Exempel på projektarbeten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Exempel på projektarbeten"

Transkript

1 SKOLVERKET EXEMPEL Bilaga 1 Exempel på projektarbeten De exempel som här presenteras skall inte ses som några färdiga förslag till projektarbeten. Däremot kan de användas som ett vägledande material i samband med införandet på gymnasieskolorna. Exemplen illustrerar olika typer av projektarbeten, t.ex. praktiskt inriktade projektarbeten, projektarbeten i form av en uppsats, programöverskridande projekt och projekt som berör flera kunskapsområden.

2 SKOLVERKET EXEMPEL 2 Installatörsbilar 1. Idéskiss Eleven har under sin kontakt med olika installationsföretag sett behov av att bl.a annat förändra installatörsbilarna så att de blir effektivare samtidigt som de anpassas ergonomiskt till arbetssituationen. 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Eleven bestämmer sig för att göra en studie över hur installationsbilarna är utrustade idag och arbeta fram ett förbättringsförslag på hur bilarna ska utrustas med utgångspunkt från såväl ergonomiska som effekthöjande aspekter. Arbetsuppgifterna förändras fortlöpande för dagens VVSinstallatörer, varför det är viktigt att detta även sker då det gäller bilarnas utrustning. 2.2 Syfte Syftet med projektarbetet är att möta de förändringar i arbetsuppgifter som VVS-installatören råkar ut för. Yrkesskadorna är fortfarande ett problem i installatörsyrkena och då i många fall utslitningsskador. Eftersom bilen är en mobil VVS-verkstad sker en stor del av arbetet där. Ur effektivitetshöjande aspekter bör man kunna se över bilarnas bestyckning så att inte installatörerna åker runt med utrustning som sällan eller aldrig används. 2.3 Genomförande Val av metod Arbetsmetoderna består av kartläggning genom intervjuer och inventering av bilar samt ta fram förslag till förändringar och förbättringar. Val av information och material Insamlingen av information och material består i att intervjua ett antal olika installationsföretag för att se hur de utrustar sina bilar. Intervjuer ska även göras med bransch och arbetstagarorganisationer för att få en helhetssyn.

3 SKOLVERKET EXEMPEL 3 Resultatet av intervjuerna ska sedan ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Val av redovisningsform Redovisning görs skriftligt och muntligt i seminarieform med medverkan av handledare och representant för bransch- och arbetstagarrepresentant. 2.4 Tidplan Eleven bestämmer, i samråd med handledare, tidsåtgången för de olika momenten i projektet, tider för avstämning och planering för det fortsatta arbetet. 3. Genomförande 3.1. Framställning av produkten Eleven hämtar in och sammanställer det faktaunderlag som erfordras för att därefter: - visa på hur standardutrustningen ser ut i dagens bilar ser ut - presentera sitt eget förslag på utrustning - visa ergonomiska och effektivitetshöjande vinster med sitt förslag 3.2. Loggbok Eleven för anteckningar hur det egna arbetet framskrider och använder dessa vid sina diskussioner med handledare och representanter för företag och arbetstagarrepresentanter. 4. Redovisning 4.1./4.2 Produktredovisning och skriftlig dokumentation Handledaren och den externa medbedömaren kontrollerar och bedömer det slutliga arbetet, samt rådgör med företagets representant över på vilket sätt slutprodukten bidrar till att förbättra VVS installatörens arbetsmiljö och samtidigt effektivisera dennes arbete och i slutändan förbättra företagets resultat Självvärdering av arbetsgång och resultat Reflektioner och funderingar över vad som gått bra och mindre bra, vad som eventuellt skulle gjorts på annat sätt, skrivs ned och bifogas rapporten som en bilaga.

4 SKOLVERKET EXEMPEL 4 Stadsplanering 1. Idéskiss 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Eleven har upprörts över kommunens planer på nybyggnation av bostäder på Storås ängar i närheten av Angereds centrum. Hästhagar och ridvägar berörs och ridklubbens medlemmar ser detta som ytterligare en i raden av diskrimineringar av tjejidrotter. Eleven vill ta reda på bakgrund till planerna och undersöka om det finns alternativ Syfte Att synliggöra vad som har styrt utformningen av översikts-, detaljplan och arkitektens förslag till bebyggelse genom att ta reda på bakgrunden till, analysera och vikta de olika argument och faktorer som ligger till grund för förslaget till nybyggnation samt undersöka om val av en annan tyngdpunkt bland argument och konsekvensbeskrivning skulle kunna resultera i alternativa lösningar. Vad ligger till grund för de avvägningar och beslut som lett fram till ett förslag till nybyggnation av 250 lägenheter på Storås ängar? 2.3. Genomförande Val av metod Eleven väljer att fördjupa sig inom följande områden: - Angereds historia och Göteborgs utbyggnadsplaner, ur historiskt, nutida och framtida perspektiv - De planinstrument och handlingar som beskriver den planerade byggnationen bl.a; översiktsplan, detaljplan, miljökonsekvensbeskrivning, situationsplan och byggritningar - Arkitektens och planerarens visioner och tankar bakom gestaltning, formspråk och disposition. Detta sker genom inläsning av ritningar, planer, planbestämmelser och miljökonsekvensbeskrivning samt genom litteraturstudier och intervjuer.

5 SKOLVERKET EXEMPEL 5 Val av medarbetare Eleven inser att problemområdet skulle kunna belysas mer fördjupat och försöker övertala studiekamrater att studera delar av materialet t.ex. miljökonsekvensbeskrivningen mer ingående. Val av redovisningsform Arbetet redovisas i form av en utställning att visas på ridklubben och på det lokala biblioteket. 2.4 Tidplan Eleven gör en sammanställning över hur hon tänker disponera sin tid mellan inläsning, intervjuer, reflektion och arbetet med utställningen samt gör ett förslag över när träffar med handledaren ska äga rum 3. Genomförande 3.1. Framställning av utställning Eleven samlar in och bearbetar material och litteratur samt utför intervjuer. Hon strukturerar och analyserar den information hon skaffat sig och värderar de olika bakgrundsfaktorerna samt ställer samman materialet. Arbetet stäms kontinuerligt av med handledaren. Eleven uppmuntras av sin handledare att arbeta vidare med att formulera ett eget förslag utifrån det hon kommit fram till i sin reflektion. Detta medför en del skissarbete och bygge av en enkel modell, digitalt eller i lämpligt material. Hon gör en dispositionsskiss över utställningen och efter handledarträff utförs arbetet med själva utställningen. Överväganden, slutsatser och ställningstaganden dokumenteras skriftligt under arbetets gång, 3.2. Loggbok Eleven för kontinuerligt loggbok. 4. Redovisning 4.1./4.2 Utställning och den skriftliga dokumentationen Utställningen, den skriftliga dokumentationen och loggboken redovisas vid ett seminarium för handledaren och den externa medbedömaren, som med fördel kan vara planerare eller arkitekt, och dessa gör en bedömning. Utställningen visas på biblioteket och på ridklubben och utgör inspiration till fortsatt diskussion.

6 SKOLVERKET EXEMPEL Självvärdering av arbetsgång och resultat Elevens funderingar och reflektioner över hur arbetet gått, vad som kunde gjorts annorlunda och över resultatet redovisas muntligt vid seminariet.

7 SKOLVERKET EXEMPEL 7 Klotter 1. Idéskiss Eleven har blivit intresserad av klotter sådant klotter som innehåller något slags meddelande, allt från X älskar Y till politiska manifest men inser att det är ett alldeles för stort ämne att skriva något allmänt om och förstår att hon måste begränsa det på något sätt, kanske genom val av någon särskild infallsvinkel. Hon är inte så intresserad av den rent formmässiga aspekten. 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Eleven bestämmer sig för att på något sätt undersöka hur klottrets form och innehåll hänger ihop med den sociala miljön, därtill inspirerad av några texter om klotter som hon läst. Dessutom vill hon begränsa sig till sådant som hon kan undersöka själv, det vill säga, klotter på den plats där hon bor, i det här fallet Stockholm Syfte Utgångspunkten blir alltså frågan Hur påverkar den sociala miljön klottrets form och innehåll?. Mer preciserad lyder den: Hur ges etnisk sammansättning/politisk ideologi/ekonomisk status uttryck i klotter? Dessa frågor som ger rent beskrivande svar, kompletteras med frågan Varför ser klottret ut som det gör? Genomförande Val av metod Eleven bestämmer sig för att skaffa underlag till undersökningen genom fältstudier, det vill säga, genom att undersöka klottret på en skola, på bussoch tunnelbanestationer i respektive Fittja och Djursholm och sedan ordna materialet i olika formella och innehållsliga kategorier, vilket blir svaret på frågan Hur? Med hjälp av sitt eget material och litteraturstudier försöker eleven så besvara frågan Varför? Val av information och material Källmaterialet skaffar sig eleven genom egna undersökningar. Dessutom letar eleven reda på litteratur om graffiti både om dess form och dess

8 SKOLVERKET EXEMPEL 8 sociala sammanhang för att få perspektiv på den egna undersökningen. Kanske behövs också sociologiska eller etnologiska undersökningar om t.ex. ungdomskultur. Val av redovisningsform Eleven väljer den traditionella, vetenskapliga uppsatsens form Tidplan Här beräknar eleven den tid som kommer att gå åt för fältstudierna, för letandet efter litteratur och inläsningen av den, samt för själva författandet av uppsatsen. Tillsammans med handledaren bestämmer eleven också när de skall träffas för att diskutera de olika faserna av arbetet. Lämpliga tidpunkter är 1) när idéskissen lämnas in, 2) när projektplanen är klar, 3) när material- och litteratursamlandet är klart, 4) när eleven gjort en preliminär disposition av uppsatsen, 5) när uppsatsen är klar i preliminärt skick och 6) när uppsatsen är i slutgiltigt skick. Det måste betonas att eleven kan behöva stöd och hjälp oftare än vid ovan angivna tillfällen; dessa är att betrakta som ett minimiantal träffar. 3. Genomförande 3.1. Framställning av uppsatsen Eleven börjar med att samla klottermaterial genom att besöka de platser hon bestämt sig för och sedan skriva av eller fotografera det klotter hon finner. Därefter vidtar letandet efter litteratur och läsning av den. Denna läsning tillsammans med grubbel över det insamlade materialet resulterar i ordnandet av klottret i olika kategorier och en disposition av uppsatsen börjar ta form. I grova drag ser den ut så här: Efter inledningens presentation av ämne, frågor, metod följer en introduktion av fenomenet klotter. Därefter presenteras materialet ordnat i olika formella och innehållsliga kategorier och sedan, med utgångspunkt i tidigare forskning, söker eleven svara på frågan varför klottret ser ut som det gör i de olika miljöerna. Detta avsnitt är indelat i mindre avsnitt: etnisk sammansättning, politisk ideologi, ekonomisk status. Slutligen kommer en sammanfattning av de vunna resultaten. I denna fas är det viktigt att eleven hela tiden kontrollerar med handledaren att hon är på rätt väg, så att hon inte lägger ned tid på något som sedan måste ändras eller förkastas.

9 SKOLVERKET EXEMPEL Loggbok Under hela denna fas för eleven loggbok, som hon visar för handledaren när de träffas. 4. Redovisning 4.1./4.2. Uppsatsen Handledaren och den externa medbedömaren läser och bedömer arbetet. Eventuellt kan uppsatsen tillsammans med andra diskuteras i seminarieform 4.2. Självvärdering av arbetsgång och resultat Funderingar kring hur det gått att arbeta, vad som var besvärligt, vad som var lätt, vad som kanske skulle ha gjorts på något annat sätt skrivs ned och bifogas uppsatsen som en bilaga.

10 SKOLVERKET EXEMPEL 10 Cajsa Warg - måltid 1. Idéskiss Eleverna är intresserade av måltidens utveckling, förr och nu. Och vill arrangera exempel på olika måltider 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Inspirerade av en bok om Cajsa Warg vill de presentera utvecklingen under 1700-, och 1900-talen. För att begränsa uppgiften väljer de att skapa en Cajsa Warg-måltid genom de olika seklen med originalråvarorna som grund Syfte Eleverna funderar på om råvarorna har utvecklats, hur de tillagats, hur man dukade och i vilken miljö maten serverades. Kan man använda Cajsa Wargs råvaror, matlagningsrecept och metoder idag? Hur har måltidsinteriören och måltidsvanorna utvecklats? 2.3. Genomförande Val av metod Faktainsamling, olika studiebesök såsom museer och antikvariat m.m., sökning på Internet och intervjuer. Eleverna utvecklar recepten genom experimentell matlagning och genom insamling av tidstypiskt materiel. Val av information och material Eleverna väljer att presentera och servera tre trerätters måltider med lokal prägel i tidstypisk anda. Detta görs genom faktainsamling genom studier av kok- och stilhistorieböcker, besök på museer, internetsökning t.ex. på Måltidens hus, Grythyttan. Intervju med yrkesmänniskor inom branschen intresserade av historik. Eleverna utvecklar recepten genom experimentell matlagning. Insamling av tidstypiskt materiel till möblering, dukning och klädsel. Val av medarbetare En grupp serverings- och kökselever väljer att gemensamt arbeta med uppgiften. (Alternativt kan uppgiften utvecklas genom samarbete med andra program. T.ex. frisör, beklädnad, möbelsnickeri inom hantverksprogrammet,

11 SKOLVERKET EXEMPEL 11 elever från estetiska programmets olika inriktningar, eller från andra program med historia i kursplanen.) Val av redovisningsform Eleverna redovisar genom att presentera tre tidstypiska interiörer, servera och tillaga måltider till respektive miljö Tidplan Här beräknar eleven den tid som kommer att gå åt för att, göra intervjuer, studiebesök och letandet efter rekvisita,insamling av litteratur och inläsningen samt experimenterande kring de olika tidsepokerna. Tillsammans med handledaren bestämmer eleverna också när de skall träffas för att diskutera de olika faserna av arbetet. Lämpliga tidpunkter är - när idéskissen lämnas in - när projektplanen är klar - när faktainsamlingen är gjord, - när eleverna gjort ett preliminärt urval av stoff, - när de olika delarna sammanställts till en helhet - när arbete är i slutgiltigt skick och kan presenteras. 3. Genomförande 3.1. Framställning av produkten Eleverna startar med faktainsamling, receptläsning och studiebesök samt intervjuar lämpliga personer. Därefter sorterar de stoffet och gör ett urval samt utvecklar sin produktidé. Eleverna söker lämplig rekvisita och experimenterar med olika varianter för att utveckla produkten. Eleverna sammanställer de olika delarna till en helhet och presenterar resultatet Loggbok Eleven för anteckningar över sina intervjuer och studiebesök och litteraturstudier samt experimenterande. Eleverna visar loggboken för handledaren när de träffas. 4. Redovisning 4.1. Produktredovisning Arbetet kan presenteras för skolans externa gäster som en temameny.

12 SKOLVERKET EXEMPEL Skriftlig dokumentation Den skriftliga dokumentationen överlämnas. Denna dokumentation innehåller följande delar: Resonemang kring valen av stoff, material och genomförande. Kommentar till var och en av miljöerna och menyerna i vilken eleven beskriver utvecklingen mellan seklerna Självvärdering av arbetsgång och resultat I en bilaga skriver eleverna ned funderingar över hur arbetet gått, vad som gick bra och vad som gick mindre bra, om och i så fall i vilken utsträckning eleverna uppnått sitt mål med arbetet.

13 SKOLVERKET EXEMPEL 13 Lekplats 1. Idéskiss Eleverna presenterar sina första funderingar kring val av projekt 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Två elever från barn- och fritidsprogrammet har haft sin APU förlagd vid samma förskola. Vid redovisningar efter APU finner eleverna att de gjort samma iakttagelse vad gäller barnens utemiljö och framförallt deras lekredskap. Dessa redskap är gamla och inga barn tycks vara intresserade av dem. Eleverna funderar över vilken typ av lekredskap som intresserar barnen på en lekplats. Eleverna från BF tar också kontakt med elever från bygg- och industriprogrammet för att höra om de är intresserade av att ingå i projektet Syfte Projektet syftar till att skapa en lekplats med lekredskap som känns kul för barnen samtidigt som de på olika sätt kan bidra till barnens utveckling, alltså redskap som kombinerar vad barn tycker är kul samtidigt som de har ett pedagogiskt syfte. Elevernas antagande är att det är möjligt att kombinera dessa behov. 2.3 Genomförande Val av metod Eleverna på BF använder litteratur, gör studiebesök samt genomför intervjuer. Eleverna på bygg- och industriprogrammet gör ritningar och tillverkar lekredskap. Val av information och material BF-eleverna använder litteratur som kan utgöras av pedagogisk litteratur kring barns lek och utveckling, studiebesök på andra förskolor samt intervjuar barn och personal på dagis. Eleverna på bygg- och industriprogrammet tar del av de slutsatser som BFeleverna får via sina förstudier. Därefter skissar alla eleverna på hur de

14 SKOLVERKET EXEMPEL 14 färdiga redskapen ska se ut och till slut gör eleverna på bygg- och industriprogrammen detaljerade ritningar. Val av redovisningsform Eleverna väljer att tillsammans inviga lekplatsen med en gemensam muntlig redovisning, därefter låter de barnen på förskolan testa redskapen. Eleverna på BF presenterar sin del av projektet i uppsatsform. För eleverna på byggoch industriprogrammet är det lekredskapens funktion som utgör slutprodukten. 2.4 Tidplan Eleverna på BF beräknar den tid som behövs för att få underlag till att forma en idé om funktion och utseende för lekredskapen. Därefter beräknar alla eleverna den tid det tar att få fram ritningar till konstruktionen av redskapen. Till slut beräkna eleverna från bygg- och industriprogrammet den tid själva tillverkningen av lekredskapen kommer att ta. Tillsammans beräknar de kostnader för projektet och bestämmer invigningsdag för lekplatsen. 3. Genomförande 3.1. Framställning av produkten Eleverna på BF börjar med litteraturläsning om lek och barns utveckling. De gör också studiebesök och intervjuar barn och personal på förskolor. Utifrån det insamlade materialet drar eleverna slutsatser om hur lekredskapen bör se ut för att barnen ska tycka dessa är kul och kopplar dessa redskap till ett pedagogiskt syfte. Eleverna testar sina idéer med barnen och personal på förskolan. Handledaren träffar eleverna regelbundet för att stödja utvecklingen. En medbedömare finns också med vid detta stadium för att stödja handledaren och eleven. Eleverna från bygg- och industriprogrammet är med vid de tidpunkter då BF- eleverna diskuterar sina idéer med barnen och personalen. Eleverna på bygg- och industriprogrammet tar nu över och detaljritar lekredskapen utifrån idéskissen. Alla eleverna har en kontinuerlig kontakt under denna fas. När detaljritningarna är klara fortsätter eleverna från bygg- och industriprogrammet att tillsammans konstruera och bygga redskapen Loggbok Alla steg, tankar, kontakter etc. skriver eleven i sin loggbok. Detta diskuteras vid de träffar som elever och handledare har men också vid möten som eleverna har tillsammans.

15 SKOLVERKET EXEMPEL Redovisning 4.1./4.2 Produktredovisning och skriftlig dokumentation Eleverna väljer att tillsammans inviga lekplatsen med en gemensam muntlig redovisning, därefter låter de barnen på förskolan testa redskapen Självvärdering av arbetsgång och resultat Eleven funderar kring vad som gått bra, mindre bra, vilka moment som varit besvärligare, eller enklare, än väntat, samarbetet mellan eleverna och elevgrupperna etc. Dessa reflektioner bifogas rapporterna.

16 SKOLVERKET EXEMPEL 16 Fotobok 1. Idéskiss Eleven är intresserad av fotografering och av mörkrumsarbete och vill göra en fotobok kring ett speciellt tema. 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Inspirerad av en bok om Paris gatuliv bestämmer han sig för att göra en porträttering av Sundsvall. Det visar sig att det redan finns fotoböcker om Sundsvall och eleven preciserar ämnet till Sundsvall om natten Syfte Eleven funderar över hur han skall bära sig åt för att skapa nattkänsla. Vilka motiv? Material? (färg eller svart-vitt?) Eleven bestämmer sig slutligen för att avbilda nattmänniskor i Sundsvall i svart-vitt efter att ha tittat i diverse fotoböcker och fått inspiration av dem. Han vill försöka fånga det nattliga hos de människor som är ute på gatorna på natten: hemlösa, folk på väg hem från krogen eller arbetet etc Genomförande Val av metod Med utgångspunkt från resonemangen i Syfte kring motivval att gå omkring på natten och fotografera och sedan framkalla och kopiera själv. Val av information och material Böcker med liknande innehåll. Fotoböcker, dels om tekniska frågor, dels om fotokonstnärliga frågor. Kamera, objektiv, film, vätskor, papper,. (Val av medarbetare En variant vore att göra boken tillsammans med någon annan som skrev dikter till bilderna.)

17 SKOLVERKET EXEMPEL 17 Val av redovisningsform Eleven gör en bok med bilderna inklistrade. (Man skulle också kunna tänka sig en digital bok.) 2.4. Tidplan Här beräknar eleven den tid som kommer att gå åt för fotograferandet, för letandet efter litteratur och inläsningen av den, för mörkrumsarbetet, samt för själva förfärdigandet av boken. Tillsammans med handledaren bestämmer eleven också när de skall träffas för att diskutera de olika faserna av arbetet. Lämpliga tidpunkter är 1) när kontaktkartorna är färdiga, 2) när eleven gjort ett preliminärt urval av bilder och satt dem i preliminär ordning, 3) när boken är klar i preliminärt skick och 4) när boken är i slutgiltigt skick. 3. Genomförande 3.1. Framställning av produkten Eleven går runt och fotograferar, gör kontaktkartor, väljer ut bilder, kopierar och förstorar Loggbok Eleven för anteckningar över sina nattliga fotograferingsexpeditioner, över sina val av bilder, kopieringsförfaranden och förstoringar. Eleven visar loggboken för handledaren när de träffas. 4. Redovisning 4.1. Fotoboken Handledaren och den externa medbedömaren läser och bedömer arbetet. Eventuellt kan den ingå i en utställning på skolan. Om den är i digital form kan den läggas ut på skolans interna nät eller på skolans webbplats Skriftlig dokumentation Den skriftliga dokumentationen bilägges fotoboken. Denna dokumentation innehåller följande delar: Resonemang kring valen av precisering, material, genomförande. Resonemang kring vilken effekt som avsetts med bilderna. Kommentar till var och en av bilderna i vilken eleven talar om varför just den bilden valts ut, vilken effekt som avsetts med bilden etc.

18 SKOLVERKET EXEMPEL Självvärdering av arbetsgång och resultat I en bilaga till fotoboken skriver eleven ned funderingar över hur arbetet gått, vad som gick bra och vad som gick mindre bra, om och i så fall i vilken utsträckning eleven uppnått sitt mål med arbetet.

19 SKOLVERKET EXEMPEL 19 Konsert 1. Idéskiss En grupp musikelever i en ensemble vill producera och framföra en konsert mot främlingsfientlighet. En konsert som skall bli ett tydligt ställningstagande, en manifestation. Konserten skall rikta sig till elever på högstadieskolor i närmiljön. Föreställningens tema skall förberedas och efterarbetas på mottagande skolor. Eleverna presenterar sin idé för några lärare och får klarsignal att göra en preliminär projektplan. 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Elevgruppen har ofta diskuterat frågor kring främlingskap och utanförskap. Ur dessa samtal föds idén om att göra en konsert som tar upp detta ämne som ett tema. Idén vinner snabbt gehör och flera elever vill ha detta som sitt projektarbete. I gruppen finns elever som vill medverka musikaliskt aktivt och någon som vill göra teoretiska studier kring temat. På själva konserten kommer även elever som inte har den som sitt projektarbete att medverka Syfte Syftet är att konserten skall bli starkt berörande och väcka frågor. Den skall bli ett inlägg i samhällsdebatt och samtal kring värdegrundsfrågor på den mottagande skolan. Man vill ge den ett innehåll och utformning som knyter an till mottagarnas verklighet. Gruppen vill söka svar på hur musiken kan förstärka budskapet och hur man skall nå sin målgrupp. Deltagarna diskuterar vilket undertema man skall välja. Kärlek, Frihet, Rätt och fel, Stil och identitet etc Genomförande Upprättande av arbetsplan. Val av medarbetare. Val av metod. Gruppen gör en preliminär fördelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden. Flera projektarbetsuppgifter förenas med musikerrollen. De olika arbetsområdena i projektet fastställs till: arrangörens (musikarrangemang), entreprenörens (marknadsföring), konferencierens (den språkliga utformningen), ljudteknikerns, musikerns och organisatörens (repetitionsschema, lokal- och instrumentanvändning, handledarkontakt).

20 SKOLVERKET EXEMPEL 20 Projektarbetarna skall arbeta självständigt men hela tiden skall gruppen finnas som en referensram för olika frågor. Preliminärt föreslås tidslängden för projektarbetet till ca ett läsår. Vissa arbetsuppgifter kräver en längre framförhållning medan andra kommer att koncentrationsläsas under en kortare period. Gruppen fastställer att handledare och elever skall träffas gemensamt vid minst sju tillfällen och att vart och ett av dessa tillfällen fungerar som etappstationer där klart utsatta delmål skall vara uppfyllda. Val av redovisningsform Konsert, ljuddokumentation plus eventuellt en videofilm. En elev väljer den traditionella rapportens form som redovisning. 2.4 Tidplan En noggrann tidplan görs upp både för gruppen som helhet och för var och en av gruppmedlemmarna. Tidplanen är indelad i sju etapper. 3. Genomförande 3.1. Framställning av produkten Eleverna vänjer sig vid att arbeta i ett processperspektiv; kontinuerligt producera olika förslag, värdera och reflektera, göra urval och justeringar. Man arbetar både i ett nära och i ett långsiktigt perspektiv, mot delmål och mot det slutliga målet. Under processens gång upptäcker eleverna värdet av etappstationerna. Här stannar man upp och stämmer av, här bestämmer man den fortsatta inriktningen och här ser man sin del i helheten. I ett projekt som sträcker sig över en så lång period känns bekräftelsen på varje uppnått delmål viktig Loggbok Musikerns loggbok innehåller kontinuerlig självärdering av sin och ensemblens repetitionsarbete. Ibland spontana reflektioner efter ett spelpass, ibland mera analytiska när man avlyssnar en bandad repetition. Eleven ringar in huvudproblemen och iakttar kritiskt sin och ensemblemedlemmarnas insats samt lyssnar till helheten. Vad är det som gör att det låter bra/inte låter bra? Teknik? Interpretation? Vilken del av stycket måste jag öva speciellt mycket på och på vilket sätt? Eleven försöker så självständigt som möjligt formulera sina problem, lösningar och musikaliska mål. Musikern prövar ofta nya stycken, lyssnar till många olika alternativ. Eleven motiverar valen i sin loggbok.

21 SKOLVERKET EXEMPEL Redovisning 4.1. Produktredovisning och den skriftliga dokumentationen Konserterna genomförs på högstadiet. Man gör en cd-skiva plus eventuellt ett videoband som skall kunna delas ut till högstadieklasser. Arbetet med implementering och evaluering på mottagande skolor, har bl.a. inneburit genomförande av en kort enkät efter konserten. Arbete och resultat dokumenteras och analyseras i en rapport Självvärdering av arbetsgång och resultat Eleven utgår från sina nedtecknade erfarenheter och reflektioner i sin loggbok. Han/hon har där använt sina egna måttstockar och personliga värderingar kring sin egen och gruppens insats. Handledaren har hjälpt till att bygga sammanhang och konsekvenser. Eleven ser såväl sin personliga utveckling som sin del i mängden av inbördes relaterade aktiviteter på väg till målet. Eleven värderar process och resultat.

22 SKOLVERKET EXEMPEL 22 Bosättningar 1. Idéskiss Eleverna presenterar sina första funderingar kring val av projekt 2. Projektplan 2.1. Bakgrund Eleverna har tagit reda på platser i skolans omgivning där det kan ha levat människor för ganska länge sedan. Man börjar fundera över när man bott och verkat där, vilka som kan ha funnits på platsen, vad de levat av och hur deras bosättningar kan ha sett ut Syfte Eleverna vill studera tidigare bosättningar på ett visst ställe. Genom att använda naturvetenskapliga undersökningssätt i kombination med traditionella historiska källor, ska de försöka att ta reda på om det funnits hus och verksamhet på en viss plats. De har en hypotes om att människor levat på en viss plats för ett visst antal år sedan. De har också vissa hypoteser om vad man då levat av och hur huset kunnat se ut Genomförande Val av metod Genom relativt enkla s.k. fosfatundersökningar kan man på ett ganska snabbt och billigt sätt, ta reda på om marken på en viss plats har en förhöjd fosfathalt jämfört med andra omgivande platser. Är det en högre halt av fosfat på ett ställe, tyder detta på att människor bott och verkat just där. Fosfater är nämligen de vanligaste restprodukterna efter mänsklig verksamhet och kan finnas kvar i marken långt efter det att folk bott på platsen. Dessa fosfatundersökningar kombineras med studier av lokalhistoriskt material som då kan berätta mer om vad man hittills vet om en speciell orts bakgrund och historia. Parallellt med detta genomförs arkivstudier och sökande efter lämplig facklitteratur.

23 SKOLVERKET EXEMPEL 23 Val av information och material Eleverna genomför s k sonderingar vilket innebär att de tar upp markprover (jord) från vissa platser efter ett visst sökmönster. Dessa jordprover analyseras därefter med avseende på fosfathalt. Länsmuseerna har med stor sannolikhet information om lämplig litteratur som kan berätta mer om en viss orts historia. Eleverna kan genom platsstudier också göra bedömningar av vilka faktorer som kunnat påverka människor till att bo just där; lokalklimat, topografi, jordmån/jordart, tillgång till vatten, transportvägar osv. Val av redovisningsform Uppsats som redovisas i seminarieform. Dit inbjuds lokalhistoriskt intresserade och representanter för närmaste museer Tidplan Eleverna söker beräkna den tid som kommer att åtgå för de olika momenten i deras arbete samt gör en plan inte bara av tidsåtgången utan även över de skilda arbetsmoment som ska genomföras vid olika tidpunkter. 3. Genomförande 3.1. Framställning av uppsatsen Först är det lämpligt att eleverna genom arkivstudier o.dyl. undersöker ifall de platser som de avser att undersöka genom sonderingar och fosfatanalyser, verkar vara lämpliga undersökningsobjekt. Därefter genomförs fältarbetet och efterföljande laboratorieundersökningar. Under tiden kan man också ta reda på vilka olika faktorer som förr och även nu kan ha påverkat människor att slå sig ner på en viss plats och sedan bli kvar där. Eleverna analyserar och strukturerar sitt material. Fakta diskuteras och hypoteserna styrks eller förkastas Loggbok Eleverna ska kontinuerligt föra loggbok som redovisas för handledaren.

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE 2 Projektarbete, råd och anvisningar Kursplan för projektarbete (utdrag ur skolverkets kursplan inrättad 2000-07)... 4 Projektarbetets

Läs mer

Konsten att göra ett projektarbete

Konsten att göra ett projektarbete Konsten att göra ett projektarbete Elevinstruktion Projektarbete 100 p Katedralskolan 2011/2012 2 Varför projektarbete? Syftet med projektarbetet (100 p) är att du ska utveckla förmågan att planera, strukturera

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Gymnasiearbetet Yrkesprogram: I målen för yrkesprogrammen

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet Projektarbetsgruppen. Lathund för projektarbete Läsåret 2010/2011

Rudbeckianska gymnasiet Projektarbetsgruppen. Lathund för projektarbete Läsåret 2010/2011 Rudbeckianska gymnasiet Projektarbetsgruppen Lathund för projektarbete Läsåret 2010/2011 Innehållsförteckning Lathund för projektarbete... 1 Förord... 3 1. Idéskiss... 3 2. Projektplanen... 3 2.1 Bakgrund...

Läs mer

Spännande. Intressant. Roligt. Projektarbete. manual

Spännande. Intressant. Roligt. Projektarbete. manual Spännande Roligt Intressant! Projektarbete manual ÄMNESVAL - PROGRAMINRIKTNING I gymnasieskolan skall programmålen styra valet av uppgift. Det innebär att uppgiften skall fokusera de kunskapsområden som

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Medieproduktion Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Skolverket Projektets omfattning och innehåll styrs av skolverkets krav på det som kallas för "centrallt innehåll" dvs det du

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3

KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3 KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3 KURSBESKRIVNING Examensarbete 23hp Poängen fördelas på delmoment: Projektbeskrivning 2 hp Tidsplan 2

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Riktlinjer för examensarbetare

Riktlinjer för examensarbetare Riktlinjer för examensarbetare Informationen för dig som ska göra examensarbete finns för det mesta på LTH:s hemsida: http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/. Studenten förväntas vara

Läs mer

Examensarbete Teknisk logistik

Examensarbete Teknisk logistik Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Teknisk logistik PM Examensarbete Teknisk logistik PM-Exjobb/080205 2 Examensarbete inom ämnet Teknisk logistik, LTH Denna PM är en kortfattad sammanställning

Läs mer

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper:

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper: Kursplan Globalkurs Östafrika 2013 2014 Kurstider: HT: 20130826 20131220 VT: 20140107 20140605 Översikt höstterminen 2013: Veckor:17 veckor V 35 36 V 37 43 V 44 (distans) V 45 51 Lägerdagar, introduktionsveckor

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015 Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015 Traditioner kring och jul Sammanslagning av förskolor Projektarbetet återupptas Projektavslut Utvärdering av hösten Projektperiod Projektarbete Traditioner kring

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

LPP Tema Må Bra vecka 35-41 LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal.

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal. Riktlinjer handlednings- och utbildningsplaner för Yrkesintroduktionsanställningar inom Scenkonstområdet 2015-04-28 Yrkesintroduktion inom scenkonstområdet. Svensk Scenkonst och Teaterförbundet har i syfte

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället

Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället Temasida Tema- och projektarbete Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill göra ett tema- och projektarbete

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer