Antal brukare som erhållit hjälpmedel

Transkript

1

2 Antal brukare som erhållit hjälpmedel Barn respektive vuxna (oavsett hjälpmedlets grundansvar) De fyra senaste åren De fyra senaste tertialen :1 2009:2 2009:3 2010:1 Antal barn som erhållit hjälpmedel oavsett typ Antal barn som erhållit hjälpmedel oavsett typ Antal vuxna som erhållit hjälpmedel oavsett typ Antal vuxna som erhållit hjälpmedel oavsett typ Hjälpmedel med kommunalt resp landstingsgrundansvar (oavsett brukarens ålder) De fyra senaste åren De fyra senaste tertialen :1 2009:2 2009:3 2010:1 Antal brukare som erhållit landstingshjälpmedel Antal brukare som erhållit landstingshjälpmedel oavsett ålder Antal brukare som erhållit kommunala hjälpmedel Antal brukare som erhållit kommunala hjälpmedel oavsett ålder Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(3) 29 april\ 8 Delårsrapport \Bil 1 Antal brukare som fått hjälpmedel

3 Antal förskrivningstillfällen Antal förskrivningstillfällen - Vuxna resp barn De fyra senaste åren De fyra senaste tertialen :1 2009:2 2009:3 2010:01 Vuxna: Antal förskrivningar Barn: Antal förskrivningar Vuxna: Antal förskrivningar Barn: Antal förskrivningar Antal förskrivningstillfällen - Kommunala hjälpmedel resp landstingshjälpmedel Vuxna brukare De fyra senaste åren De fyra senaste tertialen :1 2009:2 2009:3 2010:01 Vuxna: Antal förskrivningar landstingshjälpmedel Vuxna: Antal förskrivningar landstingshjälpmedel Vuxna: Antal förskrivningar kommunala hjälpmedel Vuxna: Antal förskrivningar kommunala hjälpmedel Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(3) 29 april\ 8 Delårsrapport \Bil 2 Antal förskrivningstillfällen

4 Antal hjälpmedel ute hos brukare - per 1000 invånare Tens-apparater Per tertial Eskilstuna kommun Nyköpings kommun 1 1 7,33 5,08 1,16 1,52 1,59 1,18 1,32 1,62 2,15 2,24 2,39 2,65 Strängnäs kommun Katrineholms kommun 1 1 8,64 6,23 1,40 1,70 1,86 2,11 0,89 3,02 2,33 2,08 2,24 1,96 Flens kommun Trosa kommun 1 1 5,50 1,17 0,81 0,87 1,30 0,86 7,43 1,72 1,67 2,11 2,02 1,18 Vingåkers kommun Oxelösunds kommun 1 1 8,88 3,96 0,55 0,56 0,56 0, :2 0, :3 2009:1 2009:2 2009:3 2010:1 1,97 2,06 1,16 1,25 1,08 1 Gnesta kommun 7,88 1,87 1,79 1,18 1,47 1,10 Tens: Eskilstuna Strängnäs Katrineholm Flen Vingåker Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta Totalt

5 Antal hjälpmedel ute hos brukare - per 1000 invånare Datorer Per tertial Eskilstuna kommun Nyköpings kommun 3,00 3,00 2,50 2,50 1,62 1,78 1,87 1,85 1,89 1,83 1,46 1,54 1,64 1,67 1,65 1,59 Strängnäs kommun Katrineholms kommun 3,00 2,50 2,42 2,33 2,59 2,59 1,65 1,65 3,00 2,50 2,27 2,08 2,48 2,33 1,99 1,99 Flens kommun Trosa kommun 3,00 3,00 2,50 2,50 1,61 1,54 1,54 1,24 1,24 1,12 1,36 1,18 1,45 1,14 1,14 1,23 Vingåkers kommun Oxelösunds kommun 3,00 2,50 1,98 2,09 2,31 1,89 1,67 1,56 3,00 2,50 2,15 1,79 1,97 2,33 2,15 2,06 3,00 2,50 Gnesta kommun 2,79 2,46 2,46 2,55 2,09 2,29 Datorer: Eskilstuna Strängnäs Katrineholm Flen Vingåker Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta Totalt

6 Antal hjälpmedel ute hos brukare - per 1000 invånare Sängar och sänglyftar Per tertial Eskilstuna kommun Nyköpings kommun 1 1 3,90 3,80 3,79 3,80 4,06 4,03 5,22 5,14 4,81 4,67 4,28 4,28 Strängnäs kommun Katrineholms kommun 1 1 3,82 3,88 3,56 3,40 3,28 3,31 3,89 3,98 3,92 4,13 4,66 4,59 Flens kommun Trosa kommun 1 1 6,36 6,36 5,99 4,46 4,34 4,34 4,08 3,80 3,80 3,35 3,43 3,26 Vingåkers kommun Oxelösunds kommun 1 1 4,07 3,63 3,19 1,78 1,56 1,67 5,83 5,92 6,28 6,09 6,18 6,18 1 Gnesta kommun 4,79 4,99 5,08 3,93 3,73 3,83 Sängar: Eskilstuna Strängnäs Katrineholm Flen Vingåker Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta Totalt

7 Antal hjälpmedel ute hos brukare - per 1000 invånare Manuella rullstolar Per tertial Eskilstuna kommun Nyköpings kommun 25, ,00 17,28 17,68 17,55 17,58 18,19 18,26 25, ,00 20,67 21,55 20,25 20,64 21,68 21, ,00 5,00 Strängnäs kommun Katrineholms kommun 25, , ,52 16,48 16,09 15,42 15,23 15,10 25, , ,21 21,80 21,02 21,98 22,73 22,82 5,00 5,00 Flens kommun Trosa kommun 25, , ,82 22,92 22,54 19,09 19,47 19,28 25, , ,85 15,94 16,03 15,49 17,52 17,34 5,00 5,00 Vingåkers kommun Oxelösunds kommun 25, ,00 21,70 20,15 19,71 16,33 15,00 15,22 25, ,00 20,72 22,78 23,05 24,35 23,63 23, ,00 5,00 25, ,00 1 5,00 Gnesta kommun 17,19 16,90 16,99 17,35 18,84 18,74 Manuella rullstolar: Eskilstuna Strängnäs Katrineholm Flen Vingåker Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta Totalt

8 Antal hjälpmedel ute hos brukare - per 1000 invånare Rollatorer Per tertial Eskilstuna kommun Nyköpings kommun ,26 64,71 59,84 60,82 61,14 61, ,23 58,43 60,45 61,11 54,20 55,04 Strängnäs kommun Katrineholms kommun ,40 50,09 51,04 52,18 47,55 48, ,12 64,83 64,96 69,26 Flens kommun Trosa kommun ,56 72,33 73,32 65,78 67,51 67, ,33 35,05 35,69 34,07 35,48 35,92 Vingåkers kommun Oxelösunds kommun ,38 58,59 58,26 47,78 50,56 50, ,59 58,74 59,19 59,36 59,89 61, Gnesta kommun 32,91 35,76 36,05 38,98 39,38 38,48 Rollatorer: Eskilstuna Strängnäs Katrineholm Flen Vingåker Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta Totalt

9 Antal hjälpmedel ute hos brukare - per 1000 invånare Brukarstyrda eldrivna rullstolar Per tertial Eskilstuna kommun Nyköpings kommun 5,00 4,50 3,50 3,00 2,50 2,49 2,51 2,51 2,51 2,56 2,52 5,00 4,50 3,50 3,00 2,50 2,67 2,38 2,45 2,39 2,36 2,36 Strängnäs kommun Katrineholms kommun 5,00 4,50 3,50 3,00 2,50 2,29 2,43 2,32 2,35 2,43 2,30 5,00 4,50 3,50 3,00 2,50 2,64 2,58 2,64 2,73 2,64 2,67 Flens kommun Trosa kommun 5,00 4,50 3,50 3,00 2,50 3,15 2,85 2,98 3,27 3,27 2,98 5,00 4,50 3,50 3,00 2,50 3,08 2,82 2,90 2,99 2,99 2,64 Vingåkers kommun Oxelösunds kommun 5,00 4,50 3,50 3,00 2,50 3,52 3,41 3,08 2,11 2,11 2,22 5,00 4,50 3,50 3,00 2,50 4,30 4,30 4,12 4,21 3,86 4,22 5,00 4,50 3,50 3,00 2,50 Gnesta kommun 2,69 2,59 2,69 1,87 1,96 2,06 Brukarstyrda eldrivna rullstolar samt Eskilstuna Strängnäs Katrineholm Flen Vingåker Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta Totalt

10 Antal hjälpmedel ute hos brukare - per 1000 invånare Vårdarstyrda eldrivna rullstolar Per tertial Eskilstuna kommun Nyköpings kommun 0,99 0,97 0,97 0,96 0,94 0,86 0,56 0,60 0,64 0,61 0,60 0,47 Strängnäs kommun Katrineholms kommun 0,35 0,38 0,32 0,35 0,35 0,22 0,62 0,65 0,47 0,53 0,44 0,59 Flens kommun Trosa kommun 1,61 1,36 1,43 1,17 1,36 0,99 0,72 0,72 0,63 0,70 0,79 0,70 Vingåkers kommun Oxelösunds kommun 1,17 1,43 1,43 1,70 1,61 1,25 0,33 0,22 0,22 0,11 0,11 0,11 Gnesta kommun 0,70 0,70 0,69 0,69 0,69 Vårdarstyrda eldrivna rullstolar , Eskilstuna Strängnäs Katrineholm Flen Vingåker Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta Totalt

11 Antal hjälpmedel ute hos brukare - per 1000 invånare Andningshjälpmedel (inkl CPAP/BIPAP) Per tertial Eskilstuna kommun Nyköpings kommun 1 6,86 7,10 7,36 7,43 7,54 7,71 1 8,08 8,39 8,85 9,61 9,44 9,93 Strängnäs kommun Katrineholms kommun 1 8,11 8,21 8,56 8,95 8,95 9,30 1 7,18 7,96 8,21 8,51 8,54 8,85 Flens kommun Trosa kommun 1 8,65 8,34 8,46 7,56 7,63 7, ,87 10,42 10,14 9,77 8,98 8,45 Vingåkers kommun Oxelösunds kommun 1 7,27 7,82 8,15 7,22 7,33 7, ,79 9,15 9,96 10,74 10,47 10,47 1 Gnesta kommun 9,47 8,15 9,17 7,56 7,86 8,08 Andningshjälpmedel: Eskilstuna Strängnäs Katrineholm Flen Vingåker Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta Totalt

12 Antal hjälpmedel ute hos brukare - per 1000 invånare Madrasser och dynor - antidecubitus Per tertial Eskilstuna kommun Nyköpings kommun ,98 20,94 19,83 20,45 21,44 23, ,98 23,68 22,89 24,05 24,80 25, Strängnäs kommun Katrineholms kommun ,11 17,49 17,72 18,10 19,01 20, ,08 21,39 20,68 22,54 23,16 24,34 Flens kommun Trosa kommun ,32 22,36 21,87 19,84 20,27 20, ,57 18,30 19,11 18,22 21,04 23,42 Vingåkers kommun Oxelösunds kommun ,60 20,48 20,15 16,44 17,44 17, ,25 28,97 29,78 28,83 28,38 28, Gnesta kommun 19,16 20,83 21,61 18,34 20,64 22,13 Madrasser och dynor antidecubitus: , , Eskilstuna Strängnäs Katrineholm Flen Vingåker Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta Totalt

13 4: Antal hos mottagare - per 1000 invånare per kommun - Tertialvis Denna flik innehåller grunddata som beräknas, och antal per 1000 inv presenteras på föregående flikar. Beräkning sker med hjälp av uppgifter från flik Grunddata - befolkning. Rapporten visar antal hjälpmedel med artikeltyp H som finns ute hos patient (vårdenheter ingår ej). När uppgifterna uppdateras med siffror för ett nytt år, görs befolkningsberäkningen grundad på föregående års befolkning, då nya siffror ännu inte finns att tillgå. Detta justeras vid nästa tillfälle rapporten uppdateras. From tertial blev ISO-koderna ändrade. Datorer flyttades till produktområde 22. Även manuella och elrullstolar berördes, samt madrasser. Utförlig beskrivning av ändringen i instruktionsdokumentet. Många TENS såldes orsakat av nya regler, vilket gör att TENS ute minskat kraftigt eftersom rapporten inte tar med sålda hjälpmedel. Statistiken för tertial är uttagen sista mars 2009 pga Sesam 2-införande. Statistiken för 2010:1 är uttagen sista mars 2010 pga ny statistikperiod. I denna kolumn anges antal per kommun. Se tips i informationsdokument. I denna kolumn beräknas automatiskt antalet per 1000 inv. Befolkningsuppgift hämtas från flik "Befolkning" i detta dokument. Hämtas från kolumn B C D E F G Datorer: Datorer: Eskilstuna Eskilstuna 1,62 1,78 1,87 1,85 1,89 1,83 Strängnäs Strängnäs 1,65 1,65 2,42 2,33 2,59 2,59 Katrineholm Katrineholm 1,99 1,99 2,08 2,27 2,33 2,48 Flen Flen 1,61 1,54 1,54 1,24 1,24 1,12 Vingåker Vingåker 1,98 2,09 2,31 1,89 1,67 1,56 Nyköping Nyköping 1,46 1,54 1,64 1,67 1,65 1,59 Oxelösund Oxelösund 2,15 1,79 1,97 2,33 2,15 2,06 Trosa Trosa 1,36 1,18 1,45 1,14 1,14 1,23 Gnesta Gnesta 2,09 2,29 2,79 2,46 2,46 2,55 Tens: Tens:

14 Eskilstuna Eskilstuna 5,08 1,52 1,59 1,32 1,16 1,18 Strängnäs Strängnäs 6,23 0,89 1,40 1,70 1,86 2,11 Katrineholm Katrineholm 8,64 2,08 3,02 2,24 1,96 2,33 Flen Flen 5,50 0,86 1,17 0,81 0,87 1,30 Vingåker Vingåker 3,96 0,44 0,55 0,56 0,56 0,33 Nyköping Nyköping 7,33 1,62 2,15 2,24 2,39 2,65 Oxelösund Oxelösund 8,88 1,08 1,97 1,25 1,16 2,06 Trosa Trosa 7,43 1,18 1,72 1,67 2,11 2,02 Gnesta Gnesta 7,88 1,10 1,79 1,87 1,18 1,47 Sängar: Sängar: Eskilstuna Eskilstuna 3,90 3,80 3,79 3,80 4,06 4,03 Strängnäs Strängnäs 3,82 3,88 3,56 3,40 3,28 3,31 Katrineholm Katrineholm 3,89 3,98 3,92 4,13 4,66 4,59 Flen Flen 6,36 6,36 5,99 4,46 4,34 4,34 Vingåker Vingåker 4,07 3,63 3,19 1,78 1,56 1,67 Nyköping Nyköping 5,22 5,14 4,81 4,67 4,28 4,28 Oxelösund Oxelösund 5,83 5,92 6,28 6,09 6,18 6,18 Trosa Trosa 4,08 3,80 3,80 3,35 3,43 3,26 Gnesta Gnesta 4,79 4,99 5,08 3,93 3,73 3,83 Manuella rullstolar: Manuella rullstolar: Eskilstuna Eskilstuna 17,28 17,68 17,55 17,58 18,19 18,26 Strängnäs Strängnäs 15,52 16,48 16,09 15,42 15,23 15,10 Katrineholm Katrineholm 21,21 21,80 21,02 21,98 22,73 22,82 Flen Flen 20,82 22,92 22,54 19,09 19,47 19,28 Vingåker Vingåker 21,70 20,15 19,71 16,33 15,00 15,22 Nyköping Nyköping 20,67 21,55 20,25 20,64 21,68 21,58 Oxelösund Oxelösund 20,72 22,78 23,05 24,35 23,63 23,01 Trosa Trosa 15,85 15,94 16,03 15,49 17,52 17,34 Gnesta Gnesta 17,35 18,84 18,74 16,90 17,19 16,99 Rollatorer: Rollatorer:

15 Eskilstuna Eskilstuna 59,84 60,82 61,14 61,69 63,26 64,71 Strängnäs Strängnäs 47,55 48,38 49,40 50,09 51,04 52,18 Katrineholm Katrineholm 63,12 64,83 64,96 69,26 70,07 72,65 Flen Flen 72,33 73,32 73,56 65,78 67,51 67,20 Vingåker Vingåker 57,38 58,59 58,26 47,78 50,56 50,89 Nyköping Nyköping 54,20 55,04 56,23 58,43 60,45 61,11 Oxelösund Oxelösund 56,59 58,74 59,19 59,36 59,89 61,41 Trosa Trosa 34,33 35,05 35,69 34,07 35,48 35,92 Gnesta Gnesta 38,98 39,38 38,48 32,91 35,76 36,05 Brukarstyrda eldrivna rullstolar samt Brukarstyrda eldrivna rullstolar samt Eskilstuna Eskilstuna 2,49 2,51 2,51 2,51 2,56 2,52 Strängnäs Strängnäs 2,32 2,35 2,29 2,43 2,43 2,30 Katrineholm Katrineholm 2,64 2,58 2,64 2,73 2,64 2,67 Flen Flen 3,27 3,27 3,15 2,85 2,98 2,98 Vingåker Vingåker 3,52 3,41 3,08 2,11 2,11 2,22 Nyköping Nyköping 2,36 2,36 2,38 2,67 2,45 2,39 Oxelösund Oxelösund 3,86 4,22 4,30 4,30 4,12 4,21 Trosa Trosa 2,99 2,99 3,08 2,82 2,90 2,64 Gnesta Gnesta 2,69 2,59 2,69 1,87 1,96 2,06 Vårdarstyrda eldrivna rullstolar , Vårdarstyrda eldrivna rullstolar , Eskilstuna Eskilstuna 0,56 0,60 0,64 0,61 0,60 0,47 Strängnäs Strängnäs 0,35 0,38 0,32 0,35 0,35 0,22 Katrineholm Katrineholm 0,47 0,44 0,53 0,62 0,65 0,59 Flen Flen 1,17 1,36 1,61 1,36 1,43 0,99 Vingåker Vingåker 0,33 0,22 0,22 0,11 0,11 0,11 Nyköping Nyköping 0,99 0,97 0,97 0,96 0,94 0,86 Oxelösund Oxelösund 1,17 1,43 1,43 1,70 1,61 1,25 Trosa Trosa 0,72 0,72 0,63 0,70 0,79 0,70 Gnesta Gnesta 0,70 0,70 0,69 0,69 0,69 Andningshjälpmedel: Andningshjälpmedel:

16 Eskilstuna Eskilstuna 6,86 7,10 7,36 7,43 7,54 7,71 Strängnäs Strängnäs 8,11 8,21 8,56 8,95 8,95 9,30 Katrineholm Katrineholm 7,18 7,96 8,21 8,51 8,54 8,85 Flen Flen 8,34 8,46 8,65 7,56 7,63 7,56 Vingåker Vingåker 7,27 7,82 8,15 7,22 7,33 7,56 Nyköping Nyköping 8,08 8,39 8,85 9,61 9,44 9,93 Oxelösund Oxelösund 8,79 9,15 9,96 10,74 10,47 10,47 Trosa Trosa 9,87 10,42 10,14 9,77 8,45 8,98 Gnesta Gnesta 8,08 9,17 9,47 7,56 8,15 7,86 Madrasser och dynor antidecubitus: , , Madrasser och dynor antidecubitus: , , Eskilstuna Eskilstuna 20,98 20,94 19,83 20,45 21,44 23,23 Strängnäs Strängnäs 17,11 17,49 17,72 18,10 19,01 20,71 Katrineholm Katrineholm 21,08 21,39 20,68 22,54 23,16 24,34 Flen Flen 20,32 22,36 21,87 19,84 20,27 20,02 Vingåker Vingåker 19,60 20,48 20,15 16,44 17,44 17,11 Nyköping Nyköping 23,98 23,68 22,89 24,05 24,80 25,58 Oxelösund Oxelösund 28,25 28,97 29,78 28,83 28,38 28,92 Trosa Trosa 19,57 18,30 19,11 18,22 21,04 23,42 Gnesta Gnesta 18,34 20,64 22,13 19,16 20,83 21,61

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 Befolkningsmängd (tusental) i Sörmlands kommuner Beräkningsvärde till kolumn 1 Beräkningsvärde till kolumn 2 Beräkningsvärde till kolumn 3 Beräkningsvärde till kolumn 4 Beräkningsvärde till kolumn 5 Beräkningsvärde till kolumn :1 2008:2 2008:3 2009:1 2009:2 2009:3 Eskilstuna 93,34 93,34 93,34 94,78 94,78 94,78 Strängnäs 31,44 31,44 31,44 31,72 31,72 31,72 Katrineholm 32,16 32,16 32,16 32,21 32,21 32,21 Flen 16,19 16,19 16,19 16,13 16,13 16,13 Vingåker 9,08 9,08 9, Nyköping 50,76 50,76 50,76 50,97 50,97 50,97 Oxelösund 11,15 11,15 11,15 11,17 11,17 11,17 Trosa 11,04 11,04 11,04 11,36 11,36 11,36 Gnesta 10,03 10,03 10,03 10,18 10,18 10,18 Vi får ny befolkningsuppgift tertial 1 varje år. Det är föregående års befolkningssiffror som används.

28 Inköp landstingshjälpmedel > kr Tert Tert Tert Tert Tert Tert Per Ant Ink.kostnad Ant Ink.kostnad Ant Ink.kostnad Ant Ink.kostnad Ant Ink.kostnad Ant Ink.kostnad Ant Ink.kostnad Respiratorer kr kr kr kr kr Oxygenutrustningar kr kr Kompressionsutrustningar kr Infusionspumpar kr kr kr kr kr kr kr Madrasser för trycksårsprevention kr kr Ståbarrar och ståstöd kr kr Arm- bål och benträningsredsk kr kr kr Gåstolar kr kr Cyklar handdrivna kr kr Eldrivna rst manuell styrning kr Eldrivna rst motoriserad styrning kr Man tvåhjulsdrivna rst kr kr Eldrivna rst manuell styrning kr kr kr Eldrivna rst motoriserad styrning kr kr kr kr kr kr Drivaggregat till rst kr kr kr kr kr kr Elektriska punktskriftsmaskiner kr Utrustning för punktskrift kr Bärbar elektronisk anteckningsapp kr kr Programvara totalkonversation kr Samtalsapparater, portabla kr Utrustn för manuell punktskrift kr Skrivmaskiner kr kr Samtalsapparater kr kr kr kr kr Program för total konversation kr kr kr kr kr Tangentbord kr Datormöss och musliknande enh kr kr Alternativa inmatningsenheter kr kr Displayer kr kr Tangentbord och styrsystem kr Datormöss kr Summering kr kr kr kr kr kr kr Statistiken för tertial baseras på perioden januari - mars 2009 pga Sesam 2-införande. Statistiken för 2010:1 baseras på perioden jan - mars pga ändrad statistikperiod. Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hjm\2010\(3) 29 april\ 8 Delårsrapport \Bil 4 Inköp ldsthjm över kr

29 ÅTERLÄMNADE HJÄLPMEDEL (Värde) 1:a perioden 2010 (jan-mars) Produktområde Individmärkta hjm Icke-individmärkta hjm Summa 04 Hjälpmedel för behandling och träning Ortoser och proteser Hjälpmedel för personlig vård Hjälpmedel för förflyttning Hjälpmedel i hushållet Hjälpmedel för utrustning och anpassning Hjälpmedel för kommunikation och information Hjälpmedel för hantering av andra produkter Hjälpmedel för miljöförbättring TOTALT ÅTERLÄMNADE HJÄLPMEDEL (Antal) 1:a perioden 2010 (jan-mars) ISO-kod Antal Stimulatorer Rollatorer xx Manuellt drivna rullstolar xx Motordrivna rullstolar Drivaggregat Arbetsstolar Sängar Sänglyftar xx Datorer 20

30 Rapportering 2010 Mått - Medborgarperspektiv Förvaltning: Period: Hjälpmedel Mars Tom perioden Helår Utfall Utfall Budget Prognos Antal brukare, landstingshjälpmedel Antal brukare med kommunala hjälpmedel 3 902

31 Bokslut 2009

32 Personalperspektiv Mått - Personalperspektiv Förvaltning: Period: Hjälpmedel Mars Tom perioden Utfall Utfall ANTAL ANSTÄLLDA Antal med tillsvidareanställning Antal med tidsbegränsad anställning 2 2 Summa anställda (exkl tim) Andel med tidsbegränsad anställning (%) 3,3 3,3 ANTAL ANSTÄLLDA OMRÄKNAT TILL HELTID Antal med tillsvidareanställning omräknat till heltid 58,0 57,0 Antal med tidsbegränsad anställning omräknat till heltid 2,0 2,0 Summa anställda omräknat till heltid (exkl tim) 60,0 59,0 PERSONALOMSÄTTNING Antal nya tillsvidareanställda i landstinget 1 1 Antal tillsvidareanställda som lämnat landstinget varav på egen begäran 1 - varav ålderspension 1 - varav sjukersättning - varav särskild avtalspension - varav uppsagda - varav övrigt FRÅNVARO Frånvaro avseende perioden S:a frånvaro (dgr/anst) OBS! Exkl flex 8,6 9,1 - varav sjukfrånvaro (dgr/anst) 1,8 2,2 Frånvaro vid viss tidpunkt Antal långtidssjukskrivna > 90 dgr % av antal anställda 0,0% 1,6% Antal långtidssjuka (> 90 dgr) sjukskrivna på deltid av sin tjänstgöringsgrad % av antal långtidssjuka (> 90 dgr) totalt 0,0% 100,0% Frånvaro avseende 12 månader Antal anställda utan sjukfrånvaro % av antal anställda hela perioden 35,6 39,7

33 Ekonomiperspektiv Mått - Ekonomiperspektiv Förvaltning: Period: Hjälpmedel Mars Tom perioden Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Soliditet, % 22,0% 26,0% 29,0% 26,6% 26,5% Andel lokalhyra av verks kostnader 8% 8% Osäkra fordringar, tkr

34 Rapportering 2010 Spec resultaträkning Förvaltning: Period: Hjälpmedel Mars (tkr) Tom perioden Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Verksamhetens intäkter Försäljning/uthyrning hjälpmedel Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Inköp hjälpmedel Kostn för arbetskraft (kkl 4) Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar maskiner och inventarier Avskrivningar kommunala hjälpmedel Avskrivningar landstingshjälpmedel Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Förändring av eget kapital Intäkter per kundgrupp Landstinget Sörmland: Uppdragsersättning Landstinget Sörmland: Övriga Andra landsting Statliga myndigheter Primärkommuner Företag och organisationer Privatpersoner Summa

35 Rapportering 2010 Balansräkning Förvaltning: Period: Hjälpmedel Mars (tkr) Tom perioden Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar Pågående ny-, till- eller ombyggnad IT Övr maskiner och inventarier Konst Aktier och andelar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kassa/Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAP, AVSÄTTN, SKULDER Eget kapital Eget kapital därav årets resultat därav särskilt avsatta medel Summa eget kapital Avsättningar Avsatt till pensioner Avsatt till ersättningsreserv LÖF Summa avsättningar Långfristiga skulder Checkkredit (I) Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Sem.skuld inkl uppeh löneskuld (exkl PO) Komp skuld (exkl PO) Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAP, AVSÄTTN. OCH SKULDER Diffkontroll

36 Rapportering 2010 Investeringsspecifikation Förvaltning: Period: Hjälpmedel Mars (tkr) Tom perioden Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut INVESTERINGAR Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar Pågående ny-, till- eller ombyggnad IT Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.näm - varav medicinteknisk utrustning uppg saknas Övriga maskiner och inventarier 313 uppg saknas varav medicinteknisk utrustning Konst Delsumma Hjälpmedel avseende kommun/annan huv uppg saknas varav medicinteknisk utrustning "Externa" byggnader Delsumma SUMMA INVESTERINGAR FÖRSÄLJNINGAR Byggnader Mark och markanläggningar IT Övriga maskiner och inventarier 0 uppg saknas 0 Hjälpmedel 35 uppg saknas SUMMA FÖRSÄLJNINGAR UTRANGERING Omkodade/återvunna 215 uppg saknas uppg saknas Utrangering/kassationer 246 uppg saknas SUMMA UTRANGERING NYLEASING Typ av anläggningstillgång: SUMMA NYLEASING

37 Förvaltningsrapport Hjälpmedelscentralen Habilitering och Hjälpmedel Dnr HJ-HJM

38 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 3 Sammanfattande analys... 3 Bedömning inför framtiden... 4 Intern kontroll... 5 Medborgarperspektivet... 6 Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta... 6 Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. 7 Landstinget verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet... 8 Personalperspektivet... 9 Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare.9 Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Landstingets personal deltar aktivt i utveckling en av verksamheten och ser sin roll i helheten Personalförhållanden Förnyelseperspektivet Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Miljöperspektivet Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Ekonomiperspektivet Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar Landstinget bedriver ett kontinuerligt och systematiskt utvecklings- och prioriteringsarbete Resultat för perioden januari-mars Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 2(17)

39 Förvaltningsberättelse Sammanfattande analys Medborgare (patient, kund) Hjälpmedelscentralens huvuduppgift är att öka förutsättningarna för delaktighet och ett aktivt liv för sörmlänningar i behov av tekniska hjälpmedel. Brukarens behov är utgångspunkt för de hjälpmedel och tjänster som tillhandahålls. Hjälpmedelscentralen besitter en god kompetens om marknadens utbud av tjänster, tillhandahåller ett sortiment som motsvarar befolkningens behov samt upprätthåller en god service avseende leveranser och underhåll. En viktig framgångsfaktor för att uppnå delaktighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning är att brukare, förskrivare och övrig vårdpersonal är välinformerade om hjälpmedelsutbudet. Under perioden har flera produktutbildningar och studiebesök till förskrivare och vårdpersonal genomförts. Väntetider för utprovning av eldriven rullstol har efter genomfört förbättringsarbete avsevärt förkortats. Samtliga sörmlänningar i behov av eldriven rullstol får nu dessa utprovade inom 90 dagar. Personal Tillgången till kompetent personal är god och personalomsättningen är låg. Medarbetarnas upplevelse av delaktighet, engagemang i utveckling och arbetsförhållanden i övrigt har under ett par års tid följts upp i medarbetarenkäter. Uppdrag och mål har tydliggjorts i förvaltningens balanserade styrkort och genomförda enkäter visar att delaktigheten och engagemanget bland medarbetare är stort. Sjukskrivningstalen inom verksamheten är och har över tid varit mycket låga. Antalet sjukdagar per medarbetare under perioden är 1,8 och ingen långtidssjukskrivning föreligger. Förnyelse Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete av processer och arbetssätt inom verksamheten i syfte att öka kvalitet och effektivitet. Här är förnyelse av rutiner, effektiva processer och samverkan med andra aktörer viktiga delar liksom jämförelser och kontakter med andra län för att söka nya idéer och infallsvinklar. Brukarens behov med ledorden tillgänglighet och delaktighet är utgångspunkt för förbättringsarbetet. Verksamheten har ett väl utvecklat samarbete med Västmanland med pågående projekt inom upphandling/inköp och gemensam prismodell för hyra av hjälpmedel. Miljö Verksamheten arbetar inom ramarna för landstingets centrala miljöledningssystem. Miljösamordnaren och verksamhetens miljöombud arbetar fortsatt med att inarbeta de centrala och verksamhetsanpassade miljöledningsrutinerna i verksamheten. Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 3(17)

40 Ekonomi Resultatet av första kvartalet 2010 visar ett överskott på 0,6 mnkr mot budgeterat +/- 0. Med reservation för den problematik som uppstod i samband med versionsbyte av Sesam-systemet har inga extraordinära händelser påverkat resultatet. Sedan versionsbyte i april 2009 har problem funnits i avstämningen av lagervärde. Den vid årsskiftet outredda differensen är nu bekräftad att den uppstod i samband med konvertering av data vid versionsbytet. Av försiktighetsskäl har lagervärdet i delårsrapport skrivits ned med 1,0 mnkr i syfte att möta eventuella inventeringsdifferenser. Årsprognosen för 2010 beräknas till +/-0. Bedömning inför framtiden Planeringsförutsättningar I takt med den demografiska utvecklingen, samhällets ökade fokus på rättigheter och möjligheter för personer med funktionsnedsättning, en alltmer teknikvan befolkning samt den snabba teknikutvecklingen skärps kraven på hjälpmedelshuvudmännen. Teknikutveckling i kombination med nya upphandlingar skapar en förskjutning av sortiment mot ökad funktionalitet och mer avancerad teknik. För att skapa ekonomiskt utrymme för den tekniska utvecklingen krävs en ständig prövning av vilka hjälpmedel som bör vara samhällsbetalda eller brukarfinansierade, helt eller delvis. I samband med att införande av ny teknik prövas skall detta ställas i relation till den totala samhällsnyttan. Ett ökat brukaransvar för s.k. enkla kommunala hjälpmedel, i syfte att möjliggöra införande av ny teknik kommer sannolikt att innebära högre kostnader för landstinget. En sparsam kostnadsutveckling uppnås genom att kontinuerligt se över logistik och lagerhållning, omsättningshastighet i lager, sortimentsstyrning, kalkyl- och prismodeller, samt servicegrad. Det måste säkerställas att befintliga funktionsdugliga produkter används hela sin livslängd och inte blir liggande kvar på lager när nya produkter upphandlats. En eventuell fortsättning av Fritt Val för hjälpmedel kan på sikt ställa ytterligare krav på hjälpmedelshuvudmännen. Investeringsbehov Det förslag till investeringsramar för utrustningsinvesteringar för planperioden som lämnats av tjänstemannaledning bedöms vara tillräckligt. Ekonomisk utveckling Hjälpmedelsverksamheten i Sörmland är intäktsfinansierad med köpare företrädesvis inom kommuner och landsting. Den svaga konjunkturen och låg inflation gör att kostnadsutvecklingen för kommuner och landsting sannolikt behöver dämpas under perioden. För att stödja de skattefinansierade köparna i kommuner och landsting är det av största vikt att hjälpmedelskostnaderna utvecklas sparsamt. Genom en effektiv Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 4(17)

41 och konkurrenskraftig hjälpmedelsförsörjning och ett regelverk anpassat till rådande förutsättningar kan detta understödjas. Den ekonomiska modellen för den gemensamma nämnden har sin grund i en prissättning för varor och tjänster baserat på självkostnadsprincipen. Verksamhetens komplexitet och omfattning samt fluktuationer i köparnas behov, medför variationer i resultaten mellan åren. Genom att prissättningsverktyget tillämpas i efterhand medverkar det till en ojämn resultatutveckling. För alla inblandade parter är det av vikt att verksamhetsplanering kan ske utifrån en stabil ekonomisk grund. Av det följer att det finns behov att uttrycka ett långsiktigt ekonomiskt mål som utgångspunkt för ekonomisk planering som lämpligen uttrycks som soliditet. Tillgångarna består i huvudsak av uthyrningshjälpmedel som skrivs av enligt plan samt s.k. schablon- och köphjälpmedel. Riktmärket för Hjälpmedelsnämndens soliditet bör vara 30 %. Det innebär att det finns en egenfinansierad reserv på 30 % av tillgångarnas värde. Personalförsörjning Personalkostnadsutvecklingen måste hållas tillbaka under de kommande åren. Under 2009 har en del av det kostnadsdrivande generationsskiftet ägt rum. Nya tekniker och chefer har rekryterats. Lönenivåerna måste givetvis även i framtiden vara marknadsanpassade, men totalt sett får lönekostnaderna inte öka i högre takt än vad intäkterna ger utrymme till. Målsättningen måste vara att minska arbetstidsuttaget till en något lägre nivå. Intern kontroll Den gemensamma hjälpmedelsnämnden antog vid sitt sammanträde årets internkontrollplan. För genomförandet av kontrollen kommer enhetscheferna att granska varandras verksamheter, utanför sina ordinarie verksamhetsgränser. De sex olika kontrollområden som ingår i planen har fördelats ut till respektive ansvarig granskare och man har nu tid på sig fram till november för att genomföra kontrollerna. Syftet med internkontrollen är att säkerställa att det finns rutiner samt att kontrollera om rutinerna följs för ett område. Det ingår också att granska om rutinerna är relevanta. Det innebär att kontrollen inte syftar till att bedöma om målen uppnås, utan om systemet med rutiner fungerar för att mäta och nå målet. Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 5(17)

42 Medborgarperspektivet Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Hjälpmedelscentralen är i mångt och mycket en serviceorganisation gentemot förskrivare inom kommun och landsting. Genom att besitta god kompetens om marknadens utbud av hjälpmedel, tillhandahålla ett sortiment som motsvarar befolkningens behov, upprätthålla en god service avseende leveranser och underhåll, uppnås en god kvalitet till gagn för befolkningen. Inom verksamheten finns en lång tradition att möta och bemöta brukare utifrån deras förutsättningar samt en hög ambition vad gäller service och tillgänglighet. Brukaren får kontakt med rätt verksamhet i rätt tid. Utprovning av hjälpmedel omfattas inte av den nationella vårdgarantin. Trots detta är det angeläget att väntetider för hjälpmedel hålls så korta som möjligt. För ett par år sedan var väntetiden för utprovning av eldriven rullstol besvärande lång. Efter genomfört förbättringsarbete sker nu samtliga utprovningar av eldrivna rullstolar inom tre månader från det att förfrågan inkommit till Hjälpmedelscentralen. Hjälpmedel som är lagervara på Hjälpmedelscentralen levereras till rekvirerande förskrivare inom en vecka. Icke lagerförda hjälpmedel levereras i allmänhet enligt det avtal om leverans som upprättats i samband med upphandling. Styrtal Andel brukare som erbjuds utprovning av eldriven rullstol inom tre månader. Utfall Mar 2010 Måltal Mar 2010 Kommentar 100 % 100 % Samtliga brukare får utprovningstid inom tre månader. Våra insatser utgår från brukarens behov och en professionell bedömning. Brukarens behov skall vara utgångspunkt för de hjälpmedel med tillhörande tjänster som levereras. Hjälpmedelscentralen tillhandahåller i allmänhet hjälpmedel till sörmlänningarna genom förskrivare i kommuner och landsting. I de fall Hjälpmedelscentralen deltar i själva utprovningen görs en professionell bedömning av möjliga hjälpmedel utifrån de behov som formulerats. Brukarnas nöjdhet med levererade hjälpmedel och tjänster mäts årligen via enkäter. En första mätning planeras genomföras innan delårsbokslut 2. Under årets första månader har en uppföljning genomförts avseende nöjdhet med bemötande och tjänster från beställningscentralen för inkontinenshjälpmedel. Genomgående är sörmlänningarna mycket nöjda med den service som ges. Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 6(17)

43 Styrtal Andel nöjda brukare Utfall Mar 2010 Måltal Mar 2010 Kommentar 75 % En första brukarenkät beräknas rapporteras i samband med delårsbokslut 2. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Den upplevda hälsan är betydligt sämre hos personer med funktionsnedsättning, det visar Folkhälsoinstitutets rapport "Onödig ohälsa". Detta kan bara delvis förklaras av funktionsnedsättningen i sig. En stor del av ohälsan hör samman med bestämningsfaktorer såsom brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och bristande tillgänglighet. Hjälpmedelscentralen ser som sin huvuduppgift att öka förutsättningarna för delaktighet och ett aktivt liv för brukaren. Utöver Hjälpmedelscentralens insatser krävs också ökad kunskap och insatser från en mängd samhällsaktörer för att minska den onödiga ohälsan. Folkhälsoinstitutet gör i sin rapport en beräkning att ohälsan skulle kunna minska med en tredjedel om de ekonomiska förutsättningarna skulle förbättras, det sociala deltagandet öka, den fysiska aktiviteten öka samt det dåliga bemötandet minska. Genom insatser och hjälpmedel ökar vi förutsättningarna för delaktighet och ett aktivt liv. En viktig framgångsfaktor för att uppnå delaktighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättningen är att brukare, förskrivare, och övrig vårdpersonal är välinformerade om hjälpmedel, dess användningsområde och anpassning. I Hjälpmedelscentralens uppdrag ingår därför att regelbundet informera och utbilda om hjälpmedelsutbudet. Under perioden har flera produktinformationer till förskrivare samt studiebesök till intresseföreningar och vårdpersonal genomförts. Årets mål har uppnåtts långt utöver det förväntade efter endast tre månader, vilket indikerar en alltför försiktig målsättning. Ytterligare insatser planeras under året. Styrtal Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om funktionsnedsättning och dess konsekvenser. Utfall Mar 2010 Måltal Mar 2010 Kommentar 16 5 Avser 11 produktutbildningar samt 5 studiebesök. Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 7(17)

44 Landstinget verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Hjälpmedelscentralens huvuduppdrag är att vara en resurs för personer med funktionsnedsättningar i behov av hjälpmedel. Nämnden har därför som sitt åtagande angett att verksamheten skall leva upp till det som uttrycks avseende hjälpmedel i policyn för personer med funktionsnedsättning. Intentionerna i denna stämmer väl överens med verksamhetens inriktning. Vi lever upp till Policy för personer med funktionsnedsättning. Under 2009 inleddes en revidering av Landstinget Sörmlands Policy för personer med funktionsnedsättning, i samverkan med Länshandikapprådet. Policyn kommer att behandlas av Landstingsfullmäktige under våren. Under hösten kommer förvaltningens verksamheter att påbörja sitt arbete med att ta fram handlingsplaner med utgångspunkt från policyn. Styrtal Antal verksamheter som identifierat sina förbättringsområden och påbörjat förbättringsarbetet. Utfall Mar 2010 Måltal Mar 2010 Kommentar 1 Rapporteras vid årsbokslut. Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 8(17)

45 Personalperspektivet Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Tillgången på kompetent personal bedöms som god. Personalomsättningen är låg och genomförda medarbetarenkäter ger en tydlig bild av utveckling och engagemang. Att kompetensförsörjningen utgår från verksamhetens behov idag och i framtiden. Hjälpmedelscentralen bedriver ett omfattande utvecklingsarbete vilket förutsätter att chefer och medarbetare är aktiva i att utöka sin kompetens. Likaså måste varje nyrekrytering ske utifrån vilken kompetens som krävs i framtiden. De senaste årens rekrytering av chefer har medfört att det finns ett behov av platser på de landstingsgemensamma ledarutvecklingsprogrammen. En sektionschef deltar för närvarande i programmet men behov finns av ytterligare platser. Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Inom ramen för det balanserade styrkortet har uppdrag och mål tydliggjorts. Delaktighet, frågor kring utveckling och övriga arbetsförhållanden har följts upp i årliga medarbetarenkäter. De senaste årens enkäter visar att delaktigheten och engagemanget för utvecklingsfrågor är högt. Att vi har ett pågående arbete kring arbetsmiljö och hälsa. Arbetsmiljöfrågorna och hälsoarbetet är i fokus på flera sätt inom Hjälpmedelscentralen. Sjukskrivningsbilden för verksamheten är också mycket gynnsam oavsett om vi mäter över tid eller jämför med andra arbetsplatser i landstinget. Att ingen medarbetare är långtidssjuk bidrar till det goda resultatet. Den procentuella andelen sjukfrånvarotimmar av den ordinarie arbetstiden är 2,6, att jämföra med landstingssnittet på 5,0 % Styrtal Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Utfall Mar 2010 Måltal Mar 2010 Kommentar 2,6 % Sjukfrånvarotimmarnas andel av den ordinarie arbetstiden är 2,6 %, vilket är ungefär hälften av landstingssnittet. Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 9(17)

46 Landstingets personal deltar aktivt i utveckling en av verksamheten och ser sin roll i helheten. Att medarbetarna är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Under de år förvaltningen arbetat med balanserat styrkort har personalens engagemang följts upp. I den enkät som genomfördes under senhösten 2009 sade sig 87 % vara engagerade i utvecklingen av verksamheten på den egna arbetsplatsen. Frågor kring engagemang och utveckling tas upp i medarbetarsamtal. En sammanställning som speglar engagemanget i utvecklingsfrågor kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen för året. Då redovisas också en landstingsgemensam medarbetarenkät som berör samma ämne. Enkäten genomförs under hösten. Personalförhållanden Sjukfrånvaron har trots ett lågt utgångsläge fortsatt att minska och ligger nu på 1,8 dagar per anställd för ett kvartal jämfört med 2,2 året tidigare. Någon långtidssjukskrivning har inte noterats sedan mitten av Andelen utan sjukskrivning har gått ner med fyra procentenheter. Den arbetade tiden ligger nu ett par procentenheter högre än motsvarande tid Den minskade sjukfrånvaron liksom det faktum att två av dem som slutat arbetade deltid nu ersatts av heltider bidrar till den ökade tiden. Personalkostnadsutvecklingen kommer att fokuseras under resten av året. Rekryteringsläget är gott. Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 10(17)

47 Förnyelseperspektivet Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete av processer och arbetssätt inom verksamheten i syfte att öka kvalitet och effektivitet. Här är förnyelse av rutiner, effektiva processer och samverkan med andra aktörer viktiga delar. Jämförelser och kontakter med andra län tas regelbundet för att söka nya idéer och infallsvinklar. Brukarens behov med ledorden tillgänglighet och delaktighet är hela tiden utgångspunkten för förbättringsarbetet. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla våra processer. Verksamheten arbetar med flera utvecklingsprojekt, bl a har ett arbete just inletts för att ta fram ett behovsstyrt regelverk. Arbete pågår också ständigt för att förbättra och utveckla rutiner samt att också säkra att rutinerna används. Hjälpmedelscentralen deltar i NYSAM-samverkan. Nyckeltalen är fortfarande på utvecklingsstadiet, siffrorna är inte kvalitetssäkrade, vilket gör att uppgifterna ännu inte är offentliga. Ett flertal upphandlingar har genomförts tillsammans med sex andra län i regionen. Bl a har upphandling av manuella och eldrivna rullstolar och kommunikationshjälpmedel gjorts. Styrtal Antal verksamheter som mäter brukartid. Antal genomförda jämförelser med andra. Utfall Mar 2010 Måltal Mar 2010 Kommentar 1 Brukartidsmätningen kommer att genomföras i vår, ännu finns inget att rapportera. Utvecklingsarbete pågår inom NY- SAM. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Verksamheten är en del i ett större sammanhang runt personen med funktionsnedsättning. Tillsammans med andra aktörer inom t ex kommunen och landstinget ska alla inblandade ha ett kvalificerat samarbete för att resurserna och kunskaperna ska användas på bästa sätt. Stora krav ställs på samsyn, engagemang och tillit för att samverkan ska fungera optimalt. Inom dessa områden pågår idag ett viktigt utvecklingsarbete i positiv anda. Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 11(17)

48 Vi utvecklar samverkan med andra aktörer inom och utom länet, för större brukarnytta och effektivitet. Samarbetet med Västmanland fortsätter. Ett gemensamt arbete har inletts i syfte att genom jämförelser och utbyte av erfarenheter anpassa respektive läns prismodell. Under perioden anställdes också en gemensam inköpare för både Västmanland och Sörmland. Styrtal Antal genomförda samverkansöverenskommelser med andra aktörer. Utfall Mar 2010 Måltal Mar 2010 Kommentar 1 Samverkansavtal med Västmanland. Inget måltal Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 12(17)

49 Miljöperspektivet Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Förvaltningen arbetar inom ramarna för landstingets centrala miljöledningssystem. Miljösamordnaren och verksamheternas miljöombud arbetar fortsatt med att inarbeta de centrala och verksamhetsanpassade miljöledningsrutinerna i verksamheten. Målen i Miljöprogram har använts för att rikta förvaltningens satsningar mot de tre målen där verksamheten kan göra störst insatser. Personalen har god kunskap om miljöprogrammet och dess innehåll och arbetar i enlighet med det. Verksamheten väntar på landstingets webbaserade utbildning för både personalen och chefer. En test-utbildning kommer att ske under våren för att sedan föras ut till all personal. Styrtal Antal anställda som erbjudits grundläggande utbildning i miljökunskap. Antal chefer som erbjudits grundläggande utbildning i miljökunskap. Utfall Mar 2010 Måltal Mar 2010 Kommentar 30 % Rapporteras vid årsbokslut. 100 % Rapporteras vid årsbokslut. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Verksamhetens transporter är ett betydande målområde för att minska klimatpåverkan. Både val av drivmedel samt att minska resandet är åtgärder som på sikt ger resultat. Vi arbetar för minskad klimatpåverkan från transporter genom att samordna resor och genom att använda elektroniska hjälpmedel istället för resor där det är möjligt. Samåkning och virtuella möten utnyttjas när det är möjligt. Genom den databaserade bilbokningen går det bra att planera samåkning. Styrtal Antal telefon- och videokonferenser som vi inom HH sammankallar. Utfall Mar 2010 Måltal Mar 2010 Kommentar virtuella möten har sparat ca 70 mil med bil och ca 10 arbetstimmar. Hjälpmedelscentralen, Förvaltningsrapport 13(17)