Information om Fältarbete I och II. Kursansvarig: Helene Elvstrand helene.elvstrand@liu.se

Transkript

1 Information om Fältarbete I och II Kursansvarig: Helene Elvstrand helene.elvstrand@liu.se

2 Information om Fältarbete I och II...4 Allmänt om projektarbetet...4 Fältarbetets inriktning...5 Projektidéer...5 Undervisningsformer...5 Kursernas mål och examination...5 Arbetets omfattning i studietid:...6 Projektgrupperna...6 Handledning...6 Skrivprocessen...7 Språkverkstäder...7 Bedömningsgrunder...7 Bedömningsgrunder för skriftliga arbeten...8 Val av ansats med teori och metod...8 Genomförande...8 Resultat...9 Gestaltning...9 Diverse, men viktigt vid uppsatshandledning, skrivande och bedömning...9 Hur kan det vara det beror på hela tiden när man skriver uppsats men ändå plötsligt vara absolut rätt eller fel?...9 Men det finns också absoluta krav på ett arbete Fältarbete I, livsvillkor och identitet, Ht. 07, 7,5p:...11 Fältarbete I, översikt...11 Bibliotekskunskap...11 Examination av Fältarbete I, livsvillkor och identitet, 7,5p, på HT...12 Examinationen består av:...12 I ett PM ska följande framgå:...12 Checklista för PM:ets innehåll:...12 Obligatorisk litteratur...13 Referenslitteratur/ Litteraturförslag för skrivandet av PM:...13 Fältarbete II, Livsvillkor och identitet, Vt. 08, 7,5p:...15 Fältarbete II, översikt. Exakta datum återfinns på schemat...15 Abstract...15 Examinationsuppgift, Projektarbete II, livsvillkor och identitet, 7,5p, på VT Denna...15 Följande skall finnas i en antologi:...15 Om litteratur:...16 Omfattning av en antologi:...16 Betygsättning och publicering...16 Formalia vid antologiskrivande:...17 Om fotnoter och referenser...17 Enligt Oxford hänvisar man på detta sätt till en bok...17 Referenser

3 Citat...18 Hur man refererar till en artikel...19 Muntliga uppgifter...22 Otryckta källor...22 Det du hittat på webben...22 Referenser till arkivmaterial...22 Bilaga...25 Nya rutiner vid magisteruppsats/antologier tryckning i korthet

4 Information om Fältarbete I och II Allmänt om projektarbetet Erfarenheterna av fältarbetet på block 3 har visat att det är viktigt att komma igång i början av höstterminen. Det innebär att det är en stor fördel om ni under sommaren funderar över möjliga projektidéer. Fundera över vad ni individuellt önskar studera, utifrån bl.a. ålder, klass, etnicitet och genus. Ni kan t.ex. välja att studera livsvillkor och identitet kopplat till konsumtion, media eller etnicitet. Studien kan även handla om barn /ungdom i skolan med fokus på tex. hälsa (eller något av ovanstående), Barn /ungdom på fritiden, barn/ungdom i riskzon t.ex. ungdomar i ett socialt projekt, ungdom/vuxna och arbete/arbetslöshet, barn/ungdom/vuxna och hälsa där t.ex. ett gym kan utgöra fältet. Kursansvarig lärare kommer sedan att sätta samman de studenter med liknande intressen i grupper. Fältet är alltså den praktik, det fysiska sammanhang, där ni avser förlägga ert fältarbete. Fältet kan vara en skola, en arbetsplats, ett projekt med verksamhet för olika grupper. Fältet kan både utgöras av offentligt organiserade verksamheter men också av föreningar och privata sammanslutningar. Det viktigaste är att ha en bra och intressant idé där ni kan hitta ett fält som gör studien praktiskt möjlig att genomföra. Det har också visat sig att projektgruppen är av största vikt för arbetet. Att grupperna arbetar tillsammans, diskuterar arbetet kontinuerligt under året i projektets olika faser och håller ett gruppkontrakt är en förutsättning i arbetet med den slutgiltiga examinationsuppgiftens (antologins) färdigställande. Det andra som vi vill att ni uppmärksammar redan nu är att det gäller att arbeta disciplinerat med projektet, dvs. skjut inte upp kontakttagande med fältet eller datainsamling, utan försök komma igång och arbeta med projektet så att ni håller tidsramarna. Det som ni kan tänka på är att det ju också under fältarbete kan inträffa att ni inte får tillträde till det fält som ni har tänkt er och måste börja leta andra alternativ, vilket kan ta tid! Det tredje vi vill betona är att även om projektet totalt omfattar 15 p så är det ett avgränsat projekt det handlar om! Datainsamlingen kan inte få bli alltför stor. 5-6 intervjuer/informanter kan vara fullt tillräckligt som riktlinje, samt ett mindre antal observationer. En del av er verkar dock vilja stanna vid 3-4 intervjuer. Detta är i regel inte tillräckligt. Det är så att ni ska tänka i termer av mättnad och projektinformationens handledning om antal är just en handledning och inte att absolut krav. Men detta kan lika gärna betyda att man i en del fall behöver intervjuer. Arbetet handlar om kvalitativa och inte kvantitativa data men det behövs ändå ett visst material för att kunna se t.ex. ett mönster som kan ligga till grund för en viss framställning. Det handlar också om själva tränandet i att intervjua. Man blir bättre som intervjuare ju mer man håller på och man får bättre material när man är mer rutinerad. Så jobba på med att skaffa informanter! 4

5 Sen är det också så att datamaterialet ser lite olika ut för er. Ni ska både använda era observationer och era intervjuer men vikten av varje kan skilja åt. En del har mycket rika observationer och de ska förstås utnyttjas. Fältarbetets inriktning Fältarbetet skall innehållsligt handla om livsvillkor och identitet. Ett projekt kan naturligtvis ha tyngdpunkt i endera temat, men syftet är att livsvillkor och identitet relateras till varandra. I projektarbetet skall både observationer och intervjuer göras. Båda formerna av data skall också synas i den empiriska delen av arbetet. Projektidéer Det är i första hand ni själva som skall komma fram till projektidéer och skapa projektgrupper, men ni kan också få uppslag av blockansvariga eller genom att titta på tidigare årskullars antologier (vilka finns i LIBRIS och går att låna på Campusbiblioteket eller på e-press).kriterier som måste vara uppfyllda när ni formulerar egna idéer är att projektidén måste knyta an till kunskapsområdet (livsvillkor och identitet) att problemet ni väljer går att studera genom intervjuer och observationer Därefter skapas en projektgrupp, baserat på projektidén, som bör bestå av minst 4 och max 6 personer (vilket är nödvändigt för ett arbete med en antologi, en antologi skall alltid ha viss omfång, dvs. ett flertal olika bidrag kring samma tematik.) Antologin är projektarbetets sista examinationsuppgift. Undervisningsformer föreläsningar och seminarier samt handledning examinationer: forum, symposium och grupphandledning. Grupphandledning, metodseminarier, symposium och forumdeltagande är obligatoriska moment. Kursernas mål och examination Målet med kurserna är bl.a. att du som student efteråt grundläggande ska kunna : I grupp planera, initiera, genomföra och presentera muntligen och skriftligen ett vetenskapligt fältarbete som bygger på kvalitativa datainsamlings- och analystekniker Demonstrera muntligen och skriftligen förmåga att kritiskt reflektera över projektarbetets olika faser inkluderat etiska och metodologiska frågor Du får också tillfälle att individuellt studera ditt eget fält, vilket naturligtvis ska relateras till gruppens övriga arbete. Målet är också att du som student förbättrar och utvecklar dina färdigheter i vetenskapligt skrivande, samt utvecklar din förmåga att både ge och ta emot 5

6 konstruktiv kritik från medlemmarna i din grupp och från handledaren, vad gäller din egen och andras texter. För tillträde till Fältarbete II gäller att Du godkänts på kursen Fältarbete I, livsvillkor och identitet, 7,5p i kunskapsområde 3. Arbetets omfattning i studietid: Arbetet omfattar 2x7,5p, dvs. totalt 15p, varav 7,5 p på höstterminen och 7,5p på vårterminen. Det är indelat i två delkurser, Fältarbete I och Fältarbete II. Dessa kurser finns insprängda mellan de andra kurserna under år två. Det är alltså viktigt att hitta egna arbetsformer där du/ni arbetar med projekten samtidigt som de andra kurserna måste följas. Tänk också på Fältarbete II är mera arbetsintensiv. Det är då allt ska bli klart! Projektgrupperna En projektgrupp bör omfatta minst 4 personer och som mest 6 personer. Varje grupp skall upprätta ett kontrakt för hur gruppen skall arbeta när gruppen formerats, (för info om hur detta sker och när, se nedan). Kontraktet skall följas upp under projektarbetets gång. Projektgruppen är en arbetsgrupp som granskar, kommenterar och följer upp arbetet i gruppen. Handledning Så snart som grupperna är formerade kommer varje projektgrupp att tilldelas en projekthandledare. Projekthandledaren får ett begränsat antal arbetstimmar för handledningstid, det är viktigt att gruppen tillsammans med handledaren planerar för hur denna tid kan fördelas över året. Denna planering ska resultera i en överenskommelse om vad gruppen kan förvänta sig av handledaren och vice versa. Gör alltså kontrakt även med handledaren! Grupphandledning är obligatoriskt. Detta läsår har grupperna 6+2 klocktimmar handledning / individ. De 2 timmarna rör bedömning av färdigt projekt samt deltagande i symposium. Exempel: Gruppstorlek 5 personer klocktimmar (kt) Inom ramen för handledningstiden skall handledaren genomföra följande: 1. Handledning i grupp 2. Inläsning av individuella bidrag 3. Handledning/inläsning av kappa och slutdiskussion etc. i antologierna 4. Ca 2-3 handledarmöten under läsåret 5. Delta vid SYMPOSIET på vårterminen och om möjligt även i höstens PM-forum 6. Ta del av projektgruppens mötesprotokoll och arbetsplanering 6

7 Handledaren måste alltså använda tiden till betydligt mer än direkt läsning och handledning av era arbeten. Tänk också på att den information som kommer skriftligt från kursansvarig är den som gäller vänd er till kursansvarig om det uppstår frågor angående den skriftliga informationen om projektarbetet, examinationen mm., detta för att undvika dubbla och motstridiga budskap från olika lärare. Det är alltså endast överenskommelser med kursansvarig som gäller för arbetet, dess examinationsformer och tider samt schemaläggning. Skrivprocessen En annan sak är viktig nu när ni börjar skriva uppsatser. Ni kommer att behöva skriva om era texter många gånger och handledarna kommer att vilja läsa flera versioner (processhandledning). Det är inte så att man skriver ihop nåt som ska vara tillräckligt ok som en inlämningsuppgift. Här handlar det om att få handledning på skrivprocessen. Många kommentarer från handledaren om vad som ska skrivas om behöver alltså inte betyda att arbetet är dåligt, bara att det inte är färdigt och hur det kan förbättras. Språkverkstäder Språkverkstäderna vänder sig till alla studenter på Campus som vill träna sitt svenska språk och förbättra skriftlig framställning, muntlig framställning, grammatik och studieteknik. Arbete sker individuellt och/eller i mindre grupp och anpassas efter studenternas behov. Språkverkstäderna är öppna ca en eftermiddag i veckan. Kontakta Hans Blomberg hansbl@isv.liu.se, plan 5 i Spetsen (märk din e-post Språkverkstad) Bedömningsgrunder På seminarier, workshops och övningstillfällen ges betygen G för aktivt deltagande och U för frånvaro eller då man inte alls bidragit vid undervisningstillfällena. Inlämningsuppgifter t.ex. kodningar kan ge U eller G. Forum, symposium och annan muntlig examination kan ge betyget U, G, eller VG. För VG gäller aktivt och relevant deltagande där tydlighet och precision är synligt. Man ska också kunna relatera och integrera olika teorier, metoder samt kritiskt förhålla sig till tidigare kunskap, litteratur eller påståenden. De skriftliga arbetena (läsning av en avhandlingsstudie, PM och antologi) kan få ett av tre betyg, Underkänt (U), Godkänt (G) eller väl godkänt (VG). Följande bedömningsgrunder används av handledare och bedömningsgrupp (handledargruppen). Nedan angivna bedömningskriterier började gälla under kunskapsområde 1 och 2. Kriterierna byggs på i kunskapsområde 3. För G ska ni alltså klara de kriterier för G som gäller för kunskapsområde

8 För VG ska ni dessutom klara de kriterier för VG som gäller för kunskapsområde 1-3 Det sammanlagda betygen vägs sedan ihop. Det kan gå att få VG på en hel kurs om man skrivit ett mycket bra arbete även om muntligt framförande bara ger ett starkt G, likaså kan ett mycket bra anförande ge VG på en kurs även om det skriftliga arbetet bara är G. Om man har U på något moment kan man dock inte få VG. Examinator kommer att kortfattat motivera betygen utifrån dessa kriterier. Bedömningsgrunder för skriftliga arbeten Val av syfte, problem och frågeställning(ar) Kriterier för betyget G: Klarhet och konsekvens (genom uppsatsen) i formulering av syftet/problemet/frågorna Ko 1 Problemets förankring: Placerar och beskriver författaren problemet i något sammanhang - teoretiskt, empiriskt eller geografiskt Ko 3 Kriterier för betyget VG Avgränsningens motivering och relevans Ko 1 Val av ansats med teori och metod Kriterier för betyget G: Anknytning till litteratur i metoddiskussion Ko 1 Tydlighet i metod Ko 1 Etisk diskussion Ko 1 Teoretiskt förhållningssätt / anknytning till teoretisk tradition / teori Ko 2 Teorianknytningens relevans för syftet Ko 2 Kriterier för betyget VG Kritisk hållning till teori Ko 1 Kritisk hållning till metod Ko 1 Tydlighet i och reflektion över begrepp Ko 3 Genomförande Kriterier för betyget G: Tydlig redovisning Ko 1 Tydlig redovisning av analysen Ko 2 Förankring av analysen i "data" och teori Ko 2 Självkritisk reflektion över ett ev. fältarbetes genomförande utifrån syfte, teori och motivering av metodval Ko 3 8

9 Självkritisk reflektion över analysen utifrån syfte, teori, metodval och materialets begränsningar Ko 3 Kriterier för betyget VG Förmåga att dessutom kunna relatera och integrera punkterna 4 och 5 ovan med flera olika litteraturreferenser Resultat Kriterier för betyget G Tydlig redovisning Ko 1 Uppnåddes syftet med arbetet? Ko 1 Kritisk reflektion utifrån syfte, val av ansats med teori och metod Ko 2 Ev. etiska frågor Ko 2 Gestaltning Kriterier för betyget G Språk: Är texten språkligt och stilistiskt intresseväckande och läsbar för den publik arbetet är tänkt för? Ko 1 Struktur/disposition: Finns en genomtänkt struktur i arbetet som läsaren kan begripa genom rubriksättningen och textens organisering i olika delar? Ko 1 Röd tråd: Framstår arbetet som en helhet kring ett problem? Ko 1 Fokus: Fokuseras det viktiga i arbetet eller plottras uppmärksamheten bort? Ko1 Formalia Ko 1 Fotnoter, referenser: En instruktion utifrån ett system har delats ut. Andra system kan väljas. Det viktiga är konsekvens och fullständighet. Påståenden som inte är uppenbara samt citat bör alltid åtföljas av en hänvisning till en referens. Hänvisningar används också för att visa varifrån ett resonemang hämtats och för att få stöd i ett resonemang från någon författare. Inga Sakfel Inga större uppenbara språkfel som stavfel och syftningsfel. Inga fel i hänvisningar inom uppsatsen, till figurer, tabeller mm. Deadline: Har manus lämnats in före deadline? Kriterier för betyget VG Genomförande: Hur väl har genrevalet genomförts? Ko 1 Språk: Är texten dessutom språkligt elegant och stilistiskt intresseväckande och läsbar för den publik arbetet är tänkt för? Ko1 Diverse, men viktigt vid uppsatshandledning, skrivande och bedömning Hur kan det vara det beror på hela tiden när man skriver uppsats men ändå plötsligt vara absolut rätt eller fel? När handledare och kursansvarig menar att det beror på handlar det ofta om att ett vetenskapligt arbete är en helhet som bedöms på en mängd olika sätt. En svagare teoretisk förankring kan vägas upp av en mycket bra empiri. Det kan också vara konsekvent genomfört i en viss tradition eller elegant kunna utnyttja aspekter från olika traditioner för att skapa 9

10 något nytt och originellt. Eller så misslyckas arbetet med att sammanföra element från olika teorier men har ändå ngt viktigt och nytt att säga vilket i viss mån väger upp andra kvalitetsbrister. Och så vidare. Allt sånt här är relativa bedömningskriterier. Men det finns också absoluta krav på ett arbete. Konsekvent referenshantering är ett sådant. Att följa ett system vilket det nu är är en sak, men det är inte det svåra. Akademiskt skrivande skiljer sig från exv. skönlitterärt skrivande i hur man förhåller sig till tidigare kunskap. Detta är den svåra delen av referenshanteringen. Den akademiska skribentens (eran) uppgift är att visa att ni har läst och förstått relevant tidigare kunskap genom att på ett vettigt sätt kan använda andra vetenskapliga arbeten i er bakgrundsteckning, argumentation och så vidare. Det är t.ex. därför det inte bara går att skriva att en bok varit viktig i arbetet. Viktig varför då? För att era fynd förstärker tidigare arbeten? Eller omkullkastar? För att ett viktigt argument som behandlats av en tidigare författare i en viss kontext nu beskrivs av er men används på ett annat område? Att vi lägger så mycket tyngd på att tjata om sådana saker handlar om kvalitet. Vetenskaplig kvalitet bedöms av andra vetenskapare och de måste få verktyg från skribenten för att kunna bedöma. De måste kunna se hur ett fynd skrivs fram, eller vart ett argument har grundats. Staffan Larsson, professor på IBL skrev en artikel (1993) som är mycket bra. Se litteraturlistan. Det här är de svåra sakerna att lära sig och det går inte fort. Man lär sig bara genom att dels skriva själv, dels granska andras arbeten. Ni granskar ju varandra ofta. Men tänker ni även på att granska etablerade forskare? Läs dem inte bara för vad de säger men hur de säger det. Hur byggs en argumentation upp i den artiklar ni använder? Hur använder de författarna referenser i sitt skrivande? Vilka begrepp använder författarna? Vilka undviker de? Begreppshantering är också ett viktigt krav nämligen. Det handlar om i vilken tradition man skriver. I ett kvalitativt arbete kan man inte använda en kausal begreppsapparat som handlar om orsak och verkan för det undersöker inte ni. Det här är svårt, för en massa ord i vårt vardagsspråk måste man nu vara försiktig med. Vi kan ta exemplet påverkan. I vetenskapliga sammanhang är påverkan något specifikt. En enhet påverkar en annan på ett mätbart sätt, till en viss grad och så vidare. Så ni får aldrig använda ordet påverkan då? Nej, inte för att beskriva ett resultat för ni har inte undersökt påverkan på detta sätt. Men tänk om era informanter ständigt berättar på om påverkan. De kanske ständigt återkommer till att de påverkas mycket av reklam till exempel. Vad gör ni då? Jo er uppgift blir ju att undersöka beskaffenheten (föreställningar, egenskaper, innebörder, betydelser) hos den påverkan som informanterna beskriver. Ordet påverkan är informanternas uttryck och inte ert. Det blir del av er empiri och inte eran teoretiska begreppsapparat. I Bryman kap 12 står mycket nyttigt om liknande saker, och i Närvänens bok beskrivs ingående hur man skriver i kvalitativa studier. Allt detta ska ni inte kunna fläckfritt redan nu. Men det är mot detta vi hela tiden arbetar. 10

11 Fältarbete I, livsvillkor och identitet, Ht. 07, 7,5p: Fältarbete I, översikt. Exakta datum återfinns på schemat. Projektarbetet introduceras tidigt på terminen under kursen Livsvillkor, grannskap, identitet, då också projektarbetsschemat delas ut. Antologi-idéer föreslås. Skriv på 1-2 A4 sida ned vad ni i gruppen vill undersöka: Inkludera något kortfattat om huvudidé och delprojekt samt möjliga fältområden. Diskutera tillträde, möjligheter och svårigheter. Diskutera också de etiska dilemman som kan bli aktuella inom ert valda område och hur ni tänker hantera dem. Studenterna väljer en projektidé att arbeta med, och därefter formerar kursansvarig handledningsgrupper. Studenterna skriver en preliminär projektformulering (PM) med viss handledning. Intervjuföreläsning och etiska spörsmål tas upp till diskussion. Förankring på fältet, dvs. vad det innebär att ta kontakter och få tillträde till fältet tas upp och exemplifieras. Metoder för datainsamling genom observationer av olika slag samt observatörens roller diskuteras. Förankring på fält. Första fältkontakter i form av observationer (får ske först när handledare eller kursansvarig har godkänt idén). Fältaktiviteter. Besökt fältet, inledande observationer. Intervjuer planeras och efter observation inleds intervjuandet efterhand. Intervjuer och observationer kan komplettera varandra såsom de i fältforskning ofta gör. Val av tyngdpunkt görs utifrån frågeställningen. Återkommande grupphandledningar under denna period. Färdigställande av PM, examination av Projektarbete I. Arbete parallellt med analyser och sammanställningar. Bibliotekskunskap Bibliotekarien kommer att börja med en snabb repetition av sökning i Libris och den lokala katalogen och sedan ska ni få träna er i databassökningar. Det svåra med dem är inte det tekniska utan att lära sig hitta relevanta nyckelord för tillräcklig träffsäkerhet. Det tar också tid att lära sig komma underfund med vad som är relevant. Alltså, sök, sök och sök, först verkar det meningslöst men sen kommer man på hur man ska hitta det man behöver. Rent allmänt ska ni inte bli ledsna om ni inte hittar annan forskning som gjort precis det som intresserar er, för då vore det ju redan gjort eller hur! För den som är intresserad av frågor kring boende och hemlöshet, grannskap kan det ju handla om en artikel som beskriver situationen för hemlösa i Tyskland som ni sedan kan jämföra med ert arbete och så vidare. Sen ska ni inte glömma referenslistorna i er kurslitteratur. Vilka artiklar baserar de författarna resonemang på? Är det texter som ni kan hämta hem? Artiklar är ofta kondenserade i sitt upplägg, på sidor kan de innehålla lika mkt info som en bok. Det gör dem dock mer svårlästa. Men det elektroniska biblioteket är gratis och aldrig utlånat så man behöver stå på kö! Tänk på det även inför andra kurser. Författare vars böcker ni ska ha på en kurs kanske skrivit en artikel som behandlar samma saker ungefär! 11

12 Tänk på detta inför momentet: Fundera ut ett antal ord, helst på Eng eller på svenska så översätter ni på plats som ringar in era intressen. Det kan handla om tidigare forskning inom området eller om Grounded theory (GT). Ni ska ju sedan hänvisa till denna artikel i era PM. Examination av Fältarbete I, livsvillkor och identitet, 7,5p, på HT Examinationen består av: Inlämnande av en projektskiss samt läsning av en avhandlingsstudie som använt fältarbete som metod. Färdigställande av projektplan (PM) för gruppens projektarbete Diskussion av PM och kurslitteratur under forum. För att bli godkända på kursen ska ni också ha visat och fått G på er inledande kodning för er handledare. Ni ska också ha varit aktivt närvarande vid obligatoriska undervisningstillfällen (GTworkshop). Examinationen innefattar alltså både skriftlig och muntlig framställning. I ett PM ska följande framgå: Inledning: en kort presentation av projektarbetets idé och varför den verkar intressant för er Syfte och frågeställningar: ange kort projektarbetets övergripande syfte, samt specifika frågeställningar i förhållande till era delprojekt i gruppen. Fundera kring hur dessa hänger samman så att antologiarbetet kan framstå som en helhet. Metod: vilka fält ni valt att studera föreslå en eller flera konkreta plats/er som ni tror ni får tillträde till/har fått tillträde till, urval vad gäller intervjupersoner och fält ska anges och motiveras, datainsamlingsmetoder avseende omfattning / typ av intervjuer och observationer, analyssätt, etiska reflektioner, hur ni tänkt att komma i kontakt med fältet/personerna ifråga. Teori/tidigare studier: eftersom den metod ni ska pröva på i detta projektarbete är Grundad teori, ska en särskild teori inte prövas vid detta skede av arbetet. Däremot kan ni förutsättningslöst reflektera över vilka typer av teoretiska tankegångar eller inriktningar som skulle kunna tänkas vara av intresse för er i ert arbete (tex. teorier om socialisation, teorier om etnisk tillhörighet, teorier om identitetsskapande, teorier om det postmoderna samhället etc.). Ni kan också kort redovisa tidigare studier, relevanta för ert fält Tidplan: Utgå från projektarbetsschemat och skriv en tidplan för gruppens arbete med olika delmål som sedan kan fungera som riktlinje för arbetets fortskridande. Diskutera den med den handledare som ni får för projektarbetet och hur ni ska disponera handledningstiden framöver. Checklista för PM:ets innehåll: Identifiering och formulering av projektets fokus 12

13 Beskrivning av informanter Beskrivning av fältet (var skall studien utföras?) Vem i projektgruppen gör vad? (Projektet skall ju leda till en antologi med olika bidrag) Kortfattad beskrivning av metodval (begrunda valet av metod(er), vad som betonas) Beskriv relevanta frågeställningar. För att kunna göra detta på ett godkänt sätt krävs att ni gjort observationer som ni kodat om än på ett grundläggande sätt. Beskriv på ¼-1/3 A4 sida men bifoga inga kodningar. Dessa är att betrakta som arbetsmaterial och ska redan tidigare ha visats för era handledare. Beskriv etiska hänsyn och förhållningssätt Förklara strategi för kommande förankring på fält Beskriv strategi för första fältkontakter Glöm inte referenser! Vi kommer särskilt att lägga vikt vid att ni arbetar med forskningsartiklar, helst på eng. och vill att det ska synas i er ref. lista att ni arbetat med att söka elektroniskt efter lämpliga artiklar. Omfattning av grupppm: Varje grupp lämnar in ett gemensamt PM (ett grupppm). PM-et inleds med en gemensam A4 sida (12 punkter, 1½ radavstånd) där gruppens projektidé presenteras samt ev. metod och tidplan. Varje gruppmedlem presenterar sedan sitt bidrag på max två sidor / person vilket skall innehålla punkterna 1-10 ovan. Obligatorisk litteratur Alver, B.G & Öyen, Ö. (1998), Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur Bryman, A. (2002), Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Fangen, K. (2005), Deltagande observation. Malmö: Liber ekonomi. Hammersley, M. & Atkinson, P. (2003) Ethnography. London: Routledge. Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.), (1999), Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur OBS! Minst en tidskriftsartikel aktuell för ert arbete/per person ska också refereras till. Att lära er söka i databaser får ni hjälp med vid momentet bibliotekskunskap. OBS! Dessutom tillkommer litteratur som är specifik för era undersökningsområden Referenslitteratur/ Litteraturförslag för skrivandet av PM: Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2000). Reflexive methodology: New vistas for qualitative research. London: SAGE Atkinson, R. (1998). The Life Story Interview. Thousand Oaks: Sage Emerson, R.M., Fretz, R.I. & Shaw, L.L. (1995). Writing Ethnographic Fieldnotes. Chicago: The University of Chicago Press. Gullveig, B. & Öyen, Ö. (1997). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur. 13

14 Hartman, J. (2001). Grundad teori: teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (1993) Om kvalitet i kvalitativa studier Nordisk pedagogik, nr 4, pp Mishler, E. (1986). Research Interviewing: Context and Narrative. Cambridge: Harvard University Press. Närvänen, A-L. (1999), När kvalitativa studier blir text. Lund: Studentlitteratur Näsman, E. Om utskrift av inspelade intervjuer. Stencil Richardson, J.T.E. (Ed.) (1996). Handbook of Qualitative research methods for Psychology and the Social Sciences. Leicester: British Psychological Society. Shaffir, W.B. & Stebbins, R.A. (1991), Experiencing Fieldwork. An Inside View of Qualitative Research. Newbury Park: SAGE Silverman, D. (1993). Interpreting Qualitative Data. London: SAGE. Silverman, D. (Ed.) (1997). Qualitative Research. London: SAGE Svenska Språknämnden. (1996) Svenska Skrivregler. Uppsala: Almqvist & Wiksell. White, W. F. (1984). Learning from the Field. Newbury Park: Sage Denna litteratur kan förstås användas även senare i sammanställning av projektarbetet. 14

15 Fältarbete II, Livsvillkor och identitet, Vt. 08, 7,5p: Fältarbete II, översikt. Exakta datum återfinns på schemat 1. Fältarbetet avslutas successivt. 2. Arbete med analys, sammanställningar, och redigering av antologibidragen. Inlämning av antologiutkast till handledare, där fynd tematiskt presenteras i text samt tänkbara teorier redovisas muntligt. 3. Träning i muntlig framställning 4. Antologierna färdigställs. 5. Inlämning av abstract 6. Inlämning av färdiga antologier. 7. Muntlig presentation av antologibidragen utifrån ett manus i forumliknande form, SYMPOSIUM, samt att kommentera en annan grupps antologi. 8. Handledarkollegiet bedömer antologierna. 9. Återföring till fältet uppmuntras. 10. Antologiredigering. 11. Slutdatum för komplettering. Abstract I slutet av april 2008 kommer kursansvarig att vilja ha in era abstract samt titel på antologin. Det får vara högst 200 ord per antologi. Era individuella kapitel ska inte ha abstract. Skriv sammanfattning (abstract) på svenska i ett stycke utan underrubriker. Ett abstract ska innehålla arbetets samtliga delar (både utgångspunkter, frågor och fynd) i mycket kortfattad form. Diskutera abstract och visa för er handledare innan det skickas till mig. Examinationsuppgift, Projektarbete II, livsvillkor och identitet, 7,5p, på VT08 Denna består av en presentation och diskussion av gruppens antologimanuskript, samt att kommentera en annan grupps arbete i konferensliknande form. Observera att deltagande under hela symposiedagen är obligatoriskt! Följande skall finnas i en antologi: Ett gemensamt inledande avsnitt, där antologin introduceras och presenteras för läsaren, s.k. kappa. Varje gruppmedlems individuella antologibidrag (vetenskaplig uppsats). En uppsats kan bygga på ett individuellt projektarbete men i vissa fall då t.ex. samtliga gruppmedlemmar har arbetat med samma frågeställningar och metoder, kan upplägget vara tematiskt, dvs. att varje gruppmedlem presenterar en tematik i uppsatsen. Metodologiska frågor måste diskuteras någonstans i antologin, t.ex. i den gemensamma inledningen, i varje enskild uppsats, eller i ett metodappendix. Placering av metodavsnittet beror på hur antologin byggs upp för övrigt. Helst en gemensam avslutning av något slag, t.ex. en avslutande reflektion 15

16 Referenser förstås Se också avsnittet om bedömningskriterier Om litteratur: Litteratur söks självständigt av projektgruppen, t.ex. vad gäller tidigare studier, teoretiska resonemang mm, men förslag ges även av handledaren. Omfattning av en antologi: En antologi får totalt omfatta följande sidoantal: Grupp för 4 personer; antal sidor =95 Grupp för 5 personer; antal sidor =110 Grupp för 6 personer; antal sidor =125 Antal sidor kan disponeras fritt av gruppen, dvs. gruppen får komma överens om hur många sidor inledning omfattar, hur många sidor respektive antologiuppsats omfattar och hur mycket utrymme som ges för en avslutande reflektion. Mall: för redigering av manuskript finns en mall (se hemsidan). Studenterna kan efter förfrågan erbjudas visst stöd inför slutredigering. Betygsättning och publicering Antologierna betygsätts av handledarkollegiet efter det skick de har vid första inlämningen. Betyget kan vara G eller U, där U står för nödvändiga revideringar/kompletteringar för att få godkänt på projektarbetet. De som har fått G/U vid detta tillfälle har möjlighet att göra justeringar som skall vara genomförda innan ett specifikt datum (se schema). Dessa justeringar görs för att antologin skall komma i publicerbart skick så att den kan publiceras i rapportserien. Se bilaga. OBS! Manuskriptet ska vara inlämnat ett visst datum (deadline), som anges i projektschemat, för att publiceras som antologi i rapportserien. Studenter erbjuds möjlighet att trycka sina antologier till självkostnadspris. Använd i första hand universitetets eget tryckeri: 16

17 Formalia vid antologiskrivande: Det är ett väsentligt kännetecken för ett vetenskapligt arbete att man noggrant redovisar grunderna för alla påståenden, slutsatser, etc. som man gör. Dessa grunder kan utgöras av egna data, egna logiskt följdriktiga resonemang utifrån välkända förhållanden eller så redovisas andras data, idéer, resonemang, slutledningar, etc. Det är oerhört väsentligt att det alltid framgår om grunderna är egna data/resonemang eller andras. I det senare fallet måste man alltid ange källan, dvs. den bok, artikel eller personlig kommunikation som det man grundar sina påståenden på kommer ifrån. Kort sagt: man måste alltid motivera påståenden/slutsatser och då ange vad som är ens egna bidrag och vad som är andras och i det senare fallet noga ge referenser till källan eller källorna. Det är dessa noggranna referenser som gör att andra forskare kan kontrollera vad man grundar sina slutsatser på och härigenom undersöka hållbarheten i vad man kommit fram till. Det har således att göra med själva kärnan i det vetenskapliga arbetet. Om fotnoter och referenser Det finns två huvudsakliga sätt att referera i vetenskapliga arbeten, dels det så kallade Oxfordsystemet som bygger på fotnoter 1, dels Harvard som bygger på att referenser anges inom (parentes) inne i löpande text. Vilket man föredrar handlar om vetenskaplig tradition och skolning (vanans makt). Vid publicering handlar det om att anpassa sig till tidskriftens eller förlagets riktlinjer. För er som studenter handlar det om att välja ett system och vara konsekventa, att inte blanda. Nedan förklaras hur referenshantering sker enligt Oxford, för andra system hänvisas till webbsidor i slutet av dokumentet. Enligt Oxford hänvisar man på detta sätt till en bok. Hänvisningar i texten sker med hjälp av noter. Här följer ett exempel baserat på att ni citerat ur Sören Halldéns bok. Huvudregel. Hämta er information om referensen från det som står på titelsidan eller förlagssidan (inte omslaget eller, om det finns sådant, smutstitelsidan). I Halldén möter ni titelbladet när ni slår upp pärmen. Titelbladets baksida är förlagssidan. Så här är de flesta böcker ordnade. Förlagsort (som är den ort ni ska redovisa) står oftast men inte alltid här. Kolla därför alltid litteraturen gentemot Libris. Om ni har citerat ur Halldéns bok skriver ni ett nottecken efter alla skiljetecken i den mening där ni hänvisar eller efter citatet.1 Då stör det läsningen minst. För det mesta blir det efter meningens avslutande punkt. Välj infoga och sedan Fotnot. Nottecknet skrivs in och Ni förflyttas till notförteckningen. Noten byggs upp som nedan. Notnummer gör datorn automatiskt. Därefter skriver ni ut förnamn och efternamn. Hela namnet underlättar för läsaren att identifiera författaren. Avsluta med ett kommatecken, så ni visar tydligt var gränsen mellan namn och titel går. Hur det ska se ut syns till vänster: 1 Sören Halldén, Så följer titeln som kursiveras. Undertitel behöver inte vara med om den inte är mycket mer talande än huvudtiteln. 1 Som så här 17

18 1 Sören Halldén, Nyfikenhetens redskap Sedan skriver ni förlagsort och tryckår. För att tydligt skilja dem från titeln sätts de inom parentes och de skiljs åt med kommatecken. Avsluta med kommatecken: 1 Sören Halldén, Nyfikenhetens redskap (Lund, 1980), Sidhänvisningen följer sedan, tydligt markerad genom förkortningen s. 1 Sören Halldén, Nyfikenhetens redskap (Lund, 1980), s. 13. Detta är den fullständiga noten, som helst ska stå längst ner på den sida där citatet är eller hänvisningen görs. 2 Petigheten med kommatecken och parenteser kan verka onödig, men med tanke på hur svårtydda främmande texter och namn kan vara, är det bra att ha en gemensam praxis för hur man ska skilja ut olika delar av noten. Referenser Längst bak i er text ligger sedan förteckningen över den litteratur och de källor av olika slag, som ni använt. Att skilja på litteratur och källor, som ofta gjordes förr kan ställa till svåra avgränsningsproblem. En enkel praxis är att istället samla allt under rubriken: Referenser Också här blir det viktigt med skiljetecken och andra markeringar av vad som är vad. Ange först efternamn och sedan förnamn skilt åt och avslutat med kommatecken. Efternamnet först eftersom referenslistan sorteras med efternamnen i bokstavsordning. Då blir det lätt att hitta i den. Halldén, Sören, Både huvudtitel och undertitel på titelbladet tas med. Båda kursiveras. Skilj dem åt med punkt: Halldén, Sören, Nyfikenhetens redskap. En bok om kritiskt tänkande inom vetenskapen och utanför Så följer förlagsort och tryckår inom parentes och skilda av ett kommatecken. Halldén, Sören, Nyfikenhetens redskap. En bok om kritiskt tänkande inom vetenskapen och utanför (Lund, 1980) Citat Om ni valt att citera hur ska det se ut? Ja citatet ska förstås vara ordagrant, även med tryckfel om det finns sådana. Långa citat läggs för sig i texten, men korta kan sprängas in i den löpande texten: När vi diskuterade vår fältuppgift talade vi mycket om det Halldén talar om som urvalet av stoff och problem. 3 Ett långt citat kan markeras genom att skjutas in i stycket och att minska typstorleken. Då sätts inga citationstecken eftersom det ändå framgår tydligt att det är ett citat. 2 Sören Halldén, Nyfikenhetens redskap (Lund, 1980), s Sören Halldén, Nyfikenhetens redskap (Lund, 1980), s

19 Vad reglerar urvalet av stoff och problem? I bästa fall känslan för väsentligheter! Och väsentligt, vad är det? Tydligen det som endera är intressant i sig själv eller nyttigt för något annat. 4 Observera att det borde ha stått självt om Halldén skrivit korrekt svenska. Om ni nu ser längst ner på den här sidan så ser ni än en gång en not till samma Halldén och samma sida. Behöver det verkligen upprepas så eller finns det något sätt att förenkla det, när samma arbete kommer igen och igen? Jovisst. Andra och följande gånger ni hänvisar till samma arbete räcker det att i noten skriva: 2 Halldén, s. 13. Hänvisning till flera sidor Hur gör man vid hänvisning till flera sidor? Vid flera men högst fem sidor från sid. 57 skriver man: s. 57 ff. Vid fler än fem följande sidor ger man exakta siduppgifter: s Hänvisar du till ett resonemang som förs genom en hel bok eller artikel så hänvisar du bara till helheten. Hur man refererar till en artikel Vi utgår ifrån att du vill referera till något på sidan 202 i en artikel av Billy Ehn. Hur skriver man då en not? Börja som tidigare med författaren till artikeln: 1. Billy Ehn, Fortsätt sedan med artikelns titel skriven inom citationstecken och avslutat med komma: 1 Billy Ehn, Livet som intervjukonstruktion, Sedan ska du ange var artikeln finns genom att skriva antologins titel kursiverad: 1 Billy Ehn, Livet som intervjukonstruktion, i Självbiografi, kultur, liv, Så följer uppgift om redaktör, här tas bara en upp följd av m. fl. eftersom det är fler än två: 1 Billy Ehn, Livet som intervjukonstruktion, i Självbiografi, kultur, liv, red. Christoffer Tigerstedt m. fl. 4 Halldén, s

20 Och som vanligt förlagsort och år inom parentes, åtskilt av komma och avslutat med komma: 1 Billy Ehn, Livet som intervjukonstruktion, Självbiografi, kultur, liv, red. Christoffer Tigerstedt m. fl. (Järfälla, 1992), Till sist sidhänvisning: 1 Billy Ehn, Livet som intervjukonstruktion, Självbiografi, kultur, liv, red. Christoffer Tigerstedt m. fl. (Järfälla, 1992), s I nästa fall blir noten av något annorlunda utseende. Det är en poäng att tala om att Barrons artikel ingår i en bok hon själv har skrivit: i förf:s.det är också viktigt att ange den serie boken ingår i efter bokens huvudtitel, och därefter vilken del i boken artikeln ingår i, och till sist att tala om att det rör sig om en avhandling, eftersom det underlättar sökandet. Att det är en avhandling visar du genom att använda den engelska termen dissertation i förkortad version inom parentesen. Alltså: 2. Karin Barron, Ethics in qualitative research on marginalized groups i förf:s Disability and Gender, Acta Universitatis Upsaliensis, del IV (diss., Uppsala, 1997), s Artiklar som referenser Hur kommer dessa fotnoter att se ut i referenslistan? Där skriver du först artikeln, bokens huvudtitel, redaktör, förlagsort och årtal som i noten, men också bokens undertitel: Referenser Ehn, Billy Livet som intervjukonstruktion, Självbiografi, kultur, liv. Levnadshistoriska studier inom human- och samhällsvetenskap, red. Christoffer Tigerstedt m. fl. (Järfälla, 1992) Och till sist första och sista sidan för artikeln: Ehn, Billy Livet som intervjukonstruktion, Självbiografi, kultur, liv. Levnadshistoriska studier inom human- och samhällsvetenskap, red. Christoffer Tigerstedt m. fl. (Järfälla, 1992) s I referenslistan blir det för Karin Barrons del: Barron, Karin Ethics in qualitative research on marginalized groups, i förf:s Disability and Gender. Autonomy as an Indication of Adulthood, Acta Universitatis Upsaliensis, del IV (diss., Uppsala, 1997), s Artikel ur tidskrift, dagstidning eller uppslagsverk I en not som hänvisar till en artikel ur en tidskrift skrivs författare och artikelns titel som ovan. Jag tar ett påhittat exempel: 20

21 3. Elisabet Näsman Konsten att skriva referenser, Därefter skrivs tidskriftens namn kursiverat: 3. Elisabet Näsman Konsten att skriva referenser, Forskningstexter Namnet följs av årgången. OBS. att årgång inte är detsamma som utgivningsår. Förseningar kan ge en eftersläpning så att årgång 1997 ges ut Här talar vi alltså om årgången. Tidskriftens nummer i årgången sätts ut då inte årgångens alla nummer har genomgående sidnumrering. Det numret sätts efter årgången med kolon emellan: 3. Elisabet Näsman Konsten att skriva referenser, Forskningstexter 1997:2, För internationella tidskrifter anges volym eller årgångsnummer samt inom parentes utgivningsår i den ordningen. I förekommande fall skrivs också årstidsbeteckningar. Som mest alltså: Volymnummer, parentes, utgivningsår följt av kolon, nummer i årgången, komma och årstid, slut på parentesen: t. ex. 10 (1975:2, Autumn) Till sist i noten förstås sidhänvisning. Hur ser tidskriftsartikeln ut i referenslistan? Det som tillkommer är artikelns första och sista sida liksom i artiklarna ovan: Näsman, Elisabet, Konsten att skriva referenser, Forskningstexter 1997:2, s Hur hänvisar man till en tidningsartikel? I huvudsak följer man samma principer som för andra artiklar, men med tanke på att läsaren kan vilja söka artikeln i mikrofilm, bör man ange både datum och sida. Förkortningar får bara användas om tidningen är allmänt känd OCH om det finns en förkortningslista där du förklarar förkortningarna. 16. Margareta Winberg, Ny arbetsmarknadspolitik, Dagens Nyheter, , s. 3. Om du hänvisar till artiklar i uppslagsverk bör du ange artikelförfattaren. Efter artikeln finns som regel författarens initialer och dessa finns normalt förklarade i ett särskilt register i uppslagsverket. Det skulle kunna se ut t. ex.: 17. Anna-Liisa Närvänen, Tidssociologi [del av art. Sociologi ], Svensk Uppslagsbok, 7. omarb. och utvidg. uppl., XV (1989), s. 25. Om man refererar till någon i löpande text, behövs en not ändå? Svar: Ja, eftersom du inte i den löpande texten ger tillräckligt med uppgifter t. ex. förlagsort. Ofta hänvisar man bara genom att nämna författarens namn eller kompletterat med titel alternativt årtalet: Goffman skrev 1972 eller I sin bok Stigma behandlar Goffman.. Avsluta varje sådan mening med fotnot där du ger mer fullständiga uppgifter som vanligt. 21

22 Muntliga uppgifter Hur gör man med muntliga uppgifter? Nämn namn på personen, datum och sammanhanget t. ex. 13. Personligt samtal med Lisa Svensson Telefonsamtal med Bengt Andersson Intervju med Gusten Persson Föreläsning av Roger Qvarsell I referenserna anger du sedan om du har anteckningar eller bandinspelningar från samtalet: Anteckningar från personligt samtal med Britt-Marie Svensson Bandinspelning av intervju med Lise-Lott Andersson Anteckningar från föreläsning av Roger Qvarsell, på Institutionen för tematisk utbildning och forskning i Norrköping Har föreläsningen en rubrik ange du den också. I referenslistan samlar du detta under underrubriken Otryckta källor och anger att detta finns i din ägo, så att den som vill kolla kan höra av sig till dig: Otryckta källor I författarens ägo: Anteckningar från personligt samtal med Gudrun Tham Bandinspelning av intervju med Lise-Lott Andersson Anteckningar från föreläsning av Roger Qvarsell, på Institutionen för tematisk utbildning och forskning i Norrköping Det du hittat på webben Skriv webbadressen och OBS! ange år månad och dag när du fann det, eftersom uppgifter kan ändras. Referenser till arkivmaterial Även för dem som utnyttjar offentliga eller privata arkiv är det viktigt att göra tydliga referenser. Principen är att försöka vara så exakt i sin angivelse som möjligt för att underlätta för dem som vill kontrollera källor eller av andra skäl går i forskarens fotspår. Eftersom arkivreferenser tenderar att bli långa är det lämpligt att använda notreferenser (Oxford) vilket exempelvis historiker företrädesvis gör. Om man som exempel har utnyttjat Norrköpings barnavårdsnämnds protokoll från 1917 som finns i stadsarkivet och behöver referera till ett visst sammanträde och paragraf kan det bli så här vid första referens: 1. Norrköpings stadsarkiv (NSA), Socialnämndens arkiv (SocA); barnavårdsnämndens protokoll (volymnummer), smtr 27/3, x. 22

23 Förkortningarna kan användas vid vidare referenser. Principen är att i noten vägleda från arkivet (NSA), via arkivbildaren vilket i det här fallet är socialnämnden, till en specifik volym samt avslutningsvis till en specifikation som gör det möjligt att exakt hitta källan. Det kan exempelvis vara en paragraf vid ett sammanträde, ett sidnummer eller ett specifikt dokument som ett brev eller dylikt. Tydlighetsprincipen får gälla här. I referensförteckningen i arbetets slut skriver man sedan följande: Norrköpings Stadsarkiv (NSA) Socialnämndens arkiv, (SocA) Barnavårdsnämndens protokoll, volym x. Andrahandsreferenser Undvika i möjligaste mån dessa! Vad är det då? Jo, refererar i andra hand gör du när du t.ex. refererar Giddens men inte har läst Giddens själv utan vad Bryman skriver om Giddens resonemang. Om ni ser ett resonemang hos en författare där denne refererar en annan författare ta då för vana att leta reda på den refererade volymen själv. Det finns minst flera skäl att undvika andrahandsreferenser: 1. Ju längre från källan ett resonemang är desto större risk att originalresonemanget är förvanskat/förenklat/förskjutet och så vidare. Särskilt om ni refererar en introduktionsbok där andra forskares resonemang presenteras. 2. Det är ofta svårt att avgöra var gränsen går t.ex. för vad som är Giddens respektive Brymans resonemang. Är det ett citat går det förstås att skriva Giddens i Bryman s.33 men om Bryman sammanfattar Giddens, vem är det eg. som refereras? Alltså. Det är svårt att dra gränser n för vem som är författare och det är stor risk för felhänvisningar. Ett möjligt sätt är att visa i brödtext att det är någon annans användning av Giddens det gäller. T.ex. genom att skriva Enligt Brymans tolkning av Giddens. Då blir det tydligare. 3. Referenserna blir långa och krångliga. Ofta blir det fel. 4. Er texts vetenskapliga förankring blir mycket ytligare med andrahandsreferenser. Egentligen är det bara när det handlar om en nödvändig text som är omöjlig att få tag på i original som andrahandsreferenser. accepteras på SKA. Däremot är det ganska vanligt och fullt acceptabelt förstås att man refererar en författare (säg t.ex. Bryman igen), där denne författare råkar diskutera en annan författare (Giddens). Detta är inte det samma som att göra en andrahandsreferens. I ett sådant fall refererar du Bryman och ingen annan. Se också: Svenska Språknämnden. (1996) Svenska Skrivregler. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 23

24 Bra länkar om referenshantering : (aktuella åtminstone ): För information om andra referenssystem och ovanligare hanteringsproblem har Deakin University i Australien en mycket bra sida. Här finns även information om fusk och plagiering: För Harvard och APA (psykologers variant på Harvard): Åbo akademi: Uppsala UB skriver så här: PA-programmet i Linköping har följande info: 24

25 Bilaga Nya rutiner vid magisteruppsats/antologier tryckning i korthet Uppsatsnummer Kontakta programadministratör Anna MM för att få ett uppsatsnummer (ISRN-nummer). För antologierna kommer ISRN-numret att se ut så här: LiU-ISV/SKA-B yy/xx SE Inlämning Uppsatsen ska lämnas in till administratör i pappersformat i två exemplar. Ett ex arkiveras, ett skickas till biblioteket. Betyg Betyget läggs in i Ladok efter att ni lämnat in ert godkända arbete. Uppläggning på Elektronisk Press hemsida Uppsatsen ska i PDF-format läggas upp Elektronisk Press hemsida OBS! Du lägger själv ut din uppsats där. Ifylld blankett för Publiceringsgodkännande för uppläggning av uppsats på Elektronisk Press hemsida lämnas till administratör. Uppsatsmallar Uppsatsmall ska användas, mallar finns på SKAs hemsida. Det viktigaste med uppsatsmallen är att den har rätt framsida och biblioteksblad rätt ifyllt samt att uppsatsen genomgående har ett konsekvent snyggt och lättläst utseende. Tryckning ombesörjer ni själva om ni vill Vill du trycka upp din uppsats själv går det bra på valfritt tryckeri. Vi har samarbetat med Unitryck i Norrköping. Om du vill att uppsatsen ska förminskas ner till A5-format bör A4- mall med storlek 14 punkter på texten användas. Detta för att det blir mer läsligt vid nedminskning till A5-format. Detta är en kort information mer utförlig information finns på SKA 2 s hemsida. 25