Kommunfullmäktige kallas till sammanträde

Transkript

1 Kommunfullmäktige KALLELSE Sida 1(2) Datum Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Plats Konferenslokalen, Facettens Företagarcentrum Datum och tid Onsdagen den 28 oktober 2015, kl. 13:30 Dagordning Sammanträdets behörighet, upprop Val av justerare, tid och plats för justering Sammanträdet inleds med följande informationer Visning av lokaler Facettens företagscenter, Sören Sandborg, verksamhetschef Ciceron Assistent, visning av viss funktionalitet, Jonas Fredriksson, kanslichef Ärende 1. Ledamöternas frågestund 2015 Dnr Namninsamling till förmån för en folkomröstning om biblioteksflytten Dnr Förfrågan om markköp samt detaljplaneändring, del av Åtvidaberg 6:5 Dnr Ej verkställda beslut 2015 Dnr Delårsrapport 2015 Dnr Sammanträdesdagar 2016 Dnr Motion - kostnadsfri frukt till förskolor - besvarande Dnr Motioner under beredning Dnr Medborgarförslag under beredning Dnr KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

2 Datum Sida 2(2) Ärende 10. Revisionsreglemente - revidering Dnr Fråga din politiker avveckling av funktionen Dnr Policy för uppföljning och granskning av upphandlad och egen verksamhet inom vård-och omsorgsförvaltningen - revidering Dnr Nutritionspolicy revidering Dnr Skolskjutsreglemente revidering Dnr Fasadnyckelskåp investering Dnr Valärende ombud och ersättare till Kommuninvests föreningsstämma Dnr Valärende val av näringslivsberedning Dnr Valärende val av ersättare till kommunstyrelsen Dnr Valärende val av ersättare till fullmäktiges arvodeskommitté Dnr Lennart Haraldsson Ordförande Jonas Fredriksson Sekreterare Kungörelsen anslagen i laga ordning på s anslagstavla , betygar Jonas Fredriksson, kommunsekreterare.

3 Ändring av sammanträdeslokal - Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige sammanträder i konferenslokalen, Facetten Företagarcentrum. Ingång vid Teknikcollege, Bruksgatan, Facetten. Med vänliga hälsningar Jonas Fredriksson Sekreterare KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

4 Kommunledningsförvaltningen Anita Sjösvärd, TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum Diarienummer ATVKS Planerings- och ekonomiutskott/ Kommunstyrelsen Namninsamling till förmån för en folkomröstning om biblioteksflytten Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att notera resultatet av granskningen och att överlämna ärendet till kommunfullmäktige för avgörande. Ärendebeskrivning Den 17 juni 2015 överlämnades namnunderskrifter till kommunfullmäktiges ordförande med begäran om en kommunal folkomröstning rörande folkbibliotekets placering antingen vid Gamla Torget, främst på Netto, eller vid Gamla Torget i B-fabriken. Kommunledningsförvaltningens handläggning Förutsättningar för kommunal folkomröstning Enligt 5 kap 23 Kommunallagen kan frågan om att hålla folkomröstning i en fråga väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser. Har ett folkinitiativ väckts ska fullmäktige besluta om att en folkomröstning ska hållas om frågan som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i fullmäktige röstar emot förslaget. I det fall kommunfullmäktige ska besluta om att folkomröstning ska hållas ska fullmäktige besluta om datum för omröstningen, frågan och de svarsalternativ som ska ställas till de röstberättigade, vallokaler och vallokalernas öppettider, röstsedlarnas antal och utseende, hur röstning ska ske samt när resultatet ska vara klart. En folkomröstning är enbart rådgivande. Granskning av namnunderskrifter KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

5 Datum Diarienummer Sida 2(2) ATVKS Det finns inte någon särskild reglering om hur kontrollen av initiativtagarnas underskrifter ska ske. Det är upp till respektive kommun att bestämma hur denna kontroll ska gå till. Namninsamlingen innehåller 966 underskrifter. Kansliavdelningen har granskat samtliga underskrifter utifrån de kriterier som anges i Kommunallagen. Vad avser kontroll av att de som undertecknat insamlingen är röstberättigade kommunmedlemmar har denna granskning skett slumpmässigt. I granskningen har 12 poster underkänts eftersom de inte har innehållit samtliga uppställda kriterier. Detta innebär att namninsamlingen innehåller 954 godkända underskrifter. För att frågan om kommunal folkomröstning ska väckas krävs 917 namnunderskrifter. Namninsamlingen uppfyller därmed de krav som ställs för att kommunfullmäktige ska ta ställning till frågan om folkomröstning. Beslutsunderlag Namninsamlingen Robert Bredberg Kommunchef Anita Sjösvärd Kommunsekreterare KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

6

7

8 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mikael Henriksson, TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer ATVKS Kommunstyrelsen Förfrågan om markköp samt detaljplaneändring, del av Åtvidaberg 6:5 Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår bifall till försäljning av del av Åtvidaberg 6:5 i enlighet med upprättat köpekontrakt och dess bilagor. Ärendebeskrivning Ägaren till Tobbas gatukök inkom till kommunen med en ansökan om att får förvärva den del av fastigheten Åtvidaberg 6:5 som det nybyggda gatuköket ligger på. Anledningen till detta är att han kan få betydligt bättre villkor från banken med en egen fastighet som säkerhet än med det 15-åriga arrendekontrakt som han har med kommunen idag. Förvaltningen ser inget hinder i detta och anser att den föreslagna köpesumman på kr är en rimlig kostnad för denna mark. I kontraktet skrivs in att i det fall verksamheten skulle upphöra erbjuds kommunen att köpa tillbaka marken om intresse finns från kommunens sida. Denna skrivelse anser förvaltningen täcker upp kommunens eventuella behov av rådighet. Verkställighet Efter beslut i KS går frågan vidare till KF och därefter skriver kommunalrådet på och fastighetsbildning genomförs Beslutsunderlag Köpeavtal, inkl karta Beslutet ska skickas till Sökanden Rikard Spalle Förvaltningschef Mikael Henriksson KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

9

10 Vård- och omsorgsförvaltningen Anna Andersson, Nämndsekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum Diarienummer ATVKS Vård- och omsorgsutskottet Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ej verkställda beslut kvartal 2 Förvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsutskottet noterar informationen och överlämnar rapport gällande ej verkställda beslut till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige samt kommunrevisionen för kännedom. Ärendebeskrivning Rapport till över antal gynnande beslut enligt 4:1 socialtjänstlagen (SoL) och 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet, eller avbrott i verkställighet. Rapport över ej verkställda beslut på individnivå sker kvartalsvis till inspektionen för vård och omsorg (IVO). För kvartal finns fyra ej verkställda beslut, samtliga beslut avser personer med funktionsnedsättning enligt SoL eller LSS. Två av besluten är nya för kvartal 2. Under perioden har tre beslut som ej kunnat verkställas inom tre månader avslutats. I samtliga fall har brukaren valt att avsäga sig beviljad insats. Beslutsdatu m Kön Typ av bistånd enligt SoL/ typ av insats enligt LSS Kvinna Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9.9 LSS Kvinna Daglig verksamhet 9.10 LSS Man Biträde av kontaktperson 9.4 LSS Man Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 9.9 LSS Anledning till att beslutet inte verkställts Ledig bostad saknas. Insats enligt SoL 4:1, i form av boendestöd, pågår i väntan på att beslut enli gt 9.9 LSS kan verkställas. Har provat på verksamhet men önskar prova annan verksamhet istället. Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare Ledig bostad saknas. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

11 Datum Diarienummer Sida 2(2) ATVKS Kommunfullmäktig Kommunrevisionen Linda Ljungqvist Förvaltningschef Anna Andersson Nämndsekreterare KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25 Delårsrapport 1/1 31/ Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx, xx Dnr: ATVKS 2015-xxxxx xxx

26

27 DELÅRSRAPPORT S Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 God ekonomisk hushållning... 5 Måluppfyllelse... 7 Resultat, finans och balans Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Noter och tilläggsupplysningar Budgetuppföljning Driftredovisning Investeringsredovisning Prognos Driftsprognos Investeringsprognos Kommunkoncernens verksamheter Åtvidabergs Vatten AB Åtvidabergs Renhållning AB Kopparvallen i Åtvidaberg AB KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

28

29 DELÅRSRAPPORT S Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Förvaltningsberättelse Kommunerna ska minst en gång under räkenskapsåret upprätta en delårsrapport för verksamheten från räkenskapsårets början. s delårsrapport omfattar två tertial av räkenskapsåret, från och med den första januari till och med den sista augusti. Delårsrapporten syftar till att ge läsaren en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat till och med augusti samt en resultatprognos för helåret Delårsrapporten innehåller jämförande uppgifter för motsvarande period föregående år i resultat och finansieringsanalys. Balansräkningens jämförelseuppgifter avser bokslut Begrepp och termer överensstämmer så långt som möjligt med dem som använts i den senaste årsredovisningen. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning i innebär planering och hantering av kommunens verksamhet och ekonomi så att kommunen långsiktigt har förmåga till kommunal service på en riksgenomsnittlig nivå. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska kommunen på sikt uppnå soliditet som motsvarar genomsnittet för rikets kommuner, för närvarande drygt 50 procent. För att kommunen ska nå soliditetsmålet erfordras genomsnittligt positivt resultat om 15 Mkr per år under respektive mandatperiod samt att investeringsnivån för skattefinansierad verksamhet maximalt får uppgå till 150 procent av respektive mandatperiods resultat. Finansiella mål Soliditet - Soliditeten ska öka, för att på sikt motsvara genomsnittet för rikets kommuner (för närvarande drygt 50 procent). Kommunens soliditet har förbättrats med 3,1 procentenheter från 27,5 procent vid bokslutet år 2014 till 31,1 procent nu. Givet delårsrapportens prognoser så kommer kommunens soliditet att öka under år 2015 och därmed kommer soliditetsmålet för året att nås. Resultat - Resultatet (före jämförelsestörande poster) ska i genomsnitt uppgå till minst 15 Mkr per år under respektive mandatperiod. Resultatmålet för respektive år fastställs i budgeten. Prognosen visar ett resultat om 17,2 Mkr vilket kan jämföras med årets budget om 21,2 Mkr. Resultatmålet för året bedöms inte möjligt att nå. Målet för mandatperioden är för tidigt att utvärdera. Investeringar - Utfallet för mandatperiodens nettoinvesteringsutgifter ska maximalt motsvara 150 procent av mandatperiodens resultat före jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i kommersiella verksamheter. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

30 DELÅRSRAPPORT S Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Prognosen för årets investeringar är 49,5 Mkr. Målet för mandatperioden är för tidigt att utvärdera. Men för att nå målet krävs högre resultat och lägre investeringar kommande år. Verksamhetsmässiga mål Stolthet och gemensamt ansvar - Kommunens beslut och verksamhet ska bidra till att medborgarna känner stolthet att bo i Åtvidaberg (kommunen ska i medborgarundersökningen tillhöra de 30 procent bästa kommunerna). I Statistiska Centralbyråns (SCB) Medborgarundersökning hösten 2014 fick följande resultat: Medborgarundersökning 2014 Medborgarnas bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på. Medborgarnas bedömning av kommunens verksamhet. Medborgarnas bedömning av sitt inflytande i kommunen. Index för Åtvidaberg Genomsnittligt index för samtliga 132 undersökta kommuner har ökat sitt index för de tre områdena och ligger nu något över det genomsnittliga indexet inom samtliga områden, kommunen når dock inte upp till målet att tillhöra de 30 procent bästa kommunerna. Bra vardagsliv och trygghet - Åtvidaberg ska vara en av Sveriges tryggaste kommuner (kommunen ska i trygghetsundersökning tillhöra de 30 procent tryggaste kommunerna). I SKL:s Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2014 placerade sig på 13 plats bland Sveriges samtliga kommuner. Det är en förbättring med sex platser i jämförelse med år Kommunen tillhör de 30 procent tryggaste kommunerna och målet är därmed nått. Ekonomi och hållbarhet - tar ansvar för hållbar miljö genom låga koldioxidutsläpp (kommunen ska tillhöra de 30 procent av kommunerna som har lägst koldioxidutsläpp per invånare). ligger på 35:e plats av landets kommuner avseende koldioxidutsläpp. Kommunen har således nått målet att tillhöra de 30 procent av landets kommuner som har lägst koldioxidutsläpp. Näringsliv och kommunikation - ska bidra till näringslivets utveckling (kommunen ska i Svensk Näringslivs ranking tillhöra de 30 procent bästa kommunerna). I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat år 2015 placerade sig på plats 33 av totalt 290 kommuner. har klättrat sju placeringar jämfört med föregående år. Kommunen tillhör även i år de 30 procent högst rankade kommunerna och målet är därmed nått. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

31 DELÅRSRAPPORT S Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Måluppfyllelse Kommunens vision, Åtvidaberg Kommunen med framåtanda, är ledstjärnan genom hela målstyrningsprocessen. Målstyrningen syftar till att stödja organisationen i prioriteringar av styrning och uppföljning av verksamheterna. Visionen och dess kärnvärden Mod, Helhetssyn, Nybyggaranda, Effektivitet, Handlingskraft och Engagemang, är grundfundament i målstyrningsprocessen. För att förverkliga visionen fokuserar vi på fyra framgångsförhållanden; Stolthet och gemensamt ansvar, Bra vardagsliv och trygghet, Ekonomi och hållbarhet samt Näringsliv. Dessa framgångsförhållanden har sitt ursprung i visionen om kommunen med framåtanda och återspeglar hur våra medborgare och samhällsaktörer ska uppleva kommunen. Från dessa fyra framgångsförhållanden har ett mindre antal gemensamma och övergripande strategiska mål formulerats. De strategiska målen beskriver vad som är särskilt viktigt för att vi ska kunna uppnå visionens ansats. De strategiska målen för respektive framgångsförhållande är: Stolthet och gemensamt ansvar Vi är nytänkande och kreativa Vi är en tillgänglig organisation Vi har ett utvecklande ledarskap Bra vardagsliv och trygghet Vi är en attraktiv arbetsgivare Vi har engagerade och kompetenta medarbetare Vi är lyhörda för samhällets behov Ekonomi och hållbarhet Vi har en ekonomi i balans Vi använder våra resurser effektivt Näringsliv Vi skapar möjligheter för utveckling Vi är en tillgänglig organisation Varje förvaltning har utifrån de strategiska målen tagit fram resultatmål som är viktiga och som ska prioriteras. Målen utvärderas mot senast kända mätning och bedöms med graderingen: O Uppfyllt O Delvis uppfyllt O Ej uppfyllt KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

32 DELÅRSRAPPORT S Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Barn- och utbildningsförvaltningen Vi är nytänkande och kreativa O O Våra elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan Gymnasieskolans elever ska ha goda resultat Läsåret 2014/2015 når 80 procent av andelen elever i åk 9 behörighet till gymnasieskolan (slutlig statistik efter sommarskola). Andelen behöriga har minskat jmf med kommunens resultat föregående år med motsvarande 5 procent. (Resultatet för riket blir tillgängligt först senare under hösten.) BUF genomför kontinuerligt resultatanalyser för att justera och söka lämpliga åtgärder för ökad måluppfyllelse. Gymnasieskolans måluppfyllelse tangerar rikets snitt och uppfyller därmed kravet på goda resultat. Vi är en tillgänglig organisation O Vi har en uppdaterad webbsida Websidan uppdateras regelbundet inom övervägande delar av BUFs verksamhetsområde. O Vi återkopplar på frågeställningar från medborgare Enligt senaste utvärdering bedöms BUF uppfylla målet som tillgänglig organisation utifrån området återkoppling på frågeställningar från medborgare. Vi har ett utvecklande ledarskap O Vi utser en Åtvidabergspedagog Årets Åtvidabergspedagog 2014 har utsetts utifrån beslut från Barn - och utbildningsutskott. Beslutet finns dokumenterat i KF protokoll. O O Vi utser årets samarbetsföretag till skolan Vi offentliggör våra framgångsrika exempel internt och externt Årets samarbetsföretag till skolan 2014 har utsetts utifrån beslut från Barn - och utbildningsutskott. Beslutet finns dokumenterat i KF protokoll. Våra framgångsrika exempel offentliggörs både internt inom BUF samt kommuniceras externt via media / web. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

33 DELÅRSRAPPORT S Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Vi är en attraktiv arbetsgivare O O Vi tycker det är viktigt med samverkan Vi tycker det är viktigt med medarbetarsamtal Förvaltningen uppfyller målen för facklig samverkan inom verksamheten, 5 ATP/år samt 4 samverkansmöten per år enligt senaste utvärdering Samtliga medarbetare inom BUF har tillgång till ett medarbetarsamtal per år. O Vi ska ha konkurrensmässiga löner En differentiering av löner finns inom BUF. Analys av data på riksnivå samt lokalnivå visar en genomsnittlig lön inom flera personalkategorier som ligger under rikets snitt, vilket ytterligare förtydligas i jmf med konkurrerande kommuner. O Vi tycker det är viktigt att våra medarbetare uppfattar att vi har ett tillåtande och uppmuntrande klimat Inom BUF vill vi verka för ett tillåtande och uppmuntrande klimat hos medarbetarna. Utvärdering av medarbetsundersökningen 2014 visar att deltagarna övervägande upplever ett tillåtande och uppmuntrande klimat utifrån områden som synliggör detta mål. Vi har engagerade och kompetenta medarbetare O O Medarbetarna ska uppleva kompetensutveckling i arbetet Medarbetarna ska uppleva engagemang i arbetet Förvaltningen uppfyller delvis målet att medarbetarna upplever kompetensutveckling i arbetet. Enligt medarbetarenkäten 2014 svarar cirka 60 procent av deltagarna att de har möjlighet att få kompetensutveckling som svarar mot arbetets behov helt eller delvis. I medarbetarenkäten 2014 anger 99 procent av deltagarna att de instämmer helt eller delvis i frågan om de känner engagemang i det dagliga arbetet. Vi är lyhörda för samhällets behov O Det är viktigt att veta vad våra intressenter tycker om vår verksamhet Brukarenkät har genomförts inom BUF vårterminen KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

34 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx O Våra vårdnadshavare skall uppleva att de får all information de behöver Inga klagomål på bristande information har inkommit till förvaltningen enligt senaste uppföljningen av klagomåls - och synpunktshanteringen. Vi har en ekonomi i balans O Vi genomför intern utbildning i ekonomistyrning Intern utbildning och uppföljning i ekonomistyrning sker med samtliga chefer inom BUF tillsammans med ekonom. O Vi är träffsäkra i våra prognoser Vi är träffsäkra i våra prognoser. Utfall av budget 2014 ligger inom förvaltningens ram. O Vi har en helhetssyn i vår budgetuppföljning Förvaltningen genomför kontinuerliga månadsuppföljningar med samtliga chefer för att skapa en helhetssyn i budgetuppföljning. Vi använder våra resurser effektivt O Antal elever per pedagog Förvaltningens mål är att antal elever per pedagog skall vara jämställt med rikets snitt. Enligt kommunblad 2014 framkommer att pendlar runt rikets snitt inom flertalet verksamheter. Avvikelser finns inom fritidshem och förskoleklass som visar ett högre värde än genomsnittet. O Kostnader per meritvärdespoäng Förvaltningens mål är att kostnaden per meritvärdespoäng (åk 9) inte skall öka. Mellan läsåren 2013 och 2014 har kostnaden per meritvärdespoäng minskat med 4 procent vilket visar att målet uppfylls. O Vi granskar effekter av resursfördelningen BUF har under 2014 utvärderat resursfördelningen i samband med översyn av tjänstefördelning inom verksamheterna. Varje chef tydliggör de behov som finns inom resp. område. Effekter av resursfördelningen framkommer också vid den uppföljning som genomförs kommunövergripande enligt rådande kvalitetssäkringssystem, vid uppföljning av verksamhetens måluppfyllelse. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

35 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx O Vi har en aktuell årsplan för kvalitets- och arbetsmiljöarbete En aktuell årsplan för kvalitetsarbete finns. Utvärdering av kvalitetsarbetet sker kontinuerlig utifrån de behov som uppkommer i samband med uppföljning. Vård- och omsorgsförvaltningen Vi har engagerade och kompetenta medarbetare O O O Medarbetarna ska ha en personlig utvecklingsplan Medarbetarna ska uppleva kompetensutveckling i arbetet Medarbetarna ska uppleva engagemang i arbetet I den senaste mätningen uppger 79 procent att de har en personlig utvecklingsplan 66 procent av personalen uppger i medarbetarenkäten 88 procent av medarbetarna upplever engagemang i arbetet Vi är lyhörda för samhällets behov O O O O Genomförandeplan ska upprättas i samråd med den enskilde eller dess företrädare Genomförandeplan ska upprättas inom två veckor Genomförandeplan ska följas upp två gånger per år Medborgarna ska uppleva ett gott bemötande Målet är uppnått enligt 2014 års internkontroll Målet är uppnått enligt 2014 års internkontroll Målet är uppnått enligt 2014 års internkontroll Enligt NKI mätningen som genomfördes 2014 Vi använder våra resurser effektivt O O O Vi ska inom äldreomsorgen vara kostnadseffektivare än en genomsnittskommun Vi ska inom handikappomsorgen vara kostnadseffektivare än en genomsnittskommun Vi ska inom individ- och familjeomsorgen vara kostnadseffektivare än en genomsnittskommun Åtvidaberg: kr/ invånare Riket: kr/ invånare Åtvidaberg: kr/ invånare Riket: kr/ invånare Åtvidaberg: kr/ invånare Riket: kr/ invånare Vi är en tillgänglig organisation O O Förslag och synpunkter ska återkopplas inom 7 dagar Vi ska ha rätt och lättillgänglig information på hemsidan Målet är uppnått enligt 2014 års internkontroll Målsättning 80 procent vi uppnådde 78 procent i NKI undersökningen som gjordes 2014 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

36 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Samhällsbyggnadsförvaltningen Vi är nytänkande och kreativa O Vi är aktiva i vårt samarbete med universitet, högskolor, FoU-centra och omvärldsbevakande organ Förvaltningens medarbetare har deltagit i seminarier anordnade av Linköpings universitet. Förvaltningen är också representerad i olika regionala nätverk som har en omvärldsbevakande funktion. Under perioden har förvaltningen tagit emot en praktikant från en KYutbildning. Vi är en tillgänglig organisation O Vi har en uppdaterad webbsida Webbsidan uppdateras löpande, på ett bra sätt och oftast inom rimlig tid. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar gällande uppdateringen av hemsidan. O Vi återkopplar på frågeställningar från medborgare. Förvaltningarna har återkopplat på frågeställningar från medborgare, men allt för sällan inom den utsatta tiden på tre dagar. En förklaring är tidsbrist samt att en vakant tjänst inte kommer att återbesättas förrän Vissa kompetenser finns inte alltid att tillgå vid exempelvis semestrar och sjukdom vilket kan påverka återkopplingen på frågor. Vi har ett utvecklande ledarskap O Medarbetarna skall uppleva att deras chefer agerar som ledare Att agera som ledare innebär att motivera sin personal och att få dem att se sin del i helheten och därigenom kunna bidra till verksamhetens mål. Medarbetarundersökningen visar ett positivt resultat, vilket innebär att medarbetarna generellt sätt var nöjda med ledarskapet på förvaltningarna 2014 (index 75 procent). Under 2015 har hittills ingen ny medarbetarundersökning genomförts varför måluppfyllelsen blir densamma som vid föregående uppföljning. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

37 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Vi är en attraktiv arbetsgivare O Våra medarbetare skall ha en personlig utvecklingsplan Personlig utvecklingsplan saknas för flera medarbetare och måste prioriteras framförallt i samband med medarbetarsamtal (index 53 procent). Under 2015 har hittills ingen ny medarbetarundersökning genomförts varför måluppfyllelsen blir densamma som vid föregående uppföljning. Vi har engagerade och kompetenta medarbetare O O Medarbetarna ska uppleva kompetensutveckling i arbetet Medarbetarna ska uppleva engagemang i arbetet Medarbetarundersökningen visar att vi i stor utsträckning uppnår detta (index 73 procent). Under 2015 har hittills ingen ny medarbetarundersökning genomförts varför måluppfyllelsen blir densamma som vid föregående uppföljning. Medarbetarundersökningen visar att medarbetarna upplevt ett mycket bra engagemang under året (index 93 procent). Under 2015 har hittills ingen ny medarbetarundersökning genomförts varför måluppfyllelsen blir densamma som vid föregående uppföljning. Vi är lyhörda för samhällets behov O Våra medborgare ska vara nöjda med sin kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på SCB:s medborgarundersökning visar att kommunen inte riktigt når upp till målet (saknas 2 procent), dock har betyget ökat fyra punkter jmf 2013 och ligger två punkter över genomsnittet i Sverige. Under 2015 har hittills ingen ny medborgarundersökning redovisats från SCB varför måluppfyllelsen blir densamma som vid föregående uppföljning. Vi har en ekonomi i balans O ska årligen uppvisa en välarbetad drift och investeringsbudget Förvaltningen har följt investeringsbudgeten samt redovisar resultat inom budget. Under 2015 har vi bl.a. gått över till komponentredovisning. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

38 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Vi använder våra resurser effektivt O O Vi ska följa upp verksamheten och dess hushållning med resurser. Vi ska omvärldsbevaka och diskutera nya förutsättningar kontinuerligt Under året har förvaltningarna genomfört löpande uppföljningar för jämförelse mellan budget och utfall gällande ekonomi och verksamhet. Aktiva prioriteringar har skett därefter. Förvaltningen har fokuserat mer på omvärldsbevakning jämfört med förra uppföljningen. Ledningsgruppen har omvärldsbevakning som en stående diskussionspunkt på sina möten även om innehållet inte vid varje möte noteras i minnesanteckningarna. Vi är en tillgänglig organisation O Vi har en uppdaterad webbsida Webbsidan uppdateras löpande, på ett bra sätt och oftast inom rimlig tid. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar gällande uppdateringen av hemsidan. O Vi återkopplar på frågeställningar från näringslivet och andra samhällsaktörer Förvaltningarna har återkopplat på frågeställningar från näringslivet och andra samhällsaktörer, men allt för sällan inom den utsatta tiden på tre dagar. En förklaring är tidsbrist samt att en vakant tjänst inte kommer att återbesättas förrän Vissa kompetenser finns inte alltid att tillgå vid exempelvis semestrar och sjukdom vilket kan påverka återkopplingen på frågor. Vi skapar möjligheter för utveckling O Vi ska ha ett uppmuntrande och tillåtande arbetsklimat Medarbetarundersökningen visar att flertalet anställda upplever att vi har ett tillåtande och uppmuntrande arbetsklimat (överstiger index totalt). Under 2015 har hittills ingen ny medarbetarundersökning genomförts varför måluppfyllelsen blir densamma som vid föregående uppföljning. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

39 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Miljönämnden Vi är nytänkande och kreativa O Vi arbetar med projektinriktad tillsyn med utgångspunkt i miljönyttan och Sveriges miljömål. Tillsyn och kontroll genomförs i projekt med tydlig koppling till miljömålen. Vi är en tillgänglig organisation O Vi återkopplar inkomna ärenden från medborgare. Vi försöker svara inom två veckor, vilket vi oftast gör, men i vissa fall har tiden varit längre. Vi är en attraktiv arbetsgivare O O Våra medarbetare ska ha en personlig utvecklingsplan. Vi ska ha återkommande träffar för samverkan på arbetsplatsen. Samtliga i personalen har en personlig utvecklingsplan. APT sker i snitt varannan vecka. O Vi ska ha konkurrensmässiga löner. Målet är uppfyllt O Alla medarbetare ska erbjudas medarbetarsamtal. Medarbetarsamtalen för året är inbokade och kommer genomföras i september/oktober. Vi har engagerade och kompetenta medarbetare O O Medarbetarna ska uppleva kompetensutveckling i arbetet. Medarbetarna ska uppleva engagemang i arbetet Går inte att följa upp eftersom enkäten för året inte är gjord ännu. Går inte att följa upp eftersom enkäten för året inte är gjord ännu. Vi har en ekonomi i balans O Vi har kontinuerlig uppföljning av budgeten till nämnd. Budgeten redovisas vid varje nämndssammanträde. Vi använder våra resurser effektivt O Verksamheten ska till viss del vara avgiftsfinansierad. Miljökontorets del av nämndens arbete har t. om augusti en kostnadstäckning på 57 procent Vi är en tillgänglig organisation O Vi har en uppdaterad webbsida Även om vi önskar att mer information ska finnas så är den information som finns uppdaterad. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

40 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx O O Vi återkopplar inkomna ansökningar och anmälningar från företag. Vi publicerar samtliga nämndens kallelser och protokoll på hemsidan. Vi försöker svara inom tre veckor, vilket vi oftast gör men i vissa fall har tiden varit längre. Inget publiceras längre på websidan p.g.a. nya direktiv från nämnden. Bygg och räddningsnämnden Vi är nytänkande och kreativa O Nämnden ska ha god dialog med medborgarna och andra intressenter, samt ge bra sevice med hög tillgänglighet Vi är en tillgänglig organisation O Vi återkopplar inkommna ärenden till sökanden/ Uppdaterad hemsida. Vi har engagerade och kompetenta medarbetare O O Våra medarbetare skall ha en personlig utvecklingsplan Medarbetarna ska uppleva engagemang i arbetet Vi är lyhörda för samhällets behov O Lyssna på våra sökande/medborgares förslag till ev förbättringar/förändringar Vi har en ekonomi i balans O Kontinuerlig uppföljning. Vi använder våra resurser effektivt O Verksamheten ska till viss del vara avgiftsfinansierad. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

41 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Resultat, finans och balans Resultaträkning Belopp i Tkr Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Not Utjämningar Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat före jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster Not Resultat Resultaträkningen är ett sammandrag av kommunens samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsperioden. Det är viktigt att skilja på dels resultat före jämförelsestörande poster, som är ett mått på förhållandet mellan kommunens intäkter och kostnader för perioden, dels resultat efter jämförelsestörande poster som därutöver innehåller intäkter och kostnader utanför kommunens ordinarie verksamhet samt poster som är hänförliga till tidigare perioder. Resultat före jämförelsestörande poster Kommunen redovisar positivt resultat före jämförelsestörande poster med Tkr. Intäkter Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning samt kommunala fastighetsavgifter. De uppgår för perioden till Tkr vilket utgör 81,9 procent av de totala intäkterna. Skatteintäkternas storlek beror på skattesatsens nivå och skatteunderlagets storlek. Under år 2015 är kommunens skattesats 21,95 kronor per beskattningsbar hundralapp. I likhet med de flesta kommuner i landet så erhåller bidrag i det kommunalekonomiska utjämningssystemet som kompensation, dels för olikheter avseende skatteunderlaget dels för olikheter avseende demografi, så som åldersstruktur och etnicitet. Jämfört med föregående år samma period har skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgifter ökat med Tkr, vilket motsvarar en ökning med 2,1 procent Tkr avser ökning av skatteintäkter beroende på skatteunderlagets KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

42 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx tillväxt. De generella statsbidragen och utjämning har dock minskat med Tkr jämfört med föregående år. Kommunens övriga intäkter kommer främst från riktade statsbidrag, försäljning av verksamhet, taxor och avgifter inom verksamheterna samt hyror. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgår till Tkr vilket innebär att nettokostnaderna ökat med 2,9 procent jämfört med samma period föregående år. För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare är intäkterna. Under åren 2010 till 2014 har nettokostnaderna ökat med 15,6 procent medan intäkterna bara har ökat med 10,5 procent. Vi har alltså haft en kostnadsutveckling som varit högre än ökningen av skatteintäkter och utjämning. Denna utveckling fortsätter även i år. Finansnettot Finansiella intäkter för perioden uppgår till 58 Tkr och finansiella kostnader uppgår till Tkr. Finansnettot uppgår således till Tkr. De finansiella kostnaderna har minskat som följd av bättre villkor vid omsättning av lån. Finansnettot uppgick år 2014 till -423 kr/invånare vilket kan jämföras med genomsnittet i riket som uppgick till 459 kr/invånare. belastas hårt av den höga skuldsättningen. Periodens resultat Periodens resultat, efter jämförelsestörande poster, uppgår till Tkr. Periodens jämförelsestörande kostnader avser motpartens kostnader i Långbrottsprocessen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

43 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Finansieringsanalys Belopp i Tkr Löpande verksamhet Periodens resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för intäktsförda bidrag och anslutningsavgifter Justering för gjorda/ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Not Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) / minskning (+) exploatering Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Anslutningsavgifter Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån Amortering av lån Lösen av lån Ökning (-) / minskning (+) av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Finansieringsanalysen visar hur periodens verksamhet har påverkat kommunens likvida medel. De likvida medlen har under perioden ökat, från Tkr till Tkr. Löpande verksamhet När kommunens resultat har justerats för av- och nedskrivningar, investeringsbidrag, gjorda/ianspråktagna avsättningar samt övriga ej likvidpåverkande poster ger det ett positivt kassaflöde på Tkr. Dessa poster finns med i årets resultat men medför inte ett ut- eller inflöde av likvida medel. Rörelsekapitalet (kortfristiga skulder m.m.) har minskat med Tkr. Den löpande verksamheten tillför totalt Tkr. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

44 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Investeringsverksamhet Periodens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgår till Tkr. Under perioden har kommunen fått investeringsbidrag för inomhus golfbanor, 300 Tkr. Avgifter för anslutning till bredbandsnätet uppgår för perioden till 68 Tkr. Försäljning av materiella anläggningstillgångar avser Räddningstjänstens inventarier och fordon till Räddningstjänsten i Östra Götaland. Investeringar påverkar kassaflödet negativt medan bidrag och försäljningar har en positiv inverkan. Investeringsverksamhetens totala kassaflöde har under året varit negativ, Tkr. Finansieringsverksamhet Under perioden har nyupplåning om Tkr genomförts på grund av att året är investeringstungt. De långfristiga lånen har under perioden minskat med Tkr som följd av amorteringar och inlösen av lån Tkr har omförts till kortfristiga skulder beroende på att en större del av lånen förfaller till betalning det närmsta året. Sammantaget ger detta ett positivt kassaflöde om Mkr från finansieringsverksamheten. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

45 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Balansräkning Belopp i Tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not Maskiner och inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Not Långfristiga fordringar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringstomter Not Fordringar Not Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Periodens resultat Övrigt eget kapitalt Summa eget kapital Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Not Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser (Tkr): Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättning. Borgensåtaganden Not Infriade borgensåtaganden 0 0 Balansräkningen är en sammanställning av kommunens tillgångar, skulder och eget kapital vid bokslutet. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital fördelat på anläggnings- och omsättningstillgångar. Skulder och eget kapital visar hur kapitalet har anskaffats fördelat på långa och kortfristiga skulder samt eget kapital. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

46 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Anläggningstillgångar Fastigheter och inventarier är i kommunen upptagna till ett värde om Tkr och har sedan bokslutet 2014 ökat med Tkr. Periodens nyanskaffningar, Tkr, har ökat tillgångarnas värde medan årets avskrivningar har minskat värdet med Tkr. Under året har anläggningstillgångarna även minskat som följd av försäljningen av Räddningstjänstens inventarier och fordon till Räddningstjänsten i Östra Götaland. Kommunens finansiella anläggningstillgångar uppgår till Tkr och är oförändrade sedan bokslutet. Till största delen avser kommunens finansiella anläggningstillgångar aktier i koncernbolagen. Även de långfristiga fordringarna är oförändrade sedan bokslutet. Omsättningstillgångar Det bokförda värdet för exploateringstomterna har under perioden minskat betydligt på grund av omklassificering till mark. Under perioden har även en tomt sålts. De kortfristiga fordringarna har under perioden minskat och uppgår nu till Tkr. De största posterna bland de kortfristiga fordringarna är förutbetalda intäkter och upplupna kostnader samt kommunal fastighetsavgift. Likvida medel har ökat något sedan årsbokslutet och uppgår nu till Tkr. Eget kapital och soliditet Det egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det utgörs av periodens resultat sammantaget med tidigare års ackumulerade resultat. Det visar också den del av tillgångarna som inte är lånefinansierade. Kommunens eget kapital har ökat med Tkr och uppgår nu till Tkr. Kommunens soliditet har därmed förbättrats med 3,6 procentenheter från 27,5 procent vid bokslutet år 2014 till 31,1 procent nu Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och visar hur mycket av tillgångarna som är självfinansierade. En hög soliditet innebär att en större andel av tillgångarna finansierats med eget kapital. Avsättningar Kommunen har Tkr i avsättningar för pensionsförpliktelser. Detta är skulder men de är osäkra vad gäller förfallotidpunkt och/eller belopp. Pensionsförpliktelser redovisas enligt blandmodellen vilken innebär att en del redovisas som avsättning och en del som ansvarsförbindelse, utanför balansräkningen. Avsättningen har under perioden ökat med Tkr. Pensioner som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till Tkr. De har under perioden minskat med Tkr i huvudsak som följd av utbetalningar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

47 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Redovisning enligt blandmodellen får som följd att 95,4 procent av pensionsförpliktelserna redovisas utanför balansräkningen. Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen uppgår nu till -35,8 procent vilket innebär en förbättring med 7,4 procentenheter under perioden. Skulder De långfristiga skulderna uppgår till Tkr och har under perioden ökat med Tkr. Under perioden har nyupplåning om Tkr genomförts på grund av att året är investeringstungt. De långfristiga lånen har under perioden minskat med Tkr som följd av amorteringar och inlösen av lån. Som följd av erhållna investeringsbidrag samt anslutningsavgifter avseende bredband har de långfristiga skulderna ökat med 368 Tkr. Investeringsbidragen och avgifterna kommer att intäktsföras i samma takt som bredbandet avskrivs. På så vis matchas intäkterna till de kostnader som de avsåg att täcka. Under perioden har Tkr intäktsförts. Kommunen har vid delårsbokslutet kortfristiga skulder om Tkr. De kortfristiga skulderna har under perioden minskat med Tkr. De enskilt största posterna är kortfristig del av långfristig upplåning, Tkr, samt semesterlöneskuld och upplupna löner, Tkr. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

48 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Noter och tilläggsupplysningar Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Övriga intäkter Periodiseringar Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Löner, arvoden och ersättningar Pensionskostnader Sociala avgifter Köp av huvudverksamhet Lokal- och markhyror Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial Bränsle, energi och vatten Övriga tjänster Lämnade bidrag Övriga kostnader Periodiseringar Summa Not 3 Skatteintäkter Skatteinbetalningar Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Mellankommunalutjämning Summa Not 4 Utjämning Inkomstutjämningsbidrag/avgift Strukturbidrag Kostnadsutjämningsbidrag/avgift Regleringsbidrag/avgift Genelella bidrag fr staten LSS utjämningsbidrag/avgift Kommunal fastighetsavgift Summa KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

49 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter 3 1 Summa Not 6 Finansiella kostnader Ränta på lån Ränta på avsatta pensioner Bankkostnader Summa Not 7 Jämförelsestörande poster Energiskatt åren 2010, 2011 och Processkostnader Summa Not 8 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Omklassificering Reavinster/förluster 0 30 Summa Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Omklassificering Försäljningspris Reaförlust/reavinst Årets avskrivningar Summa Avskrivningstider år år 1. Reavinst åren 2014 och 2013 avser av försäljning av mark. Specifikation av posten mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Affärsverksamhetsfastigheter Publika fastigheter Summa KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

50 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Not 10 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljningspris Reaförlust/reavinst Årets avskrivningar Summa Avskrivningstider 5-10 år 5-10 år Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Åtvidabergs Vatten AB Åtvidabergs Renhållning AB Kopparvallen i Åtvidaberg AB Kommunaktiebolaget 3 3 Östsvenska Yrkeshögskolan AB Kommuninvest Summa Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 34 Tkr kronor för. Under år 2012 infördes en ny modell som innebär att Kommuninvest utbetalar upparbetade överskott och sedan kräver att de återbetalas som andelskapital. Detta redovisas, i enlighet med RKR:s yttrande, inte som en finansiell tillgång. s totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick till Tkr. Not 12 Långfristiga fordringar Kommuninvest Trafikverket Summa Not 13 Exploateringstomter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar 0 0 Omklassificering Försäljningspris Vinst 0 0 Värdeförändring -29 Kostnadsförd Summa Not 14 Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kundfordringar KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

51 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Slutavräkning Slutavräkning Kommunal fastighetsavgift Fordringar hos staten Ingående moms Övrigt Summa Osäkra fordringar har avskrivits, vissa har överlämnats till Justitia för långtidsbevakning. 2. Inkluderar osäkra fordringar. Not 15 Pensioner och liknande förpliktelser Ingående bokfört värde Intjänande tidigare år Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Ändrad samordning Övrig post Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa Aktualiseringsgrad 97 % 97 % Utbetalning avseende den avgiftsbestämda ålderspensionen återfinns under kortfristiga skulder. har tecknat en försäkring avseende förmånsbestämd ålderspension. Periodens försäkringspremier uppgick till 916 Tkr. En del av den förmånsbestämda ålderspensionen finns kvar som avsättning, detta beror på att utbetalningar pågår. Kommunen har inga personer med visstidsförordnanden. Specifikation av posten pensioner och liknande förpliktelser Förmånsbestämd ålderspension Efterlevandepension PA-KL pensioner Avsatt till pensioner VP OPF-KL Löneskatt 24,26 % Summa Not 16 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Investeringsbidrag Anslutningsavgifter Summa Låneskuldens förfallodatum Inom 1 år år KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

52 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Efter 5 år Genomsnittsränta 2,60% 2,62 % Återstående antal år (vägt snitt) för intäktsföring av investeringsbidrag Investeringsbidrag 7,6 10 Anslutningsavgifter 8,8 10 Not 17 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda statliga bidrag Kortfristig del av långfristig upplåning Periodiserade räntor Skatter Mervärdesskatt Personalens skatter och avgifter Slutavräkning Slutavräkning Semesterlöneskuld & upplupna löner Avgiftsbestämd ålderspension Löneskatt, avgiftsbestämd ålderspension Övrigt Summa Not 18 Borgensåtaganden Egna hem Koncernbolag Riksbyggen Kooperativ Hyresrättsförening Övriga föreningar med flera Summa har i februari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiskförening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiskförening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av s ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s förpliktelser till Mkr och totala tillgångar till Mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 294 Mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 286 Mkr. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

53 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Budgetuppföljning Driftredovisning Belopp i Tkr Kommunstyrelse Resultat 31 augusti 2/3 av budgeten Budgetavvikelse Kommunledning Barn- och utbildning Vård- och omsorg Samhällsbyggnad Bygg- och miljönämnd Valnämnd Centrala poster Pensionskostnader och sociala avgifter Semesterlöneskuldens förändring Av- och nedskrivningar samt investeringsbidrag Kapitaltjänst Reavinst/reaförlust Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster Summa Driftredovisningen visar hur periodens verksamhet har utfallit i förhållande till två tredjedelar av budget. fullmäktige antog den 26 november 2014 budget för år 2015, med resultat om Tkr. Sedan gjordes en justeringsbudget, med anledning av organisationsförändring samt övergång till komponentavskrivning, som antogs den 25 mars Nytt budgeterat resultat fastställdes till Tkr Periodens resultat är Tkr vilket är bättre än linjärt fördelad budget. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens redovisade nettokostnader uppgår till Tkr. Linjärt fördelad budget för verksamhetens nettokostnader under perioden uppgår till Tkr (helårsbudget ). Verksamhetens nettokostnad underskrider således budget med Tkr. Kommunstyrelse och nämnder underskrider sammantaget budget med Tkr. Kommunledningens överskott beror i huvudsak på att kommunstyrelsens konto för oförutsedda kostnader inte har nyttjats. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

54 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Anledningen till den positiva budgetavvikelsen inom barn och utbildning är att kostnaderna fördelar sig ojämnt under året. Även inom Vård- och omsorg beror en stor del av avvikelsen på att kostnaderna inte är linjära. Men också på höga kostnader inom områdena ekonomiskt bistånd och externa placeringar. Budgetavvikelsen avseende de centrala posterna är positiv och uppgår till Tkr. Den största avvikelsen beror på semesterlöneskuldens förändring. Vid slutet av perioden har de flesta anställda tagit ut mer semester än de hittills har intjänat under året vilket medför en minskning av skulden. Skulden minskar också som följd av att personal inom skolan under sommaren har fått sin intjänade ferielön utbetald. Periodens kostnader för pensioner uppgår till Tkr vilka redovisas dels centralt dels fördelat på respektive förvaltning Tkr av dessa kostnader avser pensioner som kommunens anställda har intjänat under år Pensionsutbetalningar till kommunens tidigare anställda uppgår till Tkr. Skatteintäkter och utjämning Under perioden har skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunala fastighetsavgifter och influtit med Tkr. Helårsbudgeten för skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till Tkr vilket vid linjär fördelning motsvarar Tkr för perioden. Budgetavvikelsen för perioden är därmed negativ och uppgår till Tkr. Finansnetto Finansiella intäkter för perioden uppgår till 58 Tkr och finansiella kostnader uppgår till Tkr. Finansnettot uppgår således till Tkr, vilket är 87 Tkr sämre än linjärt fördelad budget. Resultat före jämförelsestörande poster Kommunen redovisar ett positivt resultat före jämförelsestörande poster om Tkr. Budgeterat helårsresultat uppgår till Tkr vilket innebär att periodens budgeterade resultat vid linjärt fördelad budget uppgår till Tkr. Budgetavvikelsen för perioden är således positiv och uppgår till Tkr. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

55 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Investeringsredovisning Pågående investeringar Belopp i Tkr Barn och utbildning Budget Tidigare investering Årets investering Total investering Långbrott förskola invent Vård och omsorg Inventarier ombyggn. äldreomsorg Inventarier trygghetsbostäder Inventarier LSS verksamhet Samhällsplanering Bysjöstrand Bredbandsutbyggnad, landsbygd (kom.vsh.) Bredbandsutbyggnad, tätort (kom.vsh.) Landsbyggdsutveckling Gata och park Omläggning äldre gator (Va) Alléer Budgetavvikelse Skyltning Centrumkänsla/spontanidrottsplats i Grebo Stadspark centralaind.omr Reinvestering gata/park komponenter Kommunala fastigheter Återstående Från 3 till Långbrott förskola Flytt av bibliotek Brandstationen, larm Skatepark Alléskolan Skolgård Björsäter Långbrottsgården Slevringe gruppboende Fasadnyckelskåp Reinvestering fastigheter komponenter Kommersiella fastigheter Facetten, transformatorer, ställverk (kom.vsh.) Facetten, företagsetablering/ lokalanpassning (kom.vsh.) Fd. Åssa, företagsetablering/ lokalanpassning (kom.vsh.) Reinvestering fastigheter komponenter (kom.vsh) Summa exkl. kommersiell vsh Summa, totalt KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

56 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Totala investeringar och försäljningar Belopp i Tkr 2015 Totalt Årets investeringar och försäljningar Investeringar i kommersiella verksamheter Summa Investeringsredovisningen visar hur periodens investeringar har utfallit i förhållande till budgeten. fullmäktige antog den 26 november 2014 budget för år Sedan gjordes en justeringsbudget, med anledning av organisationsförändring samt övergång till komponentavskrivning, som antogs den 25 mars Total investeringsbudget för år 2015 är Tkr inklusive kvarstående budget avseende pågående projekt från föregående år. Utfallet för perioden uppgår till Tkr inklusive investeringar i kommersiella fastigheter och Tkr exklusive de senare. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

57 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Prognos Driftsprognos Belopp i Tkr Kommunstyrelse Prognos 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse Kommunledning Barn- och utbildning Vård- och omsorg Samhällsbyggnad Bygg- och miljönämnd Valnämnd Centrala poster Pensionskostnader och sociala avgifter Semesterlöneskuldens förändring Av- och nedskrivningar samt investeringsbidrag Kapitaltjänst Reavinst/reaförlust Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Utjämningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster Resultat Driftredovisningsprognosen visar det förväntade resultatet för helåret fullmäktige antog den 26 november 2014 budget för år 2015, med resultat om Tkr. Sedan gjordes en justeringsbudget, med anledning av organisationsförändring samt övergång till komponentavskrivning, som antogs den 25 mars Nytt budgeterat resultat fastställdes till Tkr Det prognostiserat resultat är Tkr och underskrider budget med Tkr. Prognosens jämförelsestörande kostnader avser Långbrottsprocessen samt återbetalning från AFA försäkring. Verksamhetens nettokostnader Prognos för verksamhetens nettokostnader uppgår till Tkr. Budget uppgår till Tkr. Budgetavvikelsen är positiv och uppgår till Tkr. Kommunledning Kommunledningsförvaltningens ekonomiska utfall efter andra tertialet indikerar följande budgetavvikelse för helåret Prognosen inom förvaltningen fördelar sig enligt följande: KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

58 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Prognos Budget Avvikelse Stads- & landsbygdsutveckling och Turism- & kultur Kommunledning Summa Verksamheterna för Stads- & landsbygdsutveckling och Turism- & kultur prognostiseras att kosta 500 Tkr mindre än budget för helåret Det är främst i verksamheterna turism och bibliotek som visar överskott. Detta består dels av lägre kostnader jämfört med budget för personal, men även marknadsföringskostnaderna och inköp av främmande tjänster är lägre än budgeterat. Kommunledningsförvaltningens övriga verksamheter prognostiseras att kosta Tkr lägre än budget. Det är posten för KS-oförutsett som inte beräknas att nyttjas. Barn och utbildning Barn- och utbildningsförvaltningens ekonomiska utfall efter andra tertialet indikerar att budgeten som helhet ska hålla för helåret Prognosen inom förvaltningen fördelar sig enligt följande: Prognos Budget Avvikelse Förskola Grundskola Grundsärskola Gymnasie- och komvuxutbildning Lokaler och gemensam administration Effektivisering Summa På grund av minskade skatteintäkter har förvaltningen fått i uppdrag att göra effektiviseringar. Inom förskolan, både den kommunal och enskilda, prognostiseras ett resultat som är i nivå med tilldelad budget trots att antalet barn som behöver barnomsorg har ökat med ca 15 barn, framförallt i Grebo och Björsäter. För att detta ska uppnås har den kommunala verksamheten effektiviserats maximalt. Den kommunala förskoleverksamheten centralt i Åtvidaberg har minskat i volym och anpassats efter de behov som finns genom att avveckla verksamheten vid Gösta Parks förskola och Gläntans förskola från 1 juli Barnen har istället placerats på de större förskolorna, Långbrotts förskola och Sandtags förskola, vilket är både kostnadseffektivt samt vidhåller en god kvalitet inom förskolan. Den enskilda förskolan Tummeliten har i sin tur ökat sin verksamhet i centrala Åtvidaberg och budgetmedel har omfördelats mellan den kommunala förskolan och den enskilda förskolan. Inom grundskolan beräknas ett underskott på -950 Tkr i förhållande till budget. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

59 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Detta beror på ökade kostnader för elever med särskilda behov både i grundskolan och grundsärskolan. Inom gymnasie- och komvuxutbildning beräknas ett överskott på 250 Tkr i förhållande till budget. Beroende på gymnasievalets utfall finns det fortfarande en viss osäkerhet gällande interkommunala intäkter och kostnader samt kostnader till friskolor inför ht Inom gemensam verksamhet och administration beräknas ett överskott 700 Tkr i förhållande till budget vilket beror på vakanta tjänster under året. Det finns en ökad trend att elever väljer att studera på annan ort än i Åtvidabergs gymnasieskola som beaktas och kan komma att ändra prognosen. Barn- och utbildningsförvaltningen effektiviserar löpande samtliga verksamheter i form av helhetstänkande inom förvaltningen. Detta innbär ökad samverkan mellan skolor och verksamheter, vilket medför lägre personalkostnader och färre korttidsvikarier samt återhållsam och genomtänkta inköp av varor och tjänster. Vård och omsorg Vård- och omsorgsförvaltningens ekonomiska utfall efter andra tertialet indikerar ett underskott mot budget med Tkr för helåret Prognosen inom förvaltningen fördelar sig enligt följande: Prognos Budget Avvikelse Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg AME och Integration Gemensam administration Effektiviseringar/Besparingar Summa Förvaltningens mest omfattande verksamhet, äldreomsorgen, prognostiserar ett underskott på Tkr. Vård- och omsorgsboenden beräknas gå lite bättre än budget medan hemtjänsten, där hemsjukvården inkluderas, visar på ett underskott mot budget. Handikappomsorgen visar ett prognostiserat underskott på Tkr. Underskottet beror på att kostnaderna för LSS-verksamheterna (gruppboenden, korttidsverksamhet och daglig verksamhet) beräknas bli högre än budgeterat och att externa placeringar enligt LSS ökar jämfört med budget. Dessa underskott pareras till viss del genom att kostnaderna för personlig assistans beräknas gå bättre än budget. Individ- och familjeomsorgen visar ett prognostiserat underskott på Tkr och här är det ökade kostnader för institutionsplaceringar för barn och ungdomar samt beräknade ökade kostnader för ekonomiskt bistånd som är orsakerna. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

60 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx AME och integration består av en mindre del som påverkar den kommunala budgeten och den beräknas ge ett litet överskott på 100 Tkr. Den huvudsakliga delen av dessa verksamheter finansieras med statsbidrag. Den gemensamma administrationen beräknas att hålla mot budget. En handlingsplan för effektiviseringar/besparingar är framtagen av förvaltningen och olika åtgärder vidtas löpande för att begränsa årets underskott. Samhällsbyggnad Samhällsbyggnadsförvaltningens ekonomiska utfall efter andra tertialet indikerar en positiv budgetavvikelse för helåret 2015 med tkr. Prognosen inom förvaltningen fördelar sig enligt följande: Prognos Budget Avvikelse Gata och Park Samhällsplanering & Kommunikationer Kommunala fastigheter Inhyrda lokaler Kommersiella fastigheter Städ Gemensamt Summa Verksamheten för Gata och park prognostiserar ett resultat som är 500 tkr bättre än budgeterat. Skillnaden består främst i lägre kostnader för väghållningen och driftkostnaderna för Resecentrum och gångbroarna. Verksamheten för kommunala fastigheter prognostiserar ett resultat som är 400 tkr bättre än budget. Orsaken är främst lägre omkostnader samt kapitaltjänstkostnader. Städverksamheten prognostiserar tack vare lägre kostnader för förbrukningsmaterial ett resultat som är 100 tkr bättre än budget. Övriga verksamheter prognostiserar att de håller sin budgetram. Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljönämndens ekonomiska utfall efter första tertialet indikerar ett överskott på 200 Tkr för helåret Prognosen inom förvaltningen fördelar sig enligt följande: Prognos Budget Avvikelse Politisk verksamhet Miljö- och hälsoskydd Byggverksamhet Bostadsanpassningsbidrag Summa KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

61 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Nämnden prognostiserar ett resultat som är 200 Tkr bättre budget. Överskottet härrör från den politiska verksamheten som vid tillfället för budgetens fastställande bestod av två nämnder, men som därefter har omorganiserats till en gemensam nämnd. Besparingen består i minskade arvode till de förtroendevalda. Valnämnd Valnämndens ekonomiska utfall efter andra tertialet indikerar att budgeten som helhet håller för helåret Prognos Budget Avvikelse Valnämnd Summa Centrala poster De centrala posterna prognostiseras i nivå med budget. Skatteintäkter och utjämning Prognosen indikerar intäkter om Tkr från skatter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. Prognosen understiger budget med Tkr. Den negativa avvikelsen beror på en sämre konjunktur under året än vad som förväntades vid budget tillfället. Finansnetto Finansnettot prognostiseras för helåret bli något sämre än budget. Ränteintäkterna förväntas bli något lägre än budget på grund av låg inlåningsränta. Resultat före jämförelsestörande poster Prognostiserat resultat före jämförelsestörande poster uppgår till Tkr. Budgeterat resultat för helåret uppgår till Tkr. Prognostiserat resultat underskrider således budget med Tkr. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

62 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Investeringsprognos Pågående investeringar Belopp i Tkr Barn och utbildning Budget Tidigare investering Årets prognos Total investering Långbrott förskola invent Vård och omsorg Inventarier ombyggn. äldreomsorg Inventarier trygghetsbostäder Inventarier LSS verksamhet Samhällsplanering Bysjöstrand Bredbandsutbyggnad, landsbygd (kom.vsh.) Bredbandsutbyggnad, tätort (kom.vsh.) Landsbyggdsutveckling Gata och park Omläggning äldre gator (Va) Alléer Budgetavvikelse Skyltning Centrumkänsla/spontanidrottsplats i Grebo Stadspark centralaind.omr Reinvestering gata/park komponenter Kommunala fastigheter Återstående Från 3 till Långbrott förskola Flytt av bibliotek Brandstationen, larm Skatepark Alléskolan Skolgård Björsäter Långbrottsgården Slevringe gruppboende Fasadnyckelskåp Reinvestering fastigheter komponenter Kommersiella fastigheter Facetten, transformatorer, ställverk (kom.vsh.) Facetten, företagsetablering/ lokalanpassning (kom.vsh.) Fd. Åssa, företagsetablering/ lokalanpassning (kom.vsh.) Reinvestering fastigheter komponenter (kom.vsh) Summa exkl. kommersiell vsh Summa, totalt KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

63 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Prognos för totala investeringar och försäljningar Prognos Belopp i Tkr 2015 Totalt Årets investeringar och försäljningar Investeringar i kommersiella verksamheter Summa Investeringsredovisningen visar hur periodens investeringar har utfallit i förhållande till budgeten. fullmäktige antog den 26 november 2014 budget för år Sedan gjordes en justeringsbudget, med anledning av organisationsförändring samt övergång till komponentavskrivning, som antogs den 25 mars Total investeringsbudget för år 2015 är Tkr inklusive kvarstående budget avseende pågående projekt från föregående år. Prognosen för året uppgår till Tkr inklusive investeringar i kommersiella fastigheter och Tkr exklusive de senare. Prognosen för projekten ligger i nivå med budget. Några projekt planeras att senareläggas och visar därför en positiv avvikelse. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

64 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Kommunkoncernens verksamheter Åtvidabergs Vatten AB Kommunens ansvar för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen är centralt reglerad i LAV 07 (lagen om allmänna vattentjänster) och i särskilda regler för kallad ABVA. Det kommunala va-ansvaret sköts i vår kommun av Åtvidabergs Vatten AB inom av kommunfullmäktige fastställda sex va-verksamhetsområden. Åtvidabergs Vatten AB är ett helägt kommunalt bolag med verksamhetsstart från 1 januari, Verksamhet Verksamheten omfattar: Beredning och distribution av dricksvatten. Uppsamling och rening av avloppsvatten Hantering av avloppsslam Avledning av dagvatten Totalt är 80 procent av innevånarna i anslutna till det allmänna va-nätet. Va-tjänsterna finansieras enbart med de avgifter som brukare och abonnenter betalar. Va-taxan är fastställd av kommunfullmäktige. Investeringar Investeringar uppgår under perioden till cirka Tkr. Investeringarna under perioden avser omläggning äldre ledningar 100 Tkr, avloppsverk i Håckla 146 Tkr, verksamhetsområde i Kvickstorp Tkr, exploatering Bysjöstrand Tkr samt huvudvattenledning i Grebo 669 Tkr samt tryckavloppsledning i Björsäter 92 Tkr. Viktiga händelser Projekt Åtvidabergs nya avloppsverk pågår. Anbudsutvärderingen gjordes i början av året och en samverkansentreprenad undertecknades. Lokaliseringen är nu koncentrerat till befintligt avloppsverk vid Håckla och detaljläget bestäms av de geotekniska och topografiska förutsättningarna inom området. Samverkansentreprenad är uppdelad i två faser, en utredning/projekteringsfas där slutligt genomförande pris tas fram och avropas. Fas 1 pågår fram till december Fas 2, entreprenadarbeten, skall slutföras senast juli Upprättande av en va-plan för har gjorts, syftet är att skapa en långsiktig va-planering för hela kommunen. Va-planen utgör en viktig grund i pågående arbete med kommunens nya översiktsplan, som kommer att antas under hösten. Nya va-system har byggts under året till Kvickstorp samt exploateringsområdet Bysjöstrand. Anslutningar inom Kvickstorp beräknas färdigställas under hösten. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

65 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Prognos För hela året förväntas omsättningen uppgå till cirka 25,8 Mkr. Årets resultat förväntas bli 0 Mkr. Belopp i Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter 0 22 Finansiella kostnader Resultat KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

66 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Åtvidabergs Renhållning AB Det kommunala renhållningsansvaret är till största delen reglerat utifrån central lagstiftning (Miljöbalken kap.15) samt kommunens Avfallsplan och Renhållningsordning. Det kommunala renhållningsansvaret sköts i vår kommun av Åtvidabergs Renhållning AB.Åtvidabergs Renhållning AB är ett helägt kommunalt bolag med verksamhetsstart från 1 januari, Verksamhet Verksamheten omfattar: Insamling och transport av hushållsavfall. Slamsugning av enskilda avloppsbrunnar och hämtning av latrin. Mottagning av hushållens farliga avfall, grovavfall mm vid Korshults återvinningscentral. Information om avfallshanteringen i kommunen. Avfallsplanering Avfallsverksamheten finansieras enbart med de avgifter som brukar, abonnenter betalar samt intäkter från försäljning av div. återvinningsmaterial såsom metallskrot, kartong, papper mm. Investeringar Återställning och sluttäckning av avfallsupplag pågår. Byggnation av ny återvinningscentral beräknas slutföras oktober Investeringar uppgår per augusti till Tkr. Viktiga händelser Framtida sophantering utreds under 2015/2016 gällande matavfall samt fastighetsnära insamling av ett antal fraktioner. Projektet med ombyggnad av återvinningscentralen för anpassning till nutidens krav på en funktionell hantering med möjlighet till sortering i ett antal fraktioner. Prognos För hela året förväntas omsättningen uppgå till 13.8 Mkr. Årets resultat förväntas bli 0 Mkr. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

67 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Belopp i Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader 0 0 Resultat KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

68 DELÅRSRAPPORT Si Datum Diarienummer ATVKS xxxx-xxxxx xxx Kopparvallen i Åtvidaberg AB Kopparvallen i Åtvidaberg AB bildades år 2008 och ägs till 45 procent av. I bolaget finns ingen anställd personal. Administration och övriga nödvändiga tjänster köps av extern part. Utöver detta arbetar styrelsen ideellt med frågor som berör styrning, ledning och uppföljning av de gjorda investeringarna samt utredningsarbete om framtida investeringar. Kopparvallen i Åtvidaberg AB har i dag två hyresgäster, Åtvidabergs Fotbollsförening och. Åtvidabergs Fotbollsförening är den enskilt största. Kopparvallen i Åtvidaberg AB har den 31 augusti delägare. Framtid Bolaget planerar för ett byte av konstgräs till säsongen Belopp i Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter 0 Finansiella kostnader Resultat KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

69

70

71 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Barn och utbildningsförvaltningen Datum Diarienummer Objektsid KS00361/093 Hans Grimsell, Områdeschef Svar på Motion Kostnadsfri frukt till förskolor Ärendebeskrivning Richard Svensson (SD) har inkommit med en motion avseende kostnadsfri frukt till alla barn i förskola. Motionären för att då alla inte har samma ekonomiska förutsättningar medför det en problematisk tillvaro för vissa föräldrar som ständigt måste se till att ha frukt tillgängligt hemma. För att alla barn i förskolan ska få samma förutsättningar föreslås att ska införa kostnadsfri frukt i samtliga förskolor under fruktstunden. Beslutsunderlag Hur fungerar det i dagsläget? Förskolan har alltid lite frukt till de barn som ev inte har med sig egen frukt. Den frukten köper förskolan av Sodexho. Det kan enligt förskolecheferna vara ett problem ibland att den del barn har med sig exklusiv frukt som tex jordgubbar Utgångspunkter Vi har ca 450 barn i den kommunala förskolan. Barnen ska ha en frukt om dagen 11 mån/20 dagar= 220 dagar/år Totalt rör det sig alltså om ca frukter per år. En leverantör kan leverera frukt till Grebo resp en plats i Centralorten och priserna ligger då på följande ungefärliga nivåer. Genomsnittspris per st Äpple, päron, banan, clementin = 1,48 kr Motsvarande EKO per st Äpple, päron, banan = 3.04 kr Sammanfattning: Kostnaden för att erbjuda gratis mellanmålsfrukt i förskolan skulle bli kr per år. Väljer man EKO blir kostnaden kr. Frukten kommer levererad i kundpackade returbackar men det innebär att en organisation för distribution lokalt behöver skapas och detta medför en kostnad utöver den kostnaden som angivits ovan. Det finns också en risk att det blir en arbetsuppgift för förskolans personal som gör att de får mindre tid med barnen. Kostnaden för frukt och distribution av frukten ryms inte inom förskolans nuvarande budget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen/ Kommunfullmäktige Hans Grimsell Områdeschef BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

72

73

74 Kommunledningsförvaltningen Anita Sjösvärd, TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum Diarienummer ATVKS Motioner under beredning Ärendebeskrivning Enligt arbetsordning för kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen årligen vid två tillfällen redovisa de motioner, vilkas beredning inte slutförts. Nedan redovisas de motioner vilkas beredning inte slutförts och vilket kommunalt organ som bereder respektive motion. Motion Biblioteken och Kulturområdet Motionen har i september 2014 överlämnats till samhällsbyggnadsutskottet för beredning. Motion Åtvidaberg en giftfri kommun Motionen har i september 2014 överlämnats till samhällsbyggnadsutskottet för beredning. Motion Terapihundar Motionen har i september 2014 överlämnats till vård- och omsorgsutskottet för beredning. Motion Skolbuss från Öster Motionen har i september 2014 överlämnats till samhällsbyggnadsutskottet för beredning. Motion Planfri järnvägskorsning från Öster Motionen har i september 2014 överlämnats till samhällsbyggnadsutskottet för beredning. Motion Säkra övergångsställen Motionen har i februari 2015 överlämnats till kultur, turism, fastighetsoch samhällsbyggnadsutskottet för beredning. Motion Återskapande av Kommunalt Handikappråd och Kommunalt Pensionärsråd Motionen har i februari 2015 överlämnats till vård- och omsorgsutskottet för beredning. Motion Måltider i förskola, skola och äldreboende Motionen har i april 2015 överlämnats till kommunledningsförvaltningen KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

75 Datum Diarienummer Sida 2(2) ATVKS att i samråd med barn- och utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen handlägga ärendet. Motion Kostnadsfri frukt till förskolor Motionen har i maj 2015 överlämnats till barn- och utbildningsutskottet för beredning. Beslutet ska skickas till Akt Anita Sjösvärd Kommunsekreterare KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

76

77

78 Kommunledningsförvaltningen Anita Sjösvärd, TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer ATVKS Medborgarförslag under beredning Ärendebeskrivning Enligt arbetsordning för kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen årligen vid två tillfällen redovisa de medborgarförslag, vilkas beredning inte slutförts. Nedan redovisas de medborgarförslag vilkas beredning inte slutförts och vilket kommunalt organ som bereder respektive medborgarförslag. Medborgarförslag Mat producerad på ett etiskt och hälsosamt sätt Uppdrag från planerings- och ekonomiutskottet till kommunledningsförvaltningen att handlägga ärendet. Medborgarförslag Bättre och mer klimatsmart skolmat Uppdrag från planerings- och ekonomiutskottet i april 2015 till barn- och utbildningsutskottet att bereda ärendet. Medborgarförslag förbud mot användning av trådlöst internet och trådlöst uppkopplade datorer i skolor och förskolor i Åtvidabergs kommun Uppdrag från planerings- och ekonomiutskottet i april 2015 till kommunledningsförvaltningen att handlägga ärendet. Medborgarförslag Borttagande av alla övergångsställen utan undantag i Åtvidabergs tätort Uppdrag från planerings- och ekonomiutskottet i juni 2015 till kultur, turism, fastighet och samhällsbyggnadsutskottet att bereda ärendet. Medborgarförslag Namn på gatan vid nya biblioteket Uppdrag från planerings- och ekonomiutskottet i juni 2015 till kultur, turism, fastighet och samhällsbyggnadsutskottet att bereda ärendet. Medborgarförslag Upphandla extern revision Uppdrag från planerings- och ekonomiutskottet i juni 2015 till kommunledningsförvaltningen att bereda ärendet. Beslutet skickas till Akt Anita Sjösvärd Kommunsekreterare KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

79

80 Kommunledningsförvaltningen Anita Sjösvärd, Kommunsekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer ATVKS Kommunfullmäktige Revisionsreglemente - revidering Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta reglemente för kommunens revisorer i enlighet med reviderat förslag att gälla fr.o.m Ärendebeskrivning Nu gällande reglemente för kommunens revisorer var senast år 2011 föremål för en revidering och ställningstagande av kommunfullmäktige. Det finns nu behov av vissa justeringar och uppdateringar mot bakgrund av framför allt att förändringar har skett i God revisionssed. Kommunens revisorer har vid sammanträde behandlat frågan och föreslår kommunfullmäktige att anta föreliggande förslag till nytt revisionsreglemente Anita Sjösvärd Kommunsekreterare KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

81

82

83

84

85

86

87

88

89 Kommunledningsförvaltningen Anita Sjösvärd, Kommunsekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer ATVKS Kommunfullmäktige Fråga din politiker - utvärdering Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar avveckla funktionen Fråga din politiker. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har vid sammanträde i maj 2013 beslutat att införa en Fråga din politiker funktion på prov under ett år. Fullmäktige har även beslutat att en utvärdering av tjänsten ska presenteras i december månad Fråga din politiker har funnits på kommunens webbplats sedan hösten Fråga din politiker har till syfte att på ett lättillgängligt sätt öka möjligheten att ställa frågor direkt till de politiska partierna som är representerade i fullmäktige. Varje parti har utsett en eller flera politiker att svara på inkomna frågor. Utvärderingen vid årsskiftet 2014/2015 visade att funktionen Fråga din politiker inte nyttjats i någon större utsträckning av medborgarna. Ett fåtal frågor (12 st) hade ställts under det år funktionen funnits i bruk. Kommunstyrelsen bedömde det som skäligt att avvakta ytterligare en tid innan fullmäktige tar ställning till om Fråga din politiker ska permanentas eller inte då tjänsten inte varit i drift så länge. Kommunstyrelsens bedömning var att om frågefrekvensen fortsätter vara låg fram till halvårsskiftet 2015 bör kommunstyrelsen överväga att föreslå kommunfullmäktige att avveckla Fråga din politiker och i stället fokusera på mer dialogbetonad kommunikation med medborgarna. Under första halvåret 2015 ställdes 2 frågor. Fråga din politiker har således inte nyttjats i någon större utsträckning av medborgarna sedan införandet. Totalt 14 frågor har inkommit sedan sidan lanserades. Kommunfullmäktige har utifrån fullmäktiges beslut om ny politisk organisation utsett en demokratiberedning med uppdrag att bland annat se över medborgardialogen. Anita Sjösvärd Kommunsekreterare KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

90

91 Vård- och omsorgsförvaltningen Anna Andersson, Nämndsekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer ATVKS Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsutskottet Policy för uppföljning av verksamhet, revidering Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderad nutritionspolicy att gälla från och med Ärendebeskrivning Policy för uppföljning och granskning av upphandlad och egen verksamhet inom vård- och omsorgsförvaltningen fastställdes av kommunfullmäktige , 86. I policyn anges hur uppföljning och granskning av verksamheten inom vård- och omsorgsförvaltningen ska ske. Aktuell policy är omfattande och förvaltningen har saknat resurser att genomföra den uppföljning och granskning som är beslutad. Kommunens revisorer har vid flera tillfällen kritiserat vård- och omsorgsförvaltningen för att policyns efterlevnad är låg. Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram förslag på ny policy. I stora drag har policyn har anpassats efter förvaltningens nuvarande organisation, ambitionsnivån har sänkts till en nivå som är genomförbar samt förändrats såtillvida att policyn inte gör skillnad mellan upphandlad och egen verksamhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Policy för uppföljning och granskning av upphandlad och egen verksamhet inom vård- och omsorgsförvaltningen Policy för uppföljning, förslag Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Linda Ljungqvist Förvaltningschef Anna Andersson Nämndsekreterare KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

92

93 ARBETSMATERIAL- version 3 Senast reviderad: Policy för uppföljning Dnr: 2010-KS0236 Antagen av Kommunstyrelsen ks 86 Bakgrund Enligt kommunallagen ska nämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

94 sid 2 av 5 Enligt Socialstyrelsen är ett ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Med stöd av ledningssystemet ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamhetens kvalitet. Den som bedriver socialtjänst ska säkra kvaliteten i verksamheten kring hur behovet hos var och en som är föremål för verksamhetens insatser ska tillgodoses. För en socialnämnd innebär detta att det systematiska kvalitetsarbetet behöver bedrivas på såväl generell nivå som grupp- och individnivå. Det är således nödvändigt att skapa ett ledningssystem med processer och rutiner i syfte att säkerställa en förutsägbarhet, struktur, kontinuitet, utveckling och inte minst ett professionellt genomförande av de tjänster som ges. Rutinerna behöver vara kända av personalen, och det ska finnas en arbetsfördelning av uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Riskanalys och egenkontroll är obligatoriska inslag i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten ska också säkerställa att klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållanden, eller påtaglig risk för missförhållanden, tas om hand och följs upp. Verksamheten har vidare ansvar för uppföljning och förbättring av processer och rutiner med utgångspunkt i resultatet från riskanalyser, egenkontroller och/eller avvikelsehantering. Ansvar för uppföljning Kommunstyrelsen utgör socialnämnd i och är ytterst ansvarig för att tillse att granskning och uppföljning av verksamheterna sker. Ansvaret för att uppföljning av verksamheten utförs i enlighet med denna policy vilar på vård- och omsorgsförvaltningen Förvaltningschef ansvarar för: Avtal och ekonomiska frågor och är ytterst ansvarig för samordningen av uppföljningen. Utvecklingsledare ansvarar för: Ledningssystem för kvalitet där innehåll och omfattning av uppföljningsarbetet framgår. Utvecklingsledaren ansvarar även för upprättande av kvalitetsplan samt leder det centrala kvalitetsrådet där resultat av uppföljning, granskning, avvikelser samt synpunkter redovisas och förbättringsarbetet diskuteras. Ytterligare ansvarsområde är att med stöd av kvalitetsrevisorer genomföra kvalitetsrevisioner. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för: Att följa upp och utreda eventuella lex Maria anmälningar samt uppföljning av rutiner enligt hälso- och sjukvårdslagens VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

95 sid 3 av 5 bestämmelser och kommunala riktlinjer samt vad som i övrigt följer av medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar. Medicinskt ansvarig sjuksköterska sammanställer och upprättar även patientsäkerhetsberättelse samt deltar i det centrala kvalitetsrådet. Utredningssekreterare ansvarar för: Att följa upp och utreda lex Sarah anmälningar. Utredningssekreterare ansvarar även för förvaltningens förslag och synpunktshantering samt deltar i det centrala kvalitetsrådet. Delar i interkontrollen är också utredningssekreterarens ansvar. Kvalitetsrevisor ansvarar för: Att tillsammans med utvecklingsledaren följa upp hur förvaltningens ledningssystem efterlevs och tillämpas ute i verksamheten genom revisioner samt ge förslag på förbättringsområden. Handläggare myndighetsutövning ansvarar för: Att biståndsbeslut rörande enskilda individer följs. Utföraren i egen alt. privat regi ansvarar för: Utföraren ska säkerställa att klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållanden, eller påtaglig risk för missförhållanden, tas om hand och följs upp. Utföraren har vidare ansvar för uppföljning och förbättring av processer och rutiner med utgångspunkt i resultatet från riskanalyser, egenkontroller och/eller avvikelsehantering. Även att bedriva ett systematiskt uppföljningsarbete genom till exempel brukarundersökningar, anhörigträffar och brukarråd ingår i ansvaret. Enhetschef eller motsvarande ansvarig för verksamheten deltar även i det centrala kvalitetsrådet. Uppföljningsprocessen Uppföljningsprocessen består av olika delar och är uppdelad enligt följande: biståndsbeslut kvalitetsrevision särskilt riktade uppföljningar uppföljning ledningssystem uppföljning av avtal, entreprenad budgetuppföljning, egen regi internrevision, egen regi statistiskt underlag. Biståndsbeslut Kommunstyrelsens vård- och omsorgsutskott har vid varje sammanträde en kontroll av tre biståndsärenden som har handlagts enligt gällande delegationsordning. Kontrollen omfattar bakgrundsfakta, bedömning och beslut i de aktuella ärendena. Beviljade insatser ska följas upp av den tjänsteman som fattade beslutet utifrån följande kriterier: Har den enskilde erhållit de insatser som beslutades om? Beviljades rätt insatser i rätt omfattning i rätt tid? Har insatserna haft avsedd effekt? VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

96 sid 4 av 5 Är den enskilde nöjd med utförandet av insatserna? Kvalitetsrevision Ansvarig: biståndshandläggare, socialsekreterare Interna kvalitetsrevisioner görs på uppdrag av vård-och omsorgsutskottet som fast ställer inriktning och omfattning av revisonen. Syftet med revisionen är att följa upp att kommunens rutiner för att säkra kvalitén fungerar ute i verksamheten samt ge förslag på förbättringsområden. Ansvarig: Utvecklingsledare, kvalitetsrevisorer Särskilt riktade uppföljningar Särskilt riktade uppföljningar kan rikta sig mot en hel grupp av verksamheter eller en särskild aspekt inom en eller flera verksamheter. Orsaken till särskilt riktade uppföljningar kan vara: politiska beslut beslut i vård- och omsorgsförvaltningens ledningsgrupp önskemål om uppföljning av en viss verksamhet behov av uppföljning inför en upphandling behov av uppföljning inför förlängning av avtal resultat i kvalitetsrevision. Uppföljning ledningssystem Genomgång av verksamhetens ledningssystem sker en gång per halvår utifrån följande kriterier: Det finns processer och rutiner för att säkra kvaliteten i verksamheten. Riskanalyser görs för att säkra kvaliteten i verksamheten. Egenkontroller görs för att säkra kvaliteten i verksamheten. Klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållanden används för att säkra kvaliteten i verksamheten. Resultat vid senast kvalitetsrevision och vidtagna åtgärder. Ansvarig: förvaltningschef och utvecklingsledare Uppföljning av avtal, entreprenad I samband med den halvårsvisa uppföljningen av ledningssystemet sker även en uppföljning av entreprenadavtalet. Vid halvårsuppföljningen deltar förvaltningschef och utvecklingsledare och från entreprenören förväntas verksamhetschef och regionchef eller motsvarande att delta. Uppföljning av avtal innehåller följande punkter: Genomgång av minnesanteckningar från föregående uppföljningsmöte. Synpunkter som framkommit gås igenom och åtgärder stäms av. Aktuell personalsituation. Scheman för de senaste två veckorna granskas. Därmed kan förvaltningen kontrollera att verksamheten lever upp till sitt åtagande avseende personaltäthet, närvarande kompetens etc. Genomgång av SKA krav i avtalet samt eventuella avvikelser. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

97 sid 5 av 5 Åtgärdsplan för eventuella avvikelser från avtal upprättas och ny uppföljning sker inom tre månad. Ansvarig: förvaltningschef och utvecklingsledare Budgetuppföljning, egen regi Budgetuppföljning i verksamheterna sker en gång i månaden med områdeschefer/enhetschefer. Ansvarig: förvaltningsekonom Internrevision, egen regi I kommunens internkontrollsplan fastställs både kommungemensamma som förvaltningsspecifika kontrollpunkter. Statistiskt underlag SCB, socialstyrelsen, SKL med flera inhämtar och sammanställer årligen en mängd information om bland annat äldreomsorgen genom till exempel nationella brukarundersökningar och öppna jämförelser. Delar av materialet utgör underlag för förvaltningens uppföljning av verksamheterna. Dokumentation Alla uppföljningar och utvärderingar av verksamhet ska dokumenteras, minnesanteckningar ska föras vid de möten som hålls med ansvariga för verksamheten. Genom dokumentationen kan kommunstyrelsen, förvaltningsledning och revisionen följa att verksamhet både i egen regi och på entreprenad bedrivs ändamålsenligt och med en god intern kontroll. Återkoppling Minnesanteckningar och övrig dokumentation ska delges berörd verksamhet efter genomförd uppföljning. Vård- och omsorgsförvaltningens ledningsgrupp ska löpande hållas informerad om uppföljningsarbetet. Vård- och omsorgsutskottet ska löpande hållas informerade om förvaltningens uppföljningsarbete. Kvalitetsrådet ska kvartalsvis ges information om utförda uppföljningar för återföring av erfarenheter och förbättringar efter avvikelser till övriga enheter. Kommunstyrelsen ska i samband med årsredovisningen delges en kvalitetsberättelse med resultat och åtgärder utifrån upprättad kvalitetsplan. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

98 Vård- och omsorgsförvaltningen Anna Andersson, Nämndsekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer ATVKS Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsutskottet Nutritionspolicy, revidering Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderad nutritionspolicy att gälla från och med Ärendebeskrivning Nutritionspolicy för äldreomsorgen i fastställdes av Kommunfullmäktiga , 67. Med anledning av det beslut som kommunstyrelsen fattade , 120 Matdistribution och tillagning, hemtjänsten i behövs en revidering av nutritionspolicyn. Följande förändring föreslås: Avsnitt 8 måltidsmiljön, tredje stycket, andra meningen. Nuvarande skrivning: Det finns två olika alternativ av rätter att välja mellan, den nylagde och varma maten körs hem vid lunchtid. Förslag till ny skrivning: Det finns två olika alternativ av rätter att välja mellan. Maten levereras kyld till brukarens hem. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Nutritionspolicy Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Linda Ljungqvist Förvaltningschef Anna Andersson Nämndsekreterare KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

99

100 Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: , 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

101 2 1. Inledning Målsättning Kvalitetsarbete Etik Lagar och föreskrifter Ansvarsfördelning Näringsrekommendationer och energi Måltidsordning Måltidsmiljön Konsistensanpassad mat Nutritionsbedömning...7 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

102 3 1. Inledning Att åldras innebär att behovet av näring och energi ändras. Detta beror på naturliga förändringar i kroppen som följer åldrandet, men även på faktorer som sjukdomar och läkemedelsanvändning. Undernäring är mycket vanligt hos äldre. Där av är arbetet kring kost mycket viktigt för att främja de äldres livskvalitet. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-)tillstånd anpassad näringstillförsel Näringsproblem i vård och omsorg, SoS rapport 2000: Målsättning Vårt mål är att minska antalet äldre med undernäring eller risk för undernäring. Ytterligare mål är att öka och sprida kunskap om näringsriktig kost och dess betydelse för hälsan samt att förbättra måltidssituationerna för de äldre. Ingen som bor på vårdoch omsorgsboende skall ha ett lågt BMI på grund av att inga åtgärder har satts in för att förhindra detta. BMI (vikten i förhållande till längden) under 20 för personer under 70 år och BMI under 22 för personer över 70 år räknas som undervikt. Om vikten ofrivilligt har minskat med över 5 procent under en period av 3 månader skall det föranleda vidare utredning. Syftet med vår måltidspolicy är att säkerställa en jämn kvalitets- och servicenivå inom vårt ansvarsområde. Gemensamma mål inom kommunen för att uppnå detta finns specificerade i kost och måltidspolicy. 3. Kvalitetsarbete Nattfastan bör inte överstiga elva timmar. För att förhindra att den blir längre skall alla erbjudas extra kvälls- och nattmål. Mätning av nattfastan genomförs årligen på alla avdelningar. Riskbedömning för undervikt genomförs vid inskrivning och följs upp 2 gånger årligen med bedömningsinstrumentet MNA-sf (Mini Nutritional Assessment, short form) genom Senior alert. Vägning skall erbjudas fyra gånger årligen. Tätare intervall om omvårdnadsansvarig sjuksköterska bedömer att det finns skäl till det. All personal som arbetar inom äldreomsorgen ska ha kunskaper om kostens betydelse för hälsan, för att kunna arbeta preventivt med undernäring. Var och en skall veta hur ansvarsfördelningen kring kosten ser ut. Årligen genomförs en mätning av nattfastan som är ett led i det pågående kvalitetsarbetet. Resultaten följs sedan upp på kostmöten. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

103 4 3.1 Etik Vi måste tänka på att ett tillgodosett energi- och näringsbehov är en mänsklig rättighet. En rättighet vi måste hjälpa till att uppfylla när våra brukare inte längre klarar detta själva. Vi får däremot inte glömma bort varje enskild individs självständighet och självbestämmanderätt över sitt eget liv. Våra brukare har rätt att vägra att ta emot det som erbjuds. Det är viktigt med en balansgång mellan respekt för autonomin och viljan att hjälpa. För att nå en balansgång gäller det att vara lyhörd och uppmärksam. I allt omsorgsarbete är det viktigt att ha de grundläggande etiska principerna i bakhuvudet; godhetsprincipen, människovärdesprincipen, autonomiprincipen och rättviseprincipen. 4. Lagar och föreskrifter Socialtjänstlagen I Socialtjänstlagen fastställs att kommunen har det yttersta ansvaret för att kommuninvånarna får det stöd och den hjälp de är i behov av. För kommunens äldre invånare skall särskilda boendeformer finnas som alternativ. Insatserna skall vara av god kvalitet, individuellt anpassade och genomföras i samråd med den äldre och bygga på respekt för människans självbestämmanderätt och integritet. Verksamheterna skall fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras. Hälso- och sjukvårdslagen Med hälso- och sjukvård menas åtgärder som görs för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges utifrån värdighet och respekt och så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patientjournallagen För att säkerställa att en god och säker vård är det viktigt med en korrekt och tillförlitlig dokumentation. Livsmedelslagen Livsmedelslagen omfattar hanteringen, märkning, försäljning, hygien, livsmedelslokaler samt riktlinjer för livsmedelstillsyn. Livsmedelsförordningen är till för att förtydliga och komplettera livsmedelslagen. 5. Ansvarsfördelning Kontaktmannen är ansvarig för att dokumentera den boendes individuella behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsvanor och tillsammans med omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) göra en nutritionsbedömning. Inom två veckor ska längd och vikt på den nyinflyttade registreras. Kontaktmannen skall rapportera om avvikelser i mat och vätskeintag till OAS samt medverka i utvärdering av ordinerad nutritionsbehandling. Vid behov ska dokumentation även ske i hemtjänsten. Omvårdnadspersonalen ansvarar för att följa framtagna rutiner avseende måltidsordning och måltidsmiljö. Omvårdnadspersonalen ska följa de boendes nutritionsplaner och OAS ordinationer när det gäller mat, dryck, vägning och registrering. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

104 5 Kostombudet ska delta i kostombudsträffar och själv söka information inom området. Kostombudet ansvarar för att sprida information vidare till övrig personal på enheten. Kostombudet utbildar arbetskamrater i kost- och vätskeregistrering. Genom att vara kostombud får man viss utbildning inom ämnet och får ta del av ny kunskap på kostombudsmöten som ordnas regelbundet. Kostombuden ansvarar för att en årlig mätning av nattfastan sker. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) bedömer den boendes näringstillstånd och ska identifiera problem med mat, vätskeintag och förmågan att äta. OAS dokumenterar nutritionstillstånd, åtgärder och uppföljning i omvårdnadsjournalen. Dietist kontaktas vid behov. Arbetsterapeut kontaktas när det gäller sittställning och hjälpmedel. OAS ansvarar tillsammans med enhetschef för att nutritionspolicyn följs av omvårdnadspersonalen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att det finns fastlagda rutiner för identifiering och omhändertagande av fel/undernärda personer i vård- och omsorgsboende boende. Ytterligare en uppgift är att vid upphandlingar bevaka att livsmedelsverkets rekommendationer för kost för äldre följs. Patientansvarig läkare har ansvaret för medicinsk bedömning, ordination och behandling. Läkaren ska ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer. Enhetschefen ansvarar för att nutritionspolicyn är väl känd och används av personalen i den egna verksamheten. Vidare ansvarar enhetschefen också för att möjliggöra för kostombuden att utföra sina uppdrag samt att se till att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav samt följa upp nutritionsarbetet Områdeschef har det övergripande ansvaret för att nutritionsrutinerna är väl kända hos enhetscheferna inom äldreomsorgen. Verksamhetschefen enligt HSL har det yttersta ansvaret för att nutritionsrutiner finns i verksamheten. 6. Näringsrekommendationer och energi Näringsrekommendationernas målsättning är att skapa riktlinjer för närings- och livsmedelsintag som skall utgöra en grund för god hälsa i befolkningen. Den senaste svenska upplagan, SNR-05, kom år Rekommendationerna är till som en hjälp vid planering av kost, undervisning och upplysningar. De ger dock inte information som gäller varje enskild individs näringsbehov, vilket varierar. Det är heller inget mått över hur varje enskild måltid skall se ut, utan ett genomsnitt under ungefär en veckas tid. För att kroppens alla processer skall fungera krävs det tillförsel av energi. Det som ger mest energi per gram är fett, därefter ger kolhydrater och protein ungefär lika mycket. Fibrer ger också energi, men både intaget och energivärdet brukar vara relativt lågt, så energitillskottet av fibrer blir sällan speciellt högt. Enligt riktlinjer bör energin fördelas på procent protein, procent fett och procent kolhydrater. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

105 6 7. Måltidsordning Svenska näringsrekommendationerna rekommenderar att man skall äta tre huvudmåltider, frukost, lunch och middag, samt 1-3 mellanmål per dag för att må bra och få den näring och energi som kroppen behöver. Många äldre har en liten aptit och behöver därför äta ofta för att kunna få i sig tillräckligt med energi- och näringsämnen. Det är väldigt viktigt att fråga den äldre hur hon eller han vill ha det och anpassa dagens måltider efter den äldres behov, vanor och önskemål. För att nattfastan inte skall bli för lång är det viktigt med måltidernas fördelning över dygnet. Som regel skall nattfastan inte vara längre än högt elva timmar. Fördelningen över måltiderna rekommenderas ligga på 1/4 av dagen energibehov till frukost och 1/3 till lunch respektive middag. Tidpunkten för måltiderna kan dock variera beroende på vad som passar olika individer och verksamheter. Det är dock viktigt med en jämn fördelning över dygnet och att tillräckligt med tid avsätts så det blir lugn och ro kring måltidsituationerna. 8. Måltidsmiljön För många kan måltidssituationerna tillsammans med andra personer bidra till något positivt, en stund av social samvaro. Detta gäller dock inte alla. Olika handikapp kan till exempel bidra till att man har svårt att äta på samma sätt som de andra kring bordet, vilket kan leda till att måltidsituationerna upplevs mycket påfrestande. Man bör därför ha möjlighet att sitta avskilt och äta eller få den hjälp man behöver. Som medarbetare är det mycket viktigt att tänka på att svårigheter med att själv kunna äta kan vara mycket integritetskränkande och där av måste assistansen utföras på ett professionellt sätt. För personer med exempelvis en demenssjukdom eller afasi kan det vara svårt att förmedla vad man tycker om maten. Det är viktigt med en kontinuitet i vem som sköter matningen, för att på bästa sätt kunna lära sig att tolka individens uttryck. Måltiderna ska präglas av respekt, värdighet och framförallt lyhördhet för brukarna. För äldre personer som bor i eget boende finns möjligheten att via biståndsbeslut beviljas matdistribution. Det finns två olika alternativ av rätter att välja mellan, den nylagade och varma maten körs hem vid lunchtid. Detta kan vara ett alternativ när orken att tillaga sin egen mat inte riktigt finns, eller av andra skäl som gör det svårt att laga egen mat varje dag. Hemtjänstpersonalen kan hjälpa till med inköp, planering av måltider och även få följa med till affären. Detta för att kunna vara med och handla sina egna matvaror. Att följa med till affären kan göra att den äldre känner sig mer delaktig och får inspiration i affären om vilken mat det finns att välja på. För många av de äldre är det viktigt att känna igen den mat de äter och att högtider uppmärksammas och att traditioner följs. När man blir äldre kan det ta längre tid att äta. Det är då viktigt att den äldre får möjlighet att äta i lugn och ro. Många äldre kan tycka det känns bättre att äta när de har sällskap medan andra vill äta i fred. Det viktigt att ta reda på hur den äldre vill ha det och skapa en lugn stämning kring måltiderna. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

106 7 9. Konsistensanpassad mat Det finns många olika anledningar till att våra brukare inte kan äta mat med normal konsistens. Det är vanligt med tugg- och sväljproblem eller att fysiska problem sätter hinder för matintag. Dessa hinder kan göra det obehagligt att äta eller ge svårigheter att svälja. Risk finns även att drabbas av lunginflammation eller andnöd om man sväljer maten fel och den hamnar i lungorna i stället. Här följer kortfattat principerna för de vanligaste kostkonsistenserna: Passerad kost Passerad kost ges till personer som har ett lättare tuggproblem eller som inte har kraft nog i sina händer att kunna skära maten. Hackad kost Hackad kost gäller bara hela köttprodukter, exempelvis stek, stekt fläsk och kassler. Ska allt vara hackat får passerad kost beställas. Timbal Timbalkonsistens passar vid uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Den kräver inte så mycket tuggning men håller ändå ihop, vilket underlättar om man har en störd tung- och munmotorik. Konsistensen är liknande omelett och kan ätas med gaffel eller sked. Gelékost Gelékonsistens passar vid allvarliga sväljsvårigheter. Konsistensen är mjuk och hal. Den kan ätas med gaffel eller sked. Gelé tillagas av finpasserade puréer och gelatin. Flytande kost Flytande kost passar vi förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Konsistensen är slät och rinnande. Flytande konsistens är mindre krämig än tjockflytande kost. Flytande kost är alltid energiberikad. Tjockflytande kost Tjockflytande kost kan ibland passa till personer som är förlamade i svalget. Vid sväljsvårigheter kan tjockflytande konsistens vara lättare att svälja än tunnflytande. Konsistensen är slät och trögflytande. Kan ätas med sked. 10. Nutritionsbedömning Vid inflyttning till vård och omsorgsboende skall en riskbedömning erbjuds inom 48 timmar. Vid behov ska denna riskbedömning även erbjudas inom hemtjänsten. Denna riskbedömning innefattar risk för fall, trycksår och undernäring. Nutritionsstatusen bedöms utifrån skattningsinstrumentet MNA-sf (Minimal nutrition assessment, short form). Utifrån denna bedömning sätts förebyggande åtgärder upp för att minska risken. Bedömningen i Senior alert följs sedan upp med sex månaders intervaller. En gång per kvartal vägs alla brukare. Vikten dokumenteras sedan för att kunna följas upp. Om vikten avviker från tidigare vägningar eller om OAS bedömer det indicerat VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

107 8 görs tätare vägningar. För att bedöma kost- och vätskeintag kan det även bli aktuellt med mat och vätskeregistrering. Resultatet av denna kan sedan jämföras med brukarens uppskattade energibehov. För att registreringen skall ge en rättvis bild bör den innefatta två på varandra följande dagar. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

108 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Andersson, Transportsamordnare TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer ATVKS Kultur, turism, fastighet- och samhällsbyggnadsutskott Skolskjutsreglemente - revidering Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår kultur, turism, fastighet- och samhällsbyggnadsutskottet att föreslå kommunfullmäktige att besluta Skolskjutsreglemente, reviderad version Ärendebeskrivning Skolskjutsverksamheten styrs av ett av Kommunfullmäktige antaget reglemente, med grund i Skollagen, i form av en skolskjutshandbok. Skolskjutshandboken ger bland annat elever möjlighet till skolskjuts vid växelvis boende om kommunens avståndskriterier för skolskjuts uppfylls och om båda adresserna ligger i samma skolas upptagningsområde överklagades ett nekande beslut till skolskjuts vid växelvis boende. Förvaltningsrätten ger i dom de klagande rätt till kostnadsfri skolskjuts, vid växelvis boende hos fadern. Kommunen har att följa Förvaltningsrättens avgörande i ärendet och ordna med skolskjuts. Förvaltningsrättens avgörande får som följd att Skolskjutsreglementet behöver uppdateras. Texten i reglementet föreslås ändras under rubriken Skolskjuts vid växelvis boende, sista meningen i stycket enligt följande: Skolskjuts från båda adresserna kan komma ifråga om båda adresserna ligger inom. Beslutsunderlag Skolskjutsreglemente, reviderad version, Mikael Henriksson Verksamhetschef samhällsbyggnad KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

109

110 Åtvidaberg 2015-xx-xx Sida 1(13) SKOLSKJUTSHANDBOK, skolskjutsreglemente. Innehållsförteckning, del 1 1. Vad är skolskjuts 2. Skolskjutsformer 3. Vem har rätt till skolskjuts 4. Ansökan om skolskjuts 5. Överklagan av beslut Information, del 2 Organisation Planering av skolskjuts Skolskjuts och säkerhet Krav på fordon och förare Ansvarsfördelning mellan hemmet och skolan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN