Berghultskolans likabehandlingsplan

Transkript

1 Berghultskolans likabehandlingsplan Alla barn och elever har rätt att vara sig själva och bli behandlade med respekt. Respekten för alla människors lika värde är ett fundament i de mänskliga rättigheterna och ska främjas i skolan. 0

2 Innehåll Grunduppgifter... 2 Policy... 2 Verksamhetsidé... 2 Begrepp... 3 Årlig plan... 4 Kartläggning... 4 Resultat av kartläggningen... 4 Utvärdering av fjolårets Likabehandlingsplan... 5 Främjande insatser... 8 Förebyggande åtgärder... 9 Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier/diskriminering och kränkande behandling Rutiner för att utreda och åtgärda misstanke om och/eller kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks eller trakasseras av personal Delaktighet och ansvar Kompetensutveckling

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och fritidshem Ansvariga för planen Rektor tillsammans med Trygghetsteamet Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2018/2019 Policy Berghultskolans mål är att alla elever ska känna sig trygga i skolan och att inga elever ska bli utsatta för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår verksamhet. Diskriminering och kränkande behandling är förbjudet enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800). Vi på Berghultsskolan bedriver ett målinriktat arbete för att motverka detta i enlighet med Skollagen 6 kap 6 samt Diskrimineringslagen 3 kap 14. Vi arbetar aktivt med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i enlighet med Skollagen 6 kap 8 samt Diskrimineringslagen 3 kap 15. För att beskriva hur vi arbetar är vi skyldiga att upprätta en årlig plan/likabehandlingsplan i enlighet med Skollagen 6 kap 8 samt Diskrimineringslagen 3 kap 16. Planen gäller diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever. Verksamhetsidé Vi skapar en trygg miljö där varje elev kan utveckla och uttrycka sin unika egenart. Vi tar tillvara våra elevers intressen, styrkor och drivkrafter och ger dem utrymme i verksamheten. Undervisning sker med metoden Kooperativt lärande som använder samarbete mellan elever för att lära ut ämnesinnehåll och sociala förmågor samtidigt. 2

4 Begrepp Likabehandling Alla barn och elever har rätt att vara sig själva och bli behandlade med respekt. Respekten för alla människors lika värde är ett fundament i de mänskliga rättigheterna och skall främjas i förskolan och skolan. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan både vara direkt eller indirekt. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel på kränkande behandling kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelanden på sociala medier (till exempel Snapchat). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling En elev blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de hen pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av hen på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. En elev är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår mellan dem slutar med att läraren ger hen en örfil. En elev har slutat fråga om hen får vara med och leka på rasterna. Eleven är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att hen inte får vara med. Skolans personal tror att eleven är ensam för att hen tycker om det. Hen är en ensamvarg, säger klassläraren. Eleven orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling, där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 3

5 Årlig plan Kartläggning Kartläggningsmetoder Trygghetsenkät GR:s enkät Örebroenkäten Trygghetsteamet Elevrådet Individuell utvecklingsplan (IUP) Utvecklingssamtal Skolinspektionens enkät Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, trakasserier och diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom att besvara enkäterna Genom olika samtal, t ex under klassråd, mentorsamtal, utvecklingssamtal Elevrådet IUP kommentarer Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom analys av enkäterna Samtal och skriftliga kommentarer med eleverna Trygghetsteamet Resultat av kartläggningen Trygghetenkät Resultatet av Berghultskolans trygghetsenkät vårterminen och höstterminen visade att skogen var en plats som återkom i alla årskurser som otrygg. En annan återkommande otrygg plats är multiplanen. Det framkom också att ett stort antal elever upplever skolans toaletter som dåliga. Det var fler i de yngre åldrarna som upplevde toaletterna som dåliga jämfört med de äldre. Av skolans 239 elever som svarat på enkäten uppger 11 att de inte trivs i sin klass. Gr enkäten Pojkar och flickors trygghet varierar i årskurserna. Det finns samtidigt en variation mellan årskurserna som är lika stor. Utifrån detta är det svårt att generalisera om flickor är tryggare på Berghultskolan eller tvärt om. Sammanslagna värdet för Jag känner mig trygg i skolan för klass 4 var av 100, 2017 var värdet 77 och 2018 är värdet 73. Denna trend av minskad trygghet kan härledas till grundfrågan och frågorna Jag vet vem på skolan jag skall prata med om någon har varit elak 4

6 mot en elev samt De vuxna reagerar om de får reda på om någon har varit elak mot en elev. Trenden är liknande även i klass fem. I de yngre åldrarna återfinns inte samma trend. Örebro enkäten I Örebroenkäten framkommer det att 35% av eleverna i klass fyra och fem inte vet eller inte tycker att skolan gör tillräckligt mycket för att förhindra mobbing och kränkningar av olika slag. Hos flickorna svarar nästan 30% att de inte vet om skolan gör tillräckligt. På frågan Vet du vem du kan prata med på skolan om du eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkningar? svarade nästan 19% av pojkarna nej. Bland flickorna är det 11% som svarar nej. På frågan om att jag känt mig utanför på skolan, känt mig ensam svarar 32% någon gång och 9% flera gånger. Hos flickorna är upplevelsen av ensamhet större än hos pojkarna. Utvärdering av fjolårets Likabehandlingsplan Främjande insatser 1. Alla vårdnadshavare skall ges möjlighet att förstå vad likabehandlingsplanen innebär. Likabehandlingsplanen togs upp på vissa föräldramöten men inte alla. En förenklad plan gjordes och finns att tillgå på G-Suite. Likabehandlingsplanen finns på Berghultskolans hemsida. 2. Skapa trygghet för eleverna under skoldagen. Rastvärdarna jobbade aktivt på skolgården och anpassade sina områden att vara på efter skolgården när den växte efter ombyggnationen. Ett område på skolgården som återkom som otryggt är den skogsslänt som ligger intill skolgården som eleverna får vara på under rasterna. Även om det är ett bemannat rastvärdsområde är det svårt att överblicka och har ingen bortre gräns. Detta område är inte avgränsat då det är privatägd mark. Den nya multiplanen är ett område på rastvärdsschemat som eleverna upplevt som otryggt. Orsaken till detta är möjligt att planen är mycket populär och många barn samlas där på rasterna. I omklädningsrummen sattes det upp insynsskydd och duschväggar. Efter detta dök inte omklädningsrummen upp som en otrygg plats. Pedagogerna har jobbat på med att samla in mobiltelefoner i början av skoldagen vilket merparten av eleverna är följsamma i. Samtliga arbetslag har diskuterat med eleverna vikten att ta hjälp av vuxna vid konflikter och kränkningssituationer. Dock är det vissa elever som i skolans egen trygghetsenkät uppger att de är osäkra på vem dom skall prata med om något sådant händer. 3. Tydliga trivselregler som är väl förankrade hos elever, vårdnadshavare och personal. I början av höstterminen arbetade klasserna med trivselreglerna och gjorde reglerna synliga i verksamheten. Det upplevs dock som att det blev mer än punktinsats än ett arbete som fortlöpte under läsåret. 5

7 Förebyggande insatser Alla elever och personal ska arbeta med och förstå vad likabehandlingsplanen innebär. Under hösten informerade representanter från trygghetsteamet klasserna i sina arbetslag om likabehandlingsplanen. 1. Vi organiserar vår verksamhet så att elever har nära relationer till de pedagoger som de träffar mest och att det i olika situationer finns minst en vuxen de kan vända sig till om de ser eller blir utsatta för trakasserier eller kränkande behandling. Arbetslagen har arbetat med mentorskap där samtliga elever i arbetslaget blandats, och regelbundet träffat sin mentor. Samtliga pedagoger har rast- och matvärdskap 2. Arbetslagen arbetar aktivt med eleverna för att förebygga trakasserier och kränkningar. Åtgärd arbetslag F-2A Arbetslaget använder dramaövningar för att skapa samtal om hur man beter sig mot varandra i skolan. Åtgärd arbetslag F-2B Arbetslaget jobbar med eleverna i Pusselgrupper där grupperna är blandade mellan klasserna. De jobbar då i teman om trivselregler, grupputveckling och kompisskap. Åtgärd arbetslag 3-5A Arbetslaget arbetar med metoden repulse på gruppnivå för att öka klassernas kunskaper om känslor och impulskontroll. Åtgärd arbetslag 3-5B Arbetslaget arbetar tillsammans med Kurator med klasserna indelade i mindre grupper med värdegrundsarbete. Analys I arbetet med elevernas trygghet på rasterna har rastvärdarna anpassat sina områden och bemanningen till den nya skolgårdens form. Vissa specifika delar av skolgården har skapat mer konflikter vilket gjort att rastvärdarna varit mer aktiva där. Det som istället har vuxit fram som ett område som är otryggt är skogen. Skogen är svår att överblicka och på det viset en plats där en elev som upplever otrygghet har svårare att få hjälp eller stöd av en vuxen. Andra områden där elever tidigare har upplevt otrygghet, som bakom idrottshallen, förekommer inte alls bland otrygga platser. De mål i likabehandlingsplanen som innebär att informera elever och vårdnadshavare på olika sätt har inte nått hela vägen till sommarlovet. Arbetet med målen påbörjades under höstterminen men fullföljdes inte i alla klasser under vårterminen. Detta märks i enkäterna där det finns elever som uppger att de inte vet om klassen arbetat med klassregler, vem som de skall prata med om någon blir kränkt och så vidare. 6

8 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Eleverna fyller i enkäter under året som analyseras pedagogerna och Trygghetsteamet. Därefter har varje klass/grupp en utvärderande diskussion utifrån en förutbestämd frågeställning varje termin. Personalen utvärderar genom diskussioner i arbetslagen. Föräldrarnas åsikter och synpunkter fångas upp via föräldramöte och enhetsråd. Trygghetsteamet sammanställer all information som inhämtats från arbetslagen i samband med vårterminens slut. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor, Trygghetsteam. 7

9 Främjande insatser 1. Skapa trygghet för eleverna under skoldagen. Insatser Samtliga arbetslag diskuterar med eleverna om vikten av att ta hjälp av vuxna vid konflikter och kränkningssituationer Rastaktiviteter ledda av trivselledarna 4 dagar i veckan Eleverna lämnar in sina mobiltelefoner och smarta klockor under skoltid, undantag är de elever som behöver mobiltelefon av hälsoskäl såsom diabetes Elevrådet tar fram gemensamma regler för aktiviteter på Multiplan Skogen som angränsar till skolgården används inte längre som en del av skolgården Arbetslagen talar om Toa-Etikett Ansvarig Pedagoger, Trygghetsteam. Datum när det ska vara klart Tydliga trivselregler som är väl förankrade hos elever, vårdnadshavare och personal Insatser Genomgång och utvärdering av trivselreglerna sker årligen. Detta arbete sker i elevrådet och i klasserna/grupperna. Grupperna i skolan och på fritidshemmet kan även utforma egna regler vid behov Utvärdering och eventuell revidering av reglerna sker i augusti Reglerna ska vara synliga i verksamheten Vårdnadshavarna får vid läsårsstart information om trivselreglerna via informationsbrev Ansvarig Pedagoger och Rektor Datum när det ska vara klart Alla vårdnadshavare skall ges möjligheten att förstå vad likabehandlingsplanen innebär och innehåller. Insats Likabehandlingsplanen tas upp som en punkt på föräldramöten Likabehandlingsplanen skall finnas på skolans hemsida Ansvarig Arbetslag, Trygghetsteam. 8

10 Datum när det ska vara klart Förebyggande åtgärder 1. Alla elever och personal skall vara medvetna om och förstå vad likabehandlingsplanen innebär. Åtgärd Alla klasser/grupper ska vid minst ett tillfälle under året informeras om planen och dess innehåll Eleverna arbetar med likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna under klassråd eller vid andra lämpliga tillfällen Personalen hänvisar till planen under skoldagen Fritids utgår och arbetar från likabehandlingsplanen Motivera åtgärd För att arbetet med likabehandling ska vara en självklar del på enheten är det viktigt att låta detta synas i alla verksamhetens delar. Ansvarig Pedagoger 2. Vi organiserar vår verksamhet så att elever har nära relationer till de pedagoger som de träffar mest och att det i olika situationer finns minst en vuxen de kan vända sig till om de ser eller blir utsatta för trakasserier eller kränkande behandling. Åtgärd Samtliga pedagoger har rast- och matvärdskap Fritidspersonalen arbetar medvetet med planerade rastaktiviteter där eleverna görs delaktiga Tydlig struktur för elev- och klassråd Väl förankrade trivsel- och ordningsregler Motivera åtgärd Rastvärdar och planerade rastaktiviteter minskar utrymmet för utanförskap och otrygga platser Strukturer för elevinflytande och tydliga trivselregler skapar ramar som ger en känsla av trygghet Trygghetsenkäten, Örebroenkäten och GR-enkäten ligger till grund för utvärdering av dessa åtgärder Ansvarig Rektor, pedagoger, Elevhälsa 9

11 3. Arbetslagen arbetar aktivt med eleverna för att förebygga trakasserier och kränkningar. Åtgärd arbetslag F-2A. Arbetslaget har i klasserna egna rastaktiviteter. I det kooperativa lärandet arbetar klasserna med ämnen som vänskap. Åtgärd arbetslag F-2B. Under skoltid blandas grupperna under vissa tematillfällen samt varje vecka i musiken. På fritids arbetar de dagligen med blandade grupper och arbetar då mycket med trivselregler, kompisskap och grupputveckling. Åtgärd arbetslag 3-5A. Arbetslaget arbetar med EQ i klass 3 och gruppstärkande övningar i det kooperativa lärandet. Åtgärd arbetslag 3-5B. EQ i klass 4. EQ i klass 3, Tjejsamtal i klass 5. Telefonsamtal hem som eleverna själva får ringa när saker skett. Extra samtal kring chattgrupper och snap chat. Enskilda samtal med elevhälsopedagog Karin Mattsson i hela 4B. Motivera åtgärder Gruppstärkande arbete är ett ständigt pågående arbete för att få ett gott arbetsklimat och goda relationer i klassen, vilket i sig minskar risken för kränkningar och trakasserier. 10

12 Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier/diskriminering och kränkande behandling All personal har gemensamt ansvar för alla elever. Pedagogisk personal fungerar som rastvärdar med organiserad placering och funktion på skolgården. Vid pedagogisk lunch placerar sig personalen medvetet med barnen Rutiner för att utreda och åtgärda misstanke om och/eller kränkande behandling och trakasserier Utreda Upptäckande personal tar hand om den akuta situationen. Rektor informeras, av upptäckande personal, om händelsen och anmäler till huvudman omgående. Upptäckande personal ansvarar för att händelsen utreds av lämplig personal. Se bilaga. Utredande personal dokumenterar händelsen i Unikum. Se bilaga. Om det vid utredningen framkommer att det handlar om trakasserier eller kränkande behandling, kontaktas vårdnadshavare till alla inblandade elever inom 24 timmar. Åtgärda och följa upp Åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar upprättas i varje enskilt fall. I den mån det är möjligt, beroende på kränkningens art, kommer de inblandade eleverna överens om åtgärderna tillsammans med pedagogerna. Vårdnadshavarna informeras om de överenskomna åtgärderna samt hur och när ärendet följs upp. Åtgärderna dokumenteras i Unikum. Vid behov kontaktas Elevhälsoteamet som kan vara behjälpligt som rådgivande funktion, dock aldrig utredande. I varje enskilt fall skall det göras en bedömning om att anmäla till andra myndigheter. Trygghetsteamet kan kontakts för att sprida information till samtliga arbetslag angående beslutade åtgärder. Ansvarsförhållande Utredande personal ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas. 11

13 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränkts, diskriminerats eller trakasserats av personal Utreda Den som får kännedom om kränkningen meddelar rektor Rektor anmäler till huvudman Rektor samtalar med eleven Rektor samtalar med berörd personal Utifrån rektors utredning analyseras situationen av rektor och någon ur Elevhälsoteamet Åtgärda Utifrån utredningen beslutar rektor om åtgärd. Det kan handla om samtal mellan parterna, handledning till personal, kuratorssamtal för eleven. Vid grövre fall av trakasserier eller kränkande behandling kan avstängning av personal under fortsatt utredning vara aktuellt. Rutiner för uppföljning Beroende på åtgärden/åtgärdernas karaktär varierar det hur ärendet utvärderas och följs upp. Olika åtgärder kan behöva följas upp över olika lång tid. Om uppföljning visar att kränkningarna inte upphör trots de beslutade åtgärderna, måste en ny utredning göras där man fattar beslut om ytterligare åtgärder. Utredningen skall syfta till ett förslag till förändring. Rutiner för dokumentation Dokumentation sker, när det gäller elever, alltid i fliken för elevmapp i Unikum av rektor Rektor rapporterar till huvudmannen via särskild blankett Ansvarsförhållande Vid de fall då personal trakasserat eller kränkt en elev följs åtgärderna upp och utvärderas av rektor. 12

14 Delaktighet och ansvar Elevernas delaktighet Eleverna svarar på skolans Trygghetsenkät, GR:s enkät (Göteborgsregionen) och Örebroenkäten Eleverna diskuterar planen i mentorsgrupperna och hur vi kan arbeta främjande och förebyggande mot kränkningar. Elevrådet arbetar tillsammans med trygghetsteamet utifrån detta fram en förenklad plan som publiceras på hemsidan Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna deltar genom att de ges tillfälle att framföra synpunkter på planen vid föräldramöten och enhetsråd. Personalens delaktighet Trygghetsteamet upprättar, följer upp, behovsanpassar samt reviderar planen. Personalen går igenom, diskuterar och fastslår den slutgiltiga versionen. Förankring av planen Planen diskuteras vid arbetsplatsträffar och arbetslagskonferenser Pedagogerna förankrar och arbetar kontinuerligt med mål relaterade till planen Mentorer/pedagoger diskuterar planen i sina grupper Eleverna arbetar med planen på klassråd och i andra sammanhang Elevrådet arbetar med likabehandlingsfrågor och utformar aktiviteter med likabehandling i fokus Elevrådet och Trygghetsteamet utarbetar en elevversion av planen, som förankras via klassråden Kompetensutveckling Som kompetensutvecklingsinsats kommer skolan anlita de coacher som finns inom Eeu-lerum för att utveckla kompetensen runt hur vi möter barn som utmanar. Coachstödet kommer att ske på enskild och gruppnivå utefter önskemål och behov. 13