Vårnummer. Läkemedelsbulletinen. LUNCHseminarier. Välkommen! Besök våra uppskattade. Ändra föreslagen förpackningsstorlek. Tramadolanvändning

Transkript

1 Läkemedelsbulletinen UTGIVE AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉ I VÄSTMALAD Besök våra uppskattade LUseminarier Välkommen! Vårnummer Tramadolanvändning kan skapa beroende och missbruk Se sidan 3 Ändra föreslagen förpackningsstorlek i osmic Se sidan 4 BASLISTA LASERIG Se sidan 6 FRISK UTA ATIBIOTIKA Se sidan 7 MER I DETTA UMMER Är det rätt och rimligt att sätta ut läkemedel som inte tillför något till livskvaliteten i fjärde åldern ÅRGÅG 12 UMMER 2 APRIL 2011

2 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I E / APRIL 2011 från ordföranden Våren är äntligen här......och den sista snön ersätts av snödroppar och krokus. I Läkemedelskommittén ser vi tillbaka på en händelserik vinter vars final var Mellansvenskt läkemedelsforum. Denna tvådagars regionala konferens hölls i år i Örebro med omkring 400 deltagande läkare (nytt rekord). Läs mer på sid sista sidan. ästa år står Västmanland som värd, då Mellansvenskt läkemedelsforum hålls i Västerås den 1 2 februari. otera redan nu dessa högintressanta dagar i Din kalender. Det kommer bland annat att handla om smärta, infektion, hjärta/kärl och hud. Läkemedelskommittén är engagerad i alltfler fortbildningsaktiviteter. Vi har i år bland annat arrangerat seminarier för familjeläkare respektive AT-läkare. Lunchseminarierna har varit mycket uppskattade och vi fortsätter med lunchmöten närmast den 14 april och 12 maj. Vårt första lunchmöte i Köping var övertecknat, vilket uppmuntrar till flera sådana aktiviteter. Vi tar med tacksamhet emot förslag på ämnen till höstens lunchseminarier. Smärta är mångfasetterat och ofta svårbehandlat. Alternativen har snarast blivit färre, i synnerhet för vår äldre befolkning. Bland ungdomar ökar missbruksproblematiken, vilket på sistone uppmärksammats gällande tramadol. Västmanland ligger i rikstopp när det gäller tramadolförskrivning och vi skriver dessutom ut stora mängder av andra analgetika. Är västmanlänningarna mer smärtbenägna än andra eller har det blivit slentrian att förse våra patienter med stora förpackningar av analgetika? Onekligen finns det skäl att fundera över detta och över hur vi skall komma till rätta med eventuell överkonsumtion. Efterfrågan på fortbildning inom området är ständigt stor och vi planerar efter sommaren ett halvdagsseminarium riktat till såväl familjeläkare som sjukhusläkare. Inbjudna externa föreläsare liksom lokala förmågor kommer att bidra med sitt kunnande. Ett tips är att redan nu boka in eftermiddagen den 8 september för denna aktivitet, som äger rum på sjukhuset i Västerås. Läs mer på sista sidan. Regeringens och Stramas satsning på en minskad antibiotikaförskrivning har föranlett en febril aktivitet i alla landsting, så även i vårt. Allmänheten har informerats via annons, debattartikel och reportage i lokalpressen samt reklam på bussarna. Vårdcentralerna får tillgång till informationsmaterial riktat till patienterna med förhoppningen att kunnigaoch engagerade patienter skall se fördelen att ofta slippa antibiotika i stället för att få ett recept för säkerhets skull. En ny överenskommelse om samverkansformerna mellan läkemedelsföretagen och sjukvården har tecknats. Skillnaderna jämfört med tidigare avtal är små och vi kan i stort sett fortsätta som tidigare. Ett avsnitt om samarbetsprojekt mellan industri och sjukvård har tillkommit. Vissa företag har redan kontaktat enskilda verksamhetschefer för att utifrån avtalet skapa nya umgängesformer. Vi ser inte något stöd för detta i överenskommelsen utan rekommenderar tidigare inarbetade rutiner. Bland dessa finns den goda ordningen, att kontakterna sker via verksamhetschef eller mailvägen till sammankallande i expertgrupper och att möten mellan industri och förskrivare sker planerat i grupp. Allt för att undvika tidskrävande störningar för enskilda läkare. Ett nytt fenomen är också, att industrin gärna refererar till Läkemedelskommittén och dess rekommendationer vid sin marknadsföring. Det är helt i sin ordning så länge budskapet stämmer med våra ställningstaganden. Ofta får vi ta del av förslagen innan distribution och har därmed möjlighet att lämna synpunkter. Om det däremot kommer tveksamma budskap på detta sätt kommer vi att i särskild ordning göra tillrättalägganden. Avslutningsvis kan konstateras, att 2010 innebar ett bra år för läkemedelsbehandlingen i Västmanland. Följsamheten till våra rekommendationer ökade samtidigt som kostnaderna minskade. Därmed blev det pengar över till nya dyra läkemedel, som kan vara till stor nytta för vissa patienter. Låt oss tillsammans fortsätta på den inslagna vägen. IGE ERIKSSO Ordförande, Läkemedelskommittén i Västmanland

3 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I E / APRIL 2011 Tramadolanvändning kan skapa beroende och missbruk! Tramadol är ett centralt verkande analgetikum som förskrivs alltmer som ett alternativ till kodein och det numera avregistrade dextropropoxifen. I Västmanland förskrivs tramadol av oklar anledning mer än någon annanstans i Sverige. Se diagram Den analgetiska effekten av tramadol sammanhänger troligen med att substansen är en icke-selektiv, svag agonist på µ-, δ- och ĸ-opioida receptorer med högre affinitet till µ-receptorn samt hämmare av det neuronala återupptaget av noradrenalin och serotonin. Det finns klara indikationer på att tramadol, på grund av dess opioida effekter, är beroendeframkallande och missbrukas främst av yngre i kombination med andra droger inklusive alkohol. Problematiken har nyligen uppmärksammats i lokalpressen och polismyndigheten i Västmanland har också bekräftat förekomst av tramadol i missbrukarkretsar där även illegal import och försäljning förekommer. Redan i Läkartidningen r 9/ skrev Rune Dahlqvist, professor, överläkare, vid avdelningen för klinisk farmakologi, orrlands Universitetssjukhus, Umeå, en artikel i ämnet och kom sammanfattningsvis fram till att: Beroende, missbruk och utsättningsreaktioner finns rapporterat i samband med tramadolanvändning. Liksom för dextropropoxifen och kodein förekommer det även att recept på tramadol förfalskas. Patienter med tidigare missbruk av andra substanser kan löpa en större risk än andra patienter att utveckla ett beroende. Enstaka fall av beroende har rapporterats även hos patienter utan tidigare missbruk. Missbrukspotentialen för tramadol anses dock vara låg. Tidningen SYDSVESKA publicerade i april 2008 en artikel: Värktabletter ny drogtrend bland ungdomar Värktabletter som innehåller tramadol har blivit ett växande missbruksproblem bland unga i Malmö. Tabletterna är lätta att komma över och kan ge en känsla av välbefinnande. - många av de missbrukande ungdomarna har tagit tabletter ur föräldrarnas medicinskåp. Andra har köpt av kompisar eller av vuxna langare eller via internet. - Det är alldeles för lätt att få tag på värktabletter som innehåller tramadol. Läkare skriver alltför lättvindigt ut läkemedel som innehåller tramadol. LÄKEMEDELSVERKET den 14 maj 2008 arkotikaklassificeringen av tramadol föranleddes i första hand av risken för beroende och missbruk. Klassificeringen likställer i det avseendet substansen med de båda svaga opioiderna kodein och dextropropoxifen. Särskild receptblankett behöver dock inte användas vid förskrivning av tramadolpreparat. Den 1 december 2007 narkotikaklassade Sveriges regering den smärtstillande substansen tramadol. De båda andra svaga opioiderna kodein och dextropropoxifen (DXP) är sedan decennier tillbaka narkotikaklassade. Att tramadol på Läkemedelsverkets förslag nu narkotikaklassats beror i första hand på att patienter som använder läkemedel innehållande tramadol allt oftare hamnar i ett beroende. Även ett rent missbruk av preparatet har rapporterats i ökande omfattning. Detta i kombination med den kraftigt ökande försäljningen under senare år gjorde att Läkemedelsverket ansåg att det fanns anledning att likställa dessa substanser med avseende på narkotikaklassificering och att uppmärksamma förskrivare på risken för läkemedelsberoende alternativt missbruk. MILAD RIZK Expertgrupp Smärta-Inflammation milad.rizk@ltv.se DDD/TID 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0 Västmanland Öppenvårdsförskrivning Tramadol DDD per tusen inv och dag (Källa: onsice Apotekens Service AB) A B D E F G I J K L M O P Q R S T U V A. Västmanland B. orrbotten. Blekinge D. Kalmar E. Jämtland F. Västernorrland G. Skåne. Västerbotten I. Jönköping J. Östergötland K. Kronoberg L. Örebro M. Västra Götaland. Riket O. Värmland P. Dalarna Q. Gävleborg R. Uppsala S. Gotland T. Södermanland U. alland V. Stockholm

4 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I E / APRIL 2011 Var uppmärksam på föreslagen förpackningsstorlek i osmic Från apoteken har vi på Läkemedelskommittén uppmärksammats på ett problem med valda förpackningar, som på apoteken ser ut som två olika recept. Följande brev har gått ut till läkare på medicinkliniken. Kollegor! Jag vill uppmärksamma alla Er som skriver recept i osmics senaste läkemedelsmodul om en egenhet som lett till att patienter kan få 2 recept på samma läkemedel på apoteket med olika förpackningsstorlekar. En algoritm i osmic förväljer förpackningsstorlek för 3 mån förskrivning när man ordinerar tills vidare medicinering. Det kan lätt leda till att alldeles för stora mängder läkemedel föreslås i receptdelen och gärna flera olika förpackningar. Detta går att korrigera genom att trycka på knappen "Flera förp" och ta bort det man inte önskar. Man bör även observera att vissa förpackningar av en del preparat ligger utanför läkemedelsförmånen och då får egentligen inte apoteket erbjuda motsvarande vara inom förmånen. Idag har rapporterats att patienter får ut alldeles för stora mängder av preparat där det finns missbrukspotential. Jag har fått se exempel på hur 100 st Stesolid blev till 2 stycken recept på 300 resp 200 st Stesolid tabletter. Räcker väl både till eget bruk och viss försäljning på gator o torg. Äldre patienter kan missförstå när 2 recept finns och ta dubbel dos av ordinerat preparat. Apoteken får information om detta och kommer oftare att ringa och höra av sig när något ser konstigt ut. Alltså kolla en gång extra att rätt förpackningsstorlek ordineras och att den finns inom förmånen innan ett E-recept skickas iväg med en knapptryckning. Stellan Bandh Se instruktionsvideo för ändring av förpackningsförslag. Ett brev till apoteken om att uppmärksamma problemet har skickats ut med följande lydelse. Från Läkemedelskommitténs sida vill vi göra alla apotek i Västmanland uppmärksamma på ett problem som dykt upp i och med en uppdaterad version av landstingssjukvårdens journalsystem osmic. Vissa förskrivningar kommer till apoteken som två recept som kan se identiska ut, eller innehålla olika förpackningar. Om det ser konstigt ut - kontakta förskrivaren och säkerställ förskrivningen, extra viktigt om det rör narkotika. Om det är fel, be förskrivaren göra en avvikelserapport. Förskrivningen måste normalt göras om då det inte går att makulera ett av de två recepten. Vi har påtalat problemet till ansvariga för systemet, och för chefsläkaren då det är en patientsäkerhetsfråga. 2

5 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I E / APRIL 2011 Kommentar från systemägare Jonas Ekström Vid uppgraderingen till osmic version 7.3 infördes en sedan tidigare efterfrågad funktion avseende automatisk förpackningsuträkning vid receptförskrivning. Funktionen ger användaren ett förslag på antal förpackningar och/eller förpackningsstorlek för att räcka ordinationens längd (förtidsbegränsade ordinationer) eller i tre månader med fyra uttag (för tillsvidare ordinationer med fast dosering) vid skapande av recept. Algoritmen försöker nå ett så exakt antal tabletter som möjligt, vilket gör att man många gånger kan få flera förpackningar per recept (exempelvis 100 st + 50 st). ågon hänsyn till om en något större förpackning (ex 200 st) är billigare än föreslagen mängd görs inte. I samband med införandet av ovanstående har patientsäkerhetsrisker observerats, då förskrivande läkare inte alltid observerat vilken mängd läkemedel man skickat iväg på receptet till Apoteket. De flesta gånger vill man ju vanligen inte förskriva stora mängder narkotika/hypnotika per tillfälle, även om patienten står på en tillsvidare ordination. För ordinationen T. Stesolid 5 mg 1 tablett 3 gånger dagligen kommer nuvarande uträkningsfunktionalitet föreslå mängden 2x100 st + 3x25 st och fyra uttag på receptet. Att få flera förpackningar av olika storlek samtidigt på Apoteket kan också bli förvirrande för patienten, även om preparatet är detsamma. På patientens receptsammanställning som skrivs ut på Apoteket, kommer också varje förpackning upp som en rad (trots att det är ett recept). Vi undersöker nu möjligheten att helt stänga av förpackningsuträkningsfunktionen tills funktionen är bättre utformad. Jag anbefaller alla som förskriver läkemedel i osmic att titta på den korta (några minuter långa!) instruktionsfilm på Puls som belyser problemet och visar hur man ändrar föreslagen förpackningsstorlek/mängd. FAS-UT 3 En bok som ger dig hjälp att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling FAS UT är en handbok med huvudsyfte att stödja sjukvården i arbetet med att erbjuda en förbättrad läkemedelsanvändning och där möjliga vinster för den enskilde patienten är en förbättrad livskvalitet, minskade behov av vård och omsorg, men även minskade läkemedelskostnader. FAS UT 3 har tagits fram under 2010 i samverkan mellan författaren laes Lundgren och läkemedelskommittéer i 14 landsting, däribland Västmanland. Detta samarbete har präglat innehållet med många kliniska erfarenheter, men även viktiga kompletteringar av det vetenskapliga underlaget. I Västmanland delas ett exemplar ut till vardera familjeläkarmottagning i samband med informationsapotekarens besök. Ytterligare exemplar kan beställas från Ingela Gerdland , ingela.gerdland@ltv.se. Inom några månader kommer möjlighet att söka i FAS UT digitalt via webben på hemsidan fasut.nu. fasut.nu. LÄKAR Instruktionsvideo på Puls 3

6 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I E / APRIL 2011?Vi vet också att ju fler läkemedel patienten har, desto större är risken för ogynnsamma biverkningar och interaktioner. 4

7 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I E / APRIL 2011 Är det rätt och rimligt att sätta ut läkemedel som inte tillför något till livskvaliteten i fjärde åldern? Jag har under en månad denna vinter haft förmånen att få arbeta som specialistläkare på den nystartade äldrevårdsavdelningen på medicinkliniken. ågra reflektioner efter denna period har jag nertecknat här. Riktlinjer och vårdprogram är värdefulla stöd i vårdarbetet men är fokuserade kring enstaka sjukdomstillstånd och saknar oftast evidens gällande patienter i fjärde åldern. ( fjärde åldern - äldre multisjuka med stora, såväl vård- som omvårdnadsbehov) Riktlinjer bör tas fram för denna patientgrupp så att läkaren skall kunna göra bra och kloka terapival för dessa svårt sjuka patienter. Patienterna som lades in på kliniken var både gamla och multisjuka, vilket också var två av intagningskriterierna. En reflektion jag gjorde var att så många av patienterna stod på PPI framför allt Omeprazol, SSRI vanligen italopram och loopdiuretika som Furix. En annan reflektion var, att så många patienter stod på läkemedel i sekundärprofylaktiskt syfte framför allt statiner men även medel mot till exempel benskörhet, detta trots att de flesta av patienterna var i livets slutskede. Vi vet att drygt 10 % av alla personer över 80 år har 10 eller fler läkemedel (öppna jämförelser). Vi vet också att ju fler läkemedel patienten har, desto större är risken för ogynnsamma biverkningar och interaktioner. Detta i sig leder till stor risk för att hamna på sjukhus. En av de viktigaste åtgärderna förskrivaren har att göra vid ordination eller läkemedelsgenomgång är att se om läkemedlet/en som man ordinerar har en rimlig indikation. För denna grupp av patienter i den fjärde åldern med flera kroniska och långt framskridna sjukdomstillstånd måste man prioritera läkemedel som i första hand höjer livskvaliteten. Läkare som arbetar med patienter med maligna sjukdomar har för vana att sätta ut läkemedel som inte tillför livskvaliteten något, när patienten kommer i den palliativa delen av sjukdomsprocessen. är det gäller de icke maligna sjukdomarna, som även de leder till döden, har vi tydligen inte samma vana att våga sätt ut läkemedel som inte tillför något till livskvaliteten. Varför är det så? Svårigheter att prognostisera sjukdomsförloppet? Rädsla för att patient eller anhörig skall känna sig felbehandlade eller underbehandlade? Väljer vi att följa riktlinjer och vårdprogram slaviskt utan att ta hänsyn till var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig i? Vid godkännande av ett läkemedel är den vetenskapliga dokumentationen baserad på studier av betydligt yngre patienter än de som hör till fjärde åldern och dessa patienter har även exkluderats från studierna. Efter ett godkännande är det inte minst de äldre och multisjuka som använder läkemedel i praktiken trots att evidens om effekt, säkerhet/biverkningar och nytta i hälsoekonomiskt perspektiv till stora delar saknas.! Det är rätt och rimligt att sätta ut läkemedel som inte tillför något till livskvaliteten för patienter i den fjärde åldern! GUAR DALBERG Expertgrupp äldre och läkemedel gunnar.dahlberg@ltv.se ör gärna av Dej till Läkemedelskommittén eller direkt till Gunnar om Dina tankar kring detta. ur gör Du? 5

8 pantoprazol Pantoprazol* L Ä K E M E D E L S B U L L E T I E / APRIL 2011 Lansering baslista Matsmältningsorgan och A ämnesomsättning MATSMÄLTIGSORGA medel vid mun- och tandsjukdomar antibiotika 1:a hand Basläkemedel Rekommendationer vid preparatval för vuxna utgivna av Läkemedelskommittén i Västmanland Utbytbara läkemedel enligt Läkemedelsverkets utbyteslista (101215) markeras med * Riskläkemedel för äldre markeras med Läkemedel utan förmån markeras med EF Läkemedel med begränsad förmån markeras med (F) lokalanestetika lidokain-epinefrin Xylocain Dental Adrenalin prilokain felypressin itanest Dental Octapressin refluxsjukdom, magsår fenoximetylpenicillin Kåvepenin* omeprazol Omeprazol* Ingen har väl undgått den nya baslistan, i år kompletterad med ett äldrekort. I år introducerade vi en nyhet i lanseringen, genom att februarimötet av familjeläkarnas fortbildning på Eriksborg ägnades åt information om baslistan. Som vanligt genomfördes dessa vid två tillfällen, varav det ena genomfördes med full snöstorm utanför fönstret, vilket visades i antalet deltagare, det andra tillfället var mera välbesökt, och vi räknar med att återkomma med ett liknande upplägg nästa år. Tre av våra expertgrupper presenterade lite nyheter från sina respektive områden. Expertgrupp levnadsvanor talade om Ordinerad Fysisk Aktivitet och den evidens som finns i dag om att fysisk aktivitet bör vara en aktiv del av behandlingen av många sjukdomar. I årets baslista är områdena Diabetes, järta och Kretslopp samt Astma och KOL kompletterade med informationen Fysisk Aktivitet OFA förutom rekommenderade läkemedel. För Astma och KOL finns även Rökstopp med som rekommendation. Birger Thorell och Mattias Damberg presenterade materialet vid varsitt tillfälle. Expertgrupp andningsorgan påtalade vikten av att ha flera olika typer av inhalatorer rekommenderade, så att man kan hitta den som är rätt för just den patienten. Viktigt också att förskrivaren kontrollerar att patienten verkligen klarar av sin inhalator, till exempel med hjälp av testinhalatorer som finns att beställa av fabrikanten. Sofia Dettmann gick igenom och visade de nya inhalatorerna, bland annat ovolizer och Respimat. on gick också kort igenom två nya preparat inom astma-kolområdet som inte finns med rekommendationslistan Onbrez och Daxas då hon fått ett flertal frågor från familjeläkare och patienter om dem. Expertgrupp psykiatri presenterade medel vid behandling av alkoholberoende, som är ett nytillskott på listan. Daniela Soare talade bland annat om Läkemedelsverkets riktlinjer för behandling av alkoholberoende, och Missbruksutredningen som lagt fram ett delbetänkande i januari ARIA WESTBERG Informationsapotekare carina.westberg@ltv.se LÄKAR: Presentationsmaterial på vår hemsida www,ltv.se/lk komplement vid terapisvikt efter ca 3 dygn metronidazol Flagyl 2:a hand klindamycin Dalacin antimykotika nystatin flukonazol Mycostatin Flukonazol* virushämmande (lokal behandling) penciklovir kräm aciklovir Vectavir kräm Anti EF kariesskydd hög risk af munsköljv Dentan 0,2% (daglig sköljning) måttligt ökad risk af tuggummi Fluorette af+äppelsyra sugtabl Xerodent saliversättning (ej läkemedel) spray Proxident EF gel Oralbalance EF salivstimulerande af+äppelsyra Xerodent smärtlindring (Se avsnitt, nervsystemet; analgetika; lätt till måttlig smärta) vid elicobacter pylori-eradikering esomeprazol, amoxicillin, klaritromycin exium P alternativt Omeprazol*+Flagyl+Klaritromycin* antiemetika metoklopramid Primperan meklozinklorid Postafen laxermedel perorala osmotiskt verkande medel laktulos Laktulos* makrogol Forlax* makrogol komb Movicol* bulkmedel (ej vid opioidbehandling) sterkuliagummi Inolaxol isphagulaskal Vi-Siblin tarmirriterande medel a-pikosulfat ilaxoral inför rtg./coloskopi Phosphoral rektala sorbitol a-dokusat Klyx sorbitol a-citrat mm Microlax antidiarroika loperamid Loperamid* antiinflammatorisk behandling rektala mesalazin Asacol* hydrokortison olifoam prednisolon Pred-lysma Från gruppen Levnadsvanor Under årets första månader har den planerade föreläsningsturnén om fysisk aktivitet till länets vårdcentraler dragit igång. Flera vårdcentraler är inbokade och målet är att under året nå hälften av länets vårdcentraler, landstingshälsan och AT-läkare. anna ederberg och undertecknad föreläser om ny evidens kring fysisk aktivitet, om samtalet med patienter om fysisk aktivitet och hur vi inom vården kan motivera till och ordinera fysisk aktivitet som behandling av ett flertal sjukdomar. Att utgå från patientens eget intresse, aktuell livssituation och tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet är av största vikt för att få en god följsamhet till vår ordination. Till ordinatörens hjälp finns boken FYSS som vi tidigare skrivit om här i Läkemedelsbulletinen. Denna finns även som online-version.i FYSS erbjuds bra stöd och hjälp till att ordinera fysisk aktivitet. Förhoppningsvis kan årets fortbildningsinsats leda till att vi ökar medvetenheten kring fysisk aktivitet och att vi får ett större antal legitimerad personal som använder sig av fysisk aktivitet som behandling, ensamt eller som komplement till läkemedel till de patienter där det är lämpligt. MATTIAS DAMBERG Sammankallande Expertgrupp Levnadsvanor mattias.damberg@ltv.se LÄKAR: FYSS 6

9 L Ä K E M E D E L S B U L L E T I E / APRIL 2011 Frisk utan antibiotika Behandla patienten inte bakterien Regeringen har beslutat om en satsning på förbättrad patientsäkerhet under fyra år. Ett av målen är att minska förskrivningen av antibiotika till 250 recept per tusen invånare och år. Till detta kopplas ett stimulansbidrag till de landsting som uppfyller flera fastställda mål. Som förskrivare behöver vi bli bättre på att avvakta vid mindre allvarliga bakteriella infektioner. Vi måste också få allmänheten att förstå fördelen med att inte använda antibiotika i onödan. Frisk utan antibiotika Frisk en halv dag tidigare. Bättre effekt än så blir det inte vid de flesta infektioner. Det mesta går över av sig själv! Tillsammans kan vi minska onödig användning av antibiotika Antibiotika Ingen vardagsmedicin! Antibiotika ska endast användas när det verkligen behövs. Alltså vid allvarliga infektioner eller om man har andra sjukdomar som kan förvärra infektioner. Är du osäker så ring alltid sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 ögt pris för att bli frisk en halv dag tidigare. yttan av antibiotika är ofta liten men biverkningarna kan vara värre, t ex hudutslag och diarréer. Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Läkemedelskommittén och Strama Landstinget Västmanland För varje antibiotikakur ökar bakteriernas motståndskraft mot antibiotika. Om vi använder mycket antibiotika kan det i framtiden bli mycket svårt att behandla allvarliga infektioner. Vi kommer alltid att behöva antibiotika i vår avancerade sjukvård t ex efter operationer och under cancerbehandling. Många antibiotika är verksamma även när de har passerat genom kroppen och vattenreningsverken och nått ut i våra vattendrag. Gör en insats för vår miljö Avstå från antibiotika! Vill du veta mer? Läs mer i broschyren Frisk utan antibiotika. Du hittar den hos din familjeläkare eller så laddar du ner den från eller Detta gör vi i Västmanland för att uppnå målet om 250 recept per tusen invånare och år till 2014 Information: Läkemedelskommittén och Strama kommer att satsa på information i flera former: till allmänheten: Annons har publicerats i lokalpressen. Affisch och roll-up med samma tema har tryckts upp och distribueras till vårdcentralerna tillsammans med broschyren Frisk utan antibiotika, att anslås i väntrum. Information med budskapet Frisk utan antibiotia har cirkulerat på mer än 40 bussar under vecka 12 och 13. En debattartikel publicerades i VLT den 6 april med anledning av WO:s världshälsodag och ett pressmöte hölls den 7 april. Temat för dagen var antibiotikaresistens. till förskrivare: Information från Stramaläkare och informationsapotekare på vårdcentralerna under våren Uppföljning: Vårdcentralscheferna kommer regelbundet att få förskrivningsstatistik från Läkemedelsenheten. Annonsering i dagspress och skyltar på stadsbussar var några av informationsaktiviteterna. LÄKAR Debattartikel i VLT Mer om säkerhetssatsningen Lokalt ationellt Antibiotikaförskrivning J01 Recept per tusen invånare och halvår Västmanland Sep 2009-mars 2010 Sep 2010-mars 2011 A B D E F G I J K L M O P Q R S T U Tyvärr visar statistiken att antibiotikaförskrivningen har ökat vid jämförelse mellan det senaste halvåret och motsvarande tid ett år tidigare. Detta gäller alla landsting utom Jämtland, som redan ligger lägst! A. Skåne B. Stockholm. Västra Götaland D. Blekinge E. Gotland F. alland G. Kronoberg. Västmanland I. Uppsala J. Östergötland K. Kalmar L. Jönköping M. Södermanland. Värmland O. orrbotten P. Gävleborg Q. Västernorrland R. Örebro S. Dalarna T. Västerbotten U. Jämtland 7

10 Välkommen Lunchseminarier i Spisrummet Västerås L Ä K E M E D E L S B U L L E T I E / APRIL 2011 Lyckat Läkemedelsforum Den 2-3 februari genomfördes Mellansvenskt läkemedelsforum för tredje gången. Drygt 400 deltagare kom till onventum i Örebro. Forumet arrangerades gemensamt av Läkemedelskommittéerna i de sju landstingen i Mellansverige som ingår i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. järtsvikt, diabetes, råd om mat och fysisk aktivitet, KOL, astma, osteoporos, beroendesjukdomar, ADD, nedre luftvägsinfektioner, influensa och evidens för komplementär medicin var tema som diskuterades. Läs ett utmärkt sammandrag av dagarna, publicerat i Rapport om Läkemedel, Läkemedelskommittén i Örebros tidskrift. Boka in 1-2 februari Mellansvenskt läkemedelsforum kommer då att gå av stapeln i Västerås. Planerade teman för nästa år är järta/kärl Äldre och läkemedel Infektion Smärta Etik ud LÄKAR: Rapport om Läkemedel De lunchseminarier som vi inledde förra våren fortsätter även denna vår. Den 17 mars höll hristina einrich en genomgång av Anafylaxi definition, etiologi, omhändertagande och behandling. Den 14 april kommer arin Wallquist att tala om läkemedelsbehandling till patienter med njursvikt och våren avslutas med Adina Velica som den 12 maj talar om psykiatri. I Spisrummet kan vi ge plats för upp till ca 40 personer. Inför varje tillfälle skickas en inbjudan ut per mail. Information om datum och föreläsare finns också på Puls. Där publicerar vi också de presentationer som visats på luncherna. Vid tillfälle har vi också en lunch i Köping. åll ögonen öppna för nästa inbjudan - Välkomna Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås den 1-2 februari 2012 hänt sen sist EMA rekommendation om leverkontroll vid behandling med dronaderon (Multaq ). EMA EU gemensam förteckning över kliniska läkemedelsprövningar Socialstyrelsen ationella riktlinjer för lungcancervård SBU Behandling av blödarsjuka med koagulationsfaktorer Läkemedelsverket Geler med ketoprofen receptbelagda från 15 februari Läkemedelsverket Behandlingsrekommendationer om urinträngningar och trängningsinkontinens överaktiv blåsa TLV - ozaar utanför förmånssystemet från 1 maj - ej utbytbart. Förskriv Losartan! EMA = European Medical Agency SBU = Statens beredning för medicinsk utvärdering Läkemedelsbehandling av smärta 8 september Målgrupp: alla läkare inom länet både inom sluten- och primärvård. Lokal: Gamla Vårdskolans Aula Öl Annika Rhodin från Smärtcentrum UAS talar om icke malign smärta, endokrinopatier sekundära till opioidbehandling och risken för beroende. Professor Peter Strang KS talar om behandling av malign smärta. För att få en bild av hur det ser ut i Västmanland kommer Öl Peter Kobosko att tala om smärtklinikens roll och någon representant från psykiatrin och beroendeenheten talar om sin roll när det gäller smärtstillande läkemedel. Inbjudan med tider och definitivt program kommer att skickas ut före sommaren. Välkomna REDAKTIOSKOMMITTE: Lars Lööf, arina Westberg, Inge Eriksson, Ingela Gerdland REDAKTÖR: arina Westberg, Ing 4, entrallasarettet Västerås TELEFO: E-POST: lakemedelskommitten@ltv.se