MÖTESPROTOKOLL Programrådet för Civilingenjörsprogrammet i Miljö- och vattenteknik

Transkript

1 . UPPSALA DATUM: TID: 14:15-16:40 PLATS: Luftrummet (Gl332), Geocentrum, Villavägen 16, Uppsala Närvarande: Roger Herbe1t 8~ephttn KMtls~:... Christer Elvingson Elaine Hallin Joel Andersson Alexi Lampinen Hampus Vestman Adjungerade: Tove Gannholm Redda Bothin Hanna Pie1Tau Kim Solin Susanne Paul Sara Rosenqvist Programansvarig.J!rg-gramstiuiic, ekffll 8L [} Institutionen för Kemi WSP Studierådsordförande W2 Studentrepresentant W4 Studentrepresentant W 4 W-Ordförande, W3 W-Ordförande 2019, Wl Sekreterare Utbildnings ledare Utbildnings ledare Studievägledare 1 Mötets öppnande Mötet öppnades av Roger Herbeit 2 Val av justeringsperson Hampus Vestman väljs till justerare 3 Föregående mötesprotokoll Under föregående möte fick programrådet besök från UTN som gick igenom resultaten från deras arbetsbelastningsenkät. Programrådets egna enkät gicks också igenom, och visade ungefär samma resultat. Utöver det togs det beslut om ändring av utbildningsplanen (Tove frågar när listan om vilka kurser som kommer tillgodoräknas kommer finnas tillgänglig för studenterna, Susanne berättar att den publiceras nästa vecka), det togs även beslut om några olika studieplansändringar. För fullständigt protokoll, se medarbetarpmtalen. Programrådet godkänner föregående mötesprotokoll.

2 UPPSALA UNIVERSIT ET 4 Fastställande av dagordningen Dagordningen fastställs efter tillägg under 9 övriga frågor 5 Information a. Programrådets enkät om W-studenthälsa Roger hade planerat att ha färdigställt och lämnat ut enkäten till detta möte, med en tillhörande introduktion och bakgrund han tänkt skriva. Detta kommer till nästa möte istället. b. Regeringsuppdrag pilotverksamhet viktade högskoleprovsresultat Detta är en inf01mationspunkt det redan har beslutats om. Ett antal civilingenjörsprogram fick förfrågan om de ville testa att ha viktat högskoleprov som inträdesprov. Detta efter en utredning om hur man med hjälp av viktning mot de olika delarna (matematik eller språk) kunde selektera olika grupper. En viktning mot matte visade sig ge en fördel för killar ( dock mycket svag) men framför allt mot personer som generellt presterat bättre på gymnasiet. Målet är dätmed att genom viktning mot matte anta fler studenter med högre meritpoäng till programmet. Roger har kommit överens med TUN om att pröva detta nästa år med en 75% viktning mot matte, några andra civilingenjörsprogram som ES, F och K kommer också pröva detta. Det ät inte klaii om man kommer kunna se något tydligt resultat, speciellt då det bara är ett år. Utöver det tog W in extra många elever detta år vilket sänkte medelmerit-poängen, så oavsett inverkan från viktningen kommer intagningspoängen stiga till nästa år, vilket gör det ännu svårare att avgöra. Tove frågar om de som söker programmet vara medvetna om denna viktning. Roger tror inte att det kommer stå någonstans då det inte finns någon bra informationskanal, men det är ingen hemlighet. c. P As kvalitets- och verksamhetsrapport Programansvarigs årliga rappmi ska skrivas, som bland annat innehåller redovisning av verksamheten, mål och ekonomi. Programrådet kommer kunna ge återkoppling på nästa möte. Rapporten ska lämnas in mot slutet av februari. d. PR ledamöter 2019 Fakultetsnämnden har beslutat att Christer Elvingson och Hans Rosth ska fortsätta sitta i programrådet tre år till. Roger kommer f01isätta som P A, och Stephan kommer fo1tsätta som Programstudierektor från SLU. Studenterna kommer fortsätta tillsätta sina ledamöter som vanligt och Kristina Willen blir primät arbetslivskontaktsledamot. e. Webbsidan Det har tagits fram statistik från en månad (oktober/november) för W:s interna hemsida. Runt den 12:e november finns en väldigt stor topp, Tove berättar att den 2

3 UPPSALA med största sannolikhet har att göra med ansökningsperioden för utbytesstudier, då deadlinen kommer kort efter (toppen är alltså på grund av programstudenter). ESprogrammets sida har toppar som är ca tre gånger så höga, men den hemsidan har också funnits lägre. Roger frågar studenterna om de använder hemsidan, och det gör de, dock använder vissa också direktlänkar till sidorna de vill åt. Tove berättar att hon alltid först kommer till den externa sidan när hon söker efter sidan. Om man har åsikter angående hemsidan kan de skickas till Roger eller Sara (Roger är enklast). Joel noterade ett stavfel på en av sidorna. f. Avtal SLU-UU Det har kommit en ny överenskommelse ('avtal') vad gäller W, ES och mastersprogrammet i hållbar utvecklig. Programrådsrepresentanterna uppmanas att titta på det i lugn och ro ( den kan hittas på MP). Överenskommelsen består av en generell del och en del som gäller W-programmet. Det är inte mycket som har ändrats, förutom en del angående ex-jobb. SLU vill gärna att studenter ska kunna registrera sig på ex-jobb där, denna möjlighet har inte funnits förut då Roger inte sett en vinst med det (då det är bra att ha all examination på en plats). Det står nu i överenskommelsen att "studenterna bör ha tillgång till examensarbetskurser vid båda lärosätena". Detta betyder egentligen inget konkret, men det öppnar möjligheter. Detta är intressant för SLU då de vill kunna visa att de examinerar W-studenter. 6 Teknikklassning eller ej. Ämneskoordinatorns förslag för 1 TV036 Fördjupning i meteorologi och klimat Under fö1rn mötet beslutade programrådet om att kursen Fördjupning i meterologi och klimat skulle ha huvudklassningen teknik. Susanne berättar att sådana beslut först måste förankras hos en ämneskoordinator, vilket är något som missades. Ämneskoordinatorn tycker i nuläget inte att det finns en grund för teknik.klassning i kursplanen, och att kursen där med inte ska klassas som sådan. Kursen kommer således ha fysik och geovetenskap som sina huvudklassningar. Projektkursen i blocket kommer dock ha teknik.klassning, på så sätt kommer studenterna fortfarande kunna samla ihop rätt antal tekniska poäng, så att den uteblivna tekniska klassningen för Fördjupning i meterologi och klimat är i praktiken inget problem. Kursen Luftmiljö och tillämpad meterologi fick behålla sin teknik.klassning. 7 Programutvärdering - genomgång av lärarnas och studenternas erfarenheter kring examination Roger berättar att det finns ett antal moment inom programmet som ska utvärderas, bland annat examination, progression och måluppfyllelse. Ett program-möte om måluppfyllelse har redan ordnats, planen idag är att ha en övning angående examination, där lärare och studenter kan dela sina åsikter angående ett antal kurser. Akvatisk miljöanalys: Svarsmall, rapport, dator-analyser, seminarier och en tentamen utgör kursens examinerande moment. Kursansvarig hade undersökt att inte ha en tentamen, detta var dock inte möjligt. Kursen anses vara en av de bästa när det kommer till examinationsmoment enligt Tove, då det är en bra blandning som kräver olika 3

4 UPPSALA inlärningstyper; t.ex. testar rapp01ien studentens skapande förmåga, medan tentan testar faktakunskaper. Hanna tycker att det väger ganska tungt med både en tenta och en stor rapp01i då man måste prestera bra på båda för att få ett högre betyg i kursen. Kursen har en 95 % genomströmning. Alexi noterar att det finns få moment med individuellt arbete och presentation i programmet. Han berättar att det är först nu under blocken han har fått göra ett individuellt arbete sedan första kursen. Detta har dock förbättrats lite och idag finns några fler individuella arbeten under utbildningens gång, dock väldigt få presentationer. Flervariabelanalys: de examinerande momenten i kursen utgörs av en frivillig dugga och en tenta. Det noteras att detta är ett standard-upplägg för en mattekurs, då det alltid antingen verkar vara inlämningsuppgifter eller en dugga och sedan en tenta. Tove berättar att transformmetoder var den första mattekursen för henne som hade ett projekt. Studenterna tycker dock att upplägget med dugga och tenta fungerar väldigt bra. Ett allmänt problem med denna kusen är dock att den är en 5 hp-kurs med nästan lika mycket innehåll som motsvarande 10 hp-kurs. T ove uppmärksammar att genus på lärare och föreläsare är något som borde undersökas i framtiden. Mekanik baskurs: tre duggor, fyra laborationer (varav en har en fullständig labrapp01i), datorlab och två lablektioner är kursens examinerande moment. Enligt Tove har denna kurs fått mycket kritik från hennes klass, då det finns många obligatoriska/examinerande moment där arbetsinsatsen inte känns prop01iionerlig mot antalet hp man får, då man får väldigt få poäng. Frågan kommer upp om ansvarig lärare får fördela kursens hp hur som helst, svaret är att ingajättetydliga riktlinjer finns utan att det mest handlar om rimlighet. Tove berättar att kursen förut hade fyra duggor, och att om man klarade dem var tentan relativt enkel. Hon tyckte att ha en dugga på vardera område var ett bra upplägg då man fick en tydlig bild över vad man behövde lägga mer tid på. Nu har en dugga tagits b01i för att minska studenternas arbetsbelastning. Fysikalisk kemi: kursen har två duggor, tre laborationer (varav en har en labrapp01i) och en tenta som examinerande moment. Duggorna upplevs ha ett väldigt annorlunda format än andra duggor ( då de skrivs i föreläsningssalar och det lottas om vilka uppgifter som kommer skrivas), men studenterna upplever att det fungerar bra. Det är uppskattat att det finns möjlighet att komplettera individuella delmål av tentan om det är något som gått lite sämre. Principen med en tenta som kräver att man uppnår en viss poäng på vaije delmål anses också vara en bra ide då man verkligen kan se att man kan allt, något man ofta inte gör på t.ex. en mattetenta. Dock blir principen med delmål på tentan också ett extra stressmoment för studenterna då det vid tidsbrist inte går att prioritera bo1i ett område. Elaine berättar att principen med delmål är bra då det garanterar att den som klarat kusen verkligen kan alla områden, men att det i arbetslivet också är viktigt att veta när man ska prioritera b01i något, vilket är en förmåga som kan övas i fallen då delmål inte finns på tentamen. Kim frågar studenterna om de upplever att olika examinationsformer är stressande. Hanna berättar att det var ett stressmoment för henne under första terminen på utbildningen då man 4

5 UPPSALA inte riktigt läii sig hur det går till än. Joel svarar att det finns en förståelse för att det måste vara så. Tove berättar också att även om examinationer kan skilja sig mycket så brukar det finnas tydliga mönster på vaije institution, vilket är väldigt skönt. Introduktion till miljö och vattenteknik: kursen har väldigt många olika examinerande moment, vilket är uppskattat. Dessa är två exkursioner, seminarier och övningar, datorövningar, en rapport och tentamen. Det kommer upp att vissa är lite sura att man går miste om hp för att man missar en yrkeslivspresentation, och att man måste vänta till nästa år för att komplettera det. Roger berättar att det är svåli att ta igen ett sådant moment på annat sätt, men att det ibland går att lösa (t.ex. Anders Wall-föreläsningen). Algebra och geometri: De examinerande momenten består av en frivillig dugga och en tenta. Redda berättar att det kändes bra, duggan var väldigt uppskattad då man kunde se var man ligger och att det sparade tid på tentan om man klarade den ( då man fick en uppgift tillgodoräknad). Redda anser att de examinerades på alla moment under kursen. Meteorologi, hydrologi och miljömätteknik: de examinerande momenten består av ett yrkeslivs baserat projekt med en rapport och presentation, en exkursion med efterföljande lab och datorlab som mynnar ut i en poster-presentation, en frivillig dugga och en tenta som var uppdelad i en teori- och en räknedel på vaije av tentans tre delarna. Tove anser att det var en bra blandning av examinationsfo1mer, det var dock ett problem att arbetsbelastningen var väldigt olika beroende på vilket projekt man fick och att väldigt många examinerande moment hände samma vecka. Frågan om andra sorters examinerande moment diskuteras. Angående muntliga examinationer så finns det några: i miljörätt och akvatisk miljöanalys hålls tillexempel examinerande seminarium, och i grundläggande kemi behöver man hålla en presentation. Dock finns inga faktiska muntliga tentor, vilket brukar upplevas oseriöst av internationella studenter fram tills att de skrivit några tentor. Christer berättar att man förut hade möjligheten att improvisera mer med examinationsformen (man kunde t.ex. ha en muntlig tenta istället för en skriftlig om det visade sig vara väldigt få som skulle examineras), detta är dock inte tillåtet längre. Det finns ett fåtal digitala tentor i programmet. Alexi berättar att han skrev sin första nyligen, det var i en modelleringskurs där man examinerades på en teoridel som handlade om att ta fram modelleringsresultat. I beräkningsvetenskap I finns också ett digitalt examinerande moment då man ska koda i matlab. Tove berättar att t.ex. met-hyd-mäts dugga borde kunna vara digital. Multiple-choice-frågor diskuteras. De anses vara ett bra sätt att snabbt examinera faktakunskaper, men bör inte vara det ända då man skulle kunna chansa och få rätt utan att egentligen vete något. Christer har en variant av multiple-choice-frågor där man måste motivera sitt svar, vilket anses vara en bra metod att undkomma att studenter bara chansar. 5

6 UPPSALA Kurser som inte har en tenta alls diskuteras. Studenterna tycker att det skulle fungera förntsatt att tydlig information ges och att kursen t.ex. är mer projektbaserad. Det är också viktigt att t.ex. rapporten man skulle skriva istället för tentan verkligen testar alla kursmål. Tove frågar vad som skulle hända om man inte klarar en sådan kurs, Roger svarar att man kanske skulle kunna göra en inlämning angående området man inte klarade. Hemtentor är ett annat alternativ på examinerande moment, det är dock inte riktigt en möjlighet för W-studenter då de har väldigt mycket schemalagt och mycket tid krävs för en hemtenta. Stefan frågar om att få hp för att t.ex. rätta någon annans rapp01i. Det finns i någon f01m i några kurser, som ett DiaNa moment i introduktionskursen, opponering i met-hyd-mät (dock noterar T ove en avsaknad av info om hur man faktiskt opponerar) och i modellering av akvatiska ekosystem. Opponering är något som kommer upp mycket i kandidat och mastern, och är ett allmänt viktigt moment när man tar examen, så det anses vara något som är viktigt att lära sig. Christer berättar att det förnt har funnits ett moment där man rättar varandras rapporter i Fysikalisk kemi, men att detta har tagits b01i. Tove berättar att när hon gick envariabelanalys så fick man rätta varandras uppgifter. Moment där man får rätta någon annans arbete ses generellt som en bra ide. Bedda resonerar att ju mer varierade examinationsmoment det är under en kurs desto mer lär man sig; om det bara är tentor hela tiden är det man egentligen lär sig är att skriva en tenta. Om man istället har flera olika former av examinationer får man lära sig bemöta olika saker på olika sätt. Elaine håller med och påpekar att det verkar som att det är i de grnndläggande (och därmed väldigt viktiga) kurserna som det mest finns enformiga examinationsmoment, vilket kan vara en nackdel då man lär sig bäst av olika examinationsformer. 8 Genomgång av kursvärderingar Klimat (terminsblock Luftvård och klimat) Svarsfrekvensen på utvärderingen är 61 % (14/23). Tentamensresultat: U 2 (10%), 3: 0 (0%), 4: 10 (45 %), 5: 10 (45%). (alla som skrev tentat klarade den, mkt bra resultat. De två som fick U skrev ej tentan) Överlag verkar studenterna vara nöjda med innehållet i kursen. Det mest positiva med kursen verkar vara antalet intressanta gästföreläsningar, speciellt Pär Holmgrens föreläsningar hyllas. Kursen upplevdes ge god inblick i aktuell forskning i området samt i stor grad öka studentens förmåga till kritiskt tänkande. Studenterna hade önskat bättre läsanvisningar och mer relevant text i föreläsarnas slides. 6

7 UPPSALA Det växte ett allt större missnöje med kursansvariga läraren, som föreläste under majoriteten av de ordinarie föreläsningarna, under kursens gång som nådde sin peak i ett misslyckat labbtillfälle. Anledningen till att kursen inte blev som planerat var enligt kursansvarig oväntat mycket vabbande och sjukdom i kombination med större ansvar i kursen jämfö11 med tidigare år. Under kursens gång fick därför kursansvarige konstant släcka bränder, och allt föll inte ut som planerat. Kursansvarige har i sina kommentarer tagit åt sig av kritiken från studenterna och lagt fram en plan för hur kursen ska kunna genomföras bättre nästa år. Det var framför allt 2 moment i kursen som studenterna inte var nöjda med. Det första var en obligatorisk datalaboration i Matlab som saknade fullständiga instruktioner enda fram tills dagen efter labbtillfället. Det andra var inlärningen av teori om statistik. Det önskades större förutsättningar att ta till sig den teorin, räknestugor och fler räkneuppgifter att göra på egen hand efterfrågades speciellt. Resultatet på tentan var mycket bra där hälften av alla W-studenter som gick och skrev tentan fick en 4:a och andra hälften en 5:a. Tentan upplevdes återspegla kursens innehåll. Studenterna tog med andra ord till sig teorin väl, men uttryckte att arbetsbelastningen i slutet av kursen blev alldeles för hög på grund av krockar med de andra kurserna i blocket + tidskrävande obligatoriska moment. Tidsbrist hos lärare -> block faller sönder ( det var ett krismöte) detta är ett problem som kvarstår. Det blir prat i rasterna och det sprider sig, kursen är bra i grunden men småsaker gör att allt dras ner. Analytisk miljökemi Kursutvärderingen hade en svarsfrekvens på 32 av 55, alltså 58%. 37 av 55 fick godkänt i kursen, vilket är ett bra resultat enligt kursansvarige. Överlag anser studenterna att det har varit en bra kurs, som har innehållit bra labbar, med små labgrupper vilket ansågs positivt. Svårighetsgraden ansågs vara "lagom "enligt 56% och "svår" enligt 44%. Föreläsningarna hade delvis väldigt mycket teoretisk information och vissa av dom upplevdes som ostrukturerade. Bristen på facit till gamla tentor ansåg studenterna vara något negativt och även att det inte faru1s fler gamla tentor att tillgå. Kursansvarige anser att tentor med färdiga svar inte bidrar till en bra inlärning och därför inte bör delas ut. Förslag på ändringar gällande detta från kursvansvarig är att vara mer tydlig i böijan av kursen om syftet med att dela ut tentorna. 7

8 UPPSALA Tidsbrist på laborationerna var ett problem, framförallt på lab 4. Detta anser både studenterna och lablärarna. Kursansvarige föreslår som lösning till tidsbristen att laborationerna ska schemaläggas från tidig morgon. Även schemaläggningen av laborationerna bör ses över, för att det ska bli mer tid mellan rapportinlämningarna. Även omfattningen på rapporterna bör ses över. Kursansvarige påpekar att under första veckan av kursen var en andel av studenterna b011a på skidåkning i fjällen och att detta försvårade undervisningen eftersom det ej är en distanskurs. Mekanik!! 3 0 % svarade på kursvärderingen, vet ej hur många som är W-are, många studenter går kursen för att komplettera labbar enligt kursansvarige. Av de W-are som examinerades blev 51,9 % godkända, vilket är en tillbakagång för W men totalt sett har andelen underkända sjunkit från 49 % till 38,5 %. Kursen är omgjord sen två år tillbaka och kursansvarige hävdar att studenterna generellt var positiva, aktiva och intresserade, dessutom att resultaten har utvecklats i positiv riktning. Studenterna tycker framförallt att föreläsningarna och lektionerna var bra. Mer svaga sidor är att kursen anses vara alldeles för omfattande, labbarna tar för mycket tid och att tentan upplevs skilja sig från övningsproblemen. Intressant är att endast 16 % av de som kursvärderat instämmer helt att de har fått värdefull återkoppling kring deras lärande och prestationer. Kursansvarige hävdar att laborationernas omfattning bör ses över eftersom F inte längre kommer läsa kursen. På så sätt kan framförallt kursens laborationer anpassas mer specifikt för WochQ. Linjär algebra av 276 svarade på kursutvärderingen (36%) 127 av 162 blev godkända (78%) Kursboken får mycket kritik då den upplevs som dåligt strukturerad och där det också saknas svar på frågor i facit och där svaren är fel. Det nya upplägget med flipped classroom har fått både beröm och kritik men majoriteten av studenterna verkar vara nöjda med att ha videoföreläsningar som de kan använda sig av. "Starka sidor" enligt studenterna Flipped classroom Olika möjligheter till inlärning med dels videoföreläsningar, PDF er och föreläsningar. Lektionerna 8

9 UPPSALA Programrådet för Civilingenjörsprograrnrnet i Miljö- och vattenteknik Engagerad föreläsare som lyssnade på studenterna synpunkter Möjligheten att få lämna synpunkter Tentan Materialet på studentportalen "Svaga sidor" enligt studenterna Flipped classroom Kursboken Tidslaävande och hög arbetsbelastning Kursansvarig tyckte det var tidslaävande att göra videoföreläsningar, försökte hålla dom korta och så få som möjligt. Valde att fokusera på motivation och teori. Bevis och exempel fick ofta utebli. Exempel gicks igenom på föreläsningarna. Bö1jade med att låta klassen lösa problem på lektionerna, men ändrades sedan till genomgångar av uppgifter på lektionerna efter halva kursen. Gjorde ingen typdugga och detta blev elever irriterade över. Många pluggade på typtentor och la fokus på det. Läraren vill förbättra videoföreläsningarna och gå tillbaka till att låta studenterna själva sitta med uppgifter på lektionerna. Tycker det är svårt att få feedback från studenterna och tycker att läraren ska leda på ett påtagligt sätt. Alexi berättar att det enda underlaget han fick var en redan sammanfattad fil där det endast fanns ett väldigt kort stycke med vad studenterna tyckte, och sedan en väldigt stor bit med lärarens åsikter. Detta tyckte Alexi kändes lite konstigt då hela hans sammanfattning blir väldigt vinklad av lärarens åsikter då det finns en risk att läraren gömmer vissa av elevernas synpunkter. Roger berättar att bas-underlaget borde finnas någon stans. Christer säger att det (för kemi-institutionen) är ett beslut från utbildningsrådet att basdatan inte får släppas. 9 övriga frågor Tove berättar att hon på X-sektionens st01möte fick höra att deras programansvariga hade 'kickoff-möten' med år 2 och 3 där han bland annat berättade hur kurserna i 1 :an hänger ihop med framtida kurser och hur de sedan knyter an till arbetslivet. Detta är något Roger också har tänkt göra, och han har lite inspirationsmaterial han kan arbeta med. Roger har redan haft ett lite liknande möte med 2:orna som var väldigt uppskattat. Tove tar också upp iden att W-sektionsförening skulle kunna ordna något lite liknande där 5:orna kommer och pratar med 3 :orna om blocken och hur det i allmänhet känns att avsluta sin utbildning. Alexi tar upp frågan att det är väldigt få examinerande moment som är på engelska. Det första han gjorde var nu i ett block vilket han upplevde svått då man inte kan uttrycka sig lika fritt 9

10 UPPSALA som man kan på svenska. Elaine svarar på en fråga angående hur viktigt engelska verkligen är i arbetslivet, hon berättar att det finns fler möjligheter om man kan engelska, men att man också klarar sig utan det. Tillexempel samhällsbyggs-projekt, som är väldigt nationella, krävs nästan aldrig engelska, hon sammanfattar att det helt enkelt beror på vad man gör och vad man vill. Alexi berättar att han på sitt extrajobb har behövt presentera saker på engelska. Det finns ibland studenter som vill göra ex-jobb på engelska, då kan språket vara ett problem. För mastersprogram står det i beskrivningen av examinationer att det ska kunna utföras inför en internationell publik, detta krav finns dock ej nu för civilingenjörer. 10 Nästa möte Nästa möte är planerat till 12:e febrnari Mötets avslutande Roger Herbert avslutar mötet Hanna Pie1rnu Sekreterare ~ l~&s~ Roger Herbe1i Programansvarig I i0 /1,\ o uz I/ esf!#'vt )\ l Hampus Vestman Justerare 10