Energiforskning i Södra Sandby
|
|
- Kristin Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ISRN LUTMDN/TMHP--07/3030--SE Energiforskning i Södra Sandby Samarbete med Skånska Energi AB Jurek Pyrko Projektsammanfattning Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper Lunds Universitet - Lunds Tekniska Högskola Box 118, Lund, Sverige
2 Energiforskning i Södra Sandby Samarbete med Skånska Energi AB Jurek Pyrko Projektsammanfattning Augusti
3 Projektsammanfattning ISRN LUTMDN/TMHP--07/3030--SE Jurek Pyrko samt Energivetenskaper Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper Lunds Universitet - Lunds Tekniska Högskola Box 118, Lund 2
4 Innehållsförteckning Inledning 4 Resultatsammanställning 5 Nätdimensionering 5 Direkt laststyrning 6 Prissättning (Indirekt laststyrning) 9 Kundaspekter 12 Rapportförteckning 16 3
5 Inledning Samarbetet mellan Skånska Energi AB i Södra Sandby och Forskargruppen för Effekthushållning i byggnader vid dåvarande Inst för Värme- och Kraftteknik (sedan juli 2005 Inst för Energivetenskaper) vid Lunds Universitet - Lunds Tekniska Högskola, började år 2000, efter kontakter initierade av Ricky Johansson, anställd på Skånska Energi. Den 15 juni 2000 undertecknades ett samarbetsavtal som gav forskargruppen tillgång till mätdata från CustCom-systemet under förutsättning att sekretes- och integritetsreglerna skulle följas. Två representanter från företaget ingick i den referensgrupp som bildades för att stödja forskargruppens verksamhet. Redan år 2001 resulterade samarbetet i 3 licentiatavhandlingar och ett examensarbete. Under denna inledande etapp genomfördes förberedelser inför direktlaststyrningsförsök i småhus i Södra Sandby. Under 2002 ingick Skånska Energis kunder i en omfattande undersökning på uppdrag av Energimyndigheten (1000 hushåll blev inbjudna att delta). Syftet var att belysa frågor kring debitering baserad på preliminär kontra avläst elförbrukning samt att utvärdera debiteringssättets och informationens inverkan på elanvändning hos enskilda slutanvändare. År 2003 genomfördes 3 examensarbeten som dels skulle utgöra grunden för de planerade laststyrningsförsöken, dels skulle analysera konsekvenser av en ny prissättning (effekttariff) som eventuellt skulle införas för Skånska Energis kunder. År 2004 genomfördes studier av direkt laststyrning i 10 småhus i Södra Sandby. Tekniska och beteendemässiga aspekter ingick i detta projekt som hösten 2004 resulterade i två nya licentiatavhandlingar - en analys av teknoekonomiska och miljömässiga konsekvenser av direkt laststyrning samt en beteenderelaterad studie över elanvändning och laststyrning ur kund- och företagsperspektiv. Under 2005 fördjupades studierna kring ny elprissättning med effektkomponent ytterligare och sammanfattades i en forskningsrapport som diskuterar vilka möjligheter som finns för energiföretag att använda sig av både direkt och indirekt laststyrning i samspel för att uppnå sina mål. Denna projektsammanställning lyfter fram de viktigaste slutsatserna ur varje genomförd, publicerad studie. 4
6 Resultatsammanställning Nätdimensionering Nätdimensioneringsaspekterna undersöktes redan 2001 i ett examensarbete genomfört av Anders Jönsson och Henrik Hansson Lastfördelningsberäkningar vid Skånska Energi AB (LUTMDN/TMVK SE). Syftet med detta examensarbete var för det första att ta reda på hur Skånska Energi ABs elnät användes då, genom jämförelse mellan den kapacitet som fanns och den från CustCom uppmätta belastningen samt se hur sammanlagringen påverkade resultatet. För det andra skulle simuleringsprogrammet Rakel undersökas, hur väl den verkliga lastfördelningen återgavs och om möjligt skulle man ta fram nya Velanderkonstanter för bättre överensstämmelse. Fem områden med olika kundkategorier valdes ut för att begränsa arbetets storlek. Områdena som undersöktes var: småhus med eluppvärmning, småhus med annan uppvärmning, småhus med blandad uppvärmning, lägenheter och centrumbutiker. 1. Utnyttjandegraden av företagets elkablar varierade kraftigt, värden mellan 4 % och 80 % förekom. Det fanns ingen underdimensionering någonstans i de undersökta områdena och för nästan alla ledningarna gick det att öka eldistributionen med 100 % eller mer utan att överbelasta. 2. Sammanlagringen av effekter uppträdde redan när relativt få abonnenter använder sig av samma kabel. Redan vid ett så litet antal som fyra belastningar var sammanlagringseffekten runt 30 % och ökade sedan något vid ett ökande antal belastningar. Sammanlagringseffekten var även starkt beroende av abonnenternas användningsmönster. Vid eluppvärmning, och därmed ett konstant effektuttag, blev den mindre än för abonnenter med annan uppvärmningsform. 3. Simuleringsprogrammet Rakel gav en någorlunda bra bild av verkligheten. Det märktes dock att det fanns en inbyggd säkerhet mot underdimensionering. Simuleringar resulterade i att toppeffekten blev mer än 10 % högre jämfört med verkligheten för 90 % av ledningarna. De nya Velanderkonstanter som togs fram gjorde att verkligheten speglas bättre än tidigare för de valda områdena. Det fanns dock en risk att de ojusterade konstanterna hade för stor betydelse för simuleringsprogrammets toppeffektsberäkning om dessa konstanter skulle appliceras på hela elnätet utan att en genomgång av övriga kundkategoriers Velanderkonstanter hade gjorts. 5
7 Direkt laststyrning Flera av rapporterna redovisar förberedande analys och resultat från direkt laststyrningsförsök i 10 småhus i Södra Sandby. Licentiatavhandling Residential Electricity Use and Control av Greg North (2001) redovisar resultat från inledande undersökningar av olika sätt att förbättra elanvändning och laststyrning hos ett energiföretag, med Skånska Energi som exempel. Rapporten visar en genomgång av olika tekniska lösningar för laststyrning. Den visar också eventuella konsekvenser av direkt laststyrning på kund- och företagsnivån. 1. Enskilda hushåll har sällan samma toppar i effektuttaget som företagets hela elnät. 2. Effektbehovet är väldigt väder/temperaturberoende - högsta toppar förekommer oftast vid årets lägsta uttemperaturer. 3. Simuleringar har visat att det skulle kunna bli möjligt att sänka den högsta årliga effekttoppen med ca 8 % om man kunde styra bort 50 % av elvärmen i bostäderna eller 4 % vid bortkoppling av 25 % av värmebehovet. 4. Styrningen av värme under upp till 6 timmar skulle orsaka innetemperaturfall från 21 grader till 16 grader (vid bortkoppling av 50 %), respektive från 21 grader till 18,6 grader (vid bortkoppling av 25 %). Examensarbete Laststyrning i småhus fallstudier hos Skånska Energi av Per-Olof Johansson, publicerat 2003, hade för syfte att fortsätta förberedelserna inför laststyrning i Södra Sandby. Tio utvalda hushåll blev utrustade med extra elmätare för uppvärmning och varmvattenberedning. Syftet var att undersöka och modellera användningen av el i dessa tio hushåll uppdelat på tre olika dellaster samt att föreslå metoder för laststyrning av dessa hushåll. Även den del av de högsta belastningssituationer som hushållen bidrar med undersöktes. 1. En statistisk modell som skapats för att undersöka sambandet mellan effektbehov, temperatur och tid på dygnet fungerar relativt väl för effektbehovet till uppvärmning. Effektbehov till varmvattenberedning och hushållsel är svårare att simulera. 6
8 2. Den generella trenden är att när Skånska Energi AB har hög last har hushållen högre effektbehov än när företaget har låg last. Spridningen av effektbehoven för hushållen är dock stor. 3. Att införa fjärrstyrning av hushållskunder är fullt möjligt i Skånska Energis nätområde. Lämpliga styrobjekt är uppvärmning och varmvattenberedare. Styrningen kan leda till minskade effekttoppar och därmed kan den abonnerade effekten till överliggande elnät minska. 4. Då det gäller boendekomforten och innemiljön: komforten får inte påverkas så att den upplevs som alltför negativ för de boende i hushållen, varmvattentemperaturen får inte sjunka under 50 C på grund av risk för legionellabakterier, 5. En viktig miljökonsekvens vid laststyrning är ett minskat behov av drift av reservkraftsanläggningar med en potentiellt större negativ miljöpåverkan än baskraftsanläggningar. Under vintern (februari-mars) 2004 genomfördes de planerade laststyrningsförsöken i 10 småhus. Licentiatavhandling Load management in residential buildings. Considering technoeconomic and environmental aspects av Juozas Abaravicius (2004) sammanfattar resultaten. Studiens syfte var att analysera variationer i effektuttag samt testa och utreda möjligheter att styra lasten i bostäder ur kundens och företagets synvinkel. Tio småhus utrustades i extra elmätare för att kunna avläsa energi- och effektbehov (ner till 5 minuters interval) för värme, varmvatten och hushållsel. Värmen och varmvattenberedarna styrdes bort under 1 till 4 timmar i blinda tester (dvs utan att de boende informerades). 1. Tack vare CustCom-systemet kan detaljerad information om hushållens elanvändning (uppdelad på värme, varmvatten och hushållsel) samlas och analyseras. Detta möjliggör identifiering av effekttoppar, vilket lägger grunden för en framgångsrik laststyrningsstrategi. 2. Effektbesparing från avstängning av värme varierade mellan 1,1 och 3,8 kw per hushåll. Under rådande väderförhållanden (utetemperatur ca +2ºC) sjönk innetemperaturen med ca 0 upp till max 1,7 C, vilket inte vålade några obehag för de boende. 3. Ingen försämring av varmvattenkomforten (under perioder upp till 16 timmar) noterades. 4. CustCom-systemet har visat sig vara fullt dugligt att användas för direkt laststyrning i bostäder och kan därmed användas i bredare tillämpningar. 7
9 5. Ett viktigt steg på väg mot införandet av direkt laststyrning i en större skala vore en analys och utveckling av prissättning som skulle återspegla ekonomiska vinster för både kunderna och företaget - en eventuell tillfällig försämring av komforten eller uppoffring från kundens sida bör ge en viss belöning. Medan den förra rapporten tog upp tekniska, ekonomiska och miljörelaterade aspekter av direktlaststyrning beskriver Kerstin Sernheds licentiatavhandling Effekten av effekten. Elanvändning och laststyrning i elvärmda småhus ur kund- och företagsperspektiv. Fallstudier (2004) i detalj en parallell studie av de beteenderelaterade aspekterna. Efter laststyrningsperioden utfördes samtalsintervjuer med hushållen, som bandades och transkriberades i sin helhet. Syftet med intervjuerna var att ta reda på hur hushållen hade upplevt laststyrningen, att få inblick i hushållens tankar om energianvändning, att få ta del av hur hushållen tyckte att laststyrning borde vara utformad för att passa deras önskemål och förutsättningar. 1. Vid analys av intervjuer, komfortblad och temperaturmätningar visas att hushållen har upptäckt vissa styrningstillfällen men missat flera andra. 2. Styrningar på morgnar verkar känsligare att utföra än styrningar på kvällar då solinstrålning kan kompensera för värmebortfallet. 3. Ett hushåll som håller lägre inomhustemperatur i normalfallet torde vara känsligare för temperatursänkningar på ett par grader. I undersökningen visade sig dock hushåll med högre medeltemperatur känna av sänkningarna i minst lika hög grad, förmodligen beroende på att man har anpassat sin klädsel till sin höga inomhustemperatur. 4. En viktig faktor är hur fort temperatursänkningen sker. 5. Styrning av varmvatten har knappt uppmärksammats av hushållen. 6. Nio av de tio undersökta hushållen säger sig kunna acceptera laststyrning i den form som har skett i undersökningen. Styrningslängden av värme tycker man dock bör begränsas till 2-3 timmar eller anpassas till utomhustemperaturen. 7. Hälften av hushållen skulle vilja att det fanns en slags anordning som visar att nätbolaget styr för att man då kan vidta åtgärder. 8. För sju av de tio hushållen är någon form av kompensation på elräkningen en självklarhet för att man skall ställa upp på laststyrning. I de tre andra hushållen diskuteras snarare nyttan för alla kunder om bolaget kan hålla lägre priser genom att använda laststyrning. 8
10 Prissättning (Indirekt laststyrning) Examensarbete av Mattias von Knorring Analys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder. Fallstudie på Skånska Energi AB (LUTMDN/TMHP--04/5040--SE) från 2004 hade för syftet att skapa och testa en ny prissättning för nätavgiften, baserad på en effektavgift. Detta utfördes genom olika prissimuleringar i Excel. Pris simuleringarna bestod av månatliga prisjämförelser mellan en effekttariffen och dagens nättariff. Simuleringar genomfördes för samtliga nätabonnenter med huvudsäkringar på mellan 16A och 200A och omfattade hela Effekttariffen var utformad enligt: Effekttariff = Pa + s, där P är medelvärdet av abonnentens tre högsta effekttoppar för aktuell månad, a är själva effektavgiften och s är en säkringsavgift. I simuleringarna har konstanterna a och s varierats. I samtliga simuleringar har a och s anpassats så att skillnaden mellan de totala intäkterna från effekttariffen och den ordinarie effekttariffen ska bli så liten som möjligt Skånska Energi AB. 1. Skånska Energis effektbehov är, liksom energianvändningen, väldigt temperaturberoende. 2. Flera av Skånska Energis nätabonnenter skulle kunna byta sin huvudsäkring mot en med lägre effektgräns. 3. Med dagens nättariff betalar abonnenter med en hög säkring en relativt sett större fast avgift än abonnenter med en lägre säkring gör. 4. Vid införandet av en effekttariff är det oerhört viktigt att kunderna förstår skillnaden mellan effekt och energi. 5. Det är viktigt att syftet med effekttariffen förs fram. Kunderna får gärna använda hur mycket energi de vill bara inte all energi används samtidigt. Det bör poängteras att kunderna med den nya effekttariffen faktiskt kan sänka sin nätavgift om de har en jämn elförbrukning. 6. Effekttariffen måste vara enkelt utformad så att den är lätt för kunderna att förstå - annars kan misstroende mot företaget växa fram. 7. Med en effekttariff vars komponenter anpassas efter dagens fasta nätavgifter kommer abonnenter med en låg huvudsäkring få en höjning av nätavgiften medan abonnenter med en större säkring får en sänkning av nätavgiften. 8. En effekttariff utan säkringsavgift skulle innebära en ökning av nätavgiften för främst lägenhetskunderna medan den skulle innebära en sänkning av avgiften för främst 125A abonnenterna. 9
11 Den tidigare presenterade (i delen om Direkt laststyrning) licentiatavhandlingen av Kerstin Sernhed Effekten av effekten. Elanvändning och laststyrning i elvärmda småhus ur kundoch företagsperspektiv. Fallstudier. (LUTMDN/TMHP--04/7025--SE från 2004 innehöll också en undersökning av aspekter av indirekt laststyrning (prissättning). Hushållens förhållningssätt till både tidstariff och effekttariff diskuterades i samtalsintervjuerna. 1. Hushållen tycker att tidstariffen verkar enkel att förstå och man har redan vissa erfarenheter till exempel från telefonitaxor. 2. Effekttariffen ter sig svår att förstå; framförallt tycker hushållen att det är svårt att veta när effekttoppar uppträder hemma eftersom man inte vet exakt hur mycket el olika apparater drar och för att viss elanvändning beror på andra saker än på beteende, till exempel uppvärmning. 3. Vid en effekttariff finns det ett behov av en effektmätare eller en effektvakt i hushållet; möjligtvis får hushållen lära sig vilken utrustning och vilka aktiviteter som ger upphov till höga effekttoppar. 4. De elanvändande aktiviteter som hushållen säger sig kunna flytta på är framförallt användning av tvättmaskin, torkutrustning och diskmaskin. Matlagning och personlig hygien vill man helst inte behöva flytta på i tiden. 5. Både direkt och indirekt laststyrning är, från hushållens perspektiv, möjliga åtgärder som skulle kunna flytta elanvändning från kritiska tidpunkter. Forskningsrapport av Jurek Pyrko Direkt och indirekt laststyrning i samspel? Fallstudier (LUTMDN/TMHP--05/3017--SE) publicerad i slutet av 2005 presenterar resultat från studier vars huvudsyfte var att undersöka inverkan av elprissättning baserad på effektavgiftsprincipen på elkunders och nätföretags ekonomi, med hänsynstagande till eventuella förändringar i energianvändningsmönster (ändrat effektbehov), för att på detta sätt skapa metodik för att få fram beslutsunderlag för ett specifikt nätföretag. Undersökningens andra delmål var att beskriva erfarenheter från försök med olika typer av elprissättning samt diskutera samspelet mellan direkt- och indirekt laststyrning hos användare i bostäder. Studierna genomfördes i flera steg under som fallstudier i samarbete med två elnätföretag (Skånska Energi AB och Sollentuna Energi AB), med flera forskare och examensarbetare involverade under årens lopp. 10
12 I litteraturöversikten presenteras och diskuteras forskning kring laststyrning i byggnader. Erfarenheter av direktlaststyrning omfattar bland annat hård laststyrning (på/av) samt mjuk laststyrning (stegvis bortkoppling). Indirekt laststyrning omfattas av studier om effekttariffer och toppris -signaler. Slutligen tillför beteendevetenskapliga studier en viktig del av kunskaperna. 1. Kostnadsbilden för kunderna skulle förändras beroende på säkringsavgiftens nivå, framförallt i de lägsta mätarsäkringarna. Om säkringsavgiften skulle avskaffas helt och hållet och effektavgifterna a och aa anpassades därefter skulle omfördelning av kostnader ske och kunderna i grupper 16L, 16V och 20 ampere skulle få ökade kostnader, där gruppen 16L skulle stå för den största procentuella höjningen. Den största sänkningen skulle däremot gynna gruppen med 125 A säkring. 2. Om säkringsavgiften skulle behållas enligt gällande taxa hade brytpunkten flyttas neråt mot de lägsta säkringarna 16L och 16A som då skulle få ökade kostnader för nätavgiften med gruppen 16A som skulle stå för den största höjningen. 3. Skillnader i effektbaserad nätavgift beroende på en eventuell effektsänkning på mellan 3 och 10 % skulle enligt simuleringarna variera från några hundra kronor till upp till kronor per år för de olika säkringsgrupperna. 4. För företagets del skulle en eventuell sänkning av kundernas effektbehov ge minskade intäkter, vilka å andra sidan bör vägas mot eventuella besparingar som företaget skulle kunna uppnå tack vare sänkt abonnerad effekt och/eller avvärjda straffavgifter för effektöverskridande. Analysen visar dessvärre att sänkt abonnemangsavgift mot överliggande nät inte på något sätt skulle kunna täcka bortfallet av intäkten. 5. Kunderna förstår inte skillnaden mellan energi och effekt. Ytterst sällan tänker de på vad en samtidig elanvändning i olika aktiviteter innebär. De flesta associerar effektproblematiken med energibesparing. 6. Det finns potential för beteendeförändringar men helst ska hushållen inte märka eller behöva tänka på någonting, varken vid direkt eller indirekt styrning. 7. Vid införandet av en effekttariff är det oerhört viktigt att syftet med effekttariffen förs fram till kunderna och att effekttariffen är enkelt utformad. 11
13 Kundaspekter Undersökningar av kund- och beteenderelaterade aspekter påbörjades år 2000 när forskargruppen anställde en doktorand med bakgrund i etnologi. Resultat av dessa studier genomförda i samarbete med Skånska Energi AB redovisades först i licentiatavhandlingen Elen är fri - Energianvändning ur ett kulturanalytiskt perspektiv (Anna Ketola, LUTMDN/TMVK SE, 2001). Denna studie har fokuserat energianvändning i bostäder ur ett kulturanalytiskt perspektiv. Detta har inneburit ett åskådliggörande av nya förhållningssätt i möten mellan bransch och brukare på den omreglerade elmarknaden samt ett försök att belysa de kulturella föreställningar kring energi och elektricitet som har konsekvenser för hushållens elanvändning. Både hos energiföretagen och hushållen finns det specifika föreställningar och visioner om dagens och framtidens elkonsumenter, och rapporten diskuterar mötet mellan hushållens och branschens olika visioner. 1. Visionen om valfrihet: Visar sig tydligt i att brukarna ska ha rätt att byta leverantör av el om de vill. Från att ha varit en oansenlig abonnent av el har hushållet och kunden plötsligt blivit intressant och värdefull för elföretagen. Men kunden förväntas också ta ett ökat individuellt ansvar och detta skall upplevas som en frihet och möjlighet att kontrollera sin egen användning av elektricitet. Flera känner dock ett visst moraliskt ansvar över att man borde engagera sig och inhämta mer kunskap om hur man rationellt bör agera. Detta "samvete" har paralleller med liknande kulturella föreställningar i samhället om att man borde engagera sig mer, hushålla med resurser och se över sin ekonomi, vara rädd om sin hälsa, uppträda på ett förnuftigt sätt och lära sig mer. 2. Visionen om vetgirighet: Bolagens bild av brukaren är att denne är mycket intresserad av sitt bruk av el och energi, eller åtminstone villig att intressera sig för detta men att föreställa sig som energianvändare blir dock för abstrakt. Många vill få tillgång till information rörande sin användning av el (även om man sedan inte nyttjar den). Man måste dock enkelt kunna relatera informationen till den egna vardagsverkligheten. De flesta anser sig dock inte ha tid att gå in på nätet och kontrollera sin användning av Många menar att de borde ta reda på mer och veta mera om sitt bruk av olika resurser. 3. Visionen om värme: Att använda den värdefulla elektriciteten till uppvärmning är kanske inte det ideala, enligt branschen. Men elektriciteten har ett högt värde för brukaren, och den är ett mycket smidigt och enkelt bränsle för uppvärmning av bostaden. Att vara utan el skulle 12
14 innebära stort besvär och avkall på komfort och funktion i hemmet. Man anser dock att elektriciteten och det centrala uppvärmningssystemet skall vara omärkligt. En värmekälla kan dock också vara värdefull i sin synlighet. Kaminen, med sin öppna brasa, uppfyller bland annat förnimmelser om god smak och funktion. Den ingår i mångas föreställning om vad som är hemtrevligt och mysigt. 4. Visionen om värde: Branschen menar att brukaren borde inse att det finns ett värde i att vara intresserad av sin energianvändning. Hushållen bör se över sin användning av el och kanske rentav byta till ett annat mer fördelaktigt elbolag. Men tid är också värdefullt i samhället idag och många av hushållen anser att de inte vill ägna tid åt att leta billigare alternativ så länge man upplever att vinsten är så ringa. Elbolagen tjänar för lite på att sälja el, därför utarbetas också kompletterande mervärdestjänster riktade till kunderna. Dessa är en del i strategin att uppvärdera nyttan med elbolaget ytterligare. Elbolagen levererar inte bara el utan även bättre standard. Bolag och brukare värderar dock nyttan med till exempel statistiktjänsten olika. Bolaget vill att tjänsten skall främja och stimulera till förändringar i användarbeteendet medan brukarna finner en nytta i att kunna relatera elanvändningen till specifika aktiviteter och ser inte tjänsten som en anledning att ändra på sina vanor. En annan studie som genomfördes parallellt handlade om olika typer av energitjänster med en särskild fokus på statistiktjänster, t ex via Internet. Peter Matssons licentiatavhandling Elstatistik som energitjänst - Fokus på hushållskunder. (LUTMDN/TMVK SE, 2001) sammanfattar dessa resultat. 1. Det finns en signifikant skillnad i elbolagens engagemang i energieffektiviserande åtgärder som riktar sig till hushållskunder jämfört med tjänster som riktar sig till företag och industrier. I tjänsteutbudet till företags- och industrikunder förekommer mycket mer omfattande ansvar. 2. Outsourcing-tjänster, där elbolagen hyr eller köper kundens energianläggning och sköter drift och underhåll, är mer vanliga i utbudet till företag och industrier. Självklart följer ett större ekonomiskt incitament med större el/energianvändning. 3. En inledande enkätundersökning visade att 80 % av hushållen i urvalsgruppen var intresserade av att få statistik över sin elanvändning i olika former. 4. Flera kunder föredrog att få statistik med elräkningen och det uttrycktes ett behov av att jämföra sig med andra likvärdiga hushåll. 5. En majoritet av kunderna som använt tjänsten sade sig ha ett behov av statistiktjänsten men få var villiga att betala för den. 13
15 6. Trots intresse för "feedback"-information är det många hushåll som inte tar sig tid att använda statistiktjänsten. 7. För elbolagen kan tjänsten hjälpa till att synliggöra produkten el. Tjänsten utgör ett verktyg för energirådgivning och öppnar upp för en ökad kommunikation mellan kund och företag. 8. Det var inte möjligt på grundval av denna undersökning (pga studiens skala och korta tidsperiod) att slå fast huruvida statistiktjänsten hade bidragit till att sänka elförbrukningen. 9. Intervjuer visade att vissa hushåll hade blivit mer energimedvetna och kunde utifrån statistiktjänsten se samband mellan aktiviteter i hemmet och den el dessa förbrukar. Ur denna aspekt har statistiktjänsten påverkat kundernas energianvändning. Forskningsrapport av Jurek Pyrko, Kerstin Sernhed och Peter Matsson Preliminär debitering och mätperiodens längd. Inverkan på elanvändning hos enskilda slutanvändare. (LUTMDN/TMHP--02/3002--SE) från 2002 presenterar resultat från en fallstudie som genomfördes på uppdrag av Statens energimyndighet i nära samarbete med tre nätföretag: Skånska Energi Nät AB, Smedjebacken Energi Nät AB samt Lunds Energi Elnät AB som tillhandahållit faktaunderlag, mätdata, kundlistor och information om sin verksamhet. Huvudhypotesen som testades i denna studie var att elkunder som får bättre feedback på sin elanvändning i form av räkningar baserade på tätare avlästa eldata kommer att signifikant minska sin elanvändning. Experimentstudier i Norge har visat en möjlig elbesparingspotential på 10 %; studier i Sverige och Finland på mellan 2 och 12 %. Undersökningen baserades på mätdata från mät- och debiteringssystem samt postenkäter bland kunder per elbolag. Enkäten bestod av både kryss- och öppna frågor, totalt 53 frågor i fem olika delar: A fakta om huset, B hushållets elanvändning, C elräkningar, D energipåståenden, E fakta om de boende. Svarsfrekvensen var 34,8 %. 1. Resultaten visar att huvudhypotesen varken kan falsifieras eller bekräftas på grundval av det faktaunderlag som fallstudien bygger på. 2. En jämförelse av elförbrukningen per kvadratmeter (boyta) för åren 1999, 2000 och 2001 (efter att eldata graddagskorrigerats för vädervariationer från år till år och mellan geografiska lägen) visar att för kunder med bara hushållsel är elförbrukningen per kvadratmeter tre gånger så hög bland kunder till Smedjebacken Energi som har exakt debitering efter faktisk förbrukning. För hushåll som har eluppvärmning är däremot elanvändningen per kvadratmeter lägst för kunderna till detta elbolag. 3. En elanvändningsprofil, där energivanor och -beteenden poängsätts (från 11 till +15), som utvecklats utifrån svaren på frågorna i enkäten, visar att elkunder till Skånska Energi har "bäst" energibeteende (medel 3,0 p) följt av Smedjebacken Energi (2,5 p) och lägst ligger 14
16 Lunds Energi (1,5 p). Profilen visar också att elanvändningen beror på boendet: elanvändare i villor har 2,8 poäng medan elkunder i lägenheter 0,9 poäng. 4. Analysen angående elräkningar visar att 72 % hos Lunds Energi, 74 % hos Skånska Energi, och 85 % hos Smedjebacken Energi tycker att det är viktigt att elräkningen baseras på verklig avläsning. 5. Hushållen vill ha förbättrade elräkningar. 87 % av hushållen vill bli uppmärksammade på om deras elförbrukning börjar skjuta i höjden, 65 % vill ha elspartips på räkningen, 73 % jämförande statistik i form av diagram, hälften vill ha möjlighet att jämföra sin elanvändning med ett likvärdigt hushåll. 6. Vart tredje hushåll vill kunna följa sin elanvändning via Internet. 7. Fallstudien bör följas upp av en undersökning av hur exakt eldebitering, mätperiodens längd och nya typer av elräkningar påverkar elanvändning där både fasen "före" och "efter" kan studeras under en längre tidsperiod. Nätföretag som nyss infört exakt debitering och har tillgång till historiska data av hög kvalité bör ha de bästa förutsättningarna för att utgöra experimentgrupper i studien. 15
17 Rapportförteckning Anders Jönsson och Henrik Hansson: Lastfördelningsberäkningar vid Skånska Energi AB. Lunds Uninversitet - LTH, Inst. för Värme- och Kraftteknik. Examensarbete LUTMDN/ /TMVK SE, Greg North: Residential Electricity Use and Control - Technical Aspects. Lunds Uninversitet - LTH, Inst. för Värme- och kraftteknik. Licentiatavhandling LUTMDN/TMVK SE, Anna Ketola: Elen är fri - Energianvändning ur ett kulturanalytiskt perspektiv. Lunds Universitet - LTH, Inst. för Värme- och Kraftteknik. Licentiatavhandling LUTMDN/ /TMVK SE, Peter Matsson: Elstatistik som energitjänst. Fokus på hushållskunder. Lunds Universitet - LTH, Inst. för Värme- och Kraftteknik. Licentiatavhandling LUTMDN/TMVK SE, Jurek Pyrko, Kerstin Sernhed och Peter Matsson: Preliminär debitering och mätperiodens längd. Inverkan på elanvändning hos enskilda slutanvändare. Lunds Universitet - LTH, Inst. för Värme- och Kraftteknik. Rapport LUTMDN/TMHP--02/3002--SE, Per-Olof Johansson: Laststyrning i småhus fallstudier hos Skånska Energi. Lunds Universitet - LTH, Inst. för Värme- och Kraftteknik. Examensarbete LUTMDN/TMHP-- 03/5025--SE, Mattias von Knorring: Analys av en ny prissättning med effektkomponent. Lunds Universitet - LTH, Inst. för Värme- och Kraftteknik. Examensarbete LUTMDN/TMHP--04/5040--SE, Juozas Abaravicius: Load management in residential buildings. Considering techno-economic and environmental aspects. Lunds Universitet - LTH, Inst. för Värme- och Kraftteknik. Licentiatavhandling LUTMDN/TMHP--04/7024--SE, Kerstin Sernhed: Effekten av effekten. Elanvändning och laststyrning i elvärmda småhus ur kund- och företagsperspektiv. Fallstudier. Lunds Universitet - LTH, Inst. för Värme- och Kraftteknik. Licentiatavhandling LUTMDN/TMHP--04/7025--SE, Jurek Pyrko: Direkt och indirekt laststyrning i samspel? Fallstudier. Lunds Universitet - LTH, Inst. för Energivetenskaper. Projektrapport LUTMDN/TMHP--05/3017--SE, Samtliga rapporter kan kostnadsfritt laddas ner som pdf från vår hemsida: Publikationer 16
18 17
Direkt och indirekt laststyrning i samspel?
ISRN LUTMDN/TMHP--05/3017--SE Direkt och indirekt laststyrning i samspel? Fallstudier Jurek Pyrko Projektrapport Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper Lunds Universitet - LTH Box 118, 221
Läs merEnergivisualisering. Energirelaterad feedback
Energivisualisering Energirelaterad feedback Jurek Pyrko Inst. för Energivetenskaper Lunds universitet - LTH E tot = 20,5 MWh/år P värme, max = 11 kw E tot MWh min max 20.5 15,3 42,1 P värme kw min max
Läs merORDLISTA Så talar vi med kunden
ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat
Läs merPreliminär debitering och mätperiodens längd
ISRN LUTMDN/TMHP--02/3002--SE Preliminär debitering och mätperiodens längd INVERKAN PÅ ELANVÄNDNING HOS ENSKILDA SLUTANVÄNDARE Fallstudie JUREK PYRKO KERSTIN SERNHED PETER MATSSON Avdelningen för Energihushållning
Läs merORDLISTA Så talar vi med kunden
ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat
Läs merORDLISTA Så talar vi med kunden
ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat
Läs merSveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund
Sveriges nätavgifter 2005-2006 Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. UNDERSÖKNINGENS METODIK OCH AVGRÄNSNINGAR 3 4. Nätavgiftens komposition 4 5. Utjämning
Läs merUtveckling av elnätsavgifter 2011-2012
212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal
Läs merDIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN
DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid
Läs merFörändrat debiteringssystem för elektricitet bidrar till ett långsiktigt hållbart energisystem
Rapport [41838-1] Förändrat debiteringssystem för elektricitet bidrar till ett långsiktigt hållbart energisystem Hur är det möjligt att få personer som är omotiverade att ta till sig information om sin
Läs merSveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund
Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument
Läs merDin kontakt med elföretagen
Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så
Läs merAnalys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder
ISRN LUTMN/TMHP--4/54--SE nalys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder Fallstudie på Skånska Energi Mattias von Knorring Examensarbete vdelningen för Energihushållning Institutionen för
Läs merDala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20
För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin
Läs merTimmätning får svensken att ändra sina elvanor
Attitydundersökning om elavläsning: Timmätning får svensken att ändra sina elvanor Från energikonsument till energimedborgare September 2011 Maingate BOX 244 371 24 KARLSKRONA Tel: 0455-36 37 00 www.maingate.se
Läs merEl-info via digitala kanaler
Kkk ISRN LUTMDN/TMHP--09/3039--SE e El-info via digitala kanaler Potential att förändra elanvändning i bostäder Fallstudie 1 Min elförbrukning hos Skånska Energi AB Elin Ersson Jurek Pyrko Energihushållning
Läs merDIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN
DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elanvändning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så gör
Läs merForskningsprogrammet ELAN
Forskningsprogrammet ELAN -hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen Programmet utgör ett centralt kunskapsnav för energiföretag forskarvärlden, myndigheter och konsumenter Behandlar
Läs mer2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern
2010-10-28 Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 1 Syfte och bakgrund Projektet syftar till att samla erfarenheterna efter den gångna vintern
Läs merStyrning av befintliga elvärmesystem i villor. Kundpilot dec 2013 april 2015 kund. Flyttat last utan komfortproblem för SMART KUND GOTLAND
Styrning av befintliga elvärmesystem i villor Flyttat last utan komfortproblem för Kundpilot dec 2013 april 2015 kund SMART KUND GOTLAND Agenda Bakgrund-mål Systemlösning (teknisk lösning o prismodell)
Läs merEl-info via digitala kanaler
ISRN LUTMDN/TMHP--09/3044--SE Kkk ISSN 0282-1990 El-info via digitala kanaler Potential att förändra elanvändning i bostäder Fallstudie 3 EnergiDialog-Privat hos E.ON Sverige AB Jurek Pyrko Energihushållning
Läs merDin kontakt med elföretagen
Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så
Läs merRörlig nätavgift, öre per kwh 4,00 5,00. Fast nätavgift, kronor per år Elberedskapsavgift till Beredskapsmyndigheten, kronor per år.
Prislista Elnät Prislistan gäller från 2017-01-01 Mervärdesskatt (moms) för närvarande 25 %. Beloppen är avrundade. Högspänning Rörlig nätavgift, öre per kwh 4,00 5,00 Fast nätavgift, kronor per år 14
Läs merNättjänstavgifter. Caruna Oy
Nättjänstavgifter Caruna Oy 1.7.2018 Nättjänstavgifter Med hjälp av våra nättjänstavgifter ser vi till att distribuera elenergi från producent till kund och erbjuda en nättjänst i anknytning till servicen:
Läs merMarina 2009. Design Kvalité Miljö Säkerhet
Produktkatalog Marina 2009 Design Kvalité Miljö Säkerhet Marina 2009 Design Kvalité Miljö Säkerhet Om företaget Vi vill vara marknadsledande när det gäller design, kvalité, miljö och säkerhet. Vi ser framåt
Läs merDIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN
DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Dina valmöjligheter när det gäller el DU HAR TVÅ AVTAL ELNÄT OCH ELHANDEL Som kund har du två olika avtal. Det ena är ett elnätsavtal, med det elnätsföretag som äger elnätet
Läs merBRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING
BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Exempel på resultat från mätningar i 1300 lägenheter Hans Bagge, Lotti Lindstrii, Dennis Johansson www.laganbygg.se Inledning EU har beslutat att alla hus ska byggas som
Läs merRörlig nätavgift, öre per kwh 4,00 5,00. Fast nätavgift, kronor per år Elberedskapsavgift till Beredskapsmyndigheten, kronor per år.
Prislista Elnät Prislistan gäller från 2016-01-01 Mervärdesskatt (moms) för närvarande 25 %. Beloppen är avrundade. Högspänning Exkl. moms Inkl. moms Rörlig nätavgift, öre per kwh 4,00 5,00 Fast nätavgift,
Läs merSänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009
Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Den här artikeln är ett praktiskt exempel på hur du som fastighetsägare kan spara 37.500 kr på fjärrvärmeräkningen.
Läs merNättjänstavgifter. Caruna Espoo Oy
Nättjänstavgifter Caruna Espoo Oy 1.7.2018 Nättjänstavgifter Med hjälp av våra nättjänstavgifter ser vi till att distribuera elenergi från producent till kund ocherbjuda en nättjänst i anknytning till
Läs merRörlig nätavgift, öre per kwh 4,20 5,25. Fast nätavgift, kronor per år Elberedskapsavgift till Beredskapsmyndigheten, kronor per år.
Prislista Elnät Prislistan gäller från 2018-01-01 Mervärdesskatt (moms) för närvarande 25 %. Beloppen är avrundade. Högspänning Exkl. moms Inkl. moms Rörlig nätavgift, öre per kwh 4,20 5,25 Fast nätavgift,
Läs merVad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska kunder?
Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska kunder? Amanda Sten (KTH) Katja Åström (KTH) Handledare: Marielle Liikanen (Ei) Sweco: Andrea Badano och Henrik Gåverud Efterfrågeflexibilitet
Läs merDubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson
Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen
Läs merEl-info via digitala kanaler
ISRN LUTMDN/TMHP--09/3042--SE Kkk ISSN 0282-1990 El-info via digitala kanaler Potential att förändra elanvändning i bostäder Fallstudie 2 Dina Sidor hos Öresundskraft Elin Ersson Jurek Pyrko Energihushållning
Läs merEn elmarknad i förändring
En elmarknad i förändring Thomas Broberg Runar Brännlund Andrius Kazukaukas Lars Persson Mattias Vesterberg Centrum för miljö- och naturresursekonomi Outline Syfte med studien och rapporten Bakgrund, vad
Läs merHuvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden
? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag
Läs merFördjupning. Den europeiska elmarknaden elpriser och slutkundspriser
Fördjupning Den europeiska elmarknaden elpriser och slutkundspriser I den här månadens fördjupning blickar vi utanför Sveriges gränser och tittar på hur elpriser och slutkundspriser ser ut i övriga Europa.
Läs merElkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund
Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning 19 av 20 är missnöjda med elpriset. Förtroendet för kraftbolagen är mycket lågt
Läs merHuvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden
? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag
Läs merPrislista Elnät. Gäller från 2014-01-01
Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01 Luleå Energi Elnät AB Luleå Energi Elnät AB s huvudsakliga uppdrag är drift, underhåll och nybyggnad av elnätet samt mätning och rapportering av elanvändningen i
Läs merTill Näringsdepartementet och Socialdepartementet
1 (2) Datum 2013-02-28 Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet Angående införandet av energieffektiviseringsdirektivets artiklar 9-10 i svensk rätt I Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2012/27/EU,
Läs merNär priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN
När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN Min vision om en effektiv elanvändning Forskningsprogrammet Market Design har i fältförsök visat att det finns stora möjligheter för hushåll med elvärme att
Läs merElnätpriser 2008-2009
Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009...
Läs merHur tänker kunderna? Jenny Palm Internationella miljöinstitutet Lunds universitet. Finansieras av Energimyndigheten
Hur tänker kunderna? Jenny Palm Internationella miljöinstitutet Lunds universitet Finansieras av Energimyndigheten 1 Vem blir prosument? Studier visar att det inte finns någon enhetlighet när det t.ex.
Läs merElnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor
Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av
Läs merOm det blir strömavbrott
Om det blir strömavbrott Vad du bör göra och inte göra Strömavbrott kan bero på olika saker. Det kan vara ett större eller mindre fel på elnätet, men strömavbrottet kan även bero på ett fel hemma hos dig.
Läs merFramtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University
Framtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University Hur ser framtiden ut, tror man (i alla fall en del)? Fossilbränslen endast i transportsektorn och till
Läs merVärmesmart - Ett verktyg för dig med fjärrvärme. Hjälper dig att minska kostnader och utsläpp
Värmesmart - Ett verktyg för dig med fjärrvärme Hjälper dig att minska kostnader och utsläpp Värmesmart Värmesmart optimerar fastighetens uppvärmning och sparar energi! Mätning och analys av fler parametrar
Läs merKonsumentens val av elbolag och behov av information. Åsa Thelander Lunds universitet
Konsumentens val av elbolag och behov av information Åsa Thelander Lunds universitet Bakgrund Ett av fyra delprojekt inom ELAN-projektet Energikonsumtion och köpbeslut styrande faktorer och agerande Projekten
Läs merHållbart Energisystem Smarta Elnät
Hållbart Energisystem Smarta Elnät Energinätverk 21 Mars 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles
Läs merE N V Ä R L D S N Y H E T V Ä R L D E N V E R K L I G E N B E H Ö V E R. Sorry Vattenfall, Eon och Fortum, nu sänker vi byggbolagens
E N V Ä R L D S N Y H E T V Ä R L D E N V E R K L I G E N B E H Ö V E R Sorry Vattenfall, Eon och Fortum, nu sänker vi byggbolagens elräkningar. Innehåll Vem styr elförbrukningen?...4-5 Ta kontrollen...6-7
Läs merSpara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!
Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se
Läs merSmarta nät och Kraftsamling Smarta Nät
Smarta nät och Kraftsamling Smarta Nät Jimmy Ehnberg Chalmers Tekniska Högskola 031-772 16 56 jimmy.ehnberg@chalmers.se En presentation med Carolina Dolff (SP) 2016-02-11 Chalmers 2 2016-02-11 Chalmers
Läs merMarknadsundersökning för flexibel elanvändning till intresserade aktörer i Stockholmsområdet
Marknadsundersökning för flexibel elanvändning till intresserade aktörer i Stockholmsområdet Ellevio och Vattenfall Eldistribution ser ett behov av att till kommande vintersäsonger kunna avropa flexibel
Läs merHuvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden
? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag
Läs merNya flöden i lokala elnät Trender och perspektiv. Peter Blomqvist & Thomas Unger, Profu
Nya flöden i lokala elnät Trender och perspektiv Peter Blomqvist & Thomas Unger, Profu 219-5-22 Elnätets förutsättningar förändras Stora förändringar sker Vindkraft, solel, elbilar, lagring förändrar förutsättningarna
Läs merE-Control. Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem.
E-Control Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem. Vår produkt E-Control ska hjälpa människor som känner att de vill minska energiförbrukningen i hemmet. Vi har tänkt att den ska sitta
Läs merEn elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet
En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet Thomas Broberg Centrum för miljö och naturresursekonomi www.cere.se Centre for Environmental and natural Resource Economics. Umeå Universitet och Svenska
Läs merKörschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
Läs merEfterfrågeflexibilitet. En outnyttjad resurs i kraftsystemet
Efterfrågeflexibilitet En outnyttjad resurs i kraftsystemet Energimarknadsinspektionen, Ei, har på uppdrag av regeringen tagit fram åtgärder som ska möjliggöra efterfrågeflexibilitet i Sverige. Vi har
Läs merHushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff
Elkonsumenters drivkrafter för en ökad förbrukningsflexibilitet Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff Cajsa Bartusch Energimarknadsinspektionens
Läs mermyter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Läs merEnergiförbrukning inom boende 2013
Energi 204 Energiförbrukning inom boende 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk år 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk med sex procent år 20. När det gäller boende, dvs. uppvärmning av bostadsbyggnader
Läs merLuleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.
1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 4:72 Byggnadens adress Fullerövägen 8 74332 Storvreta Datum 2017-03-02 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning
Läs merEl-info via digitala kanaler
El-info via digitala kanaler Potential att förändra elanvändning i bostäder Syntes Elforsk rapport 09:90 Jurek Pyrko november 2009 El-info via digitala kanaler Potential att förändra elanvändning i bostäder
Läs merVi jobbar med framsidan ;D
Vi jobbar med framsidan ;D Utgångspunkt Energiförbrukningen är ett problem i hela världen och nu gör man allt för att förminska den. Vår uppgift i Design Open 2010 är att fundera på om det finns ett sätt
Läs merTillsvidarepriser för el
Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...
Läs merRemiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.
Dnr Sida 1 (5) 2014-12-19 Handläggare Anders Hallberg 08-508 264 01 Till KF/KS kansli Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr 001634/2014. Exploateringskontoret
Läs merAnvändarmanual. EL-Online IMD Webb
Användarmanual EL-Online IMD Webb Innehållsregister Innehållsregister... 1 Information EL-Online IMD Webb... 2 Allmän information om Individuell mätning (IMD)... 2 Inloggning EL-Online IMD Webb... 3 Startsida...
Läs merKlarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)
Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och
Läs mereflex Energistyrningssystemet som ger dig optimalt inomhusklimat och bättre ekonomi.
eflex Energistyrningssystemet som ger dig optimalt inomhusklimat och bättre ekonomi. eflex sänker din elkostnad helt utan kompromiss i komfort. eflex är kompatibelt via en enkel kalendersynkroniseras av
Läs mer2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek
2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek
Läs merför energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram
Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt
Läs merSvar på skrivelse om individuell behovsbedömning av bistånd till elräkningar
ENSKEDE ÅRSTA VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING ARBETE OCH BISTÅND TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2008-09-25 Handläggare: Eva Britt Lönnback Telefon: 08-508 14 152 Till Enskede- Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd Svar
Läs merElstatistik som energitjänst
ISRN LUTMDN/TMVK--7049--SE Elstatistik som energitjänst Fokus på hushållskunder Peter Matsson Licentiatavhandling Avdelningen för Energihushållning Institutionen för Värme- och Kraftteknik Lunds Universitet
Läs merÖverföringsprodukter, moms 24 %
Nättariff 1.1.2015 Nättariff 1.1.2015 Vi erbjuder följande tjänster mot de avgifter som nämns i nättariffen: Vi distribuerar elenergi från produktionsanläggningen till kunden, mäter elförbrukningen, ansvarar
Läs merteckna avtal sänk din elkostnad!
MedlemsEl LO verkar för ett rättvisare samhälle och vill därför förbättra villkoren för så många människor som möjligt. MedlemsEl är det elavtal som LO-förbundens medlemmar kan ansluta sig till för att
Läs merRemissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9
Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning
Läs merGastekniske dage 12-13 maj 2015 Hotel Legoland Hållbarheten E.ONs experimenthus där framtidens kundnära energilösningar testas
Gastekniske dage 12-13 maj 2015 Hotel Legoland Hållbarheten E.ONs experimenthus där framtidens kundnära energilösningar testas Theo Blom, E.ON Gas Sverige AB Agenda Bakgrund & huvudsyftet med Hållbarheten
Läs merNY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN
NY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN 2019-09-01 NY PRISMODELL I arbetet för ett mer hållbart Kiruna inför vi nu en ny prismodell, hållbar både för miljön, för kunder och för oss. Våra kunder
Läs merTariffarbete inom Elinorr Seminarium efterfrågeflexibilitet 19/10 Emil Rehnstedt
Tariffarbete inom Elinorr Seminarium efterfrågeflexibilitet 19/10 Emil Rehnstedt Elinorr VF Elinorr är ett samriskföretag som består av 16 elnätsföretag i södra och mellersta Norrland. Kundantalet variera
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar 21:7. Sturegatan 6.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Östhammar 21:7 Byggnadens adress Sturegatan 6 742 32 Östhammar Datum 2018-05-07 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning Energikompetens
Läs merKompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder
Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand
Läs merNättjänstavgifter Caruna Oy
Nättjänstavgifter Caruna Oy 1.11.2019 Nättjänstavgift För nättjänstavgiften erbjuder vi eldistribution till elförbrukningsstället, upprätthållanden av elnätverket, förnyande, jour dygnet runt, mätning
Läs merEfterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14
Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare
Läs merFjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping
Fjärrvärme Prislista småhus Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning.
Läs merVIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4
VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:
Läs merVill du också sänka energikostnaderna för din kyrka?
Vill du också sänka energikostnaderna för din kyrka? Norra Gotlands Pastorat har blivit en Smart Kyrka, de sänker sina energikostnader med 30 procent med hjälp av Vattenfalls Energikontrollen och smarta
Läs merSverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist
Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt
Läs merEnergiförbrukning inom boende 2012
Energi 203 Energiförbrukning inom boende 202 Energiförbrukningen inom boende ökade år 202 När det gäller boende, dvs. uppvärmning av bostadsbyggnader och användning av hushållsapparater, var energiförbrukningen
Läs merTranås nya supermodell.
Tranås nya supermodell. IVT GEO 500-serien Berg/jord/sjövärmepump. Sparar mer. Inverterstyrningen anpassar automatiskt effekten efter ditt värmebehov. L Användarvänlig. Touchscreen med lika självklara
Läs merAtt främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll
Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll Andreas Nilsson Göteborgs Universitet Psykologiska Institutionen Projektet Att främja miljövänligt beteende genom feedback:
Läs merSNABBANALYS HYRESGÄSTERNAS VAL AV TEMPERATUR VID IMD AV VÄRME. Högre temperatur i flerbostadshus efter införande av IMD
SNABBANALYS APRIL 216 MAGNUS WAHMAN, MATTON COLLECTION HYRESGÄSTERNAS VAL AV TEMPERATUR VID IMD AV VÄRME Högre temperatur i flerbostadshus efter införande av IMD Statistik från sju allmännyttiga bolag
Läs merRapport Energideklaration
Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning
Läs merÅtgärdsrapport Energideklaration av villa
Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2016-04-20 Fastighetsbeteckning: Rosenbönan 26 Adress/ort: Katterumsvägen 45 / Norrköping Besiktigad av : Jonas Johansson (5843) Företag:
Läs merÅtgärdsrapport Energideklaration av villa
Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-21 Fastighetsbeteckning: Forshälla-Berg 2:22 Adress/ort: Skutebergsvägen 17, Uddevalla Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443)
Läs merEnergirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)
Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund
Läs merÅtgärdsrapport Energideklaration av villa
Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-09 Fastighetsbeteckning: Nedra Glumslöv 2:164 Adress/ort: Lindormsvägen 10, Glumslöv Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)
Läs merAllmänheten och växthuseffekten 2006
Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om
Läs mer