Berghultskolans likabehandlingsplan

Transkript

1 Lärande Berghultsskolan Berghultskolans likabehandlingsplan Alla barn och elever har rätt att vara sig själva och bli behandlade med respekt. Respekten för alla människors lika värde är ett fundament i de mänskliga rättigheterna och ska främjas i skolan. 1

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och fritidshem Ansvariga för planen Rektor, Trygghetsteamet Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 2

3 Policy Berghultskolans mål är att alla elever ska känna sig trygga i skolan och att inga elever ska bli utsatta för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår verksamhet. Diskriminering och kränkande behandling är förbjudet enligt Diskrimineringslagen(2008:567) och Skollagen(2010:800). Vi på Berghultsskolan bedriver ett målinriktat arbete för att motverka detta i enlighet med Skollagen 6 kap 6 samt Diskrimineringslagen 3 kap 14. Vi arbetar aktivt med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i enlighet med Skollagen 6 kap 8 samt Diskrimineringslagen 3 kap 15. För att beskriva hur vi arbetar är vi skyldiga att upprätta en årlig plan/likabehandlingsplan i enlighet med Skollagen 6 kap 8 samt Diskrimineringslagen 3 kap 16. Planen gäller diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever. Begrepp Likabehandling Alla barn och elever har rätt att vara sig själva och bli behandlade med respekt. Respekten för alla människors lika värde är ett fundament i de mänskliga rättigheterna och ska främjas i förskolan och skolan. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna(jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. 3

4 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel på kränkande behandling kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling En elev blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de hen pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av hen på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. En elev är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår mellan dem slutar med att läraren ger hen en örfil. En elev har slutat fråga om hen får vara med och leka på rasterna. Hen är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att hen inte får vara med. Skolans personal tror att eleven är ensam för att hen tycker om det. Hen är en ensamvarg, säger klassläraren. Eleven orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling, där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Verksamhetsidé Vi skapar en trygg miljö där varje elev kan utveckla och uttrycka sin unika egenart. 4

5 Vi tar tillvara våra elevers intressen, styrkor och drivkrafter och ger dem utrymme i verksamheten. Vi arbetar systematiskt med att utveckla våra elevers entreprenöriella kompetenser, genom meningsskapande sammanhang och kopplingar utanför skolan. Årlig plan Kartläggning Kartläggningsmetoder Trygghetsenkät GR:s enkät Örebroenkäten Trygghetsteamet Elevrådet Mentorstiden Individuell utvecklingsplan(iup) Utvecklingssamtal Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, trakasserier och diskriminering på grund av Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom att besvara enkäterna 5

6 Genom olika samtal, t ex under klassråd, mentorsamtal, utvecklingssamtal Elevrådet IUP kommentarer Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom analys av enkäterna Samtal och skriftliga kommentarer med eleverna Trygghetsteamet Resultat av kartläggningen Yngre elever upplever att det finns fler otrygga områden och även när det gäller känslan av delaktighet och möjlighet att påverka finns skillnader, vilket ytterligare stärker vår uppfattning att vi behöver samverka över hela skolan, och låta eleverna vara delaktiga i vårt arbete i större utsträckning. Skillnaderna i resultat kan också bero på att pedagogerna i olika utsträckning arbetar med delaktighet som ett begrepp och synliggör detta i den dagliga verksamheten. 6

7 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom en analys av skolans trygghetsenkät, GR:s enkät och Örebroenkäten, samt det som kommit upp under utvecklingssamtal, klassråd, elevråd och personalkonferenser. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, personal, Trygghetsteamet Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi behöver fortsätta arbeta så att planen blir ett levande dokument för elever, vårdnadshavare och personal. Planen är fortfarande inte tillräckligt etablerad i verksamheten, vilket gör att inte heller vårdnadshavare automatiskt känner till planen eller hur vi arbetar med den i praktiken. Planen presenteras i samband med höstens föräldramöten, men det räcker inte för att den ska fortsätta att uppfattas som ett levande dokument. Analys För att såväl elever som vårdnadshavare ska känna sig trygga med arbetet ser vi också att det är viktigt med en snabb ärendegång. Det vill säga att utredning, uppföljning och återkoppling kan ske snabbt. Arbetslaget behöver stötta varandra så att pedagoger kan frigöras för detta. Vi behöver inventera och synliggöra vad alla arbetslag/verksamheter på skolan gör och skapa en samsyn kring likabehandling. Eleverna behöver vara mer delaktiga genom elevråd, klassråd och mentorsråd. En förenklad mer elevvänlig version av planen kommer att tas fram genom elevrådet och Trygghetsteamet. Vi behöver också bli bättre på att förankra vårt sätt att arbeta med planen hos såväl vårdnadshavare som pedagoger, så att de känner sig trygga med ärendegången och är införstådda med planens syfte. Årets plan ska utvärderas senast 7

8 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Eleverna fyller i enkäter under året som analyseras pedagogerna och Trygghetsteamet. Därefter har varje klass/grupp en utvärderande diskussion utifrån en förutbestämd frågeställning Personalen utvärderar genom diskussioner i arbetslagen Föräldrarnas åsikter och synpunkter fångas upp via föräldramöte och samverkansråd Trygghetsteamet sammanställer all information som inhämtats Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor, Trygghetsteam 8

9 Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, trakasserier och diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Alla vårdnadshavare ska förstå vad likabehandlingsplanen innebär. Insats Likabehandlingsplanen tas upp som en punkt på föräldramöten under hösten En förenklad plan presenteras En gemensam Powerpoint tas fram för föräldramötet av Trygghetsteamet Planerna ska finnas på skolans hemsida Ansvarig Arbetslag, Trygghetsteam Datum när det ska vara klart Mål och uppföljning Skapa trygghet för eleverna under skoldagen. Insats Vuxennärvaro där barnen vistas, för att kunna agera direkt om något händer. Utifrån resultat av Trygghetsenkäten ökas vuxennärvaron på platser som eleverna uttryckt vara otrygga Skolans och fritids rastvärdar är klädda i gula västar så att barnen lätt skall kunna hitta dem. De olika rastområdena är väl kända för eleverna 9

10 Vuxennärvaro i omklädningsrum i samband med gymnastik Pedagogisk lunch i matsalen Ansvarig Pedagoger Datum när det ska vara klart Mål och uppföljning Tydliga trivselregler som är väl förankrade hos elever, vårdnadshavare och personal Insats Genomgång och utvärdering av trivselreglerna sker årligen. Detta arbete sker i elevrådet och i klasserna/grupperna. Grupperna i skolan och på fritidshemmet kan även utforma egna regler vid behov Utvärdering och eventuell revidering av reglerna sker i augusti Reglerna ska vara synliga i verksamheten Vårdnadshavarna får vid läsårsstart information om trivselreglerna via informationsbrev Ansvarig Pedagoger Datum när det ska vara klart

11 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, trakasserier och diskriminering grund av Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla vårdnadshavare ska förstå vad likabehandlingsplanen innebär. Åtgärd Likabehandlingsplanen tas upp som en punkt på föräldramöten under hösten En förenklad plan presenteras Gemensam Power Point tas fram för föräldramöten av Trygghetsteamet Planerna finns på skolans hemsida Motivera åtgärd För att vårt arbete med likabehandling ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att planen är förankrad och välbekant för alla. Ansvarig Pedagoger, Trygghetsteam, Enhetsråd Datum när det ska vara klart Mål och uppföljning Alla elever och personal ska arbeta med och förstå vad likabehandlingsplanen innebär. Åtgärd Alla klasser/grupper ska vid minst ett tillfälle under året informeras om planen och dess innehåll Eleverna arbetar med likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna under klassråd eller vid annat lämpligt tillfälle Personalen hänvisar till planen i vardagen 11

12 Alla klasser genomför ett projekt utifrån målen i likabehandlingsplanen Fritids utgår och arbetar från likabehandlingsplanen Motivera åtgärd För att arbetet med likabehandling ska fortsätta att vara institutionaliserat på enheten är det viktigt att låta detta synas i alla verksamhetens delar. Ansvarig Pedagoger Mål och uppföljning Vi organiserar vår verksamhet så att elever har nära relationer till de pedagoger som de träffar mest och att det i olika situationer finns minst en vuxen de kan vända sig till om de ser eller blir utsatta för trakasserier eller kränkande behandling. Åtgärd Arbetslagen/spåren arbetar med mentorskap där samtliga elever i spåret blandas, och regelbundet träffar sin mentor Samtliga pedagoger har rast- och matvärdskap Fritidspedagogerna arbetar medvetet med planerade rastaktiviteter där eleverna görs delaktiga Tydlig struktur för elev- och klassråd Väl förankrade trivsel- och ordningsregler Motivera åtgärd Mentorsgrupper gör att eleverna får möjlighet att knyta relationer med fler pedagoger och elever i arbetslaget/spåret, vilket ökar tryggheten Rastvärdar och planerade rastaktiviteter minskar utrymmet för utanförskap och otrygga platser Strukturer för elevinflytande och tydliga trivselregler skapar ramar som ger en känsla av trygghet Trygghetsenkäten, Örebroenkäten och GR-enkäten ligger till grund för utvärdering av dessa åtgärder Ansvarig 12

13 Rektor, pedagoger, Elevhälsa Mål En likvärdig skola utifrån varje individs egna förutsättningar. Åtgärder Finna strukturer för regelbunden kontakt och samverkan med EHT, arbetslag och enskilda pedagoger Förtydliga elevhälsans roll när det gäller delaktighet genom att arbeta förebyggande och främjande tillsammans ute i arbetslagen Kartläggning kring NPF-kunskap hos pedagoger tillsammans med Centrala teamet och Erik Bjurström Motivera åtgärd Ökad tillgänglighet elevhälsa arbetslag enskilda pedagoger bidrar till att kunskapen och insatser kring elevers behov av stöd ökar. Ansvarig Rektor, pedagoger, Elevhälsa 13

14 Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogisk personal fungerar som rastvärdar och matvärdar Alla elever har en mentor och mentorstid på schemat Dagliga möten med eleverna, såsom lektioner, pedagogisk lunch och rastvärdande All personal har gemensamt ansvar för alla elever Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Pedagoger och Trygghetsteamet. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Utreda Upptäckande personal tar hand om den akuta situationen Mentorerna till alla inblandade kontaktas Rektor informeras om händelsen och anmäler till huvudmannen Samtal hålls med samtliga inblandade elever. Samtalet dokumenteras i Unikum Läget analyseras av utredande personal Om det vid utredningen framkommer att det handlar om trakasserier eller kränkande behandling, kontaktas vårdnadshavare till alla inblandade elever inom 24 timmar Åtgärda och följa upp Åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar upprättas I den mån det är möjligt, beroende på kränkningens art, kommer eleverna, det vill säga den/de som kränkts och den/de som kränkt, överens om åtgärderna tillsammans med pedagogerna Vårdnadshavarna informeras om de överenskomna åtgärderna samt hur och när ärendet följs upp Ärendet dokumenteras i Unikum Vid behov av större insatser, t ex upprättande av handlingsplan som rör en enskild elev, hel grupp eller andra förändringar i verksamheten, kontaktas Elevhälsoteamet eller Trygghetsteamet. Teamen kan då vara behjälpliga med att sprida viktig 14

15 information kring åtgärderna i ärendet till övriga skolan eller ha en rådgivande funktion tillsammans, dock aldrig utredande Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Utreda Den som får kännedom om detta meddelar rektor Rektor anmäler till huvudmannen Rektor samtalar med eleven Rektor samtalar med berörd personal Utifrån rektors utredning analyseras situationen av rektor och någon ur Elevhälsoteamet Åtgärda Utifrån utredningen beslutar rektor om åtgärd. Det kan handla om samtal mellan parterna, handledning till personal, kuratorssamtal för eleven. Vid grövre fall av trakasserier eller kränkande behandling kan avstängning av personal under fortsatt utredning vara aktuellt. Rutiner för uppföljning Beroende på åtgärden/åtgärdernas karaktär varierar det hur ärendet utvärderas och följs upp. Olika åtgärder kan behöva följas upp över olika lång tid. Om uppföljning visar att kränkningarna inte upphör trots de beslutade åtgärderna, måste en ny utredning göras där man fattar beslut om ytterligare åtgärder. Rutiner för dokumentation Dokumentation sker, när det gäller elever, alltid i fliken för elevmapp i Unikum Rektor rapporterar till huvudmannen via särskild blankett Ansvarsförhållande 15

16 Mentorer till de inblandade eleverna ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas. Detta gäller även när Trygghetsteamet är inkopplat. Vid de fall då personal trakasserat eller kränkt en elev följs åtgärderna upp och utvärderas på liknande sätt av rektor. 16

17 Delaktighet och ansvar Elevernas delaktighet Eleverna svarar på skolans Trygghetsenkät, GR:s enkät (Göteborgsregionen) och Örebroenkäten Eleverna diskuterar planen i mentorsgrupperna och hur vi kan arbeta främjande och förebyggande mot kränkningar. Elevrådet arbetar utifrån detta fram en förenklad plan som publiceras på hemsidan Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna deltar genom att de ges tillfälle att framföra synpunkter på planen vid föräldramöten och olika samverkansråd. Personalens delaktighet Trygghetsteamet upprättar, följer upp, behovsanpassar samt reviderar planen. Personalen går igenom, diskuterar och fastslår den slutgiltiga versionen. Förankring av planen Planen diskuteras vid Arbetsplatsträff och Arbetslagskonferenser Pedagogerna förankrar och arbetar kontinuerligt med mål relaterade till planen Mentorer/pedagoger diskuterar planen i sina grupper Eleverna arbetar med planen på klassråd och i andra sammanhang Elevrådet arbetar med likabehandlingsfrågor och utformar aktiviteter med likabehandling i fokus Elevrådet och Trygghetsteamet utarbetar en elevversion av planen, som förankras via klassråden 17

18 Vad? När? För vem? Ansvariga Ökat samarbete mellan arbetslag och EHT i det främjande och förebyggande arbetet, i syfte att få till en gemensam ökad kunskap och samsyn. Ökad kunskap kring NPF genom föreläsningar med Ylva Appelgren och feedback. Fortbildning om hur man bemöter elever med autism. Vid regelbundna möten(eha) mellan arbetslag och EHT. Pedagoger och Elevhälsa Pedagoger och Elevhälsa Pedagoger och Elevhälsa Elevhälsa med hjälp av Centrala Teamet och Erik Bjurström Kompetensutveckling När det gäller kompetensutvecklingen har Berghultskolan gjort en NPF-kartläggning tillsammans med Centrala teamet och Erik Bjurström för att kartlägga behov på enheten. Samtlig personal på skolan har deltagit i föreläsningar om feedback med Ylva Appelgren och ca 15 personer har gått på en fortbildning om hur man bemöter elever med autism. I mars planeras ytterligare insatser som inte riktigt är klart med vad det blir ännu men troligen blir det en föreläsning med Bo Hejlskov om lågaffektivt bemötande. 18

19 19