Exempel på projektarbeten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Exempel på projektarbeten"

Transkript

1 SKOLVERKET EXEMPEL Bilaga 1 Exempel på projektarbeten De exempel som här presenteras skall inte ses som några färdiga förslag till projektarbeten. Däremot kan de användas som ett vägledande material i samband med införandet på gymnasieskolorna. Exemplen illustrerar olika typer av projektarbeten, t.ex. praktiskt inriktade projektarbeten, projektarbeten i form av en uppsats, programöverskridande projekt och projekt som berör flera kunskapsområden.

2 SKOLVERKET EXEMPEL 2 Installatörsbilar 1. Idéskiss Eleven har under sin kontakt med olika installationsföretag sett behov av att bl.a annat förändra installatörsbilarna så att de blir effektivare samtidigt som de anpassas ergonomiskt till arbetssituationen. 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Eleven bestämmer sig för att göra en studie över hur installationsbilarna är utrustade idag och arbeta fram ett förbättringsförslag på hur bilarna ska utrustas med utgångspunkt från såväl ergonomiska som effekthöjande aspekter. Arbetsuppgifterna förändras fortlöpande för dagens VVSinstallatörer, varför det är viktigt att detta även sker då det gäller bilarnas utrustning. 2.2 Syfte Syftet med projektarbetet är att möta de förändringar i arbetsuppgifter som VVS-installatören råkar ut för. Yrkesskadorna är fortfarande ett problem i installatörsyrkena och då i många fall utslitningsskador. Eftersom bilen är en mobil VVS-verkstad sker en stor del av arbetet där. Ur effektivitetshöjande aspekter bör man kunna se över bilarnas bestyckning så att inte installatörerna åker runt med utrustning som sällan eller aldrig används. 2.3 Genomförande Val av metod Arbetsmetoderna består av kartläggning genom intervjuer och inventering av bilar samt ta fram förslag till förändringar och förbättringar. Val av information och material Insamlingen av information och material består i att intervjua ett antal olika installationsföretag för att se hur de utrustar sina bilar. Intervjuer ska även göras med bransch och arbetstagarorganisationer för att få en helhetssyn.

3 SKOLVERKET EXEMPEL 3 Resultatet av intervjuerna ska sedan ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Val av redovisningsform Redovisning görs skriftligt och muntligt i seminarieform med medverkan av handledare och representant för bransch- och arbetstagarrepresentant. 2.4 Tidplan Eleven bestämmer, i samråd med handledare, tidsåtgången för de olika momenten i projektet, tider för avstämning och planering för det fortsatta arbetet. 3. Genomförande 3.1. Framställning av produkten Eleven hämtar in och sammanställer det faktaunderlag som erfordras för att därefter: - visa på hur standardutrustningen ser ut i dagens bilar ser ut - presentera sitt eget förslag på utrustning - visa ergonomiska och effektivitetshöjande vinster med sitt förslag 3.2. Loggbok Eleven för anteckningar hur det egna arbetet framskrider och använder dessa vid sina diskussioner med handledare och representanter för företag och arbetstagarrepresentanter. 4. Redovisning 4.1./4.2 Produktredovisning och skriftlig dokumentation Handledaren och den externa medbedömaren kontrollerar och bedömer det slutliga arbetet, samt rådgör med företagets representant över på vilket sätt slutprodukten bidrar till att förbättra VVS installatörens arbetsmiljö och samtidigt effektivisera dennes arbete och i slutändan förbättra företagets resultat Självvärdering av arbetsgång och resultat Reflektioner och funderingar över vad som gått bra och mindre bra, vad som eventuellt skulle gjorts på annat sätt, skrivs ned och bifogas rapporten som en bilaga.

4 SKOLVERKET EXEMPEL 4 Stadsplanering 1. Idéskiss 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Eleven har upprörts över kommunens planer på nybyggnation av bostäder på Storås ängar i närheten av Angereds centrum. Hästhagar och ridvägar berörs och ridklubbens medlemmar ser detta som ytterligare en i raden av diskrimineringar av tjejidrotter. Eleven vill ta reda på bakgrund till planerna och undersöka om det finns alternativ Syfte Att synliggöra vad som har styrt utformningen av översikts-, detaljplan och arkitektens förslag till bebyggelse genom att ta reda på bakgrunden till, analysera och vikta de olika argument och faktorer som ligger till grund för förslaget till nybyggnation samt undersöka om val av en annan tyngdpunkt bland argument och konsekvensbeskrivning skulle kunna resultera i alternativa lösningar. Vad ligger till grund för de avvägningar och beslut som lett fram till ett förslag till nybyggnation av 250 lägenheter på Storås ängar? 2.3. Genomförande Val av metod Eleven väljer att fördjupa sig inom följande områden: - Angereds historia och Göteborgs utbyggnadsplaner, ur historiskt, nutida och framtida perspektiv - De planinstrument och handlingar som beskriver den planerade byggnationen bl.a; översiktsplan, detaljplan, miljökonsekvensbeskrivning, situationsplan och byggritningar - Arkitektens och planerarens visioner och tankar bakom gestaltning, formspråk och disposition. Detta sker genom inläsning av ritningar, planer, planbestämmelser och miljökonsekvensbeskrivning samt genom litteraturstudier och intervjuer.

5 SKOLVERKET EXEMPEL 5 Val av medarbetare Eleven inser att problemområdet skulle kunna belysas mer fördjupat och försöker övertala studiekamrater att studera delar av materialet t.ex. miljökonsekvensbeskrivningen mer ingående. Val av redovisningsform Arbetet redovisas i form av en utställning att visas på ridklubben och på det lokala biblioteket. 2.4 Tidplan Eleven gör en sammanställning över hur hon tänker disponera sin tid mellan inläsning, intervjuer, reflektion och arbetet med utställningen samt gör ett förslag över när träffar med handledaren ska äga rum 3. Genomförande 3.1. Framställning av utställning Eleven samlar in och bearbetar material och litteratur samt utför intervjuer. Hon strukturerar och analyserar den information hon skaffat sig och värderar de olika bakgrundsfaktorerna samt ställer samman materialet. Arbetet stäms kontinuerligt av med handledaren. Eleven uppmuntras av sin handledare att arbeta vidare med att formulera ett eget förslag utifrån det hon kommit fram till i sin reflektion. Detta medför en del skissarbete och bygge av en enkel modell, digitalt eller i lämpligt material. Hon gör en dispositionsskiss över utställningen och efter handledarträff utförs arbetet med själva utställningen. Överväganden, slutsatser och ställningstaganden dokumenteras skriftligt under arbetets gång, 3.2. Loggbok Eleven för kontinuerligt loggbok. 4. Redovisning 4.1./4.2 Utställning och den skriftliga dokumentationen Utställningen, den skriftliga dokumentationen och loggboken redovisas vid ett seminarium för handledaren och den externa medbedömaren, som med fördel kan vara planerare eller arkitekt, och dessa gör en bedömning. Utställningen visas på biblioteket och på ridklubben och utgör inspiration till fortsatt diskussion.

6 SKOLVERKET EXEMPEL Självvärdering av arbetsgång och resultat Elevens funderingar och reflektioner över hur arbetet gått, vad som kunde gjorts annorlunda och över resultatet redovisas muntligt vid seminariet.

7 SKOLVERKET EXEMPEL 7 Klotter 1. Idéskiss Eleven har blivit intresserad av klotter sådant klotter som innehåller något slags meddelande, allt från X älskar Y till politiska manifest men inser att det är ett alldeles för stort ämne att skriva något allmänt om och förstår att hon måste begränsa det på något sätt, kanske genom val av någon särskild infallsvinkel. Hon är inte så intresserad av den rent formmässiga aspekten. 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Eleven bestämmer sig för att på något sätt undersöka hur klottrets form och innehåll hänger ihop med den sociala miljön, därtill inspirerad av några texter om klotter som hon läst. Dessutom vill hon begränsa sig till sådant som hon kan undersöka själv, det vill säga, klotter på den plats där hon bor, i det här fallet Stockholm Syfte Utgångspunkten blir alltså frågan Hur påverkar den sociala miljön klottrets form och innehåll?. Mer preciserad lyder den: Hur ges etnisk sammansättning/politisk ideologi/ekonomisk status uttryck i klotter? Dessa frågor som ger rent beskrivande svar, kompletteras med frågan Varför ser klottret ut som det gör? Genomförande Val av metod Eleven bestämmer sig för att skaffa underlag till undersökningen genom fältstudier, det vill säga, genom att undersöka klottret på en skola, på bussoch tunnelbanestationer i respektive Fittja och Djursholm och sedan ordna materialet i olika formella och innehållsliga kategorier, vilket blir svaret på frågan Hur? Med hjälp av sitt eget material och litteraturstudier försöker eleven så besvara frågan Varför? Val av information och material Källmaterialet skaffar sig eleven genom egna undersökningar. Dessutom letar eleven reda på litteratur om graffiti både om dess form och dess

8 SKOLVERKET EXEMPEL 8 sociala sammanhang för att få perspektiv på den egna undersökningen. Kanske behövs också sociologiska eller etnologiska undersökningar om t.ex. ungdomskultur. Val av redovisningsform Eleven väljer den traditionella, vetenskapliga uppsatsens form Tidplan Här beräknar eleven den tid som kommer att gå åt för fältstudierna, för letandet efter litteratur och inläsningen av den, samt för själva författandet av uppsatsen. Tillsammans med handledaren bestämmer eleven också när de skall träffas för att diskutera de olika faserna av arbetet. Lämpliga tidpunkter är 1) när idéskissen lämnas in, 2) när projektplanen är klar, 3) när material- och litteratursamlandet är klart, 4) när eleven gjort en preliminär disposition av uppsatsen, 5) när uppsatsen är klar i preliminärt skick och 6) när uppsatsen är i slutgiltigt skick. Det måste betonas att eleven kan behöva stöd och hjälp oftare än vid ovan angivna tillfällen; dessa är att betrakta som ett minimiantal träffar. 3. Genomförande 3.1. Framställning av uppsatsen Eleven börjar med att samla klottermaterial genom att besöka de platser hon bestämt sig för och sedan skriva av eller fotografera det klotter hon finner. Därefter vidtar letandet efter litteratur och läsning av den. Denna läsning tillsammans med grubbel över det insamlade materialet resulterar i ordnandet av klottret i olika kategorier och en disposition av uppsatsen börjar ta form. I grova drag ser den ut så här: Efter inledningens presentation av ämne, frågor, metod följer en introduktion av fenomenet klotter. Därefter presenteras materialet ordnat i olika formella och innehållsliga kategorier och sedan, med utgångspunkt i tidigare forskning, söker eleven svara på frågan varför klottret ser ut som det gör i de olika miljöerna. Detta avsnitt är indelat i mindre avsnitt: etnisk sammansättning, politisk ideologi, ekonomisk status. Slutligen kommer en sammanfattning av de vunna resultaten. I denna fas är det viktigt att eleven hela tiden kontrollerar med handledaren att hon är på rätt väg, så att hon inte lägger ned tid på något som sedan måste ändras eller förkastas.

9 SKOLVERKET EXEMPEL Loggbok Under hela denna fas för eleven loggbok, som hon visar för handledaren när de träffas. 4. Redovisning 4.1./4.2. Uppsatsen Handledaren och den externa medbedömaren läser och bedömer arbetet. Eventuellt kan uppsatsen tillsammans med andra diskuteras i seminarieform 4.2. Självvärdering av arbetsgång och resultat Funderingar kring hur det gått att arbeta, vad som var besvärligt, vad som var lätt, vad som kanske skulle ha gjorts på något annat sätt skrivs ned och bifogas uppsatsen som en bilaga.

10 SKOLVERKET EXEMPEL 10 Cajsa Warg - måltid 1. Idéskiss Eleverna är intresserade av måltidens utveckling, förr och nu. Och vill arrangera exempel på olika måltider 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Inspirerade av en bok om Cajsa Warg vill de presentera utvecklingen under 1700-, och 1900-talen. För att begränsa uppgiften väljer de att skapa en Cajsa Warg-måltid genom de olika seklen med originalråvarorna som grund Syfte Eleverna funderar på om råvarorna har utvecklats, hur de tillagats, hur man dukade och i vilken miljö maten serverades. Kan man använda Cajsa Wargs råvaror, matlagningsrecept och metoder idag? Hur har måltidsinteriören och måltidsvanorna utvecklats? 2.3. Genomförande Val av metod Faktainsamling, olika studiebesök såsom museer och antikvariat m.m., sökning på Internet och intervjuer. Eleverna utvecklar recepten genom experimentell matlagning och genom insamling av tidstypiskt materiel. Val av information och material Eleverna väljer att presentera och servera tre trerätters måltider med lokal prägel i tidstypisk anda. Detta görs genom faktainsamling genom studier av kok- och stilhistorieböcker, besök på museer, internetsökning t.ex. på Måltidens hus, Grythyttan. Intervju med yrkesmänniskor inom branschen intresserade av historik. Eleverna utvecklar recepten genom experimentell matlagning. Insamling av tidstypiskt materiel till möblering, dukning och klädsel. Val av medarbetare En grupp serverings- och kökselever väljer att gemensamt arbeta med uppgiften. (Alternativt kan uppgiften utvecklas genom samarbete med andra program. T.ex. frisör, beklädnad, möbelsnickeri inom hantverksprogrammet,

11 SKOLVERKET EXEMPEL 11 elever från estetiska programmets olika inriktningar, eller från andra program med historia i kursplanen.) Val av redovisningsform Eleverna redovisar genom att presentera tre tidstypiska interiörer, servera och tillaga måltider till respektive miljö Tidplan Här beräknar eleven den tid som kommer att gå åt för att, göra intervjuer, studiebesök och letandet efter rekvisita,insamling av litteratur och inläsningen samt experimenterande kring de olika tidsepokerna. Tillsammans med handledaren bestämmer eleverna också när de skall träffas för att diskutera de olika faserna av arbetet. Lämpliga tidpunkter är - när idéskissen lämnas in - när projektplanen är klar - när faktainsamlingen är gjord, - när eleverna gjort ett preliminärt urval av stoff, - när de olika delarna sammanställts till en helhet - när arbete är i slutgiltigt skick och kan presenteras. 3. Genomförande 3.1. Framställning av produkten Eleverna startar med faktainsamling, receptläsning och studiebesök samt intervjuar lämpliga personer. Därefter sorterar de stoffet och gör ett urval samt utvecklar sin produktidé. Eleverna söker lämplig rekvisita och experimenterar med olika varianter för att utveckla produkten. Eleverna sammanställer de olika delarna till en helhet och presenterar resultatet Loggbok Eleven för anteckningar över sina intervjuer och studiebesök och litteraturstudier samt experimenterande. Eleverna visar loggboken för handledaren när de träffas. 4. Redovisning 4.1. Produktredovisning Arbetet kan presenteras för skolans externa gäster som en temameny.

12 SKOLVERKET EXEMPEL Skriftlig dokumentation Den skriftliga dokumentationen överlämnas. Denna dokumentation innehåller följande delar: Resonemang kring valen av stoff, material och genomförande. Kommentar till var och en av miljöerna och menyerna i vilken eleven beskriver utvecklingen mellan seklerna Självvärdering av arbetsgång och resultat I en bilaga skriver eleverna ned funderingar över hur arbetet gått, vad som gick bra och vad som gick mindre bra, om och i så fall i vilken utsträckning eleverna uppnått sitt mål med arbetet.

13 SKOLVERKET EXEMPEL 13 Lekplats 1. Idéskiss Eleverna presenterar sina första funderingar kring val av projekt 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Två elever från barn- och fritidsprogrammet har haft sin APU förlagd vid samma förskola. Vid redovisningar efter APU finner eleverna att de gjort samma iakttagelse vad gäller barnens utemiljö och framförallt deras lekredskap. Dessa redskap är gamla och inga barn tycks vara intresserade av dem. Eleverna funderar över vilken typ av lekredskap som intresserar barnen på en lekplats. Eleverna från BF tar också kontakt med elever från bygg- och industriprogrammet för att höra om de är intresserade av att ingå i projektet Syfte Projektet syftar till att skapa en lekplats med lekredskap som känns kul för barnen samtidigt som de på olika sätt kan bidra till barnens utveckling, alltså redskap som kombinerar vad barn tycker är kul samtidigt som de har ett pedagogiskt syfte. Elevernas antagande är att det är möjligt att kombinera dessa behov. 2.3 Genomförande Val av metod Eleverna på BF använder litteratur, gör studiebesök samt genomför intervjuer. Eleverna på bygg- och industriprogrammet gör ritningar och tillverkar lekredskap. Val av information och material BF-eleverna använder litteratur som kan utgöras av pedagogisk litteratur kring barns lek och utveckling, studiebesök på andra förskolor samt intervjuar barn och personal på dagis. Eleverna på bygg- och industriprogrammet tar del av de slutsatser som BFeleverna får via sina förstudier. Därefter skissar alla eleverna på hur de

14 SKOLVERKET EXEMPEL 14 färdiga redskapen ska se ut och till slut gör eleverna på bygg- och industriprogrammen detaljerade ritningar. Val av redovisningsform Eleverna väljer att tillsammans inviga lekplatsen med en gemensam muntlig redovisning, därefter låter de barnen på förskolan testa redskapen. Eleverna på BF presenterar sin del av projektet i uppsatsform. För eleverna på byggoch industriprogrammet är det lekredskapens funktion som utgör slutprodukten. 2.4 Tidplan Eleverna på BF beräknar den tid som behövs för att få underlag till att forma en idé om funktion och utseende för lekredskapen. Därefter beräknar alla eleverna den tid det tar att få fram ritningar till konstruktionen av redskapen. Till slut beräkna eleverna från bygg- och industriprogrammet den tid själva tillverkningen av lekredskapen kommer att ta. Tillsammans beräknar de kostnader för projektet och bestämmer invigningsdag för lekplatsen. 3. Genomförande 3.1. Framställning av produkten Eleverna på BF börjar med litteraturläsning om lek och barns utveckling. De gör också studiebesök och intervjuar barn och personal på förskolor. Utifrån det insamlade materialet drar eleverna slutsatser om hur lekredskapen bör se ut för att barnen ska tycka dessa är kul och kopplar dessa redskap till ett pedagogiskt syfte. Eleverna testar sina idéer med barnen och personal på förskolan. Handledaren träffar eleverna regelbundet för att stödja utvecklingen. En medbedömare finns också med vid detta stadium för att stödja handledaren och eleven. Eleverna från bygg- och industriprogrammet är med vid de tidpunkter då BF- eleverna diskuterar sina idéer med barnen och personalen. Eleverna på bygg- och industriprogrammet tar nu över och detaljritar lekredskapen utifrån idéskissen. Alla eleverna har en kontinuerlig kontakt under denna fas. När detaljritningarna är klara fortsätter eleverna från bygg- och industriprogrammet att tillsammans konstruera och bygga redskapen Loggbok Alla steg, tankar, kontakter etc. skriver eleven i sin loggbok. Detta diskuteras vid de träffar som elever och handledare har men också vid möten som eleverna har tillsammans.

15 SKOLVERKET EXEMPEL Redovisning 4.1./4.2 Produktredovisning och skriftlig dokumentation Eleverna väljer att tillsammans inviga lekplatsen med en gemensam muntlig redovisning, därefter låter de barnen på förskolan testa redskapen Självvärdering av arbetsgång och resultat Eleven funderar kring vad som gått bra, mindre bra, vilka moment som varit besvärligare, eller enklare, än väntat, samarbetet mellan eleverna och elevgrupperna etc. Dessa reflektioner bifogas rapporterna.

16 SKOLVERKET EXEMPEL 16 Fotobok 1. Idéskiss Eleven är intresserad av fotografering och av mörkrumsarbete och vill göra en fotobok kring ett speciellt tema. 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Inspirerad av en bok om Paris gatuliv bestämmer han sig för att göra en porträttering av Sundsvall. Det visar sig att det redan finns fotoböcker om Sundsvall och eleven preciserar ämnet till Sundsvall om natten Syfte Eleven funderar över hur han skall bära sig åt för att skapa nattkänsla. Vilka motiv? Material? (färg eller svart-vitt?) Eleven bestämmer sig slutligen för att avbilda nattmänniskor i Sundsvall i svart-vitt efter att ha tittat i diverse fotoböcker och fått inspiration av dem. Han vill försöka fånga det nattliga hos de människor som är ute på gatorna på natten: hemlösa, folk på väg hem från krogen eller arbetet etc Genomförande Val av metod Med utgångspunkt från resonemangen i Syfte kring motivval att gå omkring på natten och fotografera och sedan framkalla och kopiera själv. Val av information och material Böcker med liknande innehåll. Fotoböcker, dels om tekniska frågor, dels om fotokonstnärliga frågor. Kamera, objektiv, film, vätskor, papper,. (Val av medarbetare En variant vore att göra boken tillsammans med någon annan som skrev dikter till bilderna.)

17 SKOLVERKET EXEMPEL 17 Val av redovisningsform Eleven gör en bok med bilderna inklistrade. (Man skulle också kunna tänka sig en digital bok.) 2.4. Tidplan Här beräknar eleven den tid som kommer att gå åt för fotograferandet, för letandet efter litteratur och inläsningen av den, för mörkrumsarbetet, samt för själva förfärdigandet av boken. Tillsammans med handledaren bestämmer eleven också när de skall träffas för att diskutera de olika faserna av arbetet. Lämpliga tidpunkter är 1) när kontaktkartorna är färdiga, 2) när eleven gjort ett preliminärt urval av bilder och satt dem i preliminär ordning, 3) när boken är klar i preliminärt skick och 4) när boken är i slutgiltigt skick. 3. Genomförande 3.1. Framställning av produkten Eleven går runt och fotograferar, gör kontaktkartor, väljer ut bilder, kopierar och förstorar Loggbok Eleven för anteckningar över sina nattliga fotograferingsexpeditioner, över sina val av bilder, kopieringsförfaranden och förstoringar. Eleven visar loggboken för handledaren när de träffas. 4. Redovisning 4.1. Fotoboken Handledaren och den externa medbedömaren läser och bedömer arbetet. Eventuellt kan den ingå i en utställning på skolan. Om den är i digital form kan den läggas ut på skolans interna nät eller på skolans webbplats Skriftlig dokumentation Den skriftliga dokumentationen bilägges fotoboken. Denna dokumentation innehåller följande delar: Resonemang kring valen av precisering, material, genomförande. Resonemang kring vilken effekt som avsetts med bilderna. Kommentar till var och en av bilderna i vilken eleven talar om varför just den bilden valts ut, vilken effekt som avsetts med bilden etc.

18 SKOLVERKET EXEMPEL Självvärdering av arbetsgång och resultat I en bilaga till fotoboken skriver eleven ned funderingar över hur arbetet gått, vad som gick bra och vad som gick mindre bra, om och i så fall i vilken utsträckning eleven uppnått sitt mål med arbetet.

19 SKOLVERKET EXEMPEL 19 Konsert 1. Idéskiss En grupp musikelever i en ensemble vill producera och framföra en konsert mot främlingsfientlighet. En konsert som skall bli ett tydligt ställningstagande, en manifestation. Konserten skall rikta sig till elever på högstadieskolor i närmiljön. Föreställningens tema skall förberedas och efterarbetas på mottagande skolor. Eleverna presenterar sin idé för några lärare och får klarsignal att göra en preliminär projektplan. 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Elevgruppen har ofta diskuterat frågor kring främlingskap och utanförskap. Ur dessa samtal föds idén om att göra en konsert som tar upp detta ämne som ett tema. Idén vinner snabbt gehör och flera elever vill ha detta som sitt projektarbete. I gruppen finns elever som vill medverka musikaliskt aktivt och någon som vill göra teoretiska studier kring temat. På själva konserten kommer även elever som inte har den som sitt projektarbete att medverka Syfte Syftet är att konserten skall bli starkt berörande och väcka frågor. Den skall bli ett inlägg i samhällsdebatt och samtal kring värdegrundsfrågor på den mottagande skolan. Man vill ge den ett innehåll och utformning som knyter an till mottagarnas verklighet. Gruppen vill söka svar på hur musiken kan förstärka budskapet och hur man skall nå sin målgrupp. Deltagarna diskuterar vilket undertema man skall välja. Kärlek, Frihet, Rätt och fel, Stil och identitet etc Genomförande Upprättande av arbetsplan. Val av medarbetare. Val av metod. Gruppen gör en preliminär fördelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden. Flera projektarbetsuppgifter förenas med musikerrollen. De olika arbetsområdena i projektet fastställs till: arrangörens (musikarrangemang), entreprenörens (marknadsföring), konferencierens (den språkliga utformningen), ljudteknikerns, musikerns och organisatörens (repetitionsschema, lokal- och instrumentanvändning, handledarkontakt).

20 SKOLVERKET EXEMPEL 20 Projektarbetarna skall arbeta självständigt men hela tiden skall gruppen finnas som en referensram för olika frågor. Preliminärt föreslås tidslängden för projektarbetet till ca ett läsår. Vissa arbetsuppgifter kräver en längre framförhållning medan andra kommer att koncentrationsläsas under en kortare period. Gruppen fastställer att handledare och elever skall träffas gemensamt vid minst sju tillfällen och att vart och ett av dessa tillfällen fungerar som etappstationer där klart utsatta delmål skall vara uppfyllda. Val av redovisningsform Konsert, ljuddokumentation plus eventuellt en videofilm. En elev väljer den traditionella rapportens form som redovisning. 2.4 Tidplan En noggrann tidplan görs upp både för gruppen som helhet och för var och en av gruppmedlemmarna. Tidplanen är indelad i sju etapper. 3. Genomförande 3.1. Framställning av produkten Eleverna vänjer sig vid att arbeta i ett processperspektiv; kontinuerligt producera olika förslag, värdera och reflektera, göra urval och justeringar. Man arbetar både i ett nära och i ett långsiktigt perspektiv, mot delmål och mot det slutliga målet. Under processens gång upptäcker eleverna värdet av etappstationerna. Här stannar man upp och stämmer av, här bestämmer man den fortsatta inriktningen och här ser man sin del i helheten. I ett projekt som sträcker sig över en så lång period känns bekräftelsen på varje uppnått delmål viktig Loggbok Musikerns loggbok innehåller kontinuerlig självärdering av sin och ensemblens repetitionsarbete. Ibland spontana reflektioner efter ett spelpass, ibland mera analytiska när man avlyssnar en bandad repetition. Eleven ringar in huvudproblemen och iakttar kritiskt sin och ensemblemedlemmarnas insats samt lyssnar till helheten. Vad är det som gör att det låter bra/inte låter bra? Teknik? Interpretation? Vilken del av stycket måste jag öva speciellt mycket på och på vilket sätt? Eleven försöker så självständigt som möjligt formulera sina problem, lösningar och musikaliska mål. Musikern prövar ofta nya stycken, lyssnar till många olika alternativ. Eleven motiverar valen i sin loggbok.

21 SKOLVERKET EXEMPEL Redovisning 4.1. Produktredovisning och den skriftliga dokumentationen Konserterna genomförs på högstadiet. Man gör en cd-skiva plus eventuellt ett videoband som skall kunna delas ut till högstadieklasser. Arbetet med implementering och evaluering på mottagande skolor, har bl.a. inneburit genomförande av en kort enkät efter konserten. Arbete och resultat dokumenteras och analyseras i en rapport Självvärdering av arbetsgång och resultat Eleven utgår från sina nedtecknade erfarenheter och reflektioner i sin loggbok. Han/hon har där använt sina egna måttstockar och personliga värderingar kring sin egen och gruppens insats. Handledaren har hjälpt till att bygga sammanhang och konsekvenser. Eleven ser såväl sin personliga utveckling som sin del i mängden av inbördes relaterade aktiviteter på väg till målet. Eleven värderar process och resultat.

22 SKOLVERKET EXEMPEL 22 Bosättningar 1. Idéskiss Eleverna presenterar sina första funderingar kring val av projekt 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Eleverna har tagit reda på platser i skolans omgivning där det kan ha levat människor för ganska länge sedan. Man börjar fundera över när man bott och verkat där, vilka som kan ha funnits på platsen, vad de levat av och hur deras bosättningar kan ha sett ut Syfte Eleverna vill studera tidigare bosättningar på ett visst ställe. Genom att använda naturvetenskapliga undersökningssätt i kombination med traditionella historiska källor, ska de försöka att ta reda på om det funnits hus och verksamhet på en viss plats. De har en hypotes om att människor levat på en viss plats för ett visst antal år sedan. De har också vissa hypoteser om vad man då levat av och hur huset kunnat se ut Genomförande Val av metod Genom relativt enkla s.k. fosfatundersökningar kan man på ett ganska snabbt och billigt sätt, ta reda på om marken på en viss plats har en förhöjd fosfathalt jämfört med andra omgivande platser. Är det en högre halt av fosfat på ett ställe, tyder detta på att människor bott och verkat just där. Fosfater är nämligen de vanligaste restprodukterna efter mänsklig verksamhet och kan finnas kvar i marken långt efter det att folk bott på platsen. Dessa fosfatundersökningar kombineras med studier av lokalhistoriskt material som då kan berätta mer om vad man hittills vet om en speciell orts bakgrund och historia. Parallellt med detta genomförs arkivstudier och sökande efter lämplig facklitteratur.

23 SKOLVERKET EXEMPEL 23 Val av information och material Eleverna genomför s k sonderingar vilket innebär att de tar upp markprover (jord) från vissa platser efter ett visst sökmönster. Dessa jordprover analyseras därefter med avseende på fosfathalt. Länsmuseerna har med stor sannolikhet information om lämplig litteratur som kan berätta mer om en viss orts historia. Eleverna kan genom platsstudier också göra bedömningar av vilka faktorer som kunnat påverka människor till att bo just där; lokalklimat, topografi, jordmån/jordart, tillgång till vatten, transportvägar osv. Val av redovisningsform Uppsats som redovisas i seminarieform. Dit inbjuds lokalhistoriskt intresserade och representanter för närmaste museer Tidplan Eleverna söker beräkna den tid som kommer att åtgå för de olika momenten i deras arbete samt gör en plan inte bara av tidsåtgången utan även över de skilda arbetsmoment som ska genomföras vid olika tidpunkter. 3. Genomförande 3.1. Framställning av uppsatsen Först är det lämpligt att eleverna genom arkivstudier o.dyl. undersöker ifall de platser som de avser att undersöka genom sonderingar och fosfatanalyser, verkar vara lämpliga undersökningsobjekt. Därefter genomförs fältarbetet och efterföljande laboratorieundersökningar. Under tiden kan man också ta reda på vilka olika faktorer som förr och även nu kan ha påverkat människor att slå sig ner på en viss plats och sedan bli kvar där. Eleverna analyserar och strukturerar sitt material. Fakta diskuteras och hypoteserna styrks eller förkastas Loggbok Eleverna ska kontinuerligt föra loggbok som redovisas för handledaren.

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

PA Projektarbete

PA Projektarbete PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.

Läs mer

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström Gymnasiearbetet Daniel Nordström Presentationens innehåll Film gymnasiearbetet Gymnasiearbetet i korthet Gymnasiearbetet mot högskoleförberedelse Planering-genomförande och utvärdering Planeringen för

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Projektarbete 2010-2011.

Projektarbete 2010-2011. Projektarbete 2010-2011. Projektarbete Syfte Utveckla förmågan att planera, genomföra och ta ansvar för ett större arbete Ge erfarenheter av att arbeta i projektform Tillämpa och fördjupa kunskaper inom

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

:20. Projektarbete. Kursplan, betygskriterier och kommentarer SKOLVERKET

:20. Projektarbete. Kursplan, betygskriterier och kommentarer SKOLVERKET :20 Projektarbete Kursplan, betygskriterier och kommentarer SKOLVERKET Beställningar till: Fritzes Kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 91 90 Orderfax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@liber.se

Läs mer

Titel. Äter vargar barn?

Titel. Äter vargar barn? Fredrika Titel Undertitel Äter vargar barn? En fältstudie Ta bort denna ruta ur ditt dokument! Den finns bara med som en vägledning och skall inte finnas i det färdiga dokumentet. Gymnasiearbete vt 2014

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Att välja sin framtid entreprenörskap

Att välja sin framtid entreprenörskap Ämne: Teknik Strävansmål - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna

Läs mer

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Medieproduktion Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Skolverket Projektets omfattning och innehåll styrs av skolverkets krav på det som kallas för "centrallt innehåll" dvs det du

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

TITEL -ev.undertitel-

TITEL -ev.undertitel- Teknikum Klass Projektarbetet VT-XX TITEL -ev.undertitel- ÅÅMMDD Namn: Handledare: SAMMANFATTNING (ABSTRACT) Här sammanfattar du hela arbetet (gärna på engelska). Syftet med sammanfattningen är att snabbt

Läs mer

Guide till projektarbetet

Guide till projektarbetet Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100

Läs mer

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola 150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Gäller för självständigt arbete i biologi, miljövetenskap, markvetenskap, livsmedelsvetenskap, lantbruksvetenskap, kemi och teknologi. För att bli

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 8 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Gymnasiearbetet Yrkesprogram: I målen för yrkesprogrammen

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONSVETENSKAP MEDIER OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSKOMMUNIKATION II, VT07 KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) 2007-01-19 Syfte Delkursen syftar till

Läs mer

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE 2 Projektarbete, råd och anvisningar Kursplan för projektarbete (utdrag ur skolverkets kursplan inrättad 2000-07)... 4 Projektarbetets

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Bilaga 2 FILMPROJEKTET. Tolerans/intolerans. Kurser. Svenska A 15 p Engelska A 15 p Estetisk verksamhet 10 p Projektarbete 10p.

Bilaga 2 FILMPROJEKTET. Tolerans/intolerans. Kurser. Svenska A 15 p Engelska A 15 p Estetisk verksamhet 10 p Projektarbete 10p. FILMPROJEKTET Tolerans/intolerans Kurser Svenska A 15 p Engelska A 15 p Estetisk verksamhet 10 p Projektarbete 10p Projektledare: & Annika Thomas Syfte Att eleven ska bli en medveten och kritisk konsument

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

Konsten att göra ett projektarbete

Konsten att göra ett projektarbete Konsten att göra ett projektarbete Elevinstruktion Projektarbete 100 p Katedralskolan 2011/2012 2 Varför projektarbete? Syftet med projektarbetet (100 p) är att du ska utveckla förmågan att planera, strukturera

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren. Ämnesfördjupning Kursens syfte är att förstärka och fördjupa den studerandes kunskaper om konstnärliga tekniker och den kreativa processen. Efter slutförd kurs ska den studerande: - förstå samspelet mellan

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Liatorps förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan... 3 2. Årets utvecklingsområden... 4 3. Normer och värden... 4 4. Utveckling och lärande...

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning KURSPLAN 1 år Umeå Konstskola 1 Utbildningen är ettårig med syfte att utveckla den studerandes förmåga att utarbeta, fördjupa och genomföra en konstnärlig idé. Den ger kompetens att söka till högre studier

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Beteendevetenskap, 15 hp

Beteendevetenskap, 15 hp Sociologiska institutionen Beteendevetenskap, moment 1, 7,5 hp Ht 2013 Josefin Eman Sofia Norlund 2013-10-15 Studiehandbok för kursen: Beteendevetenskap, 15 hp Moment 1: Psykosocial arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Projektarbete: bakgrund och idéer Etymologi Proicio: kasta fram, sträcka fram (latin) Projektarbetets historia Historiskt sätt har projektarbetet som arbetsform

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer