Slutrapport gällande förstudie - Valideringscentrum Kramfors

Transkript

1 Slutrapport gällande förstudie - Valideringscentrum Kramfors

2 Projektnamn Förstudie - Valideringscentrum Kramfors Dokumentansvarig: Daniel Eurenius Dokumentidentitet Version Datum Status Under arbete Dokumenthistorik Version Datum Ändrad av Utförda förändringar Daniel Eurenius Utforming av slutrapport Pelle Tjärnlund Komplettering av slutrapport Daniel Eurenius Färdigställande av slutrapport 2

3 1. Bakgrund Nivåtvå AB har av Kramfors kommun fått uppdraget utvärdera möjligheterna till att etablera ett kompetens och valideringscentrum i Kramfors kommun. Uppdraget stäcker sig från december 2014 till mars Genomförare av är Daniel Eurenius (förstudieledare), Pelle Tjärnlund (expertstöd/strateg), Bengt Hall(expertstöd/strateg), Karin Tjärnlund(expertstöd/strateg). 2. Sammanfattning av resultat Vi har i förstudien gått igenom material och rapporter inom området validering, främst med koppling till hur valideringen genomförs idag. Intervjuer har även gjorts med personer kopplade till validering och kompetensförsörjning, samt intressenter av detta, för att höra hur de upplever dagens system. Exempel på dessa är Yrkeshögskolemyndigheten, Länsstyrelsen i Västernorrland, Valiweb i Skelleftå, Validering Väst, Region Jämtland/Härjedalen, IUC Z- Group, Industrisamverkan Jämtland/Härjedalen (f.d. Teknikcollage Mitt), Skärtekniskt Centrum i Jönköping, Kompetensplattformarna i Västernorrland & Jämtland, Företagarna, IF Metall mellersta Norrland & Arbetsförmedlingen Region Norr för att nämna några. Resultatet av analysen från studier av rapporter, intervjuer och samtal visar det finns ett gott stöd i att någon aktör tar stafettpinnen för en samordning kring valideringsfrågorna. Det man även ser är att det behövs skapas en samordning mellan regionerna Västernorrland & Jämtland kring validering och där Kramfors Kommun skulle vara den aktör som tar stafettpinnen. Ett av argumenten är att Kramfors geografiska läge ses som en fördel då det ligger mellan två universitet (mittuniversitet & umeå universitet) och tre större städer (Umeå, Östersund & Sundsvall). I vår analys ser vi vidare en svårighet i att etablera ett eget traditionellt valideringscentrum i Kramfors. Detta bygger dels på att den utredningen som regeringen nu genomför som ska vara klar i april avseende systemet för validering 1. Bakgrunden till utredningen bygger övergripande på att man från regeringshåll tycker det är oklart hur olika myndigheter samordnar sitt valideringsarbete idag, samt hur den verkliga nyttan till branscherna och företagen fallit ut. Detta har bl.a. mynnat ut i att Tillväxtverket har fått i uppdrag att finansiera ett projekt för 5 regioner (Västerbotten, Gävleborg, Jönköping, Värmland, Södra Småland). Mottagare för finansieringen planeras till regionernas kompetensplattformar och ska syfta till: Insiktsskapande åtgärder Olika typer av subventioner a) Validering av personal b) Kompetensutveckla personal c) Lära och leda strategisk kompetensutveckling. Insatsen från Tillväxtverket riktar sig till att främja kompetensutvecklingen för små och medelstora företags befintliga arbetskraft samt att underlätta för dem att finna ny verblickbara%20system%20f%C3%B6r%20validering.pdf 3

4 Sammantaget ser vi att viljan från nationell nivå är att frågan och arbetet med validering ska lyftas från kommunal nivå till regional nivå. Vår rekommendation är såldes utifrån den information och analys vi har att tillgå idag, att Kramfors tar en regional roll för mellersta Norrlands geografiska område och bli nervcentret för validering. D.v.s. att Kramfors blir den koordinator och plats där processer, förbättringoch utvecklingsstrategier och nätverken för validering byggs upp. Hit vänder sig sedan aktörer från mellersta Norrland för att få råd och bli guidade till rätt processer och till rätt aktörer för sina validenter. En viktig del som framkommit under förstudien och där en utmaning finns är att hitta affärsmodellen för valideringsprocesserna - D.v.s. hur ser pengaflödet ut och hur ska de som utför exempelvis en branschvalidering få betalt. Här ser vi att Kramfors kan ta initiativet för att utveckla en modell som även kan bli av nationellt intresse. Intresse finns bl.a. från Västerbotten att följa och vara med i ett sådant utvecklingsarbete. Under förstudien har vi även tittat på hur ett EU-projekt skulle kunna utformas. En ansökan med inriktning på valideringsprocesser för personer med utomnordisk bakgrund togs fram och medföljer som en bilaga till denna slutrapport. Ansökan som var riktat till Europeiska Socialfonden (ESF) men valdes att inte skickas in då förankringsarbetet med att få ihop medfinansieringen till projektet inte kändes betryggande utifrån den snäva tidsram som utlysningen hade (öppnade 12 feb och stängde 24 mars). Detta fanns även med som ett riskmoment när vi påbörjade skrivandet av ansökan. I samråd med uppgivaren har vi kommit fram till att den avslutande delen av förstudien ska utmynna i ett möte med de strategiska intressenter som under förstudien har ställt sig positiv till att se på att bygga en samordnande valideringsnod för mellersta Norrland och hur detta initiativ kan finansieras. Målsättningen är att få tillstånd detta möte under maj. Detta ser vi är extra viktigt då det av erfarenhet blir svårt att skapa samsyn och förankra medfinansieringsfrågor under sommaren eller direkt efter semestern. Förslag som lyfts fram är att omarbeta ESF ansökan och omvandla denna till en ERUF ansökan, med ett fokus synliggöra personers kompetenser och erfarenheter för regional tillväxt genom validering. Vidare att göra två ansökningar där den stora delen blir till ESF med en kompletterande del till ERUF. 3. Bakgrund Validering I en snabb och föränderlig värld blir organisationer och företags förmåga att upprätthålla, identifiera och söka rätt kompetenser, kunskaper och färdigheter allt viktigare. Rörelserna bland människor växer både internt i organisationer liksom externt i vår omvärlden. Arbetsmarknaden och arbetskraften är till stor del globaliserad och människor med olika yrkesbakgrunder samt nationaliteter är i en allt större rörelse än tidigare. I denna värld utvecklas hos oss människor en större kunskap och kompetens än vad som oftast finns dokumenterat. Som bilmekaniker är du idag till stor del även datatekniker då dagens bilar är oerhört mycket mer datoriserade än för 15 år sedan. Som lärare är du idag inte bara en förmedlare av kunskap utan även till stor del samtalscoach och bollplank till eleverna. 4

5 Sammantaget kan man säga att vi i dagens samhälle tillförskaffar oss en stor del kunskap och erfarenheter från det som ligger utanför våra kärnuppgifter. Göteborgsregionens kompetens- och valideringscentrums 2 ger en bra beskrivning vart dessa kunskaper, erfarenheter och kompetenser tillförskaffas i arbetsrollen. Förberedande arbetsuppgifter Kärnarbetsuppgifter Kompletterande arbetsuppgifter Utvecklande arbetsuppgifter Interna och externa kontakter och relationer Många av de färdigheter, erfarenhetsbaserade kunskaper, sociala förmågor och kompetenser som exempelvis bilmekanikern eller läraren har tillförskaffat sig är inte alltid av olika anledningar dokumenterade och kanske inte ens uppmärksammande, men kan vara av stor betydelse för personen och/eller företagets eller organisations konkurrenskraft på arbetsmarknad. Därför behöver dessa kunskaper och erfarenheter valideras. Validering kan man förenklat säga innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetenser som en person besitter oberoende hur de har förvärvats 3. Validering kan även ses som en överbryggande länk mellan det informella lärandet vi får i arbetslivet (som exemplet ovan) och det formella lärandet i utbildningsväsendet exempelvis det fordonstekniska programmet. Vilka kan vara målgruppen för validering Målgruppen för validering är bred. Nedan listas ett antal exempel på målgrupper som ett valideringscentrum skulle kunna ha som kunder. Personer som genomgår omstruktureringar hos en organisation: Omstruktureringar och omorganisering är idag relativt vanligt förekommande. Dessa sker nästan uteslutande p.g.a. en förändring i organisationens omvärld där villkoren för organisationen har förändrats. För en avdelning inom kommunen kan det exempelvis bero på förändrade budgetvillkor och för ett företag kan det vara att ny konkurrens på världsmarknaden uppstår. Oavsett bakomliggande anledning blir det ofta personella förändringar i organisationen. Här blir det viktigt att kunna validera den kunskap som medarbetaren har, oavsett ifall den kommer att stanna i organisationen eller inte. Personer som har jobbat en längre tid i organisation har högst troligen en högre informell kunskap och kompetens än vad som formellt finns i en dokumenterad arbetsbeskrivning eller i ett betyg. Exemplet med bilmekanikern som tidigare nämndes kan vara ett sådant exempel. Ungdomar och personer utan fullgjord utbildning: Presentation Göteborgsregionens kompetens- och valideringscentrum Uddevalla

6 Personer som exempelvis inte fullgjort gymnasieutbildning kan få det svårt att söka mer kvalificerade jobb i framtiden om de ej kan uppvisa exempelvis slutbetyg. Här är det viktigt att istället kunna validera den kunskap personen har fått genom andra källor, teoretiska eller praktiska. Det kan t.ex. röra sig om en person som hoppade av gymnasiet och började som byggjobbare och hjälpt till med tapetsering, snickerijobb och målning. Personen har inte de formella betygen eller intygen från skolan, men har tillförskaffat sig kunskapen via arbete och ligger på en professionell nivå som motsvarar 2 år studier och 2 års arbetslivserfarenhet. Detta ska då kunna valideras inför fortsatta studier eller för att få en intyg. Nyanlända: En intressant och viktig grupp att kunna validera kompetens och kunskap hos är nyanlända. Flertalet nyanlända kan ha en gedigen utbildning- och yrkesbakgrund bakom sig men har av olika anledning exempelvis inte fått med sig betyg eller intyg på detta. Vidare så kan de ej heller svenska och i flera fall är engelskan också bristfällig. Här behöver deras kunskap kunna valideras så att det kan bidra till tillväxt och fylla behov som finns på arbetsmarknaden. Övriga exempel som kan vara kunder för en validering är de som: Genomgått informella utbildningar t.ex. företagsinterna eller via föreningar. Har praktisk/teoretisk kompetens från ett annat land. Personer som ska återinträda på arbetsmarknaden efter en rehabilitering Personer i omställningsprocesser. 4. Vad innebär en validering? Som tidigare beskrivits är validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande för att utforska en individs kunskaper och färdigheter oavsett hur de har förvärvats eller har papper på det eller ej. En bra förklaring på valideringsbegreppet i en sådan process är definierat av Göteborgsregionens valideringscentrum och omfattar följande: Bekräftelse en validering är inte ett test som du kan misslyckas med, utan en bekräftelse på vad du kan. Branschens krav vad som krävs för att jobba i en viss bransch styrs av branschen själv Reel miljö har man skaffat sina yrkeskunskaper genom att arbeta, så är det bästa sättet att bekräfta sin kompetens att visa vad man kan på en arbetsplats med verkliga arbetsuppgifter. Värdering oavsett om man har fått sina kunskaper i skolan eller genom erfarenhet har de samma värde och bör betraktas i likvärdig dokumentation 6

7 Det är viktigt att se validering som en sammanhållen process allt utifrån det första utforskande samtalet till yrkesvalidering. Ett valideringscentrum skall därför eftersträva en för individens sammanhållen logistik ett ansvar för hela processen och för validanten. Viktigt att åter betona är att en validering inte är något som man kan misslyckas med, utan att det är en bekräftelse på vad man kan. Detta skiljer sig därmed ifrån de traditionella yrkestesterna och särskilda prövningar, vilka syftar till att i första hand inriktas på att finna avvikelser från i förväg bestämt definierat kunskapsinnehåll. 5. Vem ansvarar för valideringar idag? Det finns ett flertal myndigheter och organisationer som utvecklar och använder olika metoder och system för att validera individers reella kompetenser. Nedan följer ett utdrag av dessa från regeringens sammanfattning i det uppdraget som givits till Elin Landell att förslå överblickbara system för validering 4. Huvudanledningen till Elins uppdrag är att man från regeringsnivå ej tycker att systemet för validering idag är tillfredställande överblickbart, samt att man upplever att det inte går att se hur pass väl olika myndigheter samverkar. Vidare att informationen om möjligheter till validering är svåröverskådlig och fragmenterad vilket man misstänker minskar möjligheterna att tillvarata individens reella kompetens. Universitet och högskolor Inom universitet och högskolor som staten är huvudman för kan validering av reell kompetens ske såväl inför antagning till en utbildning, dvs. en bedömning av om den sökande uppfyller behörighetskraven, som när en person redan är antagen till en utbildning. I det senare fallet görs en bedömning om studenten kan få tillgodoräkna sig tidigare utbildning samt kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet har i uppdrag att bedöma utländska utbildningar på gymnasial nivå och eftergymnasial nivå. I detta arbete samarbetar myndigheten med såväl Myndigheten för yrkeshögskolan som Statens skolverk. Socialstyrelsen Socialstyrelsen har i uppdrag att bedöma kompetenser och färdigheter för reglerade yrken inom hälso- och sjukvård. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen erbjuder insatser för bedömning av individers reella kompetens. Validering och bedömning görs också med hjälp av de valideringsmodeller som olika branscher har utvecklat. Bakgrunden är att Sverige har en avreglerad arbetsmarknad vilket innebär att validering av reell kompetens utifrån olika yrkens kompetenskrav ofta sker med stöd av modeller som branscherna själva utvecklar. Arbetsförmedlingen upphandlar valideringsinsatser enligt dessa branschmodeller för arbetssökande om det bedöms arbetsmarknadspolitiskt motiverat verblickbara%20system%20f%C3%B6r%20validering.pdf 7

8 Kommunal Vuxenutbildning Inom den kommunala vuxenutbildningen kan elever få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Det är däremot inte närmare reglerat hur validering förhåller sig till prövning för betyg. Även inom vissa andra verksamheter finns en otydlighet när det gäller validering. Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för att samordna och stödja en nationell struktur för validering samt i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet ut-vecklas. Myndigheten ansvarar även för webbportalen valideringsinfo.se där viss information om validering finns samlad. 5. Betydelsen av samarbete med intressenter och branschrepresentanter. I de rapporter som genomgåtts och de intervjuer som hittills har genomförts ser vi att en avgörande framgångsfaktor för ett valideringscentrum är förmågan att bygga upp nära samarbeten med intressenter och branschkunniga. Intressenter är exempelvis fackförbunden, kommuner, länsstyrelser, regionförbund, företagarorganisationer, arbetsförmedlingar m.m. d.v.s. sådana som har intresset utifrån ett politiskt tillväxt- och arbetsmarknadsperspektiv. När det gäller branschrepresentanter det viktigt att ha med de direkta mottagarna/efterfrågarna av den validerades kompetensen. Det kan exempelvis röra sig om vård- och omsorgssektorn, tillverkningsföretagen, IT-sektorn, skogsbranschen m.m. Vidare är även utbildningsväsendet en viktig och betydande aktör i samarbetsgruppen. Anledningen till varför ovan samarbetsformer är viktiga att få på plats är dels för att skapa legitimiteten på arbetsmarknaden samt att skapa en närhet och snabbhet till de förändringar som sker i omvärlden gällande efterfrågan och förväntan. 6. Vad är ett valideringscentrums uppgift En bra övergripande beskrivning som man kan ha med sig är de riktlinjer valideringscentrum i Göteborg tagit fram. Dessa är även viktiga utifrån den modell vi ser vi ska bygga i mellersta Norrland. De skriver citat: Valideringscentrets uppgift är att : samordna och leda arbetet med att utveckla metoder och modeller för validering kvalitetssäkra valideringsprocesser samt certifiera utförare av validering och valideringshandledare. upphandla kartläggnings- och valideringsinsatser urval och antagning till validering utfärda kompetensbevis bedriva utvecklingsarbete. svara för information, marknadsföring och kunskapsspridning 8

9 Avgränsning Valideringscentrets uppgift är inte att svara för vägledning och utformande av utbildning för de individer som genomgått validering och där det ofta konstateras att det krävs individuellt, Kompletterande utbildning. De t svarar kommunernas vuxenutbildning, arbetsförmedlingen och arbetslivet för samt när det blir aktuellt också högskolan och universitet som utbildningsanordnare. Ovan modell kan vara en bra utgångspunkt i diskussionen kring kommande roller. 7. Förutsättningarna för ett kompetens- och valideringscentrum i Kramfors Om behovet av validering Att behovet för att kunna validera personer informella kompetenser och kunskaper är viktigt oavsett var i Sverige man befinner sig. Valideringen ger dels en vinst för personen (validanten) för att medvetenhetsgöra dennes faktiska kompetenser vilket kan öka de mjuka värdena såsom självkänsla och självförtroende men även det hårda värdet att man får detta bekräftat på papper. För personen är det viktigt oavsett om man ska gå vidare i arbetslivet eller funderar på att söka vidare studier. Valideringen ger också en vinst för samhället genom att man på ett kompletterade sätt hjälper till att tillgodose arbetsmarknadens behov i samverkan med arbetsgivarna och intressenterna. Det kan också bli en kostnadsbesparing både för individen och samhället, genom att validerade kunskaper inte behöver läsas in i onödan. I det rapporter och skrivelser vi gått igenom, samt de intervjuer och samtal som är genomförda både på länsnivå men även nationell nivå ser vi att behovet av fungerande och samordnade valideringsprocesser är efterfrågat. I regeringens skrivelse 2014/15:19 Riksrevisionens rapport om att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens från 27 november 2014 kan vi på sidan 13 läsa följande: Regeringen avser att införa ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering. Utbildningsdepartementet har gett en utredare (Elin Landell (egen anm.)) i uppdrag att kartlägga de valideringsinsatser som finns inom arbetsmarknads- och utbildningssektorn och bl.a. föreslå hur ett valideringssystem som är lättare att överblicka för individen än dagens system ska utformas. Förslagen ska syfta till att skapa en effektivare användning av befintliga resurser för att möjliggöra att fler individer, såväl inrikes som utrikesfödda, ska kunna få sin reella kompetens värderad. Denna rapport kommer att vara ett viktigt och intressant framtida dokument att följa. I de samtal och intervjuer genomfört med personer som har inblick i utredningen kan vi tolka att departementen ser det som mycket väsentligt att få upp frågan gällande validering bortom kommunnivåerna.. Vad vi ser har Tillväxtverket har fått i uppdrag att finansiera ett projekt för 5 regioner (Västerbotten, Gävleborg, Jönköping, Värmland, Södra Småland). Mottagare 9

10 för finansieringen planeras till regionernas kompetensplattformar och ska syfta till: Insiktsskapande åtgärder Olika typer av subventioner a) Validering av personal b) Kompetensutveckla personal c) Lära och leda strategisk kompetensutveckling. Insatsen från Tillväxtverket riktar sig till att främja kompetensutvecklingen för små och medelstora företags befintliga arbetskraft samt att underlätta för dem att finna ny. Sammantaget ser vi att viljan från nationell nivå är att frågan och arbetet med validering ska lyftas från kommunal nivå till regional nivå. Här ska vi försöka lobba för att få med även Västernorrland & Jämtland som en gemensam part. Kramfors bör lyftas fram som ett nervcentra i mellersta Norrland för validering utifrån sitt geografiska läge - mellan två universitet, nämligen Umeå och Mittuniversitet samt tre större städer Umeå Östersund Sundsvall. Några uttalanden Björn Dufva Hellsten Verksamhetschef för Validering Väst Björn är verksamhetschef för Validering Väst. På frågan om vad som som var den viktigaste erfarenheten så här långt så var det att ej organisera dylik verksamhet i bolagsformen AB. Anledningen var att det skapade en massa begränsningar samtidigt som man jämförs med vilken utbildningsanordnare som helst. Validering väst är idag en del av kompetensplattformen Västra Götaland (VG). VG-regionen ger verksamheten ett driftbidrag varje år om 3,5 miljoner kronor. Med bidraget kommer ett direktiv och sedan är det bara att köra. Han har sedan arbetsmöten med kommunförbunden löpande som medverkar i prioriteringar av olika projekt var fokus mot VUX och 2014 mot AF. Björn har även inbjudit oss att i mars gärna få komma på besök och då kan han ordna ett bra besök både i Göteborg och i Trollhättan för att titta på bygg- respektive vårdvalidering. Detta skulle vara intressant att skicka en delegation för att på plats få se och uppleva arbetet. Elin Mattson Projektledare Kompetensplattformen Jämtlands Län Ser positivt på initiativet och ser gärna att hitta ett samarbete mellan Västernorrland och Jämtland. 10

11 Michael Persson - Branschstrateg arbetsförmedlingen marknadsområde södra Norrland Michael Persson som är branschstrateg i arbetsförmedlingens regionala organisation för länen Västernorrlands, Jämtland och Gävleborg. Han ser positivt på initiativet och vill gärna se ett brett samarbete mellan Västernorrland och Jämtland. Han har även tipsat oss om att kontakta en Helen Hörnqvist som finns på arbetsförmedlingen region södra Norrland med uppdrag kring validering, vilken vi har fört samtal med. Ingegerd Green VD för Skärtekniskt centrum Ingegerd Green är VD för Skärtekniskt centrum. Skärteknikcentrum Sverige AB (SKTC) är ett nationellt utvecklingsbolag som ägs av Svenska Skärteknikföreningen och dess medlemsföretag. SKTC arbetar för att stärka konkurrenskraften inom främst skärande bearbetning men även inom övrig svensk verkstadsindustri. Bolaget har själva skrivit en ansökan som syftar till att skapa en kritisk massa företag i regionen som kan utgöra förebild och lärande exempel för ett fortsatt mer brett arbete med att införa fungerande kompetensförsörjningsprocessser och utveckla förmåga att leda och organisera en mer kompetensdriven tillverkningsindustri i regionen. Man vill uppnå detta genom att minst 30 företag jämt fördelade över regionen inom projektet genomför en validering av relevanta yrkesgrupper samt får stöd att etablera en enkel och lätthanterlig metodik för att ta vara på valideringsresultatet och utifrån detta planera, genomföra och följa upp kompetensutvecklande åtgärder. Ingegerd ingår även i en grupp nära Elin Landell som tidigare nämnts är regeringens utredare gällande kartläggning av de valideringsinsatser som finns inom arbetsmarknads- och utbildningssektorn. Ingegerd har upplevt att man från utredningen och departementen vill se att frågan lyfts bortom kommunnivån. Se bilaga från intervju Barbro Backlund Länsstrateg Västerbotten Ser med intresse att kunna samverka i ett kommande projekt för att se hur affärsmodeller kan byggas kring validering. Barbro har även gett oss ett antal namn att följa upp kring detta. Helen Hörnqvist Arbetsförmedlingen Norra Mittsverige (Gävleborg, Västernorrland & Jämtland) Helen betonar att målgruppen för Validering är i första hand personer med utomnordisk härkomst enligt AF definitionen. Här finns en stor andel av de arbetssökande. Vid sidan av det så önskar Helen att Validering ska kunna nyttjas för att snabbt koppla ihop nyanlända med behov av nyckelkompetenser i både Västernorrland & Jämtlands län. Vidare menar AF också att det är av största vikt att mottagarna av den validerade ska finnas med i ledningen av Valideringscentrum dvs att arbetsgivarna skall finnas med tidigt i processen. Erfarenheterna från tidigare projekt är att då har man satt i gång valideringsprocesser utan tydlig 11

12 förankringsprocesser så har det skapat stora förväntningar hos den som valideras och som sedan slagits i krasch. Detta vill AF inte ska ske igen. Det innebär att organisationen av ett Valideringscentrum bör bestå av kompetens och ledning kring Validering koppling till utbildningssystemet så att vi snabbt kan sjösätta rätt utbildningsinsatser och mottagaren av de validerade och utbildade alltså arbetsgivare. När det gäller branschvalidering är det av största betydelse att det är en aktör med förtroende i branschen som validerar. Alltså att jag som ska anställa ska känna mig trygg i att valideringen är genomförd av en aktör som genomför och förstår hur mitt behov ser ut, då kommer jag att ha enklare att anställa. Sammanfattningsvis vill AF Norra Mittsverige medverka i vårt initiativ. Conny Hansson Ombudsman IF Metall mellersta Norrland Conny Hansson som är ombudsman för IF-metall i mellersta Norrland ser ett stort intresse från deras sida av att medverka i utvecklingen av ett valideringscentrum. Han har även ett tilläggsönskemål om att nyttja validering för att kunna ge sina medlemmar en bättre dokumentation av kompetens. Man lär sig kontinuerligt en massa saker, men den dokumenteras aldrig vilket gör det svårt att söka nya jobb. Sverker Hallen Industriellt utvecklingscentrum Jämtland Sverker ser att intresset kring validering är mycket begränsat hos företagen. Här krävs det mer förankringsarbete om det ska kunna bli ett aktivt deltagande från företagen. Detta är även det vi kan se i uttalandet från AF (egen anm.) David Lundgren Nationell samordnare för validering hos YH Myndigheten David upplever att valideringen idag utgår en hel del från branscherna modeller vilket gör att det finns risk att det blir mer en yrkesprövning snarare än en validering av individens kompetenser och erfarenhet. Detta kan bl.a. riskera att medföra att det blir en intyg gentemot en bransch men där intyget inte har något större värde utanför den aktuella branschen. David ser det som väldigt intressant att se på att skapa en regional nivå för validering där det kan skapas synergier och mervärde för de mindre kommunerna i en region. Ett framgångsexempel att titta på är Malmö. Här har ett nära samarbete skett med näringslivet och dess branscher. Målsättningen är att varje individ i valideringen ska ha fått med sig ett kommunalt gymnasialt betyg som är likvärdig oavsett om man är utomeuropeisk eller inte. Detta gör att man kan göra en tydlig jämförelse av betygen. Att arbeta med att tidigt involvera rätt typ av lärare inom exempelvis komvux, rätt medbedömare från exempelvis näringslivet är en framgångsfaktor. Det skapar legitima intyg. Avslutningsvis är när man bygger och filar på processmodeller för validering är att tydligt se de två delarna Kompetenskartläggning och bedömning. Risken är annars att bedömning kommer in allt förtidigt och valideringen kan bli en yrkestest. Det är 12

13 även viktigt för individen att det kan få ett legitimt värde exempelvis ett examensbetyg eller gymnasiebetyg. Robert Uitto - Ordförande för Regionala utvecklingsnämnden i Region Jämtland/Härjedalen. Robert menar att valideringscentrum är en strategisk satsning för att klara RUS målen med koppling till etablering av personer med utomnordisk bakgrund och för att klara integrationen med koppling till nyanlända. Jan Sahlén Kommunalråd Kramfors Kommun Jan ser att frågan kring validering är av stor strategisk betydelse för tillväxt och integration. Förslag utifrån resultatet och analysen av förstudien Utifrån de analyser vi gjort från studier av rapporter, intervjuer och samtal ser vi att det kommer bli svårt att bygga upp en eget traditionellt valideringscentrum i Kramfors. Detta bygger dels på att den utredningen som regeringen nu genomför som ska vara klar i april avseende systemet för validering 5. Bakgrunden till utredningen bygger övergripande på att man från regeringshåll tycker det är oklart hur olika myndigheter samordnar sitt valideringsarbete idag, samt hur den verkliga nyttan till branscherna och företagen fallit ut. Vidare ser vi en vilja från regeringshåll att valideringsfrågorna lyfts från kommunal till regional nivå. Här ser vi en stark möjlighet för Kramfors att bli ett regional nerv- och utvecklingscentra för validering för mellersta Norrland (Västernorrland & Jämtland/Härjedalen). I våra intervjuer med strategiska personer i båda länen samt arbetsförmedlingen har vi fått en positiv syn på ovan initiativ. I samråd med uppdragsgivaren är därför beslutat att vi ska samla de strategiska personerna som ställt sig positiv till att medverka i ett projekt för att höra om deras gemensamma viljekrafter och ambitioner. De personer vi rekommenderar att vi bjuder in är till ett samtal är: Jan Sahlén Anders Stävhag Frida Biller Michael Persson Robert Uitto Helen Hörnqvist Elin Mattson Birgitta Hänström Söderlund Annelie von Watchenfeldt Kommunalråd Kramfors Chef VIA Kramfors Chef Arbetsförmedlingen Kramfors Branschstrateg Arbetsförmedlingen i Östersund Ordf för Regionala utv.nämnden Region J/H Arbetsförmedlingen Norra Mittsverige Kompetensplattformen Jämtlands Läns Kompetensplattformen Västernorrlands Län Länsstyrelsen Västernorrland 5 6verblickbara%20system%20f%C3%B6r%20validering.pdf 13

14 Mats Berglund Daniel Eurenius Pelle Tjärnlund Bengt Hall Region Jämtland Nivåtvå AB Nivåtvå AB Nivåtvå AB När det gäller att bygga ett EU-projekt kring ett nerv- och utvecklingscentra för validering ser idag två möjligheter: 1) Att invänta nästa utlysning från ESF och söka med utgångspunkt på den befintliga ansökan 2) Att omarbeta den framtagna ESF-ansökan som skrivits till att bli ett ERUF-projekt med fokus på att synliggöra personers kompetenser och erfarenheter för regional tillväxt för mellersta Norrlands små- och medelstora företag genom validering. En av aktiviteterna inom detta skulle kunna vara personer med utomnordisk bakgrund förmåga att kunna stärka företagen i internationaliseringsprocesser mot exempelvis Afrika eller Mellan östern som är starka kommande tillväxtmarknader. 3) Göra två ansökningar ESF & ERUF. Anledningen till detta är att det finns en vilja från EU att man ska kunna hitta synergier mellan ESF & ERUF projekten. Dock är det fortfarande idag osäkert kring hur detta ska göras. Därför skulle ett alternativ vara att söka ett större ESFprojekt avseende målgruppen utomeuropeiska och validering samt ett kompletterande ERUF projekt med inriktning på det som i ERUF programmet benämns nedan som tematiskt mål 3. Här kan vi exempelvis se aktiviteten som syftar till att Öka företagens tillgång till kompetens genom företags- och branschgemensamt samarbete kring rekrytering och fortbildning. Det som skiljer medfinansieringen i ERUF mot ESF, är att det i ERUF kommer krävas 10% i medfinansiering från det privata. Nedan följer ett utdrag från ERUF gällande område 3. Tematiskt mål 3 - Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag Entreprenörskap är en bärande del av tillväxtarbetet i programområdet. I Mellersta Norrland utgör mikroföretagen 26 procent av antalet arbetsställen, som tillsammans svarar för hela 22 procent av sysselsättningen. Ett av skälen till detta är arbetsmarknaden funktionssätt i en glest befolkad region. Ökad konkurrenskraft hos små och medelstora företag är avgörande för hållbar tillväxt. Analysen visar ett samband mellan ökat värdeskapande och tillkomsten av nya arbetstillfällen. Samtidigt är andelen internationaliserade småföretag betydligt lägre än riket. Regionens entreprenörskapskultur är väldokumenterad. Dess företagssamma individer är en förutsättning för att utveckla företagandet. Entreprenörskapet behöver emellertid stärkas genom riktade aktiviteter för att skapa fler nya och växande företag. Näringslivet består i huvudsak av små företag och ett gott klimat för entreprenörskap och företagande är en viktig grund för hållbar regional tillväxt. Inte minst då många företag som inom en tioårsperiod, synnerhet i glesbygd, står inför ett generationsskifte där överbryggande insatser till nya entreprenörer behövs. Detta motiveras inte minst av att överlevnadsgraden för regionens nystartade företag ligger under rikssnittet. Erfarenhetsmässigt ökar företagens överlevnadsgrad vid övertagande av befintliga företag. Ur hållbarhetssynpunkt är det viktigt 14

15 att skapa förutsättningar för nya entreprenörer att både öka tillväxt i befintliga företag och ta över etablerade företag. Här är tillgång till kapital mycket centralt. Utbudet på privat riskvilligt kapital är väsentligt lägre i regionen än i storstadsregionerna. Regionalpolitiska företagsstöd kan därför vara ett komplement till övrig finansiering för företag i glesa strukturer där marknadens kapitalförsörjning inte fungerar. En av programområdets påtagligaste utmaningar är tillgång till både egenkapital och riskvilligt kapital. Detta är särskilt viktigt för små företag i utvecklingsskeden och för små och medelstora företag i expansionsskeden. Vissa kompenserande offentliga insatser, både vad gäller riskkapital, riskvilligt kapital och lånekapital kan vara angelägna och motiverade för att skapa jämförbar förutsättning för företagande och tillväxt i Mellersta Norrland. Förbättrad företagssamverkan är och har visat sig vara en effektiv metod för att öka konkurrenskraften bland regionens företag. Förutsättningen är att programområdets företag har goda möjligheter att långsiktigt förstärka konkurrenskraften och att öka lönsamheten genom att investera i kompetens, produktion och marknad. Ett sådant samarbete gynnas också av en tydligare koppling till innovations- och entreprenörskapsstödjande aktörer. Ökade investeringar förstärker den privata sektorns roll som värdeskapare och sysselsättningsmotor. Därför prioriteras insatser som minskar kostnader för företag och som ökar värdet på varor och tjänster, bland annat genom miljödriven affärsutveckling. Utgångspunkten är att stödja företag som ingår i regionala, lokala eller branschvisa samarbeten och som leder till klusterinitiativ och andra initiativ som bidrar till hållbara företag och arbetsplatser. En av utmaningarna för programområdets alla aktörer är att insatserna behöver utformas med beaktande av företagens villkor på små lokala arbetsmarknader och där tillgången till bil och stabil internetförbindelse är en förutsättning för möjligheten att ha ett konkurrenskraftigt företag i glesbygd. För att bidra till en innovativ och dynamisk entreprenörskapsmiljö i programområdet prioriteras entreprenörskapsstödjande insatser så att företagandet blir jämställt, samt insatser som ger utrikes födda förbättrade förutsättningar att starta och driva företag. Den sociala ekonomins företagande och dess samverkan mellan privata och offentliga aktörer är också prioriterade insatser. Utifrån programområdets förutsättningar stöds kluster, nätverk och branschsegment som är prioriterade i de regionala utvecklingsstrategierna. Förstärkt företagssamverkan förbättrar samspel mellan företag och offentliga insatser, vilka bör baseras på de behov som samverkande företag identifierar och efterfrågar. Samverkan förbättrar dels förutsättningar att erbjuda marknaden systemlösningar och ger konkurrensfördelar för det enskilda företaget. I programområdet finns flera exempel på framgångsrika nätverk och exempel på väl fungerande samarbeten mellan företag något som bör öka. Insatser som leder till etablering, utveckling och breddning av affärsmodeller och samarbeten är därför ett prioriterat område. Ramprojekt där företagsstöd tillämpas kommer att användas i insatser som riktar sig mot investeringar i enskilda företag. Detta borgar för efterfrågestyrda investeringar, användning av godkända stödformer och direkt medverkan från företagen. Därför bör resurser från regionalfonden användas till samfinansiering av riskkapitalsatsningar där fondmedel görs revolverande. Det ökar tillgången till riskvilligt kapital, riskkapitalaktörer får intresse för investeringar i programområdet och leder till att kompletterande finansieringslösningar kommer till stånd. 15

16 Ett högt deltagande på arbetsmarknaden kräver god tillgång till konkurrenskraftiga arbeten. Den vanligaste typen av nystartat jobb är tjänstebaserat och är ett mindre eller medelstort företag. Företagen ställer höga krav på internetanslutning, täckning och kapacitet och tillgänglighet till digitala tjänster. För glesbygden ses god uppkoppling som ett viktigt redskap för att skapa konkurrenskraft, då många av de arbeten som skapas är platsoberoende, så länge det finns god IT-infrastruktur tillgängligt. Inom turistnäringen lyfts behovet av god täckning och kapacitet som en förutsättning för marknaden. I takt med att vår användning och vårt beroende av ständig uppkoppling ökar, så ökar också våra krav och förväntningar på vart vi kan vara uppkopplade. Östersund