Sveriges officiella statistik i sammandrag Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige Anmärkning:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges officiella statistik i sammandrag Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige Anmärkning:"

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sveriges officiella statistik i sammandrag / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, Fr. o m. årgång 1871 publicerad som första nummer i Statistisk tidskrift även med innehållsförteckning på franska. Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige / SCB - Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Fritt tillgänglig från 1914 på internet. Anmärkning: Vid digitalisering av Statistisk tidskrift, , har häftena med Sveriges officiella statistik i sammandrag och tre bilagor brutits ut ur sin årgång och behandlats som separata häften. Statistisk tidskrift. 1913: häft Digitaliserad av Statistiska centralbyrån urn:nbn:se:scb-st-1913_h

3 STATISTISK TIDSKRIFT UTGIVEN AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN. [Häft ] STOCKHOLM 1919 kungl. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 Innehåll av årgången [Häft. 161] Årgångens N:o 1. Sid. Sveriges officiella statistik i sammandrag 1 [Häft. 162] Årgångens N:o 2. Statistiska uppgifter till belysande av Sveriges ekonomiska förhållanden under år 1912 och närmast föregående år 185 [Häft. 163] Årgångens N:o 3. Aktiebolagens kommunala rösträtt 219 Bestämning av tyngdpunkten för befolkningen i Sverige folkräkningsåret [Häft. 164] Årgångens N:o 4. Tabeller rörande skjutsväsendet i Sverige åren Skjutsväsendet åren under jämförelse med utvecklingen sedan Lappar och finnar i Sveriges tre nordligaste län år Om dödfödselfrekvens samt dödlighet bland barn i första levnadsåret år 1910 med hänsyn tagen till moderns ålder 274 Den svenska befolkningen i Förenta Staterna år [Häft. 165] Årgångens Supplement. Register till tidskriftens samtliga årgångar ( ) 1

6

7 STATISTISKA UPPGIFTER TILL BELYSANDE AF SVERIGES EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN UNDER ÅR 1912 OCH NÄRMAST FÖREGÅENDE ÅR UTGIFNA AF KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG

8 PAPPER FRÅN LESSEBO STOCKHOLM KUNGL BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1913 [131004]

9 187 Tab. 1. Folkmängd år 1912 och folkökning åren ') Trälleborgs landsförsaml. och en del af Kyrkoköpinge socken, med 5,421 inv., införlifvades vid arets början med Trälleborgs stad. ") Ljungarums socken, med 1,834 inv., införlifvadee vid årets början med Jönköpings stad. Ett område af Valbo socken, med 8,030 pers., öfverflyttades under året till Gäfle stad. En del af Hälsingtuna och Idenors socknar, med 1,755 pers., öfverflyttades under aret till Hudiksvalls stad. Tidaholms köping blef stad den 1 jan s ) Vid årets början införlifvades S:t Lars socken, med 4,008 inv., med Linköpings stad och Vftstra Skreflinge socken, med 4,783 inv., med Malmö stad. Köpingarna Huskvarna, Eelöf och Arvika blefvo städer den 1 jan ) Efter genomförande af de i tab. 5, not 3 7 omnämnda förändringarna i den administrativa indelningen utgjorde folkmängden den 1 jan 1913 pä landsbygden 4,141,768 och i städerna 1,462,424.

10 Tab. 2. Giftermål, födelser och dödsfall, i absoluta tal, åren Anm. För är 1912 äro samtliga och far är 1911 flertalet uppgifter preliminära. Enligt erfarenhet frän föregående år torde de preliminära talen, eärskildt hvad de födda angår, Tara något lägre än de verkliga.

11 Tab. 3. Giftermål, födelser och dödsfall, på 1,000 invånare af medelfolkmängden, åren Anm. För år 1912 äro samtliga och för år 1911 de flesta talen preliminära. Enligt erfarenhet från föregående år torde de preliminära talen, särskildt hvad de födda angår, vara något lägre än de verkliga. 189

12 Tab. 4. Immigranter och emigranter samt vinst eller förlust genom inrikes omflyttning åren ') Preliminära uppgifter.

13 191 Tab. 5. Städernas folkmängd år 1913 samt folkökning åren 1911 och ') Blef stad den 1 jan ) Se tab. 1 not 3. <>) Med inräknande af ett område af Lunds landsförsamling, som den 1 jan införlifvades med Lund, hade «taden 21,646 inv. ) Med inräknande af Brännkyrka socken, som den 1 jan. 19i;t införlifvades med Stockholm, hade staden 376,171 inv. 6 ) Med inräknande af vissa områden af Östertälje, Västertälje och Tveta socknar, som den 1 jan införlifvades med Södertälje, hade staden 11,897 inv. e ) Med inräknande af ett område af Umeå landsförsamling, som den 1 jan införlifvades med Umeå, hade staden 6,04f> inv. 7 ) Med inräknande af ett område af Vaxholms landeförsamling, som don 1 jan införlifvades med Vaxholm, hade staden 3,149 inv.

14 192 Tab. 6. Konkurser, åren , i hvilka stämning å borgenärer första gången offentliggjorts i allmänna tidningarna. ') Städerna Arvika, Borgholm, Eelöf, Haparanda, Husisarna och Tidaholm iiro här hiinfiirda till landsbygden.

15 Tab. 6. (Forts.) 193 f Statist. Tidshr. 162:a haft.

16 194 Tab. 7. Beräknad skörd af säd och potatis åren ') Beräknadt med ledning af markegångsprisen samt uppgift frän K. Kontrollstyrelsen angående priset & potatis.

17 195 Tab. 8. In- och utförsel af viktigare varor åren [Preliminära uppgifter, omfattande för införseln direkt och frän transitupplag tuubehandlade varor jämte uppläggningar pä nederlag men ej förtullningar därifrån samt för utförseln jämväl utförsel frän nederlag.]

18 196 Tab. 8. (Forts.)

19 Tab. 8. (Forts.) 197 J ) Rubriken upptagen först april år 1909.

20 198 Tab. 8. (Forts.) Tab. 9. Handelsflottan åren 1911 och [Fartyg om 20 ton och däröfver. För ar 1912 preliminära uppgifter.] ) Rubriken upptagen föret mare år 1912.

21 199 Tab. 10. Statens och enskilda järnvägars 1 ) längd vid slutet af år 1912 samt inkomster per dag och bankilometer åren >) Utom Gammelstad Karlevilt, Ämmeberge, Örebro Skebäck, Falköping Uddog&rden, Malma Haggården och Munkedals järnvägar utgörande tillsammans 22 km. normalspårig och 13 km. smalspårig bana. ) Fr. o. m inga häri angfärjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn (69 km.). Bandelen Bastuträsk-Skellefteå Kallholmen (63 km.) öppnades för trafik den 1 sept Bnndelen Östersund Longvik (3 km.) öppnades för trafik den 13 nov Bnndelen Häggenås Ulriksfors (91 km.) öppnades för trafik den 1 dec s ) Eämsbyttan Idkerherget (10 km.) öppnades för trafik den 1 okt ') Dalby Skartofta öppnades för trafik 1 nov δ ) Omfattar sedan 1911 äfven Siljans järnväg." ) Omfattar sedan 1911 äfven Nybro Säfsjöströms. järnväg. 7 ) Varberg Ullared (31 km.) öppnades för trafik den 1 april 1911 och Uilared Ätran (18 km.) den 22 juli 1911.

22 200 Tab. 10. (Forts.) ') Öppnades för trafik den 14 maj a ) Se not. 6 å föreg. sid.») Ages af staten men förvaltas «om en enskild järnväg. 4 ) Se not. 5 I föreg. sid. 5 ) 31 km. öppnade» för trafik den 15 maj och 1 km. den 1 oktober e ) Tillhör staten, men trafikeras af Frövl Ludvika järnväg. 7 ) Trafikeras af statens järnvägar.

23 Tab. 10. (Forts.) 201 ') Järnvägarna Köping Uttersberg och Uttereberg Riddarhyttan äro sedan 1 jan sammanslagna.») Bandelen Mariestad G&rdsjö (39 km.) öppnades för trafik den 1 januari ) Bandelen Färjestaden Näsby (51 km.) öppnades för trafik den 1 februari «) Bandelen Asheda Virserum (27 km!) öppnades för trafik den 23 dec ) Bandelen Alsterbro Kråksmala (10 km.) öppnades för trafik den 23 dee

24 202 Tab. 10. (Forts.) Tab. 11. Statens och enskilda järnvägars inkomster, i kronor, per dag och bankilometer under hvarje månad åren '}. Nättraby Alnaryd Eringsboda järnväg har från 1 sept ofvertagit Eringsboda Älmeboda järnväg, som öppnades for trafik don 1 sept ) A Stafajö järnväg, som trafikeras endast en del af året upptogs trafiken är 1911 under mars månad och år 1912 under april.

25 203 Tab. 12. Statens järnvägar åren [För år 1912 delvis preliminära uppgifter.] Anm. Särskilda uppgifter om afkastningen under Ur 1912 meddelas i tab. 14.!) FrâD och med är 1911 ingår all trafik a ångfärjorna i här lämnade uppgifter. För åren utgjorde antalet resande resp. 31,808, 34,506 och 59,781 samt godstraflken resp. 82,935, 85,088 och 79,717 ton. 2 ) Före år 1911 endast resgodsöfvervikt. 3 ) Från och med år 1911 äro inkomsterna för ångfärjctrafiken uppdelade på resp. grupper; för åren ingå de i >öfriga inkomster» med resp. 187,934, 266,976 och 605,687 kr.

26 204 Tab. 13. Statens telegraf- och telefonväsende åren [För år 1912 preliminära uppgifter.] Anm. Särskilda uppgifter om afkastningen under år 1912 meddelas i tab. 14.

27 Tab. 14 Statens affärsverksamhet under år

28 206 Tab. 15. Registrerade aktiebolag och bankbolag åren Tab. 16. Bankernas tillgångar och skulder vid slutet af åren , i kronor.

29 Tab. 16. (Forts.) 207 J ) Häri ïngl ej ho«banker upptagna lin.! ) Häri ingå äfven hos banker upptagna lån.

30 208 Tab. 17. Riksbankens utelöpande sedlar vid slutet af hvarje månad åren , i kronor. Tab. 18. Omsättning i Riksbankens clearingafdelning under hvarje månad åren , i kronor.

31 209 Tab. 19. Insättningar och uttagningar i postsparbanken och sparbankerna åren 1911 och 1912, i kronor. [Siffrorna för år 1912 äro preliminära och grunda sig på af Statistiska Centralbyrån från sparbankerna särskildt införskaffade uppgifter.]

32 210 Tab. 20. Beskattningsbar inkomst samt på inkomsten ut- Anm. Uppgifterna om utdebiterade kommunalutskylder afse jämväl utskylder för kyrka I de fall, där utdebiteringen varit olika för olika beskattningsföremål, afse uppgifterna om ututdebiteringen per 100 kronor inkomst af fastighet meddelas i noter. Orsaken till att här statistik, litt. U, ligger hufvndsakligen i olika beräkningssätt. Att hundradedelen af inkomsten saltat exakt samma samma, som uppgifvits såsom ntdebiterad, beror pä att en del af inkomsten l ) För åren afse uppgifterna Arvika köping.») Af fast egendom: , For» och Klosters församlingar har utdebiteringen med några öre skiljt sig från den ofvan uppförsamling; i Kopparbergs församlings stadsdel: , "30, , , 1913 med några öre skiljt sig trän den ofvan uppgifna. ') utdebiteringen af >annan fastighet» afse uppgifterna Hnskvarna köping. ) Medeltal; af fast egendom i hela staden samt i Amiraliteteförsamlingen: , '96, , , ) Utdebi , u ) Utdebiteringen i den med Malmö stad år 1910 inkorporerade Västra , , ,

33 211 debiterade kommunalutskylder i städerna åren «ch folkskola, i allmänhet dock med undantag af uttaxerade aflöningsmedel till prästerskapet. debiteringen per bevillningekrona utskyldsboloppet per 100 kronor inkomst af kapital eller arbete, meddelade uppgifter icke i allo öfverensstämma med motsvarande i Bidrag till Sveriges officiella multiplicerad med utdebiteringen per 100 kronor inkomat i åtskilliga fall icke gifver till revaïit fri Mn utgörande af kommunalutskylder , , , ») Uppgifterna afse Eskilstuna gamla församling; i gifna. ) För åren afse uppgifterna Eslöfs köping. 4 ) uppgifterna afse Kristine _ β\ Uppgifterna afse gamla stadens församlingar; i Lundby församling har utdebiteringen har öfverstigit den ofvan uppgifna med 65 öre och med 1 kr. 8 ) För åren f inkomst i stadsförsamlingen: , , , , ; af inkomst teringen i den med Linköpings stad är 1910 inkorporerade S;t Lars församling utgjorde , Skrelinge församling utgjorde , , ») Af fast egendom : ,

34 212 Tab. 20. (Forts.) ') Af fast egendom: , , ") Medeltal; i Västra församlingen: , , ». 3 ) Af jordbruksfastighet: , , Klara församling: , , , , ; i Ulrika Eleonora för- 6-71, , «G, ; i Gnstaf Vasa församling: , , , Jakobs församling: , , ; i Johannes församling: '42, 687, , ; i Oskars församling: , , , ; ling: , , ; i Maria Magdalena församling: , , , , , «) För är 1909 afse uppgifterna Tidaholms ) Af fast egendom: , , , ,

35 Tab. 20. (Forts.) , , , ; i Östra församlingen: , , ) Medeltal; i Nikolai församling: , 1H , , : i samling: , , , ; i Adolf Fredriks församling: : i Mattel församling: , , '82, , 1913 «'88; i , , ; i Hedvig Eleonora församling: , , 1911 i Engelbrekts församling: '31, , , ; i Katarina försam , , ; i Brännkyrka församling: ) Af fast egendom: iöping. r ) utdebiteringen af fast egendom har med 30 öre öfverstigit den ofvan angifna,

36 214 Tab. 21. Fastighetstaxeringsvärde, uppskattad inkomst, bevill-

37 ning samt inkomst och förmögenhetsskatt åren

38 216 Tab. 21. (Forts.) l ) For åren före 1911 afoe uppgifterna iakonutekatten. ) ïrln och med år 1911 utgår bevillningen med endast tiondedelen af förutvarande Aelopp. ") Bevillning och inkomstskatt utgingo år 1908 med endast hälft belopp.

39 217 Tab. 22. Den offentliga arbetsförmedlingen åren Statist. Tidskr. 1β2:α haft.

40 218 INNEHÅLL. Sid. Tab. 1. Folkmängd år 1912 och folkökning åren Tab. 2. Giftermål, födelser och dödsfall, i absoluta tal åren Tab. 3. Giftermål, födelser och dödsfall, på 1,000 invånare af medelfolkmängden, åren Tab. 4. Immigranter och emigranter samt vinst eller förlust genom inrikes omflyttning åren Tab. 5. Städernas folkmängd år 1912 samt folkökning åren 1911 och Tab. 6. Konkurser åren Tab. 7. Beräknad skörd af säd och potatis åren Tab. 8. In- och utförsel af viktigare varor åren Tab. 9. Handelsflottan åren 1911 och Tab. 10. Statens och enskilda järnvägars längd vid slutet af år 1912 samt inkomster per dag och bankilometer åren Tab. 11. Statens och enskilda järnvägars inkomster per dag och bankilometer under hvarje månad åren Tab. 12. Statens järnvägar åren Tab. 13. Statens telegraf- och telefonväsende åren Tab. 14. Statens affärsverksamhet under år Tab. 15. Registrerade aktiebolag och bankbolag åren Tab. 16. Bankernas tillgångar och skulder vid slutet af åren Tab. 17. Riksbankens utelöpande sedlar vid slutet af hvarje månad åren Tab. 18. Omsättning i Riksbankens clearingafdelning under hvarje månad åren Tab. 19. Insättningar och uttagningar i postsparbanken och sparbankerna åren 1911 och Tab. 20. Beskattningsbar inkomst samt på inkomsten utdebiterade kommunalutskylder i städerna åren Tab. 21. Fastighetstaxeringsvärde, uppskattad inkomst, bevillning samt inkomstoch förmögenhetsskatt åren Tab. 22. Den offentliga arbetsförmedlingen åren

41 Aktiebolagens kommunala rösträtt. Som bekant aflät Kungl. Maj:t till detta års riksdag en proposition med förslag till vissa ändringar i kommunallagarna, bl. a. om upphäfvande af den kommunala rösträtten för aktiebolag och de flesta andra juridiska personer m. fl. För att i förväg kunna bedöma verkningarna af de föreslagna förändringarna gaf regeringen redan i kostas Statistiska centralbyrån i uppdrag att verkställa en utredning angående den kommunala rösträtten för bolag och andra samfälligheter, för omyndig och oskiftadt bo samt för de personer, som ägde rösträtt äfven i andra kommuner än den, där de voro mantalsskrifna. Den statistiska utredning, som centralbyrån med anledning häraf utfört och som såsom bilaga medföljer den förut nämnda propositionen, grundar sig på de kommunala röstlängderna för år På grund af materialets beskaffenhet har det tyvärr varit nödvändigt att begränsa densamma till att omfatta endast antalet i röstlängd upptagna och röstetalet för de röstägareklasser, hvilkas rösträttsförhållanden skulle belysas, hvaremot det icke varit möjligt att vinna kännedom om antalet effektivt röstberättigade lika litet som därom, i hvilken utsträckning dessa utöfvat sin rösträtt. Såsom redan centralbyrån i sitt utlåtande med anledning af utredningen framhållit, lida emellertid äfven de siffror, som angifva antalet i de kommunala röstlängderna upptagna personer, af en viss ofullkomlighet. Dessa uppgifter för hvarje särskild kommun äro visserligen fullt korrekta, men då siffrorna för flera kommuner sammanslagits, har hvarje röstägande, som varit upptagen Lröstlängden för mer än en kommun, blifvit räknad två eller flera gånger. Det verkliga antalet fysiska eller juridiska personer, som varit upptagna i de kommunala röstlängderna, måste därför vara icke obetydligt mindre än den slutsumma för hela riket för alla röstägande, som vid utredningen erhållits genom att lägga tillsammans antalet af de i hvarje kommuns röstlängd upptagna. Uppgifterna Stat. Tidtkrift 163se haft.

42 220 Aktiebolagens kommunala rösträtt. om antalet röstägande angifva därför rätteligen antalet röstposter, som finnas upptagna i röstlängderna och icke det faktiska antalet personer, som innehafva dessa röstposter. I fråga om de sammanlagda röstetalen förekomma däremot naturligtvis icke några dylika dubbelräkningar, hvarför siffrorna, som angifva röstetalen, äfven i detta afseende äro fullt exakta; och då de röstägandes inflytande uteslutande beror på röstetalens storlek, är det uppenbart, att det är uppgifterna härom, som äro de viktigare. Med den reservation för vissa af siffrorna, som det nu anförda innebär, må anföras utredningens uppgifter angående omfattningen af aktiebolagens kommunala rösträtt. Antalet i röstlängderna upptagna aktiebolag och solidariska bankbolag, hvilka förts tillsammans till en grupp, utgjorde på landsbygden 5,894 med ett sammanlagdt röstetal af 102,726 och i städerna 3,691 med ett röstetal af 105,977. Sättas dessa tal i relation till motsvarande antal och röstetal för alla i de kommunala röstlängderna upptagna fysiska'och juridiska personer, utgöra aktiebolagen på landsbygden 0-7 % af samtliga röstägandes antal och 2 7 % af deras röstetal och i städerna resp. l-o och 2-T % af alla röstägandes antal och röstetal. Hvad särskildt beträffar de fem nordligaste länen, som i det följande skola göras till föremål för en närmare undersökning, angifva nedanstående siffror aktiebolagens antal och röstetal på landsbygden inom hvart och ett af dessa län. Då såsom redan nämnts, aktiebolagen i genomsnitt för hela rikets landsbygd omfattade 0 7 % af alla röstägandes antal och 2-7 % af deras röstetal, förekommo sålunda aktiebolagen i större utsträckning i de norrländska länen, med undantag för Norrbottens, än i riket'i sin helhet. Starkast voro de företrädda inom Jämtlands och Västernorrlands län, där resp. 5 6 och 5 ο % af det sammanlagda röstetalet för alla röstägande tillhörde aktiebolagen. Den ofvan påpekade dubbelräkningen af dem, som ägt rösträtt i flera kommuner, har ingen direkt betydelse för frågan, hvilken omfattning de föreslagna rösträttsinskränkningarna skulle få annat än i fråga om fysiska personer, hvilka vid landstingsmannaval skulle få utöfva rösträtt endast i den kommun, där hvar och en är mantalsskrif-

43 Aktiebolagens kommunala rösträtt. 221 ven. De flesta juridiska personer skulle däremot icke komina att direkt beröras af en dylik inskränkning af rösträtten vid landstingsmannaval, då enligt det kungliga förslaget alla juridiska personer med undantag för dödsbo, däri myndig delägare finnes, under alla förhållanden skulle förlora sin rösträtt. Enligt Statistiska centralbyråns utredning utgjorde antalet på annan ort mantalsskrifna personer på landsbygden 17,633 och i städerna 5,209, motsvarande resp. 2 ι och 1-4 % af alla röstposter. Dessa siffror angifva sålunda för de fysiska personerna, huru många som voro upptagna i röstlängderna för mer än en kommun och därför räknats två eller flera gånger. Någon undersökning, huru många röster inalles hvar och en af dessa disponerat öfver, har däremot af naturliga skäl icke varit möjligt att utföra; och den skulle väl icke heller hafva varit af något större intresse. För de flesta slag af juridiska personer skulle däremot en dylik undersökning icke hafva behöft möta oöfverstigliga svårigheter, då dessa röstägande i allmänhet äro lätta att identifiera från den ena röstlängden till den andra. Centralbyrån har likväl i sin utredning af flera skäl, af hvilka det kanske tyngst vägande varit brist på tid, icke ansett sig böra gå in på denna fråga. Det kan dock icke förnekas, att en närmare utredning af denna fråga skulle hafva rätt stort intresse för att kunna se, huru stort inflytande hvarje särskildt bolag eller annan dylik samfällighet kunnat utöfva vid landstingsmannavalen. Sedan numera den kungl. propositionen om upphafvande'af bolags och andra juridiska personers kommunala rösträtt förfallit och sålunda denna dubbla rösträtt fortfarande kommer att bestå, skulle kännedomen om dessa förhållanden vara af så mycket större betydelse. Med användande af Statistiska centralbyråns bearbetningsmaterial har undertecknad utfört en undersökning i mindre skala angående den verkliga omfattningen af hvarje särskildt aktiebolags inflytande vid kommunala val. Afsikten med denna helt privata undersökning har varit att söka belysa frågan, i hvilken utsträckning det förekommer, att de särskilda bolagen äga röster i flera kommuner samtidigt, och huru många röster, som inalles tillkomma hvarje sådant bolag. Då undersökningen helt och hållet grundar sig på det material, centralbyrån vid sin utredning sammanbragt, afser densamma förhållandena, sådana de gestaltade sig år Att jag som föremål för undersökningen valt just aktiebolagen, beror dels därpå, att dessa i allmänhet äro lätta att identifiera och skilja från hvarandra, och dels på den omständigheten, att aktiebolagen säkerligen i större utsträckning än någon annan kategori

44 222 Aktiebolagens kommunala rösträtt. af röstägare med undantag af staten äga rösträtt i flera kommuner samtidigt. För att icke utredningen skulle blifva alltför tidskräfvande, har jag emellertid måst begränsa densamma till att omfatta endast landskommunerna inom de fem norrländska länen Gräfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, däri denna flerdubbla rösträtt förekommer i största utsträckning. Samma förhållanden som i Norrland råda visserligen också i åtskilliga andra län och särskildt i stora delar af Kopparbergs och Värmlands län, men dessa hafva dock icke medtagits, då utredningen dem förutan blifvit ganska tidskräfvande och några nya synpunkter därigenom knappast skulle hafva framkommit. Den enda olägenheten häraf har blifvit, att en del af de af utredningen berörda bolag, som ägt rösträtt äfven i andra län, blifvit stympade och fått för låga röstetal. Icke heller de norrländska städerna ha medtagits, då de knappast erbjuda något intresse i detta afseende. Det stora flertalet aktiebolag i städerna äro rent lokala företag, som icke äga rösträtt på mer än ett ställe. Naturligtvis finnas som undantag härifrån en del bolag, som förekomma på flera ställen, och åtskilliga af de norrländska trävarubolagen och bankerna hafva afdelnings- eller hufvudkontor i städerna. Genom utredningens begränsning till enbart landsbygden hafva äfven dessa blifvit stympade. En dylik stympning är dock en nödvändig följd af hvarje lokal begränsning af utredningens omfattning, och för att undvika denna olägenhet hade undersökningen måst utsträckas till hela riket. Utredningens hufvudresultat hafva sammanförts i vidstående tabell,»aktiebolagens kommunala rösträtt i Norrland år 1910». Bolagen ) hafva där fördelats i grupper, allteftersom de varit upptagna i 1, 2, 3 eller flera kommuners röstlängder, eller med andra ord efter antalet af dem innehafda röstposter. Hela antalet röstägande bolag utgjorde enligt tabellen 576, hvilken siffra sålunda motsvarar det faktiska antalet bolag, som år 1910 voro kommunalt röstägande inom de norrländska landskommunerna.. Enligt centralbyråns utredning åter, vid hvilken, såsom redan nämnts, det eljest brukliga beräkningssättet användts, att hvarje aktiebolag, som varit upptaget i röstlängden i mer än en kommun, äfven räknats två eller flera gånger, uppgick bolagens antal till icke mindre än 1,613. Denna siffra, som rätteligen anger icke antalet bolag utan snarare antalet röstposter, som innehafvas af bolag, är sålunda nära tre gånger så stor som den nyss anförda. I stället för att dessa bolag enligt ') I Statistiska centralbyråns utredning hafva de solidariska bankbolagen förts tillsammans med aktiebolagen och med anledning häraf hafva förstnämnda bolag medtagits äfven här. De solidariska bankbolag, som drifva sin verksamhet i Norrland, äro emellertid sä fä, att de för utredningens resultat spela en my oket underordnad roll.

45 Aktiebolagens kommunala rösträtt. 223 centralbyråns beräkningssätt utgjorde 0 9 % af hela antalet i röstlängd upptagna, uppgick därför deras verkliga antal till endast O-s % af samtliga kommunalt röstägande. Medelröstetalet för hvarje bolag har som följd häraf stigit från 17-3 till Aktiebolagens kommunala rösträtt i Norrland år Äfven om sålunda det verkliga antalet bolag är betydligt mindre än det förut beräknade, visar dock tabellen, att det öfvervägande flertalet bolag eller närmare bestämdt 399 af 576 ägt röster i endast en kommun. Af de återstående voro 59 upptagna i röstlängderna för två kommuner, 25 i tre och 19 i fyra kommuner. Därefter voro bolagen tämligen jämnt fördelade efter röstposternas antal med några bolag inom hvarje grupp. Det är ett egendomligt sammanträffande, att det högsta antalet röstposter, eller 37, innehades af

46 224 Aktiebolagens kommunala rösträtt. icke mindre än 4 bolag, nämligen Skönviks, Sunds, Vifstavarfs och Tunadals aktiebolag. De nu nämnda bolagen, som hvart och ett var upptaget i röstlängderna för 37 kommuner, måste naturligtvis också disponera öfver ett stort antal röster. Främst stod i detta afseende Skönviks A.-B., som inom alla dessa 37 kommuner tillsammans nådde ett röstetal på 878 röster, hvilket ju är mycket mera än hela röstetalet i många mindre kommuner. Närmast efter Skönviks A.-B. kom Sunds A.-B. med eammanlagdt 677 röster och därefter Vifstavarfs och Tunadals A.-B. med resp. 653 och 572 röster. Äfven åtskilliga andra bolag, som förekommo i ett något mindre antal kommuner, nådde upp till ganska höga röstetal, däraf ett bolag öfver 500 och åtta bolag mellan röster. Efterföljande siffror angifva det genomsnittliga röstetalet, som inom de olika grupperna kommer på h varje särskildt bolag och på hvarje röstpost.

47 Aktiebolagens kommunala rösträtt. 225 Beträffande medelröstetalet för hvarje bolag är det ja naturligt, att detta skall stiga, i samma mån som bolaget äger röster i flera kommuner. Vi se också, att skillnaden i detta afseende är högst betydlig, mellan 14-2 för de bolag, som äro upptagna i röstlängden i endast en kommun, och 695 o för de bolag, som tillhöra den högsta gruppen med hvardera 37 röstposter. Stegringen från den förra till den senare ytterligheten är dock icke alldeles oafbruten, utan i några fall inträffar det, att bolagen inom en grupp hafva ett lägre medelröstetal än den eller de närmast lägre grupperna. Dylika afbrott kunna å tablån iakttagas för den sjätte, nionde, elfte, trettonde, femtonde, tjugonde, tjugoandra och tjugonionde grupperna. Orsaken till dessa oregelbundenheter är naturligtvis växlingarna i det genomsnittliga antalet röster, som tillkommer resp. bolag i hvarje särskild kommun, hvilka växlingar tydligt framträda i sista kolumnen å förutnämnda tablå. Medelröstetalet för hvarje röstpost varierar där inom så vida gränser som mellan 10-4 inom den tjugunionde gruppen och 25 8 inom den tolfte. I fråga om dessa medeltal kan man icke iakttaga någon tydligt markerad olikhet mellan de lägre och högre röstgrupperna, helt enkelt därför att antalet bolag inom de flesta grupper är så ringa, att några statistiska typer icke kunnat utbilda sig. Med några undantag synes dock i stort sedt medelröstetalet befinna sig i stigande från de lägre till de högre grupperna. Det alldeles öfvervägande flertalet af de bolag, som äga röster i ett större antal kommuner, äro trävarubolag eller drifva annan liknande rörelse. Inom de högre grupperna med många röstposter för hvart bolag äro undantagen härifrån lätt räknade. Den grupp af bolag, som kommer trävarubolagen närmast i fråga om antalet röstposter, är bankbolagen. Af dessa tillhör ett, nämligen Hälsinglands enskilda bank, den fjortonde gruppen, Bank A.-B. Norra Sverige den tolfte och Bank A.-B. Stockholm-öfre Norrland den åttonde, hvarjämte ytterligare två banker inneha hvardera fyra röstposter och två banker hvardera två. De flesta bankbolagen utmärka sig äfven för ovanligt höga medelröstetal. Det genomsnittliga antalet röster för hvarje röstpost uppgår sålunda för de båda förstnämnda bankerna till något öfver 30 och för den sista till 25. Med undantag af de tre nämnda bankbolagen utgöras bolagen inom grupperna 7 37 uteslutande af sådana, som drifva någon form af trävarurörelse. Först inom gruppen sex anträffas två bolag af annan karaktär, nämligen Varpnäs förlags A.-B., som till sin uppgift närmast torde vara likställdt med flottningsföreningarna, och Frälsningsarméns förlags A.-B., som likväl på dessa sex röstposter tillsammans icke ägde högre röstetal än 26 eller i medeltal endast 4-3 röster per röstpost. Ännu inom de fjärde och femte grupperna äro trävarubolagen i stark

48 226 Aktiebolagens kommunala rösträtt. majoritet, men därefter blir deras relativa antal i förhållande till öfriga bolag allt mindre. Äfven om ofvan anförda siffror för de särskilda trävarubolagens förekomst inom olika kommuner kunna synas höga nog, äro de dock alltför små som uttryck för omfattningen af dessa bolags jordbesittningar. Då det nämligen i stor utsträckning förekommer, att bolagen hafva sina jordbrukshemman utarrenderade och den kommunala rösträtten i dylika fall utöfvas af arrendatorn-innehafvaren, hafva bolagen själfva rösträtt endast i sådana kommuner, där de antingen drifva rörelse eller också själfva innehafva hemman eller skogar. De bolag, som behållit sina hemman under eget bruk, komma därför lätt upp till ett stort antal röstposter, medan däremot andra bolag, som kanske dock till sin omfattning äro lika stora, hafva rösträtt endast i ett fåtal kommuner, emedan de hafva sina hemman utarrenderade. Några af de allra största trävarubolagen hafva af denna anledning rösträtt endast i ett mindre antal kommuner. I tabellen å sid. 223 har det sammanlagda röstetalet för hyarje särskild grupp af bolag fördelats på de olika länen. Genom denna fördelning är det möjligt att se, inom hvilka län bolagen med många röstposter hufvudsakligen förekomma. De fyra bolag, som hvardera äga 37 röstposter, tillhöra så godt som helt och hållet Västernorrlands och Jämtlands län. Deras sammanlagda röstetal uppgick till 2,780, och däraf kommo 1,254 röster på Västernorrlands län, 1,509 på Jämtlands län, endast 17 röster på Gäfleborgs län och intet på de båda nordligaste. Äfven inom öfriga grupper med många röstposter äro de två förstnämnda länen starkast företrädda. Sammanfattas alla de bolag, som hafva minst 15 röstposter, disponera de i Västernorrlands län öfver sammanlagdt 4,361 röster och i Jämtlands län öfver 2,759, medan deras sammanlagda röstetal i Gäfleborgs län utgör 1,439, i Västerbottens län 652 och i Norrbottens län endast 59. I procent af röstetalet för alla aktiebolag inom vederbörande län motsvarar detta i Västernorrlands län 44-4 % och i Jämtlands län 57-1 %, men i de tre sistnämnda länen endast resp. 19-9, 18 ι och 2-4 %. Att Västernorrlands och Jämtlands län i detta afseende intaga en särställning beror naturligtvis på att flertalet af de största trävarubolagen hafva sina fastigheter inom dessa län utefter Ljungans, Indalsälfvens och Ångermanälfvens flodområden. En bidragande orsak är emellertid äfven, att socknarna inom dessa län äro jämförelsevis små och talrika, hvarigenom ett bolag där lättare kommer upp till ett större antal röstposter och flera röster än exempelvis i Västerbottens och Norrbottens län, där socknarna äro stora och fåtaliga. Då det ju äfven kan ha sitt intresse att se, hvar bolagen med endast en röstpost vanligast förekomma, meddelas här nedan en sammanställning länsvis af dessa bolags antal och röstetal.

49 Aktiebolagens kommunala rösträtt. 227 Som redan förut nämnts, utgör antalet bolag, som förekomma endast i en kommun, 399 eller drygt två tredjedelar af hela antalet bolag inom här ifrågavarande fem län. Deras röstetal uppgår däremot endast till 20-4 % af det sammanlagda röstetalet för alla bolag, hvarför dessa rent lokala bolags inflytande i kommunala angelägenheter står långt efter de stora trävarubolagens. Inom de särskilda länen förekomma de relativt mest i Gäfleborgs och Norrbottens län, där deras röstetal utgör resp och 24 3 % af röstetalen för alla inom länen förekommande bolag. I betydligt mindre omfattning förekomma däremot de lokala bolagen inom Jämtlands och Västerbottens län, hvarest deras andel af röstetalet för alla aktiebolag utgör endast resp och 15 5 % En mellanställning intar Västernorrlands län med motsvarande relativtal uppgående till 19-2 %. Den föregående undersökningen har gifvit till resultat, att det verkliga antalet aktiebolag på landsbygden i Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län utgör endast 576 i stället för 1,613, hvilket är det antal Statistiska centralbyrån erhållit för aktiebolagen i samma län. Enligt dess beräkningsgrund utgör antalet aktiebolag, eller rättare antalet röstposter, som innehafvas af aktiebolag, i hela riket på landsbygden 5,894 och i städerna 3,691. Att ur de nu anförda siffrorna å det faktiska antalet aktiebolag på de norrländska länens landsbygd draga några slutsatser ex analogia beträffande antalet aktiebolag i hela riket är naturligtvis af flera skäl mycket vanskligt. Såsom redan framhållits äro så godt som alla bolag, som förekomma i ett större antal kommuner, trävarubolag, och utanför den del af riket, som här varit föremål för undersökning, förekomma dessa endast i några få län i större utsträckning. Visserligen kan det i andra trakter af landet förekomma bolag af annat slag, som äga många röstposter, jag tänker därvid särskiidt på järnvägsbolagen, men man torde dock med säkerhet kunna antaga, att dylika vidtomfattande bolag förekomma i ojämförligt mindre utsträckning i öfriga delar af landet. Härtill kommer, att antalet bolag med många röstposter i städerna säker-

50 228 Aktiebolagens kommunala rösträtt. ligen är ganska ringa. Den reduktion af centralbyråns siffror för antalet bolag i hela riket, som man måste göra för att få det verkliga antalet, får därför icke blifva så stor som siffrorna för Norrland gifva vid handen. Det finns emellertid äfven en faktor, som i någon mån verkar i motsatt riktning, och det är att landskommunerna i de flesta delar af det öfriga Sverige äro betydligt mindre än i Norrland, hvarigenom ett bolag där förr kommer upp till många röstposter och högt röstetal. Under antagande att förhållandet mellan antalet röstposter och det faktiska antalet bolag är det samma för hela rikets landsbygd som för norrlandslänen, skulle hela antalet aktiebolag på landsbygden utgöra endast omkring 2,100 i stället för 5,894. Af nyss anförda skäl är dock denna siffra säkerligen ganska mycket för låg. Skulle man våga en mycket grof approximation, skulle man möjligen kunna beräkna det ungefärliga antalet aktiebolag på landsbygden till omkring 3,000. För städernas vidkommande saknas alldeles fasta hållpunkter för någon motsvarande approximation. Man torde dock kunna antaga, att antalet kommunalt röstägande aktiebolag i hela riket, såväl på landsbygden som i städerna, icke öfverstiger 6,000. Alla i det föregående anförda siffror hänföra sig till de i röstlängderna upptagna, oafsett om de varit röstberättigade eller icke. Det skulle naturligtvis i hög grad hafva förhöjt värdet både för Statistiska centralbyråns utredning och denna privata undersökning, om de kunnat meddela uppgifter om, i hvilken utsträckning de röstägarekategorier, som varit föremål för undersökning, varit effektivt röstberättigade samt i hvilken utsträckning de användt sig af sin rösträtt. Någon utredning härom har det likväl, af skäl som redan af centralbyrån anförts, icke varit möjligt att verkställa. För Stockholm finnes emellertid en statistik utarbetad af Stockholms stads statistiska kontor, som kan tjäna till belysning af dessa frågor. Denna statistik grundar sig på förhållandena vid 1911 och 1912 års stadsfullmäktigval. 1 ) De siffror, som kunna hämtas härifrån och som i detta sammanhang äro af intresse, äro förnämligast de relativa tal, som för gruppen >bolag och korporationer» angifva antalet röstberättigade i procent af alla i röstlängden upptagna och antalet röstande i procent af de röstberättigade. Dessa siffror gälla visserligen icke endast aktiebolagen utan alla bolag och korporationer, som i statistiken sammanförts till en gemensam grupp, men då bland dessa aktiebolagen äro det öfvervägande flertalet, kunna siffrorna anses fullt representativa för dem. Enligt Statistiska centralx ) Stockholms stads statistik XIV, Statistisk redogörelse för allmänna val i Stockholm, åren 1911 och 1918.

51 Aktiebolagens kommunala rösträtt. 229 byråns utredning voro sålunda år 1910 af 1,105 bolag och. korporationer icke mindre än 846 aktiebolag och solidariska bankbolag. öfvergå vi efter dessa anmärkningar till statistiken för Stockholm, visar denna, att år 1911 icke mindre än 95 4 % och år '5 % af alla i röstlängden upptagna bolag och korporationer voro röstberättigade. Af de sålunda röstberättigade deltogo år ο % i stadsfullmäktigvalen och. år i % under det att inom hela väljarkåren år ο % och år % deltogo i valen. Det är naturligtvis svårt att ur dessa siffror draga några slutsatser för hela riket. Det förefaller dock, som om man i fråga om de röstberättigades relativa antal bland aktiebolagen icke har anledning att antaga, att förhållandena skulle vara sämre för riket i genomsnitt än för Stockholm. Om detta antagande är riktigt, skulle sålunda praktiskt taget nästan alla i röstlängd upptagna aktiebolag vara kommunalt röstberättigade. Då inom hela valmanskåren år 1910 endast 76 ο % voro röstberättigade, innebär detta sålunda en afsevärd ökning i aktiebolagens inflytande. De siffror, som i det föregående anförts angående förhållandet mellan i röstlängd upptagna aktiebolag och alla i röstlängd upptagna personer, äro därför som måttstock för detta inflytande åtskilligt för låga och böra sannolikt höjas med omkr. 20 %. Stockholmssiffrorna öfver i valen deltagande bolag visa, att i Stockholm deltagandet varit något mindre lifligt bland bolagen än bland alla röstberättigade i genomsnitt. Huruvida samma förhållande råder inom öfriga delar af landet, är naturligtvis vanskligt att afgöra, då deltagandet i valen är så växlande inom olika valkretsar. Det förefaller dock icke osannolikt, att för riket i genomsnitt aktiebolagen. i mindre utsträckning än öfriga röstberättigade användt sig af sin rösträtt, hvilket naturligtvis icke utesluter, att i visa fall deras faktiska inflytande, genom lifligare deltagande, blifvit ytterligare förstärkt. Ernst Höijer.

52 230 Bestämning af tyngdpunkten för befolkningen i Sverige folkräkningsåret För Nordamerikas Förenta stater och Tyskland hafva bestämningar utförts öfver läget af befolkningens tyngdpunkt och därvid användts den vanliga formeln för tyngdpunktsberäkningar: Sedan en lämplig meridian och parallellcirkel valts till koordinàtaxlar och landet uppdelats i mindre områden, hvilkas tyngdpunkter lättare bestämmas, har man således att uppmäta afstånden (a v b x ; α 2, δ 2 ; α 3, δ 3 ;... ) från dessa delområdens tyngdpunkter till respektive axlar under iakttagande af vederbörliga tecken i de olika kvadranterna. Om Ν är landets och n v w 2, n 3... delområdenas invånarantal, erhållas X och Y eller den sökta tyngdpunktens afstånd till axlarna genom en enkel räkneoperation. Enligt den amerikanska metoden, som återfinnes i censusberättelsen för år 1900, har man uppdelat kartan genom ett gradnät i rutor,»square degrees». Såsom befolkningstyngdpunkt för hvarje sådan ruta har man antagit skärningspunkten mellan diagonalerna, utom i de fall att en större stad, en sjö eller dylikt legat periferiskt och stört likformigheten. Häremot är föga att invända, isynnerhet om rutorna ej väljas för stora. En vida större svårighet, som har till följd, att metoden ej lämpar sig för vårt land, möter emellertid vid bestämningen af den andra faktorn i delprodukterna, nämligen invånarantalet inom hvarje sådan ruta. Gränserna mellan de administrativa områdena äro ju ej i vårt land såsom i stora områden af Förenta staterna liksom uppdragna med linjal, och skulle således hos oss endast undantagsvis ett eller flera administrativa områden i det närmaste sammanfalla med en dylik ruta. D:r Wegemann har bestämt tyngdpunkten för befolkningen i Tyskland år 1900 och tvenne föregående tidpunkter. 1 ) I stället för att uppdela landet i kvadrater använder han emellertid såsom delområden de preussiska kretsarna och motsvarande förvaltningsom- ) Se Petermanns Mitteilnngen 1903, sid

53 Bestämning af tyngdpunkten för befolkningen i Sverige råden i de andra förbundsstaterna. Dock afskiljer han och behandlar särskildt alla städer med öfver 5,000 invånare. Den ena faktorn i delprodukten ingår således utan fel, och äger metoden härigenom ett afgjordt företräde framför den amerikanska. Tyngdpunkten i kretsarna bestämmer han med tillhjälp af en karta öfver befolkningstätheten. För folkräkningsåret 1910 har jag beräknat denna punkts läge i Sverige. Men för att inskränka felet till ett minimum, och då dessutom har ingått som en uppgift att bestämma äfven länens befolkningstyngdpunkter, har jag användt mycket mindre delområden, nämligen socknarna. Tyngdpunkten i befolkningshänseende för ett dylikt mindre område kan naturligtvis alltid fastställas med större noggrannhet än för exempelvis häradet. Härtill kommer, att tillfälliga större afvikelser i den antagna sockentyngdpunktens läge från den verkliga spela obetydlig roll i slutresultatet, emedan delområdena blifva så många (omkring 2,500). Undersökningen är vidare utförd efter en enhetligt tillämpad plan, och då man därför ej har anledning misstänka någon bestämd gång i afvikelserna, gruppera sig dessa symmetriskt omkring rätta läget. Man får således ungefär lika många och stora positiva som negativa afvikelser; de taga med andra ord ut hvarandra i slutresultatet, så att felet härflytande af denna orsak blir praktiskt sedt intet. Begagnande mig af N. Selanders karta öfver Sverige, skala 1: 500,000, uppmätte jag för hvarje län sockentyngdpunkternas afstånd till en för länet lämplig meridian och parallellcirkel. I mer än 80 procent af rikets socknar ansåg jag mig därvid utan något fel, som var af betydelse för bestämningen i fråga, till tyngdpunkt för socknen kunna taga kyrkans läge, då densamma i allmänhet ligger»midt i byn». Om en större järnvägsstation, en industriort eller dylikt uppvuxit i en utkant af socknen, eller om kyrkan i förhållande till bebyggelsen uppenbarligen ligger periferiskt, har jag dock korrigerat punktens läge med ledning af topografiska kårens kartor och folkräkningsmaterialet, där för hvarje hemman eller by invånarantalet finnes angifvet. Resultatet af räkningen hvad länen beträffar är sammanställdt i tabellen å nästa sida och kan gifva material till en del rätt intressanta iakttagelser. Så ser man, huru en del gamla orter, centralpunkter för länen i olika afseenden, äfven äro det i befolkningshänseende, exempelvis Linköping, Lund, Östersund samt relativt nära Växjö, Skara och Örebro. Detta, som säkerligen ej är ett verk af slumpen, ger å sin sida anledning till betraktelser af antropogeografisk och förvaltningspolitisk art. Sedan afstånden från länens befolkningstyngdpunkter till 15:e meridianen öster om Greenwich och 59:e nordliga parallellcirkeln

54 Befolkningstyngdpunktens läge i de olika länen samt länens inflytande på rikets tyngdpunkt år Bestämning af tyngdpunkten för befolkningen i Sverige ) Tecknet + anger att tyngdpunkten ligger öster om 15:e meridianen, tecknet väster därom. 2 ) Tecknet + anger att tyngdpunkten ligger norr om 59:e parallellcirkeln, tecknet söder därom.

55 Bestämning af tyngdpunkten för befolkningen i Sverige blifvit bestämda, har räkningen visat, att hela rikets tyngdpunkt i befolkningshänseende år 1910 var 59 l 1 / ' n. br. och 15 14' ö. 1. från G-rw. Denna punkt är belägen i Örebro län ungefär 8 km. SO om Hallsbergs järnvägsstation. Såsom kontrollräkning har jag äfven bestämt landskapens tyngdpunkter och utgående från dem rikets, hvarvid erhölls samma resultat. En dylik tyngdpunkt åskådliggör så att säga resultatet af befolkningens fördelning i landet vid en viss tidpunkt. Bestämningen af denna punkts förflyttning under tidernas lopp är således ett sätt att grafiskt återge resultanten af befolkningsförskjutningen mellan de olika landsändarna. Det är därför af ett visst intresse, att bestämma punktens l&ge vid olika tidpunkter, såsom t. ex. skett i Förenta staterna; dock gäller detta framför allt i stater med ung bebyggelse, där förskjutningen kan väntas vara mera afsevärd och befolkningen således ännu ej på långt när uppnått ett i stort sedt konstant jämviktsläge. I Sverige har under de sista decennierna den största befolkningstillväxten varit koncentrerad till Stockholms- och Göteborgstrakten samt Skåne och öfre Norrland, områden så belägna att befolkningsändringarna delvis eliminera hvarandra i sin sträfvan att flytta tyngdpunkten. I Förenta staternas censusberättelse för år 1900 är för jämförelses skull äfven angifven skärningspunkten mellan den parallellcirkel och den meridian, som dela landet i en nordlig och en sydlig samt en ostlig och västlig numeriskt lika stor befolkning. 1 ) Denna punkt, som lämpligen torde benämnas befolkningens centralpunkt eller medelpunkt, skiljer sig frän tyngdpunkten däri, att hvarje person ingår med samma vikt oberoende af afståndet. Så skulle exempelvis en förflyttning af Stockholms samtliga invånare till Luleå ej ändra punktens läge i Sverige. En tysk Dr Didczun har i en afhandling sökt bestämma punktens läge i Sverige åren 1751, 1855, 1900 och ) Han har emellertid kommit till något felaktiga resultat, åtminstone för år 1905 efter hvad en kontrollbestämning har visat. För att kunna jämföra tyngdpunktens läge med medelpunktens har jag äfven gjort en bestämning af denna senare för år Egentliga svårigheten är härvid att rätt fördela folkmängden i de socknar, som skäras af den antagna parallellcirkeln eller meridianen. Detta har jag sökt ernå genom att beräkna proportionen mellan arealen af socknens båda olika delar, samt uppdela folkmängden i samma proportion; dock har jag i några fall, när befolkningstätheten uppenbart är olika i socknens skilda delar, med hjälp af folk- ') Att döma af ett kortfattadt referat i Petermanns Mitteilungen, synes en liknande bestämning vara gjord för Eyssland af Mendelejejew är s ) Se Henrik "Wittrock, Ymer 1909.

56 234 Bestämning af tyngdpunkten för befolkningen i Sverige räkningsmaterialet sökt erhålla en mera exakt fördelning. Efter några stickprof fann jag den sökta parallellcirkeln vara 58 45' n. br. samt meridianen 15 11' ö. 1. fr. Grw. Punkten är belägen i Godegårds socken i Östergötland 2 km. öster om Grodegårds station. Såsom synes är afståndet mellan tyngdpunkten och medelpunkten i ost-västlig riktning helt obetydligt. Däremot ligger tyngdpunkten 30 km. nordligare än medelpunkten, naturligen beroende därpå att befolkningen i öfre Norrland till följd af det längre afståndet ingår med större vikt än den i södra Sverige. Kjell Sanne.

57 235 Tabeller rörande skjutsväsendet i Sverige åren Genom nådigt bref den 2 maj 1913 har Kungl. Maj:t förordnat bl. a., att af de statistiska tabeller för femårsperioden , motsvarande tabellbilagan 2 till förutvarande femårsberättelser, hvilka jämlikt nådigt bref den 29 september 1911 skulle af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i vanlig ordning upprättas och till Statistiska centralbyrån insändas, uppgifterna om skjutsväsendet skola offentliggöras i Statistisk tidskrift för innevarande år. Efter vederbörlig granskning och däraf föranledd skriftväxling för rättelsers vinnande får Statistiska centralbyrån härmed i efterföljande tab. 1 3 framlägga de ifrågavarande uppgifterna. Stockholm den 23 september Hugo Burström. LUDVIG "WIDELL Stat. Tkhhrift. 104:e haft.

58 236 Tab. 1. Skjutsanstalter och skjutslega vid 1910 års slut.

59 237 Tab. 1 (forts.). Skjutsamtalter och skjutslega vid 1910 års slut.

60 238 Tab. 1 (forts.). Skjutsanstalter och skjutslega vid 1910 års slut.

61 Tab. 1 (forts.). Skjutsanstalter och skjutslega vid 1910 års slut. 239

62 240 Tab. 1 (forts.). Skjutsanstalter och skjutslega vid 1910 års slut.

63 Tab. 1 (forts.). Skjutsanstalter och skjutslega vid 1910 års slut. 241 Anm. ) ) se sid. 247.

64 Tab. 2. Utdebiterade och influtna bidrag till skjutsentreprenaderna för åren Anm. i y- e ) se sid. 247.

65 243 Tab. 3. Tid skjutsning utgångna hästar under åren

66 244 Tab. 3 (forts.). Vid skjutsning utgångna hästar under åren ,

67 245 Tab. 3 (forts.). Vid skjutsning utgångna hästar under åren ') Se sid. 247.

INLEDNING. Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, 1955-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1953-1992.

INLEDNING. Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, 1955-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1953-1992. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden. Stockholm : Kungl. Järnvägsstyrelsen, 1913-1954. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Årg. 1939-1947 med fransk parallelltitel

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, 1955-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1953-1992.

INLEDNING. Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, 1955-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1953-1992. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden. Stockholm : Kungl. Järnvägsstyrelsen, 1913-1954. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Årg. 1939-1947 med fransk parallelltitel

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m HHIMHi iiiijsrm OSB Sm us m^^mw^^m Turisttrafiken till Finland. År 1935 besöktes vårt land av 63.747 utlänningar, vilka beräknas ha tillfört landet ca 250 milj. mk. Föregående år voro motsvarande värden

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITEt

GÖTEBORGS UNIVERSITEt GÖTEBORGS UNIVERSITEt KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Konstnärliga fakultetsnämnden Kristina Hermansson 2010-10-26 Hemställan 1/2 Till universitetsstyrelsen Hemställan om att utse ledamot samt ersättare i Stiftelsen

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av Om någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av andragradsekvationen.1 -f 2 där y' 2 = b, eller i st. f. x=y$-\-yj

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Beträffande erinran eller löfte öfverlämnas till respektive kårer att tillsvidare härom bestämma

Beträffande erinran eller löfte öfverlämnas till respektive kårer att tillsvidare härom bestämma Sveriges Scoutförbund Protokollsbilagor 1 1 Uppgift Bilaga 1-3 till protokoll 1 & 2, Sveriges Scoutförbund (den 3-4 jan. ) Förslag till Stadgar för Sveriges Scoutförbund. Förbundets uppgift är att bland

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 Svensk-engelska motoraktiebolaget Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än europeiska

Läs mer

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Befolkning i Nyköpings kommun 2012 Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910.

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Dikningsföretagen i 1918 års vattenlag sammanfattning av reglerna

Dikningsföretagen i 1918 års vattenlag sammanfattning av reglerna Bilaga 3 Dikningsföretagen i 1918 års vattenlag sammanfattning av reglerna Sammanställt av Lantbruksstyrelsen 1981 PM Angående ett dikningsföretags organisation och funktion Enligt bestämmelserna i vattenlagen

Läs mer

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2010:14 Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Den totala arbetslösheten 1996-2009 (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) har varierat

Läs mer

Statistisk tidskrift. 1905: häft. 134-136. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån 2010. INLEDNING

Statistisk tidskrift. 1905: häft. 134-136. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån 2010. INLEDNING INLEDNING TILL Sveriges officiella statistik i sammandrag / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, 1860-1913. Fr. o m. årgång 1871 publicerad som första nummer i Statistisk tidskrift.

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014.

Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014. FS 2013:11 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2014 Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014. Norrköping på 70:e plats av 290 kommuner. Kommunen övertar ansvaret för hemsjukvården från

Läs mer

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 reflex livränta FÖRKÖPSINFORMATION Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 Så fungerar Reflex Livränta Reflex Livränta är en engångsbetald kapitalförsäkring som du kan komplettera med ett återbetalningsskydd.

Läs mer

ILSBO KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar. se Arbetarsmåbruksnämnden. 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden

ILSBO KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar. se Arbetarsmåbruksnämnden. 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Nummer Arkivets namn Anmärkning 1 Arbetarsmåbruksnämnden 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden Egnahemskommittén 4 Familjebidragsnämnden

Läs mer

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie 0 Sammanfattning En samarbetsgrupp mellan har studerat ändrad användning

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Anståndsreglerna dags för förändring?

Anståndsreglerna dags för förändring? ly n d a ondrasek ol o f s s o n & karl-johan nörklit Anståndsreglerna dags för förändring? Anståndsreglerna innebär att anstånd med betalning av skatt ska beviljas bland annat om utgången i det underliggande

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 2008 och preliminära uppgifter för februari 2008. Ekonomiskt bistånd 1

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 2008 och preliminära uppgifter för februari 2008. Ekonomiskt bistånd 1 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 28 och preliminära uppgifter för februari 28 Svagt minskat behov av ekonomiskt bistånd

Läs mer

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1987:37 PENSIONERING P Utkom från trycket den 23 december 1987 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om ändring

Läs mer

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 2008 och preliminära uppgifter för maj 2008

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 2008 och preliminära uppgifter för maj 2008 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 28 och preliminära uppgifter för maj 28 Något ökat behov av ekonomiskt bistånd 1 3

Läs mer

Kommunalskatten 2012

Kommunalskatten 2012 2012-01-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2012 Norrköping på 56:e plats av 290 kommuner Oförändrad kommunalskatt för Norrköping år 2012 i jämförelse med 2011 År 2012 innebar kommunalskattehöjningar i

Läs mer

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912.

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912. Helsingfors den 23 april 1912. Till Filialstyrelsen i Vasa län. Centralstyrelsen för Konkordia Förbundet får härmed tillsända Filialstyrelsen följande handlingar: a) Afskrift af en till Förbundet ingifven

Läs mer

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014.

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen Jönköpings läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen Jönköpings läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION Av fil. lic. RUNE TERSMAN Problemets aktualitet. INGENST ANS har mera ingående försök gjorts att förse storstäderna med ett styrelsesystem, som motsvarar deras nuvarande

Läs mer

Rolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen

Rolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Rolf-Allan Norrmosse Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås SCB:s erfarenheter av digitalisering

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 2008 och preliminära uppgifter för juli 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 2008 och preliminära uppgifter för juli 2008 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Juni 28 och preliminära uppgifter för juli 28 Något minskat behov av ekonomiskt bistånd

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 Målnummer: 3533-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-03-15 Rubrik: Lagrum: En skattskyldig har inte ansetts verksam i betydande omfattning i ett fåmansbolag

Läs mer

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET SIDA 2 AV 46 Om Norrköping och Norrköpingsborna Visste du att.. Norrköpings

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Norrbottens län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl.

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl. Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971 Mot. 1971 1472-1473 Nr 1472 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 107 med förslag till lag om anställningsskydd för vissa arbetstagare,

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020 57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1996 s. 548 (NJA 1996:87)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1996 s. 548 (NJA 1996:87) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1996 s. 548 (NJA 1996:87) Målnummer: Ö5483-95 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1996-10-03 Rubrik: Fråga om de allmänna villkoren för skuldsanering är uppfyllda.

Läs mer

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa. Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.se ETT SILFVERFYND FRÅN VIKINGATIDEN OTTO RYDBECK. Heljarp,

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord av 2013-10-30 Sofia Barlind [Type text] [Type text] [Type text] 1 Innehåll: Om Brottsofferjouren 2 Bidrag 2 Kommunbidragsundersökningen

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1(10) Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1 Inledning En debiteringslängd är en exekutionstitel, d.v.s. ett beslut som kan verkställas av KFM. Förutsättningen

Läs mer

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se BO 32 SM 1401 Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2012 Revenues and expenditure of multi-dwelling buildings in 2012 I korta drag Hyresintäkter År 2012 blev de skattade genomsnittliga

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 Målnummer: 456-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-09-07 Rubrik: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, 1955-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1953-1992.

INLEDNING TILL. Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, 1955-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1953-1992. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden. Stockholm : Kungl. Järnvägsstyrelsen, 1913-1954. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Årg. 1939-1947 med fransk parallelltitel

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i AV x -»i * Ä Ekbu 1-:3AéTiAAÄNjjiVfVvNgih2.0.7.f As istolar, patenterade af i BERGSERÖM, Smedjegatan 20, Jönköping. De stolar, som jag härmed har nöjet presentera

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i _ Till de väfnadsalster, soml högsta grad bidraga till att förläna l hefnrnet dessprägel af Värme och trefnad, _liöra lihkanslåe främsta_ rummet gølfmøzttørøøla.

Läs mer

En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.

En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa. En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. En schweizisk gjutform. Åren 1916 och 1919 undersöktes

Läs mer