Direkt och indirekt laststyrning i samspel?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Direkt och indirekt laststyrning i samspel?"

Transkript

1 ISRN LUTMDN/TMHP--05/3017--SE Direkt och indirekt laststyrning i samspel? Fallstudier Jurek Pyrko Projektrapport Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper Lunds Universitet - LTH Box 118, Lund, Sverige

2

3 Direkt och indirekt laststyrning i samspel? Fallstudier Jurek Pyrko November 2005

4 Projektrapport ISRN LUTMDN/TMHP--05/3017--SE Jurek Pyrko Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper Lunds Universitet - LTH Box 118, Lund

5 Sammanfattning Föreliggande rapport ingår i avrapporteringen från projektet "Direkt och indirekt laststyrning i byggnader" (projektnr Elforsk) vid Avdelningen för Energihushållning, Institutionen för Energivetenskaper, Lunds Universitet-LTH. Detta delprojekts huvudsyfte har varit att undersöka inverkan av elprissättning baserad på effektavgiftsprincipen på elkunders och nätföretags ekonomi, med hänsynstagande till eventuella förändringar i energianvändningsmönster (ändrat effektbehov), för att på detta sätt skapa metodik för att få fram beslutsunderlag för ett specifikt nätföretag. Andra delmål har varit att beskriva erfarenheter från försök med olika typer av elprissättning samt diskutera olika perspektiv på samspel mellan direkt- och indirekt laststyrning hos användare i bostäder. Undersökningen har genomförts i flera steg under som fallstudier i samarbete med två elnätföretag (Skånska Energi AB och Sollentuna Energi AB). Flera forskare och examensarbetare har varit involverade i delprojektets genomförande under årens lopp. I litteraturöversikten presenteras och diskuteras forskning kring laststyrning i byggnader. Erfarenheter av direktlaststyrning omfattar bland annat hård laststyrning (på/av) samt mjuk laststyrning (stegvis bortkoppling). Indirekt laststyrning omfattas av studier om effekttariffer och toppris -signaler. Slutligen tillför beteendevetenskapliga studier en viktig del av kunskaperna. Analys av tillämpning av effekttariff hos Sollentuna Energi AB har visat att tariffen justerar prissättningen mellan kundgrupperna. Totalt är införandet av effekttariff (tillsammans med fjärravläsning) lönsamt för elbolag. Kunder kan ha svårt att förstå skillnaden mellan energi och effekt. Det är väldigt viktigt att kunderna förstår tariffens konstruktion varför effekttariffen måste stödjas av kundanpassad information. Tariffens struktur och prisnivå är viktiga om man ska uppnå betydande ändringar i kunders beteende. Tariffsimuleringarna genomförda i två etapper under projektet omfattar hela kundunderlag (samtliga mätarsäkringsgrupper) från Skånska Energi AB och baseras på mätdata från kalenderåret I simuleringarna ändrades tariffens struktur genom att sätta olika värden på säkrings- respektive effektavgiften under låg- och höglasttid. Simuleringarna har visat att införande av en effekttariff med säkringsavgift baserad på dagens säkringsavgiftsnivåer skulle abonnentgrupperna med de lägsta säkringarna få en höjning av nätavgiften medan grupperna med de högsta säkringarna skulle få en lägre avgift. Framförallt skulle gruppen 16L (lägenhetskunder) få den största prisökningen. Då lägenhetskunderna är många skulle medelökningen i nätavgift bli ca 330 kronor för ett år. Däremot är abonnenterna med 125 A-säkring relativt få och skulle få en sänkning av nätavgiften på ca kronor under ett år, vilket är den genomsnittligt största sänkningen av alla kundgrupperna. Detta arbete har resulterat i följande slutsatser: Effektbehovet inom detta geografiska område är väldigt temperaturberoende Idag, med nuvarande eltariff, har abonnenter med höga säkringsnivåer en relativt högre fast avgift än abonnenter med en lägre säkringar, dvs det förekommer sponsring mellan abonnentgrupper Införande av en effekttariff skulle innebära att abonnenter med en låg huvudsäkring (16, 20 A) skulle få en höjning av nätavgiften medan abonnenter med en större säkring skulle få en sänkning av nätavgiften 5

6 Effekttariff utan någon säkringsavgift skulle också innebära en ökning av nätavgiften för främst lägenhetskunderna medan den skulle innebära en sänkning av avgiften för främst 125 A-abonnenterna Flera av Skånska Energis nätabonnenter skulle kunna byta sin mätarsäkring mot en lägre nivå Det är oklart i vilken grad som effekttariff möjliggör sänkning av abonnerad effekt för nätföretaget - det tycks behövas kompletterande åtgärder (t ex laststyrning, effektvakt) Resultaten från ytterligare simuleringar visar att kostnadsbilden för kunderna förändras beroende på säkringsavgiftens nivå, framförallt i de lägsta mätarsäkringarna. Om säkringsavgiften avskaffas helt och hållet och effektavgifterna a och aa anpassas därefter kommer omfördelning av kostnader att ske och kunderna i grupper 16L, 16V och 20 ampere kommer att få ökade kostnader, där gruppen 16L ska stå för den största procentuella höjningen. Den största sänkningen kommer däremot att gynna gruppen med 125 A säkring. Om säkringsavgiften kommer att behållas enligt dagens taxa flyttas brytpunkten neråt mot de lägsta säkringarna 16L och 16A som får ökade kostnader för nätavgiften gruppen 16A kommer att stå för den största höjningen. När det gäller skillnader i effektbaserad nätavgift beroende på en eventuell effektsänkning på 3, 5 eller 10 % visar simuleringarna att differensen varierar från några hundra kronor till upp till kronor per år för de olika säkringsgrupperna. För företagets del skulle en eventuell sänkning av kundernas effektbehov ge minskade intäkter, vilka å andra sidan bör vägas mot eventuella besparingar som företaget skulle kunna uppnå tack vare sänkt abonnerad effekt och/eller avvärjda straffavgifter för effektöverskridande. Analysen visar dessvärre att sänkt abonnemangsavgift mot överliggande nät inte på något sätt skulle kunna täcka bortfallet av intäkten. Däremot avvärjda straffavgifter, särskilt när den abonnerade effekten skulle överskridas på en vardag, skulle kunna vägas mot intäktsbortfallet för flera av de simulerade fallen. Den beteendevetenskapliga analys av direkt och indirekt laststyrning som genomförts har visat att kunderna inte förstår skillnaden mellan energi och effektbegrepp och att de aldrig eller ytterst sällan tänker på samtidig elanvändning i olika aktiviteter. De kopplar starkt effektproblematiken till energibesparing. Kunder vill gärna hjälpa till både sitt elbolag och samhället även till pris av en komfortsänkning och uppoffring men har svårt att ställa upp när andra slösar. Det finns potential för beteendeförändringar men helst ska hushållen inte märka eller behöva tänka på någonting, varken vid direkt eller indirekt styrning. Vid införandet av en effekttariff är det oerhört viktigt att syftet med effekttariffen förs fram till kunderna och att effekttariffen är enkelt utformad. Fortsatta studier inom forskningsfältet bör ta upp en rad frågor som är viktiga att besvara när det gäller effektproblematiken och demand respons både i bostäder och i lokaler. 6

7 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 7 FÖRORD 9 1 INLEDNING LASTSTYRNING - BAKGRUND 10 Laststyrning direkt och/eller indirekt ELEFFEKTPROBLEMATIK UR OLIKA PERSPEKTIV SYFTE METOD 13 2 LITTERATURSTUDIE DIREKT LASTSTYRNING I BYGGNADER - POTENTIAL 14 Eluppvärmning 16 Varmvattenberedning 16 Ventilation och luftkonditionering 16 Stora elapparater 17 Belysning INDIREKT LASTSTYRNING ELPRISSÄTTNING - KRAV PÅ EN BRA ELTARIFF SVENSK DEBATT OM PRISSÄTTNING PRISSÄTTNINGSFORMER 20 Tidsdifferentierad eltariff 21 Effekttariff 21 Dynamisk prissättning 22 3 ANALYS AV EN BEFINTLIG PRISSÄTTNING MED EFFEKTAVGIFT UTVÄRDERING AV PRISSÄTTNING MED EFFEKTAVGIFT VATTENFALLS UTVÄRDERING FÖRETAGETS BEDÖMNING 29 4 SIMULERINGAR OCH ANALYS AV EFFEKTBASERAD PRISSÄTTNING ANALYS AV EFFEKTTARIFF - EXAMENSARBETE PÅ SKÅNSKA ENERGI AB 30 Simuleringarnas abonnentunderlag 30 Befintlig nättariff Simulerade effekttariffens utformning 32 Simuleringarna 33 Simuleringsresultat 34 Resultatsammanställning Fall SIMULERINGAR OCH ANALYS AV ANDRA PRISKONSTRUKTIONER 43 Effektavgiftens anpassning till säkringsavgiften 43 Fall 5 8 Säkringsavgift s = 0 44 Fall 9 12 Säkringsavgift s = S 49 Resultatsammanställning Fall Andra möjliga priskonstruktioner 57 7

8 5 DIREKT LASTSTYRNING - KONSEKVENSER KONSEKVENSER FÖR ELFÖRETAG 58 Återvändande last KONSEKVENSER FÖR ELANVÄNDARE 60 Komfort KUNDRESPONS PÅ LASTSTYRNING 60 6 PRISSÄTTNINGENS SAMSPEL MED DIREKT LASTSTYRNING 62 7 SLUTSATSER OCH ANVISNINGAR 64 REKOMMENDATIONER 66 8 FORTSATTA STUDIER INOM FORSKNINGSFÄLTET 68 9 REFERENSER PUBLIKATIONER INOM DELPROJEKTET

9 Förord Föreliggande rapport ingår i avrapporteringen från projektet "Direkt och indirekt laststyrning i byggnader" (projektnr Elforsk) vid Avdelningen för Energihushållning, Institutionen för Energivetenskaper, Lunds Universitet-LTH. Undertecknad har varit projektledare. Projektet har genomförts i samarbete med Skånska Energi AB i Södra Sandby där nätbolagets VD Lars-Erik Dahlström varit handledare och kontaktperson. Ett stort tack till alla på företaget som samarbetat med oss samt hjälpt till med data och simuleringsunderlag. Forskningsarbetet har utförts inom ELAN-programmet, ett forskningsprogram kring elanvändning och beteenden på en avreglerad elmarknad. ELANs huvudfinansiärer är energiföretagen Eskilstuna Energi & Miljö, Fortum, Göteborg Energi AB, Göteborg Energis forskningsstiftelse, Jämtkraft AB, Skellefteå Kraft AB, Skånska Energi AB, Sydkraft AB och Vattenfall AB via Elforsk (Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings AB) samt Statens Energimyndighet och Formas. Jurek Pyrko docent, projektledare Lund, i november

10 1 Inledning Elefterfrågan måste i varje stund tillgodoses av nätföretagen och elleverantörerna. Kunderna betalar för dessa leveranser enligt överenskomna kontrakt. De vanliga lastförhållandena för Sverige är maxeffektbehov på ca 15 GW under sommaren juli och ca 25 GW på vintern (januari). För att minska risken för effektbrist i elnätet bör det finnas en viss reservkapacitet på produktions- och distributionssidan. Myndigheten Svenska Kraftnät har fått i uppdrag att övervaka balansen mellan eltillförsel och uttag samt att säkra tillgängligheten av den nödvändiga kapaciteten och störningsreserver. Under flera år efter påbörjad avreglering av elmarknaden i Sverige krympte avståndet mellan det eleffektbehov som användarna begärde och den elproduktionskapacitet som fanns tillgänglig. Sedan 2001 började elproduktionskapaciteten öka igen och låg 2004 på ca 33,4 GW [32]. 1.1 Laststyrning - bakgrund Både elenergibehovet och effektbehovet ökar ständigt men det är inte det som kan orsaka en eventuell effektbrist med strategiska elavbrott till följd. Den största risken finns i elbehovets kraftiga variationer under dygnet och korta, framförallt oförutsedda, eleffekttoppar. På nationell svensk nivå kan vi då försöka reglera elproduktionen med hjälp av primärreglering - en upp- eller nedreglering som verkställs automatiskt och kan bli fullt aktiverad inom 30 sekunder. På detta sätt kan vi kontinuerligt finjustera den fysiska balansen mellan tillförsel och förbrukning i det svenska kraftsystemet. Turbinerna i vissa kraftstationer, till exempel stora vattenkraftstationer, är försedda med speciella regulatorer för detta ändamål. Vi kan också lösa våra elförsörjningsproblem genom att öka elimporten eller också starta egen, tämligen dyr, reservkraft i fall effekttopparna kräver det. En annan möjlighet är en frivillig, tillfällig sänkning av effektbehovet hos användarna - både hos industrin och i bebyggelsen (i lokaler och bostäder). Detta tillvägagångssätt, nämligen att försöka släta ut belastningskurvan genom att påverka användarsidan och på detta sätt minska de besvärliga eleffekttopparna, tillämpas på nätföretagsnivån. Enskilda kunder i bostäder och lokaler har idag nästan inget intresse alls av att hushålla med eleffekten. För exakt samma pris per kilowattimme kan de använda hur mycket eleffekt som helst inom säkringarnas gränser. 10

11 Laststyrning direkt och/eller indirekt Eleffektuttaget i byggnader påverkas av olika faktorer som är av varierande karaktär: husets konstruktion och belägenhet, dess installationer, klimatet och de boendes vanor och behov bestämmer energi- och effektbehov. En hushållskund betalar för elen enligt ett kontrakt där det ingår en fast säkringsavgift. Säkringsnivån begränsar kundens effektuttag men oftast är denna nivå överdimensionerad det är inte ovanligt att en lägenhet har 20 A säkringar, vilket innebär ett möjligt totalt effektuttag på 13,8 kw! En hushållskund kan skaffa en ny eleffektkrävande utrustning till en engångskostnad på ibland under 100 kronor per kilowatt märkeffekt. Nätföretagens avtalspris för samma effekt hos ett överliggande nät kan bli kronor per kilowatt, eller till och med över 500 kronor per kilowatt i straffavgift varje gång nätföretaget överskrider sin abonnerade effekt. Om detta händer på en vardag, under en enda timme, kan nätföretaget vara tvunget att betala en straffavgift på cirka en halv miljon kronor per varje megawatt över abonnemangsgränsen! Och lika mycket dagen därpå om det skulle hända igen. För olika aktörer på elmarknaden finns det alltså flera olika skäl till att försöka påverka elkunder att hushålla med eleffekten, det vill säga sänka det totala effektbehovet i elnätet man kan undvika driften av dyra reservkraftverk och minska elimporten och på detta sätt även moderera miljöpåverkan. Nätföretagen kan också förbättra ekonomin genom att minska sin abonnerade effekt och framför allt genom att slippa betala väldigt höga straffavgifter till ägare av överliggande högspänningsnät. Figur 1.1 Direkt och indirekt laststyrning. Både energiföretagen och samhället kan ha intresse av att kontrollera kundernas eleffektuttag, det vill säga styra belastningen i elnätet. Detta kan ske enligt två följande laststyrningsprinciper: 11

12 Direkt laststyrning som innebär en medveten begränsning av eleffektuttaget genomförd av el-användaren själv eller av energiföretaget, exempelvis genom fjärrstyrning, Indirekt laststyrning definierad som riktad inverkan på effektbehovet genom antingen prissättning (tariffer, rabatter, kontrakt), regelverk (lagar, regler, incitament) eller information. På gränsen mellan dessa två sätt att kontrollera belastningen ligger olika styr- och reglersystem, bland andra mjukelvärmesystem och effektvakter, som användare själva kan utrusta sina byggnader med för att sedan i olika utsträckning på dessa överlåta styrningen av sina elapparater (se Figur 1.1). Tabell 1.1 Eleffektproblematik ur olika aktörers perspektiv (bearbetat efter Abaravicius [2]) Aktörer på elmarknaden Användare Aspekter Tekniska Ekonomiska Miljömässiga Sociala Förstå skillnaden energi-effekt Undvika strömavbrott Lägre kostnader (säkringsnivå, effektgräns) Undvika utsläpp i närmiljön Komfort Fungerande hem och samhälle Elhandelsbolag? Lägre risker vid elhandel Åtaganden i miljöcertifiering Bra kundrelationer Nätföretag Undvika problem (spänning och frekvens, nätkapacitet) Slimmad ekonomi: lägre abonnerad effekt, undvika straffavgifter, slopa nätförstärkning Uppfylla åtaganden i miljöcertifiering Bra kundrelationer Elproducenter Optimala anläggningar, undvika reservkraft, slopa kapacitetsutbyggnad Lägre produktionskostnader Undvika reservkraft och minska utsläpp? Nätoperatör Stabilt elsystem Stabilt system till lägsta pris, undvika kostnader för nätutbyggnad Samhälle Stabilt elsystem Ekonomisk och effektiv elförsörjning Undvika nätutbyggnad regionalt och nationellt Minska miljöpåverkan Fungerande samhälle Fungerande samhälle, rättvis tillgång till resurser För en optimal lösning, det vill säga en optimal blandning av direkta och indirekta metoder att sänka eller flytta effektbehovet, behövs en helhetssyn som omfattar elsystemets samtliga beståndsdelar från produktionsanläggningarna till slutkunden. 12

13 1.2 Eleffektproblematik ur olika perspektiv På den regelreformerade svenska elmarknaden ser eleffektproblemen självfallet olika ut ur olika aktörers perspektiv. Om vi analyserar fyra skilda aspekter: tekniska, ekonomiska, miljömässiga och sociala, kommer vi att konstatera att synen och därmed intresset för effektrelaterade frågor måste skifta. Till exempel är användarnas och deras affärspartner - nätföretagens och elhandelsbolagens - förutsättningar och motiv olika, framförallt när det gäller tekniska och sociala aspekter. Tabell 1.1 utgör ett försök att sammanställa de olika aktörers perspektiv på eleffektproblematiken. 1.3 Syfte Detta delprojekts huvudsyfte har varit att undersöka inverkan av elprissättning baserad på effektavgiftsprincipen på elkunders och nätföretags ekonomi, med hänsynstagande till eventuella förändringar i energianvändningsmönster (ändrat effektbehov), för att på detta sätt skapa metodik för att få fram beslutsunderlag för ett specifikt nätföretag. Andra delmål har varit att beskriva erfarenheter från försök med olika typer av elprissättning samt diskutera olika perspektiv på samspel mellan direkt- och indirekt laststyrning hos användare i bostäder. 1.4 Metod Undersökningen har genomförts i flera steg som fallstudier i samarbete med två elnätföretag (Skånska Energi AB och Sollentuna Energi AB). Flera forskare och examensarbetare har varit involverade i delprojektets genomförande under årens lopp, vilket framgår av Tabell 1.2. Tabell 1. 2 Delprojektets genomförande Aktivitet Ansvarig Deltagare Period/Slutdatum Resultat 1. Jämförande studie Sollentuna Energi - Skånska Energi J. Pyrko examensarbetare, J. Pyrko Augusti-december 2002 /Februari 2003 Examensarbete, Rapport, Artikel 2. Förstudie om olika prissättningsprinciper och deras inverkan på energi- och effektbehov J. Pyrko J. Pyrko, examensarbetare Januari-september 2003 /September 2004 Examensarbete, Intern rapport 3. Kundrespons och ändrat beteende K. Sernhed K. Sernhed, J. Pyrko Januari-oktober 2004 /December 2004 Del i en licentiatavhandling 13

14 4. Analys av alternativa prissättningar för Skånska Energi och andra elbolag - datorsimuleringar J. Pyrko J. Pyrko, examensarbetare Juni 2003-februari 2005 /Juni 2005 Examensarbete Rapport Artikel 5. Slutrapportering J. Pyrko J. Pyrko Mars-juli 2005 /Augusti 2005 Projektrapport Tariffsimuleringarna omfattar hela kundunderlag (samtliga mätarsäkringsgrupper) från Skånska Energi AB och baseras på mätdata från kalenderåret Flera arbetsmöten ägde rum på Skånska Energi AB (under året 2004 den 22 januari, den 19 mars och den 16 juni). 2 Litteraturstudie I litteraturöversikten presenteras och diskuteras forskning kring laststyrning i byggnader. Erfarenheter av direktlaststyrning omfattar bland annat hård laststyrning (på/av) samt mjuk laststyrning (stegvis bortkoppling). Indirekt laststyrning omfattas av studier om effekttariffer och toppris -signaler. Slutligen utgör beteendevetenskapliga studier en viktig del av kunskaperna. 2.1 Direkt laststyrning i byggnader - potential Förändring av belastningskurvans utseende kan ske enligt olika principer. Figur 9.1 visar den klassificering i sex typiska styrstrategier som föreslagits av Gellings [1]. Typiska förändringar i belastningskurvans form kan beskrivas på följande sätt: Toppreducering (Peak clipping) reducering av last under korta höglasttoppar, Låglastökning (Valley filling) ökning av användning under låglasttiden med hjälp av nya installationer, Lastskiftning (Load shifting) förflyttning av elbehov till låglastperiod, oftast med hjälp av energilagring, Strategisk energibesparing (Strategic conservation) sänkning av hela belastningskurvan genom effektivisering av energianvändning, Kontrollerad lastökning (Strategic load growth) kontrollerad ökning av elförsäljning, utvidgning av låglastökningsstrategin, 14

15 Flexibel last (Flexible load shape) en särskild typ av kontrakt med möjligheter att flexibelt koppla till och från kundens utrustning. Figur 1.2 Potentiella laststyrningsstrategier [1] Nätföretag är egentligen inte intresserade av att förändra varje användares lastkurva utan av den totala sammanlagrade 1-timmeseffekten. De vill uppnå låga sammanlagringsfaktorer och höga lastfaktorer på väsentliga nivåer i sina elförsörjningssystem. De kunder som skapar de högsta topparna, det vill säga de som karaktäriseras av stora effektuttag och höga överlagringsfaktorer, utgör en potentiell fara för elbehovets kraftiga variationer med effektkapacitetsproblem till följd. I de vanligaste laststyrningssystemen för bostäder kan elbolaget koppla ur last vid höga lasttoppar genom att skicka styrsignaler via en fast linje, telefonlinje, radiolänk eller direkt via elledningarna. Tidigare förekom laststyrningssystem ofta i sådana anläggningar som hade någon form av energilagring, vilket ger bättre förutsättningar för att genomföra laststyrning och ändå bibehålla inomhuskomforten. Idag finns möjligheter att styra lasten hos fler och fler kunder då energiföretagen, ålagda att installera avläsningssystem baserade på 1-timmes mätningar, har börjat investera i kompletta fjärravläsningssystem där laststyrningsmoduler ingår. Beroende på vilka installationer eller elapparater som styrs, finns det varierande laststyrningspotential, styrstrategier och konsekvenser, vilket diskuteras i följande del. 15

16 Eluppvärmning Elvärmesystem kan laststyras men bäst lämpar sig för detta ändamål de anläggningar som har en stor inbyggd värmelagringskapacitet, till exempel vattenburna system med värmeackumulatorer. Laststyrningspotential är ca 3-4 kw per hus. Direktverkande elvärmesystem kan också laststyras men i sådant fall kommer själva huskroppen att användas som energilager. Beroende på husets konstruktion varierar den termodynamiska trögheten men tidskonstanter för vanliga småhus är tämligen låga, vilket gör att huset rätt snabbt kyls ner. Olje- eller stenfyllda elradiatorer kan i så fall förbättra förutsättningarna för att införa laststyrning. Varmvattenberedning Elektriska varmvattenberedare med inbyggda vattentankar är lättast att styra i byggnader utan någon större komfortförlust. Den värmelagringskapacitet som finns i beredaren möjliggör att apparaten kan frånkopplas under relativt långa tidsperioder, under förutsättning att den har tillräckligt stor volym som räcker under hela bortkopplings- och återuppladdningsperioden. Varmvattenberedares laststyrningspotential är i genomsnitt cirka 1 kw per hushåll men kan uppgå till full installerad effekt (vanligtvis 3 kw) under vissa timmar efter ett stort vattenuttag. Ett problem med belastningsstyrning av varmvattenberedare är att det inte alls är säkert att den är eller skulle bli tillslagen under frånkopplingsperioden, det vill säga att man verkligen kommer att sänka effektbehovet vid laststyrningen. Ventilation och luftkonditionering Ventilationen kan hjälpa till att sänka effektbehovet i en byggnad då strypning av ventilationen avsevärt kan minska värmeförluster, vilket är av stor betydelse vid styrning av värmesystem. Vid specifika värmeförluster på 50 W/K genom ventilationen motsvarar detta ett effektbehov på 1,5 kw vid utetemperatur -10 C. Luftkonditioneringsanläggningar är mera lämpliga som belastningsstyrningsobjekt, särskilt i länder och områden med perioder av höga utetemperaturer och luftfuktighet som orsakar besvärliga effekttoppar i elnätet. Styrningsstrategierna måste dock i detta fall skilja sig från de tidigare dellasternas. Luften avkyld av aggregatet värms upp igen ganska snabbt och en längre frånkoppling kan ge väldigt negativa konsekvenser för komforten varför laststyrningen måste bestå av upprepade sekvenser av kortare på- och avstängningsperioder [3]. Effektreducering på upp till några kw, beroende på kylaggregatets storlek, är möjlig att uppnå här. 16

17 Stora elapparater I denna grupp kan disk- och tvättmaskiner (cirka 2 kw var) eventuellt användas som potentiella laststyrningsobjekt. Dagens moderna maskiner är vanligtvis utrustade med tidsstyrning, det vill säga användaren själv kan ställa in tiden då maskinen ska utföra sitt program, vilket förstås skulle kunna användas för att på detta sätt undvika belastningstoppar. Utomlands förekommer också fjärrstyrning av större torktumlare och torkskåp. Stora pumpar och värmeelement till simbassänger används ibland som styrbara laster när särskilda kontrakt om avkopplingsbara laster erbjuds av energiföretag till deras större kunder i bostäder och lokaler. Belysning Belysningen är inte särskilt lämplig att användas för att sänka effektbehovet i bostäder. Däremot i lokaler (skolor, kontor, idrottshallar) kan man installera närvarostyrning och, framförallt, byta samtliga ljuspunkter till energisnåla lampor som har 5 gånger lägre effektbehov än vanliga glödlampor, och på detta sätt minska effektbehovet för både belysning och samtidigt även för kylning. 2.2 Indirekt laststyrning Till skillnad från direkt laststyrning som är en kontrollerad begränsning av eleffektuttaget genomförd av elanvändaren själv eller av energiföretaget, är indirekt laststyrning definierad som riktad inverkan på effektbehovet genom antingen prissättning (tariffer, rabatter, kontrakt), regelverk (lagar, regler, incitament) eller information. Både för energiföretagen och samhället är indirekt laststyrning en metod att kontrollera kundernas eleffektutag. Skillnaden är dock den att elanvändaren, som genom olika medel utsätts för påverkan, själv kan bestämma sitt förhållningssätt till en viss åtgärd. Vid direkt laststyrning utgör kundens hus, eller anläggning, ett passivt objekt styrt utifrån. 2.3 Elprissättning - krav på en bra eltariff Priskonstruktionen uttrycker sambandet mellan levererad mängd el och begärd mängd pengar. På en avreglerad elmarknad bör prissättning styras av marknadskrafterna. Elmarknaden i Sverige är fortfarande bara omreglerad eller som man också började kalla denna process - regelreformerad ; hela nätsidan är fortfarande styrd av hård reglering. Även på elhandelssidan är regelverket bestämt och bevakat av myndigheterna. 17

18 Så här formulerades krav på en bra elprissättning före energikrisen på 1970-talet [4]: Eltariffen skulle: ge företaget tillräckliga intäkter för en sund ekonomisk utveckling, självfinansiering och avkastning, vara kostnadsriktig för olika konsumentkategorier, vara stabil på lång sikt, vara enkel, lättfattlig och lätt att administrera, medverka till att samhällets resurser utnyttjas på ett riktigt sätt. Till detta lades senare, på 1980-talet, flera nya krav: Eltariffen skulle: stimulera till sparande, underlätta oljeersättning, gynna införandet av förnybara energikällor, främja regionalpolitiska syften, medverka till önskvärd inkomstfördelning, ha en gynnsam effekt på den allmänna prisutvecklingen. Sedan den 1 januari 1996 är den svenska elmarknaden omreglerad och det är uppenbart att detta också har förändrat synen på prissättningen jämfört med tiden då de flesta energiverken i Sverige var kommunalt ägda och ansvariga för kommunal energiplanering: Den enda fasta grundvalen för elenergins prissättning är självkostnaden. Eltarifferna ska återspegla kostnaderna för elleveransen, oberoende av vad elenergin används till. Den företagsekonomiska målsättningen för elbolagen skiljer sig ej särskilt mycket från den samhällsekonomiska målsättningen. Det är ej kraftbolagens sak att medelst tarifferna styra konsumtionen på visst sätt. Höjda elpriser får föga verkan på elkonsumtionen. Det kan inte vara kraftbolagens sak att bedöma elkonsumenternas sociala förhållanden och ekonomiska bärkraft. Kraftföretagen bör ta på sig uppgiften att tidsmässigt utjämna förekommande kostnadsvariationer i kraftsystemet. Prissättningen bör helst ske enligt marginalkostnadsprincipen, det vill säga den prissättning som enligt nationalekonomisk teori uppstår spontant på en marknad med fullständig konkurrens. Två olika tillvägagångssätt kan tillämpas och prissättning sker enligt: 18

19 kortsiktig marginalkostnad kostnad (timme för timme) för leverans av ytterligare 1 kwh el i ett befintligt system, inklusive förluster på respektive spänningsnivå. långsiktig marginalkostnad gemensam kostnad, både rörlig och fast, som uppkommer för produktion och distribution av ytterligare 1 kwh el om systemet byggs ut, det vill säga med oförändrad leveranssäkerhet. Inte sällan är elräkningen som återspeglar prissättningen den enda kontakten mellan företagen och deras kunder. Detta kan vara ett viktigt motiv för företagen att ser över både sin prissättning och elräkningar, vilket många elbolag redan har gjort. Prissättning kan också användas för att styra elanvändning men för att lyckas med det måste prissignalerna till kunderna vara tillräckligt övertygande, särskilt om man vill uppnå en varaktig förändring av elanvändningsmönstret. 2.4 Svensk debatt om prissättning Avregleringen av den svenska elmarknaden har lett till debatt om vilka slutsatser som bör dras av de konsekvenser som uppstått på marknaden när utbuds- och efterfrågekurvorna börjar närma sig varandra. År 2001, strax innan Sverige fick sin hittills högsta eleffekttopp, förordade Fabricius i ett förslag till Riksdagens Näringsutskott [5] att elhandelsföretag skulle avskaffas och att nätföretagen skulle ges ansvaret för inköp och leverans av spotel till alla köpare. Detta skulle resultera i att konsumenternas makt över prisbildningen stärks genom den ökade priselasticiteten och genom att all el omsätts på spotmarknaden. Eftersom alla leveranserna alltid skulle ske till spotpriset, bästa marknadspris, inga leverantörer eller leverantörsbyten skulle behövas. Detta skulle förenkla marknaden och dess infrastruktur, vilket skulle göra den mer konkret för köparna. En rad överflödiga aktiviteter som överföring av mätvärden till säljare och leverantörsbyten skulle effektiviseras bort. Fabricius varnade att om reformsteget inte skulle genomföras är risken stor att marknaden kommer att fungera lika dåligt som idag eller sämre när vi kommer till en verklig bristsituation. Följderna kan i så fall bli mycket obehagliga. Miljöpartiet har i en motion till riksdagen fört fram liknande tankar om elmarknadens omreglering [26]. Bergman och Amundsen har publicerat en rapport [6] där de på uppdrag av Elforsk försökt analysera och identifiera eventuella förändringar i elhandelns organisation och reglering som skulle kunna bidra till en, från samhällsekonomisk synpunkt, bättre fungerande elmarknad. I rapporten diskuteras också Fabricius modell. Författarna stödjer sig på internationell litteratur och menar att modellen har en rad positiva egenskaper, till exempel minskade kostnader för överföring av mätvärden och slopat leverantörsbyte. Elanvändarna skulle också 19

20 betala för elen enligt prissättning som på ett bättre sätt speglar elproduktionens faktiska marginalkostnader, vilket troligen skulle öka elefterfrågans kortsiktiga priskänslighet och därmed minska behovet av dyr toppeffekt. Man menar dock att effektfrågan bör skiljas från frågan om hur elhandeln ska organiseras och att den föreslagna modellen har flera nackdelar. Framförallt skulle den varaktigt leda till reducerad konkurrens och ett mer begränsat utbud av alternativa kontrakt på elmarknaden. Konkurrensbegränsningarna skulle ge växande kostnader i framtiden. Speciellt med tanke på att konkurrerande elhandelsbolag kan spela en viktig roll när det gäller att utveckla produkter som konsumenterna efterfrågar. De kan också främja nyetablering av elproducenter. Moritz har i flera sammanhang diskuterat olika metoder som har föreslagits för att råda bot på eleffektproblem på den nordiska elmarknaden [7, 8]. Han menar att det finns en rad åtgärder som, förvånande nog, motverkar sitt syfte och leder istället till en högre effektbehov. En sådan återvändsgränd anser han vara till exempel styrning efter timpris och tidstariffer som ökar eluttagets samtidighet och leder till kraftiga effekttoppar när elpriset slår om till en lägre nivå. Han anser också att direkt laststyrning enbart lämpar sig för stora kunder med en deterministisk elförbrukning. Han slår fast att laststyrningspotentialen i elvärmda villor endast är 0,3 kw per hus (om temperaturen inte ska sjunka mer än 2 grader) och menar att detta skulle innebära att kostnaden för laststyrning är 10 gånger högre än kostnaden för ny elproduktion. De lösningar som Moritz förordar som möjliga att fungera i effekthushållande syfte är säsongstariffer (högre pris för vintermånaderna - rörlig del i både energi- och nätavgift), effekttariffer (avgift per uttagen kilowatt, baserat på medelvärdet av ett fåtal högsta effektuttag i månaden), energiskatt (baserad på elförbrukning under perioden december-februari) samt avlastning av elsystemet med hjälp av kombipannor och kraftvärmeverk (konvertering från elvärme till fjärrvärme). 2.5 Prissättningsformer Prissättning (tariffer) används av energiföretag som ett medel för att få betalt för sina tjänster och för att styra kunders elanvändning utifrån sina givna mål. Genom att variera morot/belöning (låga priser) och piska/straff (höga priser) under olika tider på dygnet, veckan och året kan en önskad förskjutning av eluttaget uppnås. Under förutsättning att kunderna upplever prissignalerna som tillräckligt starka. Det finns idag en mängd olika utseenden på tariffer och meningarna går isär om vilken utformning som är den bästa. 20

Energiforskning i Södra Sandby

Energiforskning i Södra Sandby ISRN LUTMDN/TMHP--07/3030--SE Energiforskning i Södra Sandby Samarbete med Skånska Energi AB 2000-2005 Jurek Pyrko Projektsammanfattning Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper Lunds Universitet

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand

Läs mer

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätavgifter 2005-2006 Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. UNDERSÖKNINGENS METODIK OCH AVGRÄNSNINGAR 3 4. Nätavgiftens komposition 4 5. Utjämning

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Analys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder

Analys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder ISRN LUTMN/TMHP--4/54--SE nalys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder Fallstudie på Skånska Energi Mattias von Knorring Examensarbete vdelningen för Energihushållning Institutionen för

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Förändrade roller på elmarknaden

Förändrade roller på elmarknaden 1 Förändrade roller på elmarknaden Traditionellt: Produktionen i hög grad styrbar Förbrukningen styr produktionen Efterfrågeflexibilitet finns, men spelar en relativt t sett liten roll Tidsdifferentierade

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Forskningsprogrammet ELAN

Forskningsprogrammet ELAN Forskningsprogrammet ELAN -hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen Programmet utgör ett centralt kunskapsnav för energiföretag forskarvärlden, myndigheter och konsumenter Behandlar

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Överföringsprodukter, moms 24 %

Överföringsprodukter, moms 24 % Nättariff 1.1.2015 Nättariff 1.1.2015 Vi erbjuder följande tjänster mot de avgifter som nämns i nättariffen: Vi distribuerar elenergi från produktionsanläggningen till kunden, mäter elförbrukningen, ansvarar

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Ny prissättning 2014. Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi

Ny prissättning 2014. Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi Ny prissättning 2014 Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi Energi och hållbarhet Norrenergi är Solnas och Sundbybergs eget energibolag. Vårt uppdrag

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Elreformen som gick snett?

Elreformen som gick snett? Elreformen som gick snett? Bättre konkurrens, billigare elpriser och mer kundinflytande. Det var målen med avregleringen av svensk elmarknad. Men dagens ägarkoncentration, höga elpriser och krångliga elräkningar

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN Min vision om en effektiv elanvändning Forskningsprogrammet Market Design har i fältförsök visat att det finns stora möjligheter för hushåll med elvärme att

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el European Commission Directorate- Energy and Transport Matti Supponen Stockholm i november 2010 Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB ELFORSK Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB Uppgift Uppgift z Samordna gemensamma forskningsinsatser för de svenska elföretagen samt Svenska Kraftnät Uppgift z Samordna gemensamma

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

E N V Ä R L D S N Y H E T V Ä R L D E N V E R K L I G E N B E H Ö V E R. Sorry Vattenfall, Eon och Fortum, nu sänker vi byggbolagens

E N V Ä R L D S N Y H E T V Ä R L D E N V E R K L I G E N B E H Ö V E R. Sorry Vattenfall, Eon och Fortum, nu sänker vi byggbolagens E N V Ä R L D S N Y H E T V Ä R L D E N V E R K L I G E N B E H Ö V E R Sorry Vattenfall, Eon och Fortum, nu sänker vi byggbolagens elräkningar. Innehåll Vem styr elförbrukningen?...4-5 Ta kontrollen...6-7

Läs mer

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering

Läs mer

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet Thomas Broberg Centrum för miljö och naturresursekonomi www.cere.se Centre for Environmental and natural Resource Economics. Umeå Universitet och Svenska

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elanvändning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så gör

Läs mer

Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01

Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01 Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01 Luleå Energi Elnät AB Luleå Energi Elnät AB s huvudsakliga uppdrag är drift, underhåll och nybyggnad av elnätet samt mätning och rapportering av elanvändningen i

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Dina valmöjligheter när det gäller el DU HAR TVÅ AVTAL ELNÄT OCH ELHANDEL Som kund har du två olika avtal. Det ena är ett elnätsavtal, med det elnätsföretag som äger elnätet

Läs mer

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Amanda Sten (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan) Katja Åström (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan)

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff

Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff Elkonsumenters drivkrafter för en ökad förbrukningsflexibilitet Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff Cajsa Bartusch Energimarknadsinspektionens

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Den här artikeln är ett praktiskt exempel på hur du som fastighetsägare kan spara 37.500 kr på fjärrvärmeräkningen.

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Upphandling av elenergi för offentlig belysning, hissar och rulltrappor m m.

Upphandling av elenergi för offentlig belysning, hissar och rulltrappor m m. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-03-02 Handläggare: Per Gradin Region Innerstad Drift- och underhållsbyrån Tel: 508 262 17 per.gradin@gfk.stockholm.se Dnr:2004-910-539 2004-02-16 Till

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Prislista för nättjänster. Caruna Oy 1.1.2015

Prislista för nättjänster. Caruna Oy 1.1.2015 Prislista för nättjänster Caruna Oy 1.1.2015 Avgifter för elöverföring Nätbolaget sörjer för överföring av el från producenten till kunden och erbjuder nättjänster i samband med elöverföring enligt avgifterna

Läs mer

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Mälarenergi finns nära kunderna i Mälardalen. Vi levererar el, värme, vatten, kyla och snabba kommunikationslösningar. Vi har erfarenheten, viljan och förmågan att

Läs mer

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 2010-10-28 Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 1 Syfte och bakgrund Projektet syftar till att samla erfarenheterna efter den gångna vintern

Läs mer

Mälarenergi. Elavtal för privatkund.

Mälarenergi. Elavtal för privatkund. Mälarenergi. Elavtal för privatkund. Mälarenergi och elmarknaden. Över 150 år av erfarenhet. Den 3:e april 1861 bildades Gaslysnings Aktiebolaget i Westerås. På den tiden hade företaget fullt upp med att

Läs mer

En kontakt och en faktura

En kontakt och en faktura En kontakt och en faktura Övergripande Inledningsvis vill Oberoende Elhandlare (OE) framhålla att vi länge verkat för en gemensam nordisk slutkundsmarknad och stöder NordREGs förslag att införa en supplier

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? FAQ Mikroproduktion FAQ som Svensk Energi har tagit fram. Teknik Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? Svar: Det beror på vilka förutsättningar man har där man bor samt vilket

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME. 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME. 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme Till dig som är företagskund ny prismodell FJÄRRVÄRME 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme Först och främst, stort tack! Genom att du har fjärrvärme är du med och bidrar till ett hållbart samhälle

Läs mer

Elhandlarranking 2012

Elhandlarranking 2012 En jämförelse av elhandlarnas rörliga elpriser Elområde 4 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Prisändringsmodell Gustavsberg 2016

Prisändringsmodell Gustavsberg 2016 Prisändringsmodell Gustavsberg 2016 Innehåll Inledning... 3 Prispolicy... 3 Prisändring och prisprognos... 4 Priser 2016... 4 Prognos 2017 och 2018... 4 Ny Prismodell 2016... 5 Effekt... 5 Energi... 7

Läs mer

Tunga stommar kan användas för att minska energianvändningen och effekttoppar, möjliggör fördröjning av effektuttag samt dess koppling till smarta

Tunga stommar kan användas för att minska energianvändningen och effekttoppar, möjliggör fördröjning av effektuttag samt dess koppling till smarta Tunga stommar kan användas för att minska energianvändningen och effekttoppar, möjliggör fördröjning av effektuttag samt dess koppling till smarta nät SPEF-Dagen 2013 2013-04-09 - Anders Rönneblad, Cementa

Läs mer

Ålands Elandelslag TARIFFER 1.1.2014

Ålands Elandelslag TARIFFER 1.1.2014 Ålands Elandelslag TARIFFER 1.1.2014 Priser exklusive moms (cirkapris inklusive 24 % moms) Normaltariff Grundavgift elöverföring Huvudsäkring euro/år cent/kwh 3 x 16 A 165 (205) Elenergi 4,64 (5,75) 3

Läs mer

Elnätpriser 2008-2009

Elnätpriser 2008-2009 Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009...

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Bestämning av överföringskapacitet

Bestämning av överföringskapacitet 1 (5) Bestämning av överföringskapacitet 1 Överföringskapaciteterna i det finländska kraftsystemet Fingrid låter elmarknaden disponera all överföringskapacitet som är möjlig utan att riskera kraftsystemets

Läs mer

Timmätning får svensken att ändra sina elvanor

Timmätning får svensken att ändra sina elvanor Attitydundersökning om elavläsning: Timmätning får svensken att ändra sina elvanor Från energikonsument till energimedborgare September 2011 Maingate BOX 244 371 24 KARLSKRONA Tel: 0455-36 37 00 www.maingate.se

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Deltagare i projektet Bengt Stridh, ABB, Corporate Research, projektledare Andreas Molin,

Läs mer