utifrån att kvinnor och män har rätt till en god och jämlik vård. Detta kan ta stöd av socialstyrelsens publikation som beskriver jämställd vård utifrån ett könsperspektiv. Socialstyrelsen betonar i denna att det är viktigt att fokusera på hur vårdens resultat ser ut i ett könsperspektiv, detta mot bakgrund av att kvinnor och män har olika behov och förutsättningar (28). Under dag 1 och dag 2 påvisas att 28 % av ortopedipatienterna skattar VAS i jämförelse med 19 % av bukkirurgipatienterna. Resultatet kan till viss del jämföras med studier som visat att patienter som genomgått ortopedi har högre smärta på dagen för genomförd kirurgi i jämförelse med patienter som genomgått allmän kirurgi.(16,17). Författaren har inte kunnat hitta studier som påvisar att den upplevda smärtan är högre samma dag som genomförd operation hos patienter som genomgått bukkirurgiskt ingrepp i jämförelse med patienter som genomgått ortopedi. Studien påvisar att de patienter som genomgått ortopedi led av signifikant mer smärta dag 7 jämfört med de patienter som genomgått bukkirurgi. Detta menar författaren är ett observandum som bör närmare analyseras för att förbättra smärtlindringen för ortopedipatienter. Resultatet överensstämmer i stort med en studie genomförd i Canada som jämförde smärta mellan två ortopediska ingrepp samt ett bukkirurgiskt ingrepp. I studien framkom att patienterna som genomgått en typ av ortopedi (axelkirurgi) upplevde signifikant mer smärta dag 7 postoperativt (18). Studier som visar att patienter som genomgått ortopedi led av signifikant lägre smärta dag 7 och att patienter som genomgått bukkirurgi led av signifikant mer smärta dag 7 postoperativt har inte kunnat hittas av författaren. Författaren menar att besvärande postoperativ smärta dag 7 påverkar patientens dagliga liv och skulle kunna leda till återinläggning, fördröja mobilisering efter ortopedi och därmed återgång till arbete. Åsikten kan relateras till en canadensisk studie som påvisar att postoperativ smärta var svår nog att påverka det dagliga livet dag 7 postoperativt samt två svenska studier som beskriver att smärtproblematik är en vanlig orsak till återinläggning efter ortopedisk kirurgi (1,3,4). Studien påvisar att det finns ett signifikant negativt samband mellan åldersgrupper och upplevd smärta dag 7, det vill säga att åldersgruppen år upplever högre smärta dag 7 i 24

30 jämförelse med de övriga åldersgrupperna och åldersgruppen äldre än 65 år upplever lägre smärta än övriga. Resultatet stöds av studier som påvisar att yngre patienter upplever sin smärta högre efter kirurgi i jämförelse med äldre patienter (17,8,24). En finsk studie beskriver däremot att ökad ålder associeras med ökad postoperativ smärta (2). I denna studie kan yngre patienter associeras med hög smärta dag 7. En tänkbar förklaring till detta menar författaren skulle kunna vara att en stor andel av denna grupp har genomgått ortopediskt ingrepp (75 %) för vilket en signifikant ökad smärta dag 7 påvisats. I studiens resultat framkom att patienterna hade signifikant lägre smärta dag 7 i jämförelse med dag 1. Resultatet kan till viss del bekräftas av en kanadensisk studie som beskriver att smärtupplevelsen snabbt reducerades efter dag 7 postoperativt (18). Detta anser författaren vara ett positivt resultat då det innebär att patientens postoperativa återhämtning förbättrats. En studie genomförd i Montréal beskriver att smärta efter dagkirurgi efter 7 dagar postoperativt var svår nog att påverka det dagliga livet (4). Metoddiskussion Studiens urval var patienter som genomgått dagkirurgi av typen ortopedi eller bukkirurgi med undantag av patienter yngre än 18 år och patienter med kognitiv nedsättning. Enkäten delades ut till 156 patienter och 87 av dessa svarade vilket innebär en svarsfrekvens på 56 % och ett bortfall på 44 %. Författaren menar att populationens relativt låga antal och framförallt bortfallets storlek kan ha påverkat studiens statistiska styrka och resultat och därmed kan resultatet inte anses generaliserbart. Att generalisera resultaten till att gälla alla patienter kan inte göras om bortfallet är stort och en bortfallsanalys inte genomförts (29). En fullständig analys av såväl det interna som det externa bortfallet har inte varit möjlig att genomföra i denna studie på grund av att det inte funnits tillgång till data som exempelvis könsfördelning och åldersfördelning på antalet utdelade enkäter samt om patienter avböjt att delta i studien. En förklaring till bortfallet tror författaren delvis kan vara att enkäten krävde tid och engagemang från de deltagande patienterna under 7 dagar. En annan förklaring kan vara den stressiga 25

31 arbetssituationen för personalen på den postoperativa avdelningen vid utlämnandet av enkäten som gjort att urvalskriterierna inte kunnat följas fullt ut och att tid inte funnits för en nödvändig information till patienten. Samtidigt har andra studier pågått vid avdelningen vilket kan ha påverkat personalens engagemang. Studien genomfördes på ett länssjukhus i en mindre stad. Med tanke på att sjukhuset är specialiserat på dagkirurgi inom länet anser författaren att studiens vårdmiljö är överförbar till större verksamheter runt om i landet. Detta kan relateras till statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som uttrycker att det inte bara är studiens urval av försöksdeltagare och behandlare som skall vara överförbart utan också vårdmiljön (30). En metodsvaghet är att författaren inte beräknade hur många patienter som behövdes för att kunna påvisa en skillnad av en viss storlek innan studien påbörjades. SBU menar att forskaren måste beräkna hur många deltagare studien behöver för att kunna uppnå statistisk styrka, detta därför att en undersökning med för litet deltagarantal har för låg styrka och ger osäkra resultat (31). Mätmetoden VAS tillämpades i studien för att mäta patienternas smärta. Författaren valde VAS därför att VAS är ett användarvänligt och väl beprövat mätinstrument och dess validitet och reliabilitet har testats (25,26). Författaren anser att det som mäts är relevant och det innebär att enkätens validitet svarar väl mot studiens syfte. Reliabiliteten i enkäten kan anses vara god menar författaren då mätmetoden kan bedömas ha god mätsäkerhet. Detta trots att upprepade mätningar enligt VAS kan resultera i olika VAS-värden men det kan i sin tur bero på att smärtan ändrats. Kliniska implikationer Författaren menar att det i större omfattning vore intressant att ytterligare undersöka och belysa patienters upplevelse av smärta efter dagkirurgi. För att minska risken för att dagkirurgiska patienter skall besväras av svår smärta i hemmet behövs fortsatta studier för att utveckla omvårdnadsåtgärderna till dessa patienter. Denna typ av studie kan användas i den kliniska verksamheten för att utveckla riktlinjer och rutiner riktade mot smärta för att hålla den postoperativa smärtan under kontrollerade former. 26

32 Slutsats De patienter som genomgått ortopedi samt de yngre patienterna i studien hade mer ont dag 7 medan patienterna i hela den dagkirurgiska gruppen hade en smärtnivå som minskade successivt och dag 7 är den som lägst. Det förefaller som att smärtlindringen dag 7 av yngre patienter och patienter som genomgått ortopedi är ett område som kan förbättras. Resultatet i studien kan kanske leda till ett fortsatt utvecklingsarbete av hantering av postoperativ smärta och det innebär en förbättring av den postoperativa vårdens kvalitetssäkring.. 27

33 REFERENSER 1. Stromberg M.W., Segerdahl M, Rawal N, Jakobsson J, Brattwall M. Clinical Practice and Routines for Day Surgery in Sweden: Implications for Improvement in Nursing Interventions. Journal of Peri Anesthesia Nursing. 2008; 23(5): Suhonen R, Livonen M, Välimäki M. Day-case surgery patients health- related quality of life. International Journal of Nursing Practice. 2007; 13(2): Stromberg M.W., Segerdahl M, Rawal N, Jakobsson J, Brattwall M. Clinical practice and routines for day surgery in Sweden: results from a nation-wide survey. Acta Anaesthesiologica Scandinavia Foundation. 2008; 52(1): Beauregard L, Pomp A, Chonière M. Severity and impact of pain after day-surgery. Canadian Journal of Anaesthesia. 1998; 45(4) : Pavlin J, Chen C, Penaloza DA, Buckley P. A survey of Pain and Other Symtomps that Effect the Recovery Process after Discharge from an Ambulatory Surgery Unit. Journal of Clinical Anesthesia ; 16 (3): Stromberg M.W., Segerdahl M, Rawal N, Jakobsson J, Brattwall M. Patient s assessment of 4-week recovery after ambulatory surgery. Houltz. Acta Anaesthesiologica Scandinavia. 2011; 55(1): Svensson I, Sjöström B, Haljamäe H. Assessement of Pain Experiences after Elective Surgery. Journal of Pain and Symtom Management. 2000; 20(3): Chung F, Un V, Su J. Postoperative symptoms 24 hours after ambulatory anaesthesia. Canadian Journal of Anaesthesia. 1996; 43(11): Lau H, C. Brooks D. Predictive Factors for Unanticipated Admissions After Ambulatory Laparoscopic Cholecystectomy. Archives Of Surgery. 2001; 136(10):

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga Godkänt den: 2017-06-29 Ansvarig: Rolf Karlsten Gäller för: Akademiska sjukhuset VÅRT MÅL ÄR ATT VARJE PATIENT VID AKADEMISKA SJUKHUSET skall få en så bra smärtlindring som möjligt. Ibland kan det på grund

Läs mer

Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion

Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion Summary in Swedish Svensk sammanfattning Introduktion Ett stort antal patienter genomgår olika typer av kirurgi varje dag och många av dem kommer att uppleva postoperativ smärta. För att fånga upp dessa

Läs mer

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Författare: Erik Hagman, MD Handledare: Lotta Andreén, MD, PhD Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Jäv/intressekonflikt Ingen

Läs mer

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2016-02-16

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet Markus Aly, urolog, PhD Översikt Introduktion Kort om prostatacancer, diagnostik och behandling Operation för prostatacancer Utveckling

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Vilka ska vi inte operera?

Vilka ska vi inte operera? Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Kursens upplägg. Roller. Läs studiehandledningen!! Examinatorn - extern granskare (se särskilt dokument)

Kursens upplägg. Roller. Läs studiehandledningen!! Examinatorn - extern granskare (se särskilt dokument) Kursens upplägg v40 - inledande föreläsningar och börja skriva PM 19/12 - deadline PM till examinatorn 15/1- PM examinationer, grupp 1 18/1 - Forskningsetik, riktlinjer uppsatsarbetet 10/3 - deadline uppsats

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp Kurs SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Prov/moment Vetenskaplig metod och statistik, individuell skriftlig

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas

Läs mer

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser

Läs mer

Sammanställning punktprevalensmätning Dagen smärta 2013 Lasarettet i Enköping

Sammanställning punktprevalensmätning Dagen smärta 2013 Lasarettet i Enköping Sammanställning punktprevalensmätning Dagen smärta 23 Lasarettet i Enköping Den december 23 utfördes prevalensmätningen Dagen smärta på alla slutenvårdsavdelningar (inklusive uppvakningsavdelning) inom

Läs mer

Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Nya Karolinska

Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Nya Karolinska Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) vid Nya Karolinska Vad är PMI? PMI är en sjukhusövergripande funktion för patientcentrerad, högkvalitativ och innovativ vård, forskning och utbildning inom perioperativ

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

ERAS Enhanced Recovery After Surgery ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

LANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016

LANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016 Vård av äldre Rapport nr 12/2016 Januari 2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 12:2 2016 Innehåll 1 SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 REVISIONSFRÅGOR... 4 2.2 REVISIONSKRITERIER...

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2013-03-28 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, VT 2013 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Dagkirurgi Gynekologisk Cancer Hysterektomi. Docent Henrik Falconer Patientflödeschef Gynekologisk Cancer Karolinska Universitetssjukhuset

Dagkirurgi Gynekologisk Cancer Hysterektomi. Docent Henrik Falconer Patientflödeschef Gynekologisk Cancer Karolinska Universitetssjukhuset Dagkirurgi Gynekologisk Cancer Hysterektomi Docent Henrik Falconer Patientflödeschef Gynekologisk Cancer Karolinska Universitetssjukhuset Postoperativ vård historisk utveckling Utveckling av vårdtider

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi Kvantitativ metod och grundläggande statistik Varför Sjuksköterskans yrkesutövning skall vila på vetenskaplig grund Kritiskt förhållningssätt, att kunna läsa artiklar och bedöma om slutsatser är rimliga

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Vad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

Vad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet Fast Track vid knä- och höftprotesoperation Vad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet Vad är Fast Track? Fast track 4009 (Pubmed) Fast track

Läs mer

Postoperativ Smärtupplevelse Enkätundersökning till patienter

Postoperativ Smärtupplevelse Enkätundersökning till patienter Postoperativ Smärtupplevelse Enkätundersökning till patienter FoU-rapport 24:2 Ulla-Britt Öman Vårdenhet Kir/Ort Sjukhuset i Falköping FoU-centrum Dec. 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur Höftfraktur 18-19000 drabbas av höftfaktur varje år 75 % är kvinnor och 25 % är män Medelåldern är drygt 83 år Stor

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Mall och manual för granskning av interventionsstudier Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1 Livskvalitetsmätningar i onkologisk vård Del 1 Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk vård Enheten för onkologi Livskvalitet Quality of life, QoL, QOL omfattar ALLA aspekter av välbefinnandet

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 190507 Question #: 1 Artikeln tar upp en aspekt på nätval som är viktigt vid laparoskopiskt IPOM, nämligen behovet av en adhesionsbarriär. Varför behövs en sådan barriär?

Läs mer

Könsskillnader vid operation av ljumskbråck

Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård,

Läs mer

OM001G Individuell skriftlig tentamen

OM001G Individuell skriftlig tentamen OM001G 170429 Individuell skriftlig tentamen Förbättringskunskap och vetenskaplig metod, 3,5 högskolepoäng (Provkod: 0100) Max 50 poäng. För betyg Godkänt krävs 30 p, för betyg Väl godkänt krävs 42 p Ange

Läs mer

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Bilaga 5 till rapport 1 (5) Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Det kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)

Det kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010) Det kostar på, det tar lite tid Ett förbättringsarbete inom microsystemet för patienter som genomgår elektiv höftoch knäplastik Utgångsläge Långa vårdtider medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar

Läs mer

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Vårdprogram minskar postoperativt illamående - en klinisk naturalistisk interventionsstudie

Vårdprogram minskar postoperativt illamående - en klinisk naturalistisk interventionsstudie Klinisk Patientnära Forskning 23 Vårdprogram minskar postoperativt illamående - en klinisk naturalistisk interventionsstudie Lisbeth Blom, Klinisk Adjunkt Omvårdnad Anna-Lena Jönsson, Vård- och kvalitetsutvecklare

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård

Uppföljning efter intensivvård Svenska Intensivvårdsregistret SIR Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2013 Version för patienter och närstående Uppföljning efter intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

DAGKIRURGI NU OCH I FRAMTIDEN SÅSTAHOLM Innehåll. 1. Bakgrund 2. Säkerhet 3. Utnyttjandegrad 4. Lokaler 5. Sammanfattning

DAGKIRURGI NU OCH I FRAMTIDEN SÅSTAHOLM Innehåll. 1. Bakgrund 2. Säkerhet 3. Utnyttjandegrad 4. Lokaler 5. Sammanfattning DAGKIRURGI NU OCH I FRAMTIDEN SÅSTAHOLM 2018 METHA BRATTWALL, MD, PHD, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET,ANOPIVA MÖLNDAL, ANESTESIOLOG, ALGOLOG Innehåll 1. Bakgrund 2. Säkerhet 3. Utnyttjandegrad 4. Lokaler

Läs mer

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels 7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Antal operationer inklusive könsfördelning Navelbråck Kvinna 19 26,0% 55 27,9% 126 34,9% 133 33,9% 164 33,3% 497 32,8% Man 54 74,0% 142 72,1% 235 65,1% 259 66,1% 329 66,7% 1019 67,2% Totalt 73 100,0% 197

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

ortopedisk behandling

ortopedisk behandling Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för

Läs mer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression

Läs mer

Nöjdkundundersökning

Nöjdkundundersökning Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje

Läs mer

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer