Nämndens delårsrapport

Transkript

1

2 Nämndens delårsrapport Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Hjälpmedelscentralen Dnr HH-HOH VOHJS

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Perspektiv Medborgare (patient, kund) Personal Förnyelse Miljö Ekonomi Samlad analys - personal och ekonomi Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Nämndens delårsrapport (12)

4 1 Inledning Medborgarperspektivet Under våren har ett nytt webbaserat regelverk tagits i drift. Med utgångspunkt från brukarens behov beskriver regelverket vilka hjälpmedelsbehov som tillmötesgås. Ett stort antal informationsinsatser har genomförts i syfte att öka kunskapen om hjälpmedel och deras användningsområden. Personalperspektivet Personalläget är stabilt med en måttfull personalomsättning och en begränsad nyrekrytering. Sjuktalen har åter gått ned till en låg nivå. Förnyelseperspektivet En översyn av lagerhanteringen på Hjälpmedelscentralen är påbörjad. Tillsammans med respektive huvudman pågår ett arbete med att ta fram ett gemensamt vårdprogram för brukare med inkontinens. Samarbete med hjälpmedelsverksamheten i Västmanland sker fortlöpande bl.a gällande upphandling av sortiment. Miljöperspektivet Miljörevision har genomförts på Hjälpmedelscentralen. Revisionen ingår i arbetet med Landstingets miljöcertifiering. Ekonomiperspektivet Hjälpmedelscentralens ekonomi är fortsatt stabil. Verksamheten redovisar ett överskott efter 1:a kvartalet på 1,7 mkr. Motsvarande period föregående år var +2,3 mkr. Prognosen för helår beräknas till plus/minus 0. Efter första kvartalet finns inga tecken på att Hjälpmedelscentralens ekonomiska situation i någon större grad skall förändras under resterande del av året. Utvecklingsarbete pågår för att ytterligare stärka kvalitet och precision i den ekonomiska redovisningen, med särskilt fokus på lagerhantering. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Nämndens delårsrapport (12)

5 2 Perspektiv 2.1 Medborgare (patient, kund) Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Genom insatser och hjälpmedel ökar vi förutsättningarna för delaktighet och ett aktivt liv. En funktionsnedsättning, långvarig eller bestående, som uppstår till följd av skada eller sjukdom ökar risk för inaktivitet och begränsad delaktighet. En effektiv hjälpmedelsförsörjning som präglas av lyhördhet och respekt för brukaren och som utgår från brukarens behov bidrar till ökad aktivitet och delaktighet för individen. Hjälpmedelscentralen tillhandahåller hjälpmedel till sörmlänningarna genom förskrivare i kommunerna och landstinget. Vid behov deltar företrädare från Hjälpmedelscentralen i själva utprovningen. Brukares nöjdhet med den service som ges mäts årligen. Årets brukarenkäter planeras att genomföras under våren. Från och med 2012 skall även förskrivarnas nöjdhet med Hjälpmedelscentralens insatser mätas. Även denna beräknas kunna genomföras innan sommaren. Förskrivare i kommun och landsting med habiliterings- och rehabiliteringsansvar efterfrågar i särskilt svåra ärenden fördjupad kunskap om olika typer av hjälpmedel och deras funktion. Förskrivarna kan i dessa situationer få stöd av verksamhetens hjälpmedelskonsulenter och tekniker. Verksamhetens målsättning är att väntetiden för en sådan utprovning inte skall överskrida två månader. Nittio procent av pågående eller väntande ärenden har väntat kortare tid än 2 månader. Styrtal Andel brukare som är nöjda med den service som givits. Andel förskrivare som är nöjda med den service som givits. Utfall Måltal Kommentar 96% Mätning beräknas genomföras före sommaren 80% Mätning beräknas genomföras före sommaren. Andel brukare som erbjuds utprovning inom två månader. 90,1 100% 141 brukare väntar på utprovning alternativt har en pågående utprovning. Av dessa har 127 väntat kortare tid än 2 månader. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Nämndens delårsrapport (12)

6 Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Våra insatser utgår från brukarens behov och en professionell bedömning. Under 2010 påbörjades ett projekt för att tydliggöra och underlätta behovsbedömningen som grund för förskrivning av hjälpmedel, samt att göra detta regelverk tillgängligt på webben för både förskrivare och brukare. Det nya webbaserade regelverket togs i drift i början av februari i år, sedan ett stort antal förskrivare utbildats i systemet. En viktig framgångsfaktor för delaktighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning är att brukare, förskrivare och övrig vårdpersonal är välinformerade om hjälpmedel, deras användningsområde och deras anpassning till den enskilde brukaren. I Hjälpmedelscentralens uppdrag ingår därför att regelbundet informera och utbilda om hjälpmedelsutbudet. Under årets första tre månader har ett fyrtiotal informationsinsatser om hjälpmedel och dess användningsområden genomförts. Deltagarnas nöjdhet med de utbildningsinsatser som genomförs skall framgent utvärderas. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om hjälpmedel och dess användningsområden till brukargruppens professionella nätverk och beslutsfattare. 68 st 80 st Av dessa avser drygt 40 information och studiebesök om hjälpmedel och dess användning. Övriga avser utbildning av förskrivare samt om nytt webbaserat regelverk. Andel nöjda kursdeltagare från andra verksamheter. 70% Mall för utvärdering klar för att börja användas. Landstinget verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Vi är medvetna om människors olikheter och arbetar därför aktivt för att ingen människa skall diskrimineras. God kunskap om olika gruppers livsvillkor och behov bidrar till att motverka diskriminering. Tre områden prioriteras under året; förverkligandet av intentionerna i landstingets policy för personer med funktionsnedsättning, FN s konvention om barns rättigheter samt landstingets HBT-policy. Aktiviteter har initierats inom samtliga tre områden. I syfte att identifiera eventuella tecken på osaklig ojämlikhet har framtagning och analys av statistik som belyser hjälpmedelsanvändning avseende ålder, kön och kommun också påbörjats. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Nämndens delårsrapport (12)

7 Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal aktiviteter till medarbetare som syftar till att motverka diskriminering. Andel hjälpmedelsbeslut i VOJHS och i HH s förvaltningsledning där barnperspektivet beaktats. 1 st 2 st Avser en av fem enheter 100% 80% Avser ett beslut i VOHJS angående avgifter för inkontinenshjälpmedel. 2.2 Personal Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Habilitering och Hjälpmedel är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Rekryteringsläget är gott. I de fall nyanställningar skett har det funnits meriterade sökande. Kompetensutveckling sker utifrån verksamhetens behov. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Andel medarbetare som skulle rekommendera sin arbetsplats till andra Andelen chefer som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs- /ledarrollen. Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Andelen kvinnliga chefer 100% 80% Redovisas vid årets slut. 90% Redovisas vid årets slut. 100% Redovisas vid årets slut. 80% Redovisas vid årets slut. Andelen kvinnor av samtliga anställda 49% Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Nämndens delårsrapport (12)

8 Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Habilitering och Hjälpmedels personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Sjukfrånvaron minskade från 4,0 dagar per anställd till 3,3 dagar under senaste 12 månadersperioden vid en jämförelse med motsvarande rapportering för ett år sedan. I landstinget som helhet ser vi för samma perioder en ökning från 4,0 till 4,7 dagar. Den redovisade andelen sjukdagar i förhållande till ordinarie tid beskriver motsvarande mönster. Något som bidrar till en god arbetsmiljö och minskande sjuktal, är att medarbetarna uppmuntras till fysiska aktiviteter och har möjlighet till träning på arbetsplatsen. Projekt "Arbetsglädje och Stolthet" har haft en upptakt med en förvaltningsgemensam aktivitet och föreläsning. Arrangemanget var uppskattat. Mer är två tredjedelar av medarbetarna deltog. Under våren kommer varje enhet att göra en nulägesbeskrivning inför kommande utvecklingsarbete. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 3,8% Max 3% Landstingssnittet (exklusive bolagen) ligger på 4,6 %. Andelen anställda utan sjukfrånvaro under de senaste 12 månaderna. 35,3% Min 40% Landstingssnittet (exklusive bolagen) ligger på 29,4% utan sjukfrånvaro. Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Habilitering och Hjälpmedels personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Vid årets medarbetarsamtal kommer cheferna att göra en bedömning om de anser att medarbetarna deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Resultatet kommer sedan att sättas i relation till vad medarbetarna anger i höstens medarbetarenkät om sitt eget engagemang. Ännu är inga medarbetarsamtal genomförda under året. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen medarbetare som bedöms delta aktivt i utvecklingen av verksamheten. 80% Redovisas vid årets slut. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Nämndens delårsrapport (12)

9 2.3 Förnyelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Habilitering och Hjälpmedel har väl genomarbetade och kända processer som leder till uppfyllelse av ledningssystemet för kvalitet. Fem processer är utvalda för att arbeta med under 2012: Fortsatt översyn och utveckling av lagerhanteringen. Analys av arbetssätt och rutiner för att följa Patientsäkerhetslagen. Initiera ett nytt vårdprogram för inkontinens, arbetet sker tillsammans med berörda huvudmän. Kartlägga processen för förskrivning av barnhjälpmedel. För att belysa förskrivnings- och konsumtionsmönster ska Hjälpmedelscentralen ta fram statistik tillsammans med köparna för att ge ytterligare underlag för utveckling och beslut. En arbetsgrupp har startats med syfte att göra en översyn av lagerhanteringen på Hjälpmedelscentralen. Bl.a arbetar man med lagernivåer och artikelvård. Kommuner och landsting avser att i samverkan fatta beslut om ett gemensamt vårdprogram för brukare med inkontinens. Målet är att alla ska få en likvärdig inkontinensvård oavsett var i länet man bor. Förslag till vårdprogram tas fram av berörda yrkeskategorier med kunskap inom området och beräknas vara klart efter sommaren Därefter ska vårdprogrammet implementeras i verksamheterna i länet under hösten. I mars togs ett nytt beställningssystem för inkontinenshjälpmedel i bruk. Det innebär bl.a att förskrivarna kan lägga in sin beställning direkt i systemet mot att tidigare ha faxat beställningen. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal processer för större brukarnytta som genomarbetats. 0 5 st Arbete är påbörjat med två av processerna dvs lagerhantering samt vårdprogram inkontinens. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Nämndens delårsrapport (12)

10 Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Vi utvecklar samverkan med andra aktörer inom och utom länet, för större brukarnytta och effektivitet. Hjälpmedelscentralen har ett samarbete med hjälpmedelsverksamheten i Västmanland sedan ett antal år tillbaka. Ett av målen med samarbetet är att göra gemensamma upphandlingar av sortiment vilket är kostnadsbesparande. Exempel på detta är genomförd upphandling av hygienhjälpmedel. Till hösten planeras upphandling av manuella rullstolar. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Inget styrtal är aktuellt. 2.4 Miljö Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Personalen har god kunskap om miljöprogrammet och dess innehåll och arbetar i enlighet med det. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel anställda som genomgått grundläggande utbildning i miljökunskap. 72,5% 100% Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Vi arbetar för minskad klimatpåverkan från transporter genom att samordna resor och genom att använda elektroniska hjälpmedel istället för resor där det är möjligt. Video- och telefonkonferenser används i den mån det är möjligt. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal telefon- och videokonferenser samt Netmeeting st Uppskattad sparad körsträcka tom mars: 1539 km. Uppskattad tidsbesparing tom mars är 27 timmar. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Nämndens delårsrapport (12)

11 Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Vi ska successivt byta ut farliga kemikalier från våra verksamheter. Kemikalier inhandlas via upphandlat sortiment vilket säkerställer minst möjliga miljöpåverkan. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal miljöskadliga kemikalier.(mp 2013 = -10 %) Högst 11 st Antal miljöskadliga produkter i verksamheten är 13 st i mars Arbete pågår för att minska antalet. 2.5 Ekonomi Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Stabil ekonomisk utveckling. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr tkr 0 Resultatet är i nivå med samma period föregående år och med årsutfall 2011 Soliditeten ska ligga på målnivå. 30% Rapporteras i årsredovisningen Soliditeten ska successivt öka. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. 0% Rapporteras i årsredovisningen. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Nämndens delårsrapport (12)

12 3 Samlad analys - personal och ekonomi 3.1 Anställda Antalet anställda uttryckt i heltider har minskat med 3,2 jämfört med samma period förra året. 3.2 Arbetade timmar och frånvarotimmar Den sammantagna arbetade tiden har minskat med 2% mellan åren. Frånvarotiden har samtidigt minskat med ca 18%, där föräldraledighet och sjukfrånvaro uppvisar de största ändringarna. 3.3 Kostnad för den arbetade tiden Månadslönekostnaden har gått ner med ca 2,7% mellan åren trots kostnader för nytt löneavtal och viss kostnadsökning vid nyrekrytering, tillsammans 1,2%. 3.4 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har i jämförelse med samma period 2011 ökat med 2,8 %. Ökningen beror företrädesvis på volymökning. Personalkostnader Personalkostnaderna har i jämförelse med samma period 2011 minskat med 2,5 % vilket är en följd av en förväntad rationalisering i den del av verksamheten som tillfördes Hjälpmedelscentralen vid årsskiftet 2010/2011. Lokalkostnader I nivå med samma period föregående år, samt i nivå med budget. Köp av verksamhet och tjänster Kostnaden har i jämförelse med samma period 2011 ökat med drygt 17 %. Ökningen beror företrädesvis på variationer i inköpsmönster över året. Hjälpmedelsinköp baseras på servicegrad i lager, samt utleveranser av hjälpmedel till brukare. Övriga kostnader Övriga kostnader har i jämförelse med samma period 2011 ökat med 20 %. Ökningen förklaras av förändrade redovisningsprincip angående bokföring av overheadkostnad som under första kvartalet 2011 redovisades på annan rad i resultaträkningen. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Nämndens delårsrapport (12)

13 Avskrivningar Avskrivningar har totalt sett i jämförelse med samma period 2011 minskat med drygt 8 %. Minskningen är huvudsak hänförbar till landstingshjälpmedel där tröskeleffekten av förändrad avskrivningstid för medicinska behandlingshjälpmedel börjat plan ut. Periodens resultat och budgetavvikelse Periodens resultat, +1,7 mkr, är ett resultat bättre än budget. Periodresultat variera under året beroende på variationer i inköpsmönster och kostnadsutfall. Periodisering av kostnader är ett fortsatt utvecklingsområde. Årsprognosen är beräknat till +/-0. Förändring av intäkter och kostnader mellan 2012 och Avvikelse Intäkter 33,0 32,1 +2,8 % Personalkostnader -7,9-8,1-2,5 % Köp av verksamhet och tjänster -9,5-8,1 +17,3 % Övriga kostnader -6,0-5,0 +20 % Avskrivning/Finansiella poster -7,9-8,6-8,1 % Resultat 1,7 2,3 3.5 Balansräkning Från och med 2012 ingår ej balansräkning på nämndnivå i rapporteringen. Balansräkningen rapporteras endast på landstingsnivå. Ansvar kvarstår dock på nämndnivå för vissa balansposter, företrädesvis eget kapital, anläggningstillgångar, samt lagervärden. På skuldsidan ansvarar nämnden för de långfristiga lånen som består av fyra lån till landstinget på ett sammanlagt värde av 42 mkr mars 2011 årsbokslut Anläggningstillgångar 60,7 mkr 60,0 mkr Lager 17,8 mkr 17,8 mkr Eget kapital 25,1 mkr 23,8 mkr Långfristiga lån 42,2 mkr 42,2 mkr 3.6 Investeringar Investeringar i hjälpmedel under första kvartalet är i princip lika med samma period föregående år. Anvisat investeringsutrymme för 2012 beräknas vara tillräckligt. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, Nämndens delårsrapport (12)

14 Rapportering 2012 Spec resultaträkning Förvaltning: Period: Hjälpmedel Mars (tkr) Tom perioden Helår Utfall Utfall Budget Prognos Verksamhetens intäkter Försäljning/uthyrning hjälpmedel Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Inköp hjälpmedel Kostn för arbetskraft (kkl 4) Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar maskiner och inventarier Avskrivningar kommunala hjälpmedel Avskrivningar landstingshjälpmedel Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Förändring av eget kapital Intäkter per kundgrupp Landstinget Sörmland: Uppdragsersättning Landstinget Sörmland: Övriga Andra landsting Statliga myndigheter Primärkommuner Företag och organisationer Privatpersoner Summa Diff kontroll intäkter

15 Bokslut

16 Rapportering 2012 Investeringsspecifikation Förvaltning: Period: Hjälpmedel Mars (tkr) Tom perioden Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut INVESTERINGAR Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar Pågående ny-, till- eller ombyggnad IT Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.nämnden) varav medicinteknisk utrustning Övriga maskiner och inventarier varav medicinteknisk utrustning Konst Delsumma Hjälpmedel avseende kommun/annan huvudman varav medicinteknisk utrustning "Externa" byggnader Delsumma SUMMA INVESTERINGAR FÖRSÄLJNINGAR Byggnader Mark och markanläggningar IT Övriga maskiner och inventarier Hjm SUMMA FÖRSÄLJNINGAR UTRANGERING Omkodade/återvunna Utrangering/kassationer SUMMA UTRANGERING

17 ÅTERLÄMNADE HJÄLPMEDEL (Värde) 1:a perioden 2012 jan-mars Produktområde Individmärkta hjm Icke-individmärkta hjm Summa 04 Hjälpmedel för behandling och träning Hjälpmedel för personlig vård Hjälpmedel för förflyttning Hjälpmedel i hushållet Hjälpmedel för utrustning och anpassning Hjälpmedel för kommunikation och information Hjälpmedel för hantering av andra produkter TOTALT ÅTERLÄMNADE HJÄLPMEDEL (Antal) 1:a perioden 2012 jan-mars ISO-kod Antal Stimulatorer Rollatorer xx Manuellt drivna rullstolar xx Motordrivna rullstolar Drivaggregat Arbetsstolar Sängar Sänglyftar xx Datorer 3

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 Antal brukare som erhållit hjälpmedel Barn respektive vuxna (oavsett hjälpmedlets grundansvar) De fyra senaste åren De fyra senaste redovisningsperioderna :1 2011:2 2011:3 2012:1 Antal barn som erhållit hjälpmedel oavsett typ Antal vuxna som erhållit hjälpmedel oavsett typ Antal barn som erhållit hjälpmedel oavsett typ Antal vuxna som erhållit hjälpmedel oavsett typ Hjälpmedel med kommunalt resp landstingsgrundansvar (oavsett brukarens ålder) De fyra senaste åren De fyra senaste redovisningsperioderna :1 2011:2 2011:3 2012:1 Antal brukare som erhållit landstingshjälpmedel Antal brukare som erhållit landstingshjälpmedel oavsett ålder Antal brukare som erhållit kommunala hjälpmedel Antal brukare som erhållit kommunala hjälpmedel oavsett ålder Statistiken för perioden 1 är jan - mars Statistiken för perioden 2 är april - aug Statistiken för perioden 3 är sep - dec

28 Antal brukare som har landstingshjälpmedel Totalt :1 2011:2 2011:3 2012:1 Antal brukare som har landstingshjälpmedel Barn - vuxna :1 2011:2 2011:3 2012:1 Antal barn Antal vuxna