MÖTESPROTOKOLL

Transkript

1 DATUM: TID: 14:15-16:40 PLATS: Luftrummet (Gl332), Geocentrum, Villavägen 16, Uppsala Närvarande: Roger Herbert Christer Elvingson Hans Rosth Kristina Willen Joel Andersson Alexi Lampinen Hampus Vestman Adjungerade: Tove Gannholm Hanna Pierrau Martin Ahlvin Susanne Paul Sara Rosenqvist Programansvarig Institutionen för Kemi Institutionen för Informationsteknologi WSP Studierådsordförande W2 Studentrepresentant W 4 Studentrepresentant W4 W-Ordförande, W3 Sekreterare Studentrepresentant, W 4 Utbildningsledare Studievägledare 1 Mötets öppnande Mötet öppnades av Roger Herbert 2 Val av justeringsperson Alexi Lampinen väljs till justerare 3 Föregående mötesprotokoll Under föregående möte togs info om sökstatistik upp och det gavs en kort rapport från den workshop där man diskuterat terminsblocken och deras innehåll. Enkäterna om studenthälsa på W diskuterades och information om lösning på problemet med kontinuitet i matematiklärarkåren togs upp. Programrådet godkänner föregående mötesprotokoll. 4 Fastställande av dagordningen Dagordningen fastställs.

2 5 Information a. Redovisning av resultat från UTNs arbetsbelastningsenkät för W2. Maja Markiewicz och Hannes Thorell, från UTN, berättar om den undersökning de gjort om arbetsbelastning hos W-studenter under period 22. Det var deras föregångare som satte igång denna undersökning då många rykten gått runt om perioden och hur tung många studenter upplever att den är. Under undersökningen har studenterna fått kartlägga sina studier, med en 40 timmars arbetsvecka som utgångspunkt, för att resultaten sedan skulle visa hur mycket tid de lade ned på studierna. De fick fylla i ett formulär med vilka schemalagda moment det gick på, hur mycket de studerade på egen hand samt om de fick godkänt eller inte på kursen. I den slutgiltiga rapporten utgick de från 27 studenter, dessa var de som hade gått alla kurser under perioden samt angett om de fått godkänt eller inte. Anledningen till att de blev relativt få kan ha att göra med att det var få som var registrerade på kursen Elektromagnetism I, då den har många kurser som förkunskapskrav. I Mekanik baskurs blev 78 % godkända, och eleverna hade i snitt studerat 105 av de förväntade 13 3 timmarna. Av de schemalagda momenten var de på 31 av de 4 5 möjliga timmarna och studerade under 70 av de förväntade 88 självstudietimmarna. Per vecka studerade eleverna i genomsnitt 10 av de förväntade 13 timmarna. I Elektromagnetism I blev 56 % godkända och eleverna hade i snitt studerat 124 av de förväntade 13 3 timmarna. I allmänhet hade studenterna en lägre än förväntad närvaro, men lade istället mer tid på självstudier, dock fortfarande i helhet under det förväntade timantalet. I Fysikalisk kemi fick 48 % godkänt och timfördelningen såg ungefär likadan ut som för Elektromagnetism I; studenterna lade mindre tid på schemalagda moment men tog igen det med sina själstudietimmar. Det var 9 utav de 27 undersökta studenterna som fick godkänt i alla kurser, och det fanns ingen korrelation mellan nerlagd tid och huruvida man fått godkänt eller inte. Det var bara under laborationsveckor och tentaveckan studenterna kom upp 40 timmar per vecka. Studenternas upplevelse av perioden var att det kändes som en enda lång tentaperiod, det var många inlämningar till laborationer som gjorde så att de behövde hoppa över föreläsningar för att hinna med att göra dem. De tyckte att förberedelserna till kemilaborationerna var mest värt arbetet, men att inga laborationer under perioden egentligen kändes kopplade till tentamen. Ett problem som uppstod var dessutom att studenterna inte upplevde att de kunde ta ledigt under jul, då tentorna låg efter nyår. Detta gjorde att hela året upplevdes tyngre. UTN:s tankar och slutsatser var att det inte är själva tiden studenterna behöver lägga på studierna som är problemet. Det som gör perioden så jobbig är att nästan all 2

3 självstudietid går åt till obligatoriska uppgifter, och denna mängd obligatoriskt arbete gör det svårt för studenterna att hinna smälta undervisningsmaterialet. Ett bristande samspel mellan kurserna bidrar också till ett förvirrande upplägg (så som varför laborationer har så olik hp-fördelning) och en onödig stress; Tove berättar att de under en period hade 17 inlämningar på 14 dagar. Martin berättar att mycket av stressen just kom ifrån den mängd obligatoriska inlämningsuppgifter man behövde producera, och faktumet att dessa uppgifter sällan ledde till någon bra inlärning. UTN har tre förslag på vad som kan göras för att förbättra perioden i framtiden: 1. Sätt press på fysikinstitutionen. Som beställare av kurserna ska meningsfulla kurser krävas, och det är även viktigt att få studenterna att förstå varför man läser dem. 2. Gör en uppföljning och se om det verkligen blir bättre. Om allt bara rinner ut i sanden finns det ingen poäng med de undersökningar som gjorts nu. 3. Gör något för dem som ska börja nu; även om stora ändringar görs i framtiden gynnar inte det de som studerar period 22 i år. Tove berättar att de som håller i Elektromagnetism-kursen inte verkar tagit åt sig kritik om att alla laborationer ligger sent i kursen. Joel frågar hur mycket samspel som brukar finnas mellan kurser. Roger svarar att det mesta handlar om hur duggor och tentor schemaläggs, något samspel när det kommer till inlämningsuppgifter finns inte. Det finns inte heller någon kontakt mellan kursansvariga enligt Christer, vilket är något som funnits under perioden förut. Om en sådan kontakt finns eller inte beror mycket på vilka som är kursansvariga. Roger säger att han borde kunna ha en diskussion med kursansvariga omgående inför period 22, och bland annat se till så att de tar med information om varför studenterna ska läsa kurserna. Tove frågar om någon skulle kunna gå ut till tvåorna och prata med dem och berätta om perioden, Roger svarar att han ska försöka ordna något. Bland tvåorna är studenterna redan lite stressade och rädda inför perioden. Tove är rädd att det är för att treorna har spätt på lite, så att det har blivit en stress bara för att folk har pratat om hur stressigt det är. Tove säger att det skulle vara mycket bättre om man fokuserade på saker som är bra med kurserna, t.ex. de delar som verkligen kommer användas i framtiden. Många börjar period 22 med taktiken att prioritera bort en kurs så att man kan klara de andra två. Martin frågar om detta verkligen ska behöva vara standardinställningen och menar på att det rimliga borde vara att alla har en chans att känna att de kan klara alla kurser. Statistiken visar dock att studenter får godkänt i samma utsträckning i period 22 som i andra perioder, trots elevernas annorlunda inställning. 3

4 Hans undrar om det finns tidsstudier på samma sätt för andra perioder, vilket skulle vara intressant att se och jämföra med. Maja berättar att det här projektet har varit det första och lite som en testomgång och att inga andra liknande studier finns än. Hon är själv intresserad av att se hur period 22 är i jämförelse med andra perioder; även om man inte kommer upp i 40 timmar i veckan är det fortfarande möjligt att studenter faktiskt studerar mer än de brukar. Men det har tagit väldigt lång tid att analysera den statistik de fick ut, så om flera liknande projekt ska göras måste först systemet effektiviseras på något sätt. Om man skulle lyckas med en sådan effektivisering tycker Maja att det skulle vara intressant att få jämföra med andra delar av universitetet (t.ex. humanisterna) eller andra universitet. Tove berättar att denna undersökning har varit uppskattad av studenterna då formuläret de fick fylla i har kunnat användas som ett verktyg för att hantera stress, då det väldigt tydligt gick att se hur mycket man hade studerat. b. Programrådets enkät om W-studenthälsa. Den preliminära sammanställningen hittas på MP. En W-student som Roger haft som en amanuens har sammanställt representerande svar från enkäten, det är dessa som presenteras. Resultatet från enkäten om studenthälsa på W stämmer överens med resultaten från UTN :s undersökning. De flesta studenter som svarat har berättat att det var under år 2 de har varit som mest stressade. Det som har gjort dem stressade var att de behövt jobba sent på kvällarna, den ojämna hp-fördelningen mellan de olika kurserna och att försöka hinna med alla obligatoriska moment (speciellt i samband med många laborationer). Christer frågar hur många som svarat, Roger svarar att det var 43 % av alla tillfrågade, dvs svarade 174 personer på enkäten. Anledningen till att det ofta blir stressigt med laborationsveckor och inlämningar är att det innebär mycket arbete att försöka stämma av allt med de andra lärarna. Hans berättar att det i STS varje period hålls ett mittperiodsmöte där alla ansvariga lärare och studentrepresentanter träffas och får chans att se -xarandra och lufta frågor. Tove tycker att något sådant låter som en bra ide att ha för W med, t.ex. då det är ganska många lärare som inte ens vet vilket program de undervisar. Enligt enkätens resultat är det period 22 och 24 som är mest stressiga under utbildningen, detta har antagligen att göra med att en stressig period (22) drabbar de efterföljande (24). Under 2:an har även ett flertal studenter varit stressade över antalet avklarade poäng för CSN, vilket är något som bidrar till mycket ångest. Studenter är också stressade över att kunna klara av tillräckligt mång hp för att få skriva sitt kandidatarbete. Det händer att studenter som inte når upp till rätt antal hp hoppar över att skriva kandidatarbete och läser några kurser från te1minsblocken 4

5 U PPSALA (som man kan läsa utan kandidatarbetet) istället. Tove berättar att mötet studievägledaren hade med treorna angående bland annat detta var mycket uppskattat. Från enkäten framgår det att många studenter har sökt hjälp för hälsoproblem relaterade till stress, ca 25 % av studenterna svarade ja på denna fråga. Ett fåtal elever har även fått sjukskriva sig på grund av de höga stressnivåerna. Efter 2:an är även den vanligaste tiden för studenter att fundera på att hoppa av programmet, och det är dessutom ofta studenter har valt att hoppa över schemalagde moment och tentor på grund av belastningen under detta år. Detta mycket på grund av att de vill fokusera på att klara två av kurserna. Den vanligaste kursen som studenterna väljer att inte läsa är Mekanik Il, och det är relativt vanligt för studenter att studera utanför "vanliga arbetstider", dock beror det mycket på vilken period man läser. De viktigaste förbättringarna som skulle kunna hjälpa enligt studenterna är: tydliga kursupplägg, kommunikation och koordination mellan kurser och större marginaler innan och mellan tentor så man verkligen får tid att studera. När denna enkät sammanställs anser Tove att det är viktigt att ha en positiv vinkel, t.ex. att ha med åtgärder och förbättringar som skett för att inte skrämma studenterna. Christer påpekar att det även är viktigt att tänka på representativiteten, då det är många som tycker väldigt olika. Till exempel berättar han att studenter ofta gillar duggar då de uppmanar att man börjar studera i tid, men det är också många som tycker de är väldigt stressande. Alexi berättar att stressfaktorn ofta har att göra med huruvida något är obligatorisk eller inte. Martin håller med och berättar att Hans kurser brukar ha få obligatoriska moment vilket upplevs väldigt stressreducerande då studenten själv kan lägga nivån. Detta gör stor skillnad i jämförelse med en med många obligatoriska moment som hela tiden tvingar en att prestera, vilket kan vara väldigt tungt. Hans berättar att det är av denna anledningen han valt att göra på det sättet. Sara berättar att hennes upplevelse är att studenter på W är väldigt ambitiösa och går in för sina studier väldigt mycket. Visserligen är detta bra för framtida resultat, men kanske inte hållbart i längden. Elaine håller med och inflikar att bland det viktigaste man kan lära sig är att hitta den rätta ambitionsnivån, vilket kan vara ett stort problem i arbetslivet också. Eftersom det alltid går att göra mer är det viktigt att veta när man faktisk gjort vad man kan och att det räcker. c. Programenkät från TekNat om hur studenter upplever sin utbildning Programenkäten från TekNat har skickats ut till alla W-studenter och 75 % av alla studenter svarade, vilket är extremt bra. Det höga svarsantalet har antagligen att göra med att studenterna fick påminnelser om enkäten från flera kanaler, bland annat W A WE:s nyhets brev och påminnels från Roger. 5

6 Christer påpekar att resultaten visar att studenterna tycker laborationer med tydliga steg-för-steg-instruktioner ger mer. Tove berättar att många laborationer på grundnivå ofta handlar om att komma fram till ett specifikt resultat, och om man inte har specifika instruktioner är det väldigt svårt att komma dit. I princip borde man kunna lära sig mer av laborationer med öppna problem, men det är antagligen något som är mer relevant för kurser på en högre nivå. Det noteras även att studenterna får kommunicera väldigt lite på engelska, speciellt muntligt. I Fysikalisk kemi kommer det i år finnas engelskspråkiga lektionsledare och laborationshandledare. Underlaget hittas på MP. 6 Ändringar i utbildningsplanen Dessa ändringar diskuterades under förra mötet. Majoriteten av förändringarna är gemensamma för alla program. De flesta ändringar som har skett är samma som redovisades under förra mötet. Det som är mest aktuellt är de programspecifika förändringarna i punkt 7.2, dessa har inte ändrats sedan förra mötet. Det noteras att kurserna borde stå i bokstavsordning, vilket ska ändras. Hans undrar om denna punkt ligger på rätt ställe och Susanne bekräftar att den gör det. Programrådet godkänner utbildningsplanen med den diskuterade ändringen. Underlag hittas på MP. 7 Ändringar i studieplanen Dessa ändringar diskuterades under förra mötet. En av ändringarna är att Linjär algebra II och Elektromagnetism I byter plats, så att Linjär algebra II läses i period 22 och Elektromagnetism I i period 23. I luftvårdsblocket gäller ändringarna två kurser med förändring i kursinnehåll och nya namn, dessa kurser kommer läsas tillsammans med mastersprogrammet i meteorologi. Förändringar som skett sedan förra mötet är att teknik nu är med som ett huvudområde för kurserna. Utöver det har ett nytt, tydligare namn tagits fram för en av kurserna: "Luftmiljö och tillämpad meteorologi". Denna kurs hade dessutom förut nivån AlF, vilket inte stämde överens med vad W-studenter kan uppfylla, så den ändrades till nivå AlN. Susanne påpekar att kurskoderna inte stämmer, detta på grund av namnbytet, dessa ska ändras till de korrekta kurskoderna. Programrådet godkänner studieplanerna med de korrekta kurskoderna. Underlag hittas på MP. 8 Nya kursplaner, beslut om namn och behörighet 6

7 UNIVERSIT ET Programrådet godkänner basdata för Luftmiljö och tillämpad meteorologi. Angående kursen Fördjupning i meteorologi och klimat undrar Tove om inte kursen som kommer innan (Luftmiljö och tillämpad meteorologi) borde vara ett förkunskapskrav. Hampus berättar att de motsvarande kurserna som fanns innan inte byggde på varandra. Roger ska undersöka om de bygger på varandra nu eller inte och se om en sådan förändring behöver göras. Det saknas även preliminära mål för kursen. Programrådet godkänner basdata för Fördjupning i meteorologi och klimat med de eventuella diskuterade ändringarna. Programrådet tillstyrker förändringarna i behörighet för Envariabelanalys. Underlag hittas på MP. 9 Nästa möte Nästa möte är planerat till 5 december Mötets avslutande Roger Herbert avslutar mötet Hanna Pierrau Sekreterare fec;r- /le, &e, -6 Roger Herbert Programansvarig Justerare 7