är tufft att cykla i Stockholm. Mycket tuffare än i andra länder och städer, som i Köpenhamn, Amsterdam och San Francisco.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "är tufft att cykla i Stockholm. Mycket tuffare än i andra länder och städer, som i Köpenhamn, Amsterdam och San Francisco."

Transkript

1

2 är tufft att cykla i Stockholm. Mycket tuffare än i andra länder och städer, som i Köpenhamn, Amsterdam och San Francisco. Det Stockholm december 2014 Anna Erlandson & Josefin Wangel Foton: Anna Erlandson

3 1. Introduktion De senaste 20 åren har antalet cyklister i Stockholm fördubblats. Stockholms stads ambition är att antalet cyklister ska fortsätta öka. Staden har därför gjort flera satsningar som syftar till ökat cyklande genom att förbättra cyklisternas miljö, t.ex. nya cykelbanor, cykelfält, nya parkeringsmöjligheter och framkomlighetsfrämjande åtgärder. Denna rapport beskriver en studie genomförd inom projektet Pilotplats Cykel. Projektet Pilotplats Cykel vill bidra till att cykelåtgärder utformas på ett sätt som gör cykling mer attraktivt och samtidigt minimerar konsekvenserna för andra. Dessutom ska Pilotplats Cykel fungera som en så kallad testbädd för företag och organisationer som vill pröva sina cykelrelaterade produkter och tjänster i verklig gatumiljö och under cyklisters och andra medborgares aktiva medverkan. Denna delstudie inom Pilotplats Cykel har två huvudsakliga syften: Att med Götgatan som fokus, identifiera vilka möjigheter och utmaningar för en ökad cykling som civilsamhällets intressenter ser som relevanta. Att presentera detta i form av konkreta förslag på åtgärder för att stimulera, förenkla och minska konflikter vid cykling. Dessa åtgärder behöver inte vara direkt inriktade på cyklingen, men de bör relatera på något vis till ökad/enklare/säkrare cykling eller minskade konflikter mellan cyklister och andra trafikanter. Studien har genomförts av Anna Erlandson, projektledare och Josefin Wangel, forskare vid KTH. Notera att alla tankar kring problem och möjliga lösningar som redovisas i denna rapport är deltagarnas egna, och att missförstånd eller felaktigheter beträffande exempelvis orsak-verkansamband kan förekomma. Dessa är dock ändå intressanta eftersom de ger en fingervisning om områden där informationsinsatser kan skapa en bättre förståelse bland trafikanter för hur trafikmiljö och trafikpolicy utformas.

4 2. Metod 2.1 Intervjuer För att rekrytera butiksägare/chefer till studien besöktes tio slumpmässigt utvalda butiker. I de fall butiksägare/chefer inte var på plats lämnades kontaktuppgifter. Ett flertal hörde inte av sig. Av de som hörde av sig, fanns ett uttalat intresse för studien, men bara en person hade tid att delta i en fokusgrupp. Därför valdes istället att fånga deras perspektiv genom intervjuer. Totalt intervjuades fem butiksägare/chefer. Intervjuerna var halvstrukturerade och utfördes med utgångspunkt i följande frågor: Hur ofta är du på Götgatan? I vilken roll? (boende, cyklist, bilist, fotgängare, handlare) Har du märkt av cykelprojektet (Pilotplats Cykel)? Fördelar? Nackdelar? Hur skulle Götgatan kunna göras till en bättre gatumiljö för dig? (Vilka funktioner saknas? Specifika problem? Specifika lösningar?) Hur skulle Götgatan kunna göras till en bättre gatumiljö vad gäller cykling? (Vilka funktioner saknas? Specifika problem? Specifika lösningar?) 2.2 Fokusgrupper Fokusgrupper är en halvstrukturerad gruppintervjumetod där en specifik, på förhand definierad frågeställning utforskas på djupet. Fördelen med fokusgrupper över individuella intervjuer är att det möjliggör ett utbyte av erfarenheter och idéer mellan deltagarna. Fördelen med det halvstrukturerade upplägget är att det möjliggör en styrning av diskussionen till de frågor som är i fokus för studien. För att uppmuntra kreativitet och innovativa idéer formulerades fokusfrågan baserad på en framtidsvision, som deltagarna uppmuntrades att fylla med konkret innehåll. Ytterligare ett skäl till att använda en framtidsvision som grund står att finna i studiens syfte: att skapa scenarier för Götgatan som god trafikmiljö. Därmed blev det viktigt att undvika att fokusgruppen fastnade i problemrelaterade diskussioner. Det var sedan tidigare bestämt att studien skulle fokusera på mer än bara cyklingens förutsättningar, samt att scenarierna tidsmässigt skulle placeras relativt nära i tid. Baserat på detta formulerades fokusfrågan så här: Året är 2020 och cyklingen har öka. Tänk er att området kring Götgatan år 2020 utses till årets bästa cykelstadsdel. Här har man lyckats kombinera trafikslag och skapa en attraktiv gatumiljö för alla. Hur ser det ut? Vilka förändringar har skett? Vidare bestämdes det att fokusgrupperna skulle fokusera på deltagarnas personliga erfarenheter av Götgatan. Att utgå från deltagarnas personliga erfarenheter är ett mycket effektiv sätt att vaska fram konkreta exempel på både problem och möjliga lösningar. En risk med gruppintervjuer där erfarenheter inte står i fokus är att dessa tenderar resultera i mer generella tankar. Även i dessa

5 situationer finns dock deltagarnas erfarenheter alltid med, men implicit, vilket gör dem svåra att adressera och förstå på djupet. En erfarenhetsbaserad metod tillåter dessutom alla att vara experter, vilket innebär en möjlighet att komma till rätta med den skeva representativitet som många deltagandeprocesser uppvisar. Totalt genomfördes två fokusgrupper i projektet. En med fokus på personer som använder Götgatan i sitt yrkesliv, och en med fokus på personer som använder Götgatan i egenskap av privatpersoner. Vi valde dock att inte renodla detta; varje fokusgrupp kom att innefatta även ett mindre antal personer från den andra kategorin. Initialt planerades ett upplägg med flera fokusgrupper, men då det visade sig svårt att rekrytera ett tillräckligt antal deltagare fick upplägget modifieras. Fokusgrupp 1 Yrkesutövare Den första fokusgruppen fokuserade på att samla in erfarenheter, tankar och idéer från personer som primärt använder Götgatan i sitt yrkesliv. I denna fokusgrupp deltog sju personer: en renhållningsarbetare, en person från brandkåren, en taxichaufför, en person som driver en butik på Götgatan, samt två personer som använder Götgatan som privatpersoner, varav en bor i närområdet. Det är värt att notera att yrkesutövarna i denna studie inte representerar mer än sina egna erfarenheter. De är således inte representanter för sina arbetsgivare/intressentgrupp. Detta var ett medvetet val. Dels ville vi i denna studie fokusera just på erfarenheterna, och inte på mer generella ställningstaganden. Dels har de formella instressentgruppernas perspektiv redan kartlagts i tidigare studier. Av deltagarna var sex män och en kvinna, och åldersspannet sträckte sig från 30 till 60 år. Den person som bor i närområdet har barn, och kunde därmed även bidra med perspektiv på hur Götgatan fungerar som trafikmiljö för familjer. Fokusgrupp 1 ägde rum den 18 november 2014, i Bonne Mécaniques lokaler på Vartoftagatan, ett stenkast från Götgatan. Fokusgrupp 2 Privatpersoner Den andra fokusgruppen fokuserade på att samla in erfarenheter, tankar och idéer från personer som använder primärt Götgatan som privatpersoner. Vår ambition var att fokusgruppen skulle täcka in både personer som använder Götgatan som cykelpendlingsstråk och personer för vilka Götgatan är en del av boendemiljön. Till denna fokusgrupp rekryterades även två yrkesförare med cykel som transportmedel (d.v.s. cykelbud). Inte heller dessa deltagare representerar mer än sina egna erfarenheter. Flera av deltagarna i fokusgruppen hade erfarenhet av att använda Götgatan med olika transportmedel: till fots, med cykel och med bil. Vid fokusgrupp 2 deltog totalt sju personer, varav tre män och fyra kvinnor. Deltagarna var mellan 30 och 50 år gamla. Ingen av deltagarna hade någon fysisk funktionsnedsättning. Även i denna grupp ingick en person som rör sig längst Götgatan med barn. Fokusgrupp 2 ägde rum tisdagen den 9 december 2014, och även denna gång användes Bonne Mécanique på centrala Södermalm som lokal. jag cyklar blir jag galen på gångtrafikanter. Och när jag går blir jag galen på cyklister. När

6 2.3 Fokusgruppernas upplägg Båda fokusgrupperna genomfördes med samma upplägg: En kort introduktion till projektet, där de två processledarna beskrev bakgrunden till projektet samt syftet med fokusgruppen. En kort presentationsrunda, där deltagarna ombads presentera sig själva, hur de använde Götgatan, samt, baserat på detta, vilka problem, utmaningar och möjligheter de såg för att Götgatan skulle bli världens bästa gatumiljö. Därefter följde en längre diskussion kring fokusfrågan: Året är 2020 och cyklingen har öka. Tänk er att området kring Götgatan år 2020 utses till världens bästa cykelstadsdel. Här har man lyckats kombinera trafikslag och skapa en attraktiv gatumiljö för alla. Hur ser det ut? Vilka förändringar har skett? Som stöd för denna diskussion skissades Götgatan upp på ett stort papper (ca 1 x 4 m) som lades ut på det långbord kring vilka deltagarna satt. Varje deltagare fick en penna och uppmuntrades att skissa lösningar fritt på pappret. Under fokusgrupperna agerade en av processledarna som diskussionsledare; fördelade ordet och såg till att diskussionerna höll sig till ämnet samt inte körde fast. Den andra processledaren förde anteckningar. Båda fokusgrupperna var planerade att ta 90 minuter, men vid båda tillfällen valde deltagarna att fortsätta ytterligare 30 minuter, något som pekar att trafikmiljöfrågor i allmänhet, och cykling mer specifikt, är något som engagerar starkt.

7 3 Resultat Noter att alla tankar kring problem och möjliga lösningar som redovisas nedan är intervjupersornerna och fokusgruppdeltagarnas egna, och att missförstånd eller felaktigheter beträffande exempelvis orsak-verkan-samband kan förekomma. Dessa är dock ändå intressanta eftersom de ger en fingervisning om områden där informationsinsatser kan skapa en bättre förståelse bland trafikanter för hur trafikmiljö och -policy utformas. 3.1 Intervjuer Här nedan presenteras resultaten från intervjuer med näringsidkare längs Götgatan. Omar, 60, Pizzeria Omar har drivit sin pizzeria på Götgatan i trettio år och han har sett gatan och Södermalm förändras över tre decennier. Han välkomnar Pilotplats Cykel och allt som syftar till att göra Götgatan till ett trivsamt stråk där många människor vill vara. Omars vision är en helt bilfri gata, med ett lugnt tempo och många uteserveringar. Men PPC-omställningen har fört med sig negativa konsekvenser. Omar kör själv bil till arbetet varje dag, och han upplever köbildningarna som negativa, både som bilförare och som restaurangägare. Han menar att med bara en fil blir det mycket tomgångskörning och därmed försämrad luft. Det är för täta ljussignaler för att trafiken ska flyta på. I rusningstrafik blir det kaos. Parkeringsfilen har trafiken på ena sidan och cykelfilen på den andra. När Omar ska lasta in varor till butiken blir det trångt om utrymmet och han upplever en ökad risk för att bli påkörd både av både bilar och cyklister, eftersom det är ett mycket högre tempo på cykelbanan efter omställningen. Han anser att cyklisterna kör alldeles för fort. Omars förslag är att man tar bort parkeringsmöjligheten och lämnar plats för snabba 15 minuters lastningar enbart. Cykelparkeringarna är i vägen och tar på tok för mycket plats, anser Omar. De breddade trottoarerna är i och för sig bra, men har i sig inte gett någon ytterligare eller förbättrad användning. De gula sofforna som stått utplacerade under sommaren ger han inte mycket för. Omställningen har inte gett vare sig fler eller färre kunder till hans pizzeria, och han ser ingen skillnad i dagskassan efter omställningen. Olga, 50, Kemtvätt Olga har inte mycket tid till intervju men hon anser bestämt att det har blivit mycket sämre sedan omställningen. Nu finns färre möjligheter att få parkeringsplats och många kunder klagar. Det märks i dagskassan att kunderna inte kan parkera och därför väljer en annan kemtvätt. Hon åker själv bil till kemtvätten och parkerar i P-garage. Olga upplever även att det blivit svårt för kemtvättens personal att få utrymme att lasta och lossa varor. De breddade trottoarerna är förvisso bra, anser Olga, men de har ingen betydelse för deras verksamhet. Inför vintern är hon orolig för hur det ska fungera när det blir snö och ännu trängre i bilfilen. Gällande cykelbanan tycker hon att cyklisterna kör alldeles för fort och mot rött. Cykelparkeringarna tycker hon är för stora och fulla av kvarlämnade cyklar som ingen tar hand om. Olga har inga konkreta förslag på förändringar, utom att det var bättre tidigare.

8 Anneli, 35, Guldsmedsaffär Butikschefen Anneli tar sig till arbetet till fots från Gullmarsplan över Johanneshovsbron, en sträcka som har blivit mycket bättre sedan man breddat cykelbanan och trottoaren på bron. Men hon anser att Götgatan är en i grunden hemsk gata. Kaotisk och ful. Anneli anser att cykeltrafiken har blivit än mer kaosartad sedan omställningen. Cyklisterna kör för fort, mot rött och mot alla gällande trafikregler. De breddade trottoarerna ger dock fotgängarna bättre säkerhet mot cyklisterna. Cykelparkeringarna har inte förbättrat röran av cyklar som parkeras överallt och bidrar till trängsel och otrevnad. De gula sofforna som stått på trottoarerna under sommarhalvåret har bara gett plats åt alkisarna att sitta och slå dank och sprida otrevnad. Anneli har försökt att cykelpendla men tycker att tempo och trängsel är alltför skrämmande och menar att större cykelsäkerhet skulle göra att fler väljer att cykla. Ett bättre hyrcykelsystem vid tunnelbanan skulle öka antalet cyklister och en helt bilfri gata skulle gynna alla, tror Anneli. Therese, 35, Systembolaget Butikschefen Therese upplever att de gula soffornas placering utanför Systembolaget bara har gjort att alkisarna har suttit där och skapat en dålig atmosfär. Hon undrar hur de tänkte när de satte dit dem. Hon har inga speciella önskemål om några förändringar, förutom att hon tycker att cyklisterna kör på tok för fort, och att hastighetsbegränsning för cyklister därför borde införas. Erik, 35, Skoaffär När det gäller ombyggnaden generellt så ser Erik inte något positivt med att smalna av gatan till en fil. Det är så stor genomfartsled så det bör vara två filer. Alla som ser ett utryckningsfordon tex lider ju med dem, menar han. Försäljningen i skoaffären har minskat sedan omställningen. De allra flesta cyklister cyklar alldeles för fort och hinner inte stanna, vilket gör att spontanbesöken i skoaffären har blivit färre. Omställningen har också gjort det är ytterst svårt att lasta i närheten av butikerna. Erik framhåller att hela trafiksituationen framme vid Ringen är helt fel. Det står alltid stilla för bilarna vid trafiksignalen innan Ringen på Götgatan. Det är generellt alldeles för många rödljus på gatan i förhållande till hastigheten på bilarna. Se på korsningen Götgatan/Högbergsgatan där det flyter på efter borttagandet av rödljusen för några år sedan. Ett fantastiskt samspel mellan alla olika typer av trafikanter, säger Erik. En lösning som Erik föreslår, skulle vara att öppna upp gatan mer för trafik generellt. Gällande den ökade cyklismen på Götgatan anser Erik att det är för hög hastighet på cykelbanan, vilket medför en stor säkerhetsrisk för fotgängare och cyklister. Både han själv och hans handikappade dotter har blivit påkörda när de råkat ta ett steg ut av misstag. Angående de nya cykelställen rymmer de för få cyklar i förhållande till det utrymme de tar, avslutar Erik.

9 3.2 Fokusgrupper Nedan presenteras en sammanställning av de diskussioner som fördes i respektive fokusgrupp, samt listor över identifierade problem och lösningar. I avsnitt 4.3 presenteras en sammanställning av problem och möjliga lösningar från intervjuer och fokusgrupperna. Fokusgrupp 1 Fokusgrupp 1 bestod av följande sju deltagare, varav fem brukar Götgatan i sina yrken och två som privatpersoner. Namnen är fingerade. Stefan Renhållningsarbetare Kent Brandkåren Sophia Handlare på Götgatan Peter Boende vid Götgatan Josef Taxiförare Simon Cyklist och cykelpendlare på Götgatan Runt bordet rådde snabbt enighet om att Götgatan idag inte fungerar som trafikled för alla olika trafikslag, och allra helst inte nu efter den omställning som ingår i Pilotplats Cykel. Arbetet med att förändra Götgatan är bra men eftersom det är en byggarbetsplats så är det svårt att se hur det faktiskt är. Gruppen enas också snabbt om att en grundläggande svårighet är att Götgatan är både lokalgata och en genomfartsled. Visionen om att Götgatan ska bli mindre av en bilgata är trevlig, men väcker en rad frågor kring hur man kan lösa trafikbehovet infrastrukturmässigt. Stefan, som arbetar som renhållningsarbetare, menar att den avreglerade sophämtningen innebär att sopor från fastigheterna på Götgatan hämtas av många olika aktörer, vilket gör att det blir ett hårt tryck över hela dagen. Stefan menar vidare att arbetssituationen har blivit en mycket sämre sedan omställningen. Lastzonerna upplevs vara placerade utan samråd med berörda yrkesförare, vilket har lett till att de ofta är felplacerade. Detta får till följd att det blivit dyrare för många fastighetsägare eftersom de betalar sophämtningen per steg. Det har också blivit problem för de fastigheter som har sopsug. De har fått gå över till att ha kärl ute på trottoaren, vilket är både förfulande och i vägen. Josef menar att avregleringen av taximarknaden har lett till att det är väldigt många taxibilar i stan. Med en enkelfil i varje riktning och gatuparkering som alltid är full blir det svårt för både taxi och färdtjänst att få plats för säker hämtning och lämning. Josef påpekar att den höga hastigheten på cykelbanan gör det svårt för de kunder som går långsamt att tryggt ta sig till och från bilen. Runt bordet anser man att en allmän sänkning av hastigheten för motorfordon till 40 km/h är nödvändig. För yrkestrafiken skulle det vara bra med flexibla hastighetsgränser, med högre hastighetsgräns på nätterna när det är betydligt mindre trafik, och det därmed är svårt att motivera en låg hastighet. Josef menar att yrkestrafikanter och taxiförare har en särskild insikt i trafiksituationen och de högriskpunkter som föreligger. Vänstersvängen från Götgatan in på Östgötagatan är en sådan, liksom avsaknaden av cykelboxar på Ringvägen där den korsar Götgatan. Sophia, som har butik på Götgatan, menar att det händer att folk kommer till butiken med bil. Det är inte särskilt vanligt och hon upplever inte att detta har påverkats nämnvärt av Pilotplats Cykel. Det är fler som kommer till hennes butik med cykel, men det finns förstås andra handlare vars verksamhet

10 är mer beroende av att kunderna kan komma fram med bil. Det är dock tydligt att det bildas köer när varuleveranserna kommer. Eftersom det inte finns någon koordinering av varuleveranserna är det många olika aktörer som ska fram under en dag. Detta skulle kunna lösas med samordnade logistikcenter, för både varor och avfall. Även smågods levereras ofta med lastbil, vilket likväl skulle kunna transporteras en kortare stäcka på lastcykel. Kent menar att stadsplaneringen, sedan ett sekel tillbaka, har grundats på säkerhetsaspekter gällande brandförsvar och framkomlighet för brandkåren. Målet är att brandkåren ska påbörja en räddningsinsats inom 10 minuter från det att larmet gått. Kent menar vidare att Götgatan, för räddningstjänsten i allmänhet och brandkåren i synnerhet, är en primär huvudled. Som det är nu begränsas möjligheten att genomföra snabba utryckningar, framförallt i rusningstrafik, eftersom det inte det inte finns plats för bilister att flytta sig. Kent menar att man inte tagit någon hänsyn till räddningstjänstens behov av att använda gatan som en primär huvudled till och från Söderort, då genomfartstrafiken är ett måste och övrig trafik måste kunna väja undan när de kommer. Cykelbanornas och trottoarernas bredd och utformning är dessutom av avgörande betydelse för möjligheten att komma intill husfasaden vid en brandutryckning. Brandkåren behöver kunna ställa sig max 9 meter från fasaden. Om man ska få plats med stegvagnen så behöver man använda både den gamla och den nya cykelbanan. Alternativt skulle man kunna ställa sig på trottoaren, men då är det träd, bänkar, cykelparkeringar och reklampelare i vägen. Inte heller får träden får inte bli så höga att de täcker fasaden. En cykelbana med en bredd på fyra meter skulle ge brandkåren möjlighet att komma fram till fasaderna, men en sådan cykelväg skulle även bidra till trängsel på vägen som behöver lösas för att framkomligheten för blåljusen ska kunna rycka ut obehindrat. En annan aspekt som gruppen är enig om är snöröjningen, som de tror kan komma att bli ett problem för den nuvarande lösningen. Erfarenheten av tidigare snörika vintrar säger att vallen mellan cykelbana och bilväg brukar bli stor, och trycker in i både i bilfil och cykelbana. Om det är svårt för räddningstjänsten att komma fram nu så kommer det bli ännu svårare om körbanan smalnats av på grund av snövallar. Cykelparkeringshagarna riskerar att bli helt inplogade och stå i vägen för en fungerande snöröjning. Gruppen konstaterar att utan parkerade bilar längs Götgatan så skulle många problem lösas. Det är egentligen alla privata bilar som är i vägen. I Europa så har man i ett antal städer stängt av stora delar av innerstan från privatbilism. Gruppen tycker att det bästa vore att helt ta bort långtidsparkeringen från Götgatan. För att yrkestrafiken ska kunna fungera så behövs dock åtminstone en lastzon per fastighet. Yrkestrafik får idag stå 30 min där det är skyltat parkeringsförbud. För privatbilar tänker man sig ett antal 30-minutersparkeringsplatser. Enkelriktningen på sido- och parallellgator gör det svårt att utnyttja dem för att avlasta Götgatan vid högtryck i trafiken. Att dubbelrikta dem skulle underlätta för både bil och cykeltrafik, tänker flera av fokusgruppsdeltagarna. Man är relativt enig om att det är bilisterna som anpassar sig mest för framkomlighetens skull. När vi taxichaufförer dubbelparkerar för att hämta upp eller släppa av kunder, så är det aldrig en bil som tutar, utan det är cyklisterna som är aggressiva, menar Josef. Sophia påpekar att det på bilder från 30-talet syns en stad med spårvagnar och cyklister. Cykel var det trafikslag som gällde då. Sedan kom bilarna och Stockholm utvecklades till en bilstad. När man sedan anlade man cykelfält, var det nog mer för bilisternas bekvämlighet än för cyklisternas säkerhet, menar hon. Men egentligen finns ingen motsättning; bilister och cyklister skulle kunna samsas om samma utrymme, eftersom cykeln också är ett fordon. Det kräver emellertid att man följer trafikreglerna och håller hastighetsgränserna. Berlin tas upp som exempel på att det är möjligt med mindre konkurrens

11 mellan fordonsslagen. Det är också viktigt att komma ihåg att många av de som cyklar gör det istället för att köra bil, menar Sophia. Samt att en stor del av alla trafikanter har tredubbla identiteter och är både cyklister, bilister och fotgängare. Trafikvett handlar om sociala normer och deltagarna anser att det finns en brist på cykelkultur och normer. Gruppen upplever att det finns en stress bland cyklisterna, som man tänker sig beroende på en bristande cykelkultur. Denna kommer säkert växa fram, men man kanske kan hjälpa den på traven. Det borde finnas en stor skylt som berättar vad en cyklist är skyldig till. Bilister har bättre koll på sina skyldigheter i trafiken. Dessutom, säger Josef, så hjälper det inte att kräva rättigheter, i trafiken finns bara skyldigheter. Majoriteten av gruppen tycker att det hålls för hög hastighet i cykelbanan, och att denna måste sänkas för allas säkerhet. Man menar vidare att de hastighetsskyltar som satts upp längs Götgatan, som visar cyklisternas hastighet snarare gör att farten ökar. Simon menar att cykling kräver ett fokus, framförallt i innerstan, som kan göra en blind för andra och för anpassning av farten efter rådande trafiksituation. Flera deltagare upplever att träden utmed Götgatan bildar en mur mellan fotgängare och cyklister. De gående använder inte den gamla cykelbanan som promenadstråk, och den förblir ofta tom eller en uppställningsplats för betongsuggor, byggmaterial och gamla cyklar. Peter anser att cykelbanan är mörk och dåligt upplyst på kvällarna och att träden skuggar. Det ger illusionen av att cykelbanan är smalare än vad den är. Den outnyttjade gamla cykelbanan skulle kunna användas för att skapa en bredare cykelbana, och därmed också ge plats för ett bredare körfält. Detta skulle kunna ge plats för bilisterna att flytta sig när ett utryckningsfordon kommer. Man skulle också kunna skapa en så kallad firelane, säger Kent, en dubbelriktad mittfil som är vikt åt utryckningsfordon. Pendlingscyklisterna märker stor temposkillnad utom tullarna och inom tullarna. Detta kan leda till en viss fartblindhet. Men även inom tullarna är det stor skillnad i tempo. Cyklister kan delas in i två grupper, de som cyklar snabbt och ser sig som ett fordon och de som cyklar sakta och snarast ser sig som fotgängare på hjul. Kanske finns behov av en cykeltrottoar och en gåtrottoar? funderar gruppen. För snabbare cyklister borde det finnas en cykelautostrada, en cyklostrada. På en sådan får det inte vara knixigt, menar Simon. Det måste gå rakt. Men då riskerar det att gå för fort igen, säger Sophia. Handlarna vill inte att det ska gå för fort. De vill att alla ska trivas och känna sig trygga. Problemet med Götgatan är att det är just både en infartsled och en lokalgata. hjälper inte att kräva rättigheter, i trafiken finns bara skyldigheter. Det

12 Identifierade problem Götgatan kan inte vara både genomfartsled och mysig lokalgata på samma gång. Utryckningsfordon har svårt att komma fram efter den omställning av Götgatan som utförts inom Pilotplats Cykel, detta då det nu bara finns en fil i vardera riktning. Omställningen av Götgatan har inneburit ökade svårigheter även för annan yrkestrafik, som varutransporter, renhållningsarbetare och taxiförare att parkera. Omställningen av Götgatan har inneburit mer trängsel i rusningstid, vilket upplevs skapa en sämre luftmiljö. De avreglerade marknaderna för avfallshantering samt taxi, samt bristen på logistikkoordination för varuleveranser, innebär ett högt tryck på gatunätet. Enkelriktningen av gatorna på Söder ökar trycket på Götgatan, samt gör det svårare att jämna ut trafiktrycket över ett större område. Långtidsparkeringen tar mycket yta i anspråk som skulle kunna användas bättre. De raka och breda cykelbanorna gör att vissa cyklister cyklar så snabbt att det medför risker för andra cyklister samt fotgängare. Cykelhastighetsmätarna är en trigger för att cykla ännu snabbare. Gröna vågen gör att cyklisterna inte stannar för att handla längs Götgatan. Den gamla cykelbanan nyttjas inte utan har blivit ett ingenmansland. Detta behöver beaktas när och om omställningen permanentas. Bristande cykelkultur där många exempelvis cyklar mot rött eller tränger sig fram försämrar trafikklimatet för alla. Bristande kunskap om trafikregler bland cyklister skapar konflikter och farliga situationer. Träden utmed Götgatan gör att cykelbanan är mörk under kvällstid. Trädens höjd och placering gör det svårt för brandkåren att komma åt vid släckningsarbete. Föreslagna lösningar Ta bort långtidsparkeringen från Götgatan. Detta för att frigöra mark för leveranser, taxi och avfallshantering, vilket skulle skapa mindre konflikter mellan yrkestrafiken och cyklister. Rikta om gatorna på Söder så att färre blir enkelriktade. Detta för att minska trycket på Götgatan. Anlägg ett logistikcenter i närförort. Samordning leder till färre transporter och samlade leveranser, vilket minskar på trycket på lastzoner. Lättare god skulle kunna levereras via cykelbud. Anlägg en dubbelriktad utryckningsfil, en så kallad fire lane i mitten av Götgatan.

13 Fokusgrupp 2 Fokusgrupp 2 bestod av följande sju deltagare, varav fem brukar Götgatan i som privatpersoner och två i sina yrken. Lars cykelpendlare Matti cykelpendlare Loove cykelpendlare Jennifer cykelbud Carina cykelbud Karin bor i närområdet, cyklar ofta längs Götgatan med barn Sara bor i närområdet, fotgängare, cyklist och bilist på Götgatan Efter att Fokusgruppen presenterat sig och sina erfarenheter av i huvudsak cykling på Götgatan, samt diskuterat problem och omställningens effekter, inleder den här gruppen den lösningsorienterade delen av workshopen med att resonera kring användningsområdet för sina förslag. Gruppen är enig om att ett av de viktigaste incitamenten för att välja cykeln framför anda transportmedel är tidsbesparingen. För cykelpendlare är det viktigt att cykelleder och banor känns som ett flöde. Det är betydligt mer både fysiskt och mentalt ansträngande att cykla på knixiga gator med ljussignaler, parkerade bilar och enkelriktning. Efter omställningen har flödet på cykelbanan blivit bättre, men det är ett hårt tryck när antalet cykelpendlare ökar. Även om man vill välja en annan väg för att undvika andra cyklister och välja sitt eget tempo är det svårt. Enkelriktningen på Södermalm upplevs skapa svårigheter för cyklister att välja en parallell väg när trycket blir för stort, och det gör det svårt att ta sig fram överhuvudtaget. För att avlasta trycket på huvudgatorna bör man prioritera cyklingen även på sidogatorna. Gruppen konstaterar vidare att det inte räcker att dela in trafikanter baserat på färdmedel. Det finns i huvudsak tre olika trafikslag; cykel, bil och fotgängare, men inom dessa ytterligare olika slag av cyklister och bilister, som privatbilister och yrkesbilister. De i sin tur delar in sig i flera undergrupper som har olika behov och förutsättningar; räddningstjänst å ena sidan och person- och godstransport å den andra. Gällande cyklister delar de upp sig i i huvudsak två grupper: snabba och långsamma. Det kan tyckas vara av underordnad betydelse, men i gruppen är man enig om att det är ytterst viktigt att ta hänsyn till dessa båda för att nå hållbara lösningar som gynnar, och på sikt ökar cyklismen. Det är en väldig skillnad på att vara ett cykelbud eller cykelpendlingsmotionär och en förälder med barn på pakethållaren. Eller ett cyklande barn. Cykelpendlarna blir snabbt bra på att cykla sin väg och kan höja tempot, med de som cyklar mer sällan eller kortare sträckor har ett annat förhållande till sin väg. Vägen måste anpassas så att båda dessa grupper får utrymme. De långsamcyklande är närmare fotgängarna i hastighet och snabbcyklisterna ligger närmare biltrafiken. Gruppen diskuterar lösningar med att separera trafikslagen och cyklistgrupperna och fysiskt markera detta i gaturummet. Det finns goda exempel från Amsterdam och Köpenhamn, där det finns snabba banor och prat-banor, alltså cykelbanor avsedda för de som cyklar långsamt och pratar med varandra. En sådan lösning skulle även vara till fördel för personer som cyklar med barn. En lösning kan vara att ha två parallella cykelbanor för olika hastigheter. Men enligt utsago finns studier som visar på att helt blandade trafikslag minskar den generella hastigheten och antalet

14 olyckor. När cyklisterna cyklar i bilfilen krävs att bilisterna saktar farten och det krävs en större lyhördhet från cyklisterna. En enkel lösning skulle kunna vara att snabbcyklisterna cyklar i bilfilen och de långsammare på cykelbanan. För att inte tumma på trafiksäkerheten bör detta kombineras med en generell sänkning till 30 km/h i hela innerstaden. I Holland har cyklister företräde framför bilar, vilket har visat sig ge en lugnare trafikmiljö. Mer konkret innebär detta exempelvis att cyklister får grönt ljus innan bilister, samt att bilar har väjningsplikt då cyklister korsar vägen på cykelövergångsställe. Gruppen upplever det som väldigt tufft att cykla i Stockholm, det är en hård atmosfär. Yrkescyklister som cykelbud föredrar ofta att cykla i bilfilen för att det känns säkrare. För den som cyklar yrkesmässigt är det nödvändigt att hitta sätt att hantera trafiken och cykelbuden runt bordet erkänner att de kör ganska mycket mot rött för att det är säkrare att ha gatan för sig själv istället för att konkurrera med bilister och andra cyklister. Cykelbuden har funnits i Stockholm under många decennier nu. Sedan ett par år har det kommit upp en ny grupp av yrkescyklister och det är cykeltransportföretag som använder sig av olika modeller av lådcyklar för att transportera större gods. Också inom förskolan har lådcykeln introducerats som ett möjligt sätt att transportera barnen. Dessa cyklar är mer utrymmeskrävande på gatan och har behov av större cykelparkeringar. Nya former av cyklar som lådcyklar och elcyklar förväntas öka och kräver ett nytt tänkande vid planering av framtidens cykeltrafik. Slutligen diskuterar gruppen barnens rätt till staden, och vikten av att ha ett barnperspektiv även vid planering av cykelbanor. Räkna cykeln som det fordon som det faktiskt är.

15 Identifierade problem Enkelriktade gator på Söder skapar osäkerhet kring alternativa färdvägar. Cykelbanor som inte är raka eller med hinder (som det är på Götgatan nu) skapar risker. Olika slags cykelbanor, och olika slags markeringar av dessa skapar osäkerhet och därmed risker. De höga hastigheterna i cykelbanorna gör dessa osäkra för cyklande barn och andra mer osäkra cyklister. Fotgängare är vana att titta efter bilar men inte att titta efter cyklister. Gränserna mellan olika trafikslag är ibland otydliga. Framförallt ses detta som ett skäl till att fotgängare ofta går ut i cykelbanorna. Övergångsställen är ibland placerade så att fotgängare måste gå ut i cykelbanan för att se om det är fritt fram att korsa gatan. Bilen är norm för trafikplaneringen och bilister förväntar sig att ha företräde vilket skapar risker. Trängseln i cykelbanorna skapar osäkerhet. Trafiksepareringen mellan bilar och cyklar har fördelar men skapar också risker och konflikter. Långtidsparkeringen tar mycket yta i anspråk. Parkeringshusen är dyrare än gatuparkering, vilket ger ett incitament för att parkera på gatan. Kunskapen om trafikregler har ökat bland cyklister, men det finns fortfarande stora brister. Föreslagna lösningar Sänk hastigheten för motortrafik i hela innerstaden. Dubbla system för cyklar, med snabbfiler och långsamfiler skulle underlätta för barn och andra osäkra cyklister. De som cyklar snabbt skulle kunna dela fil med bilarna på gatan, och så får cykelbanan vara till för de som vill och behöver cykla långsamt. Men det kräver att bilisterna accepterar cyklar i trafiken. Utformningen av gränsen mellan gång- och cykelbanor kan göras tydligare, med färg eller fysiska hinder för att påminna fotgängare om att det kan komma cyklister.

16 Markera fart- och färdmedelszonerna i olika färger. Markera cykelfälten med en färgad asfalt (eller annat underlag). Det krävs långsiktiga informationskampanjer om hur trafiken ska fungera. Ta bort parkeringsfilen och anlägg en mixad zon för lastning och parkeringsfickor. Inrätta företräde för cyklister. I kombination med sänkt hastighet för motorfordon skulle detta skapa en mycket tryggare trafikmiljö. Gör om gatorna på Södermalm till färre enkelriktade gator så att trycket på Götgatan avlastas. Gör det tillåtet att cykla i båda riktningar även på enkelriktade gator. Detta för att öka framkomligheten och den upplevda möjligheten i att kunna välja en annan väg än Götgatan. Gör parkeringshusen billigare än gatuparkering. Inrätta samtalscykelbanor som i Köpenhamn, där man utan problem kan cykla två i bredd. Detta är även bra när man cyklar med barn. Ställningar längst fram på bussarna där man kan ställa sin cykel skulle ytterligare underlätta för cykelpendling. Gröna vågen är bra för cykelpendlare som ligger i 18 km/h, och bör förlängas hela Götgatan för att undvika hetscykling för att hinna över Folkungagatan. En ökad homogenitet i regler, hastighetsbegränsningar, utformning och skyltning skulle innebära mer förutsägbara förutsättningar för alla, och skulle skapa en tryggare trafikmiljö. En långsiktig lösning skulle vara cykelförbifarter, exempelvis en upphöjd cykelbana längst Götgatans sträckning.

17 4. Sammanfattning och analys av problem och möjliga lösningar I detta avsnitt har de identifierade problemen och föreslagna lösningarna sammanfattats tematiskt. Vi påminner om att fokusgruppdeltagarna inte representerar annat än sig själva, samt att de problem och lösningar som presenteras här baseras på fokusgruppdeltagarnas erfarenheter. Vi har därför i detta avsnitt valt att inte peka ut vilka deltagare som lyfte vilka problem och möjligheter. 1) Blåljusen måste fram Problembeskrivning Mitt på Södermalm ligger Katarina brandstation, en av tre brandstationer i Stockholms innerstad. Katarina brandstations distrikt sträcker sig från Gamla Stan i norr till Globen och Björkhagen i söder och från Hornstull i väster till Nacka i öster. För utryckningar söderut är Götgatans framkomlighet essentiell. Götgatan är snabbaste vägen både till och från Södermalm. Den nya cykelbanan upplevs ha medfört svårigheter vid utryckningar. Detta då det nu bara finns en fil i varje riktning vilket dels inneburit ökade trafikstockningar samt minskat utrymme för bilar att flytta på sig när en utryckning sker. Möjliga lösningar Genom att ta bort långtidsparkeringen längs Götgatan kan ges bilar mer utrymme för att väja för utryckningsfordon. Detta kan göras med eller utan att en andra fil i varje riktning öppnas igen. Några handlare menar att bristen på parkeringsmöjligheter har gjort att deras näringsverksamhet går sämre. För att möjliggöra kortare besök i affärer, kan ett antal parkeringsfickor där man får stå en kortare tid (ca minuter) inrättas. För att ge möjlighet att parkera för boende och arbetande i området bör prissättningen av gatuparkering respektive parkeringshus ses över, så att parkeringshusen blir ett mer attraktivt alternativ. Inför en så kallad firelane en utryckningsfil. Dessa är vanliga i amerikanska städer, och är en dubbelriktad mittfil som enbart är till för utryckningsfordon. 2) Yrkestrafiken får inte plats Problembeskrivning Likaså övrig yrkestrafik möter stora svårigheter med att parkera och utföra sitt arbete. Det är trångt i parkringsfilen och omöjligt att kort dubbelparkera för att släppa av eller på passagerare. För taxi betyder detta att de måste göra riskfyllda stopp på cykelbanan för att släppa av och plocka upp passagerare, alternativt blocka trafiken och släppa ut passagerarna i cykelbanan. För varuleveranser och renhållningsarbetare innebär det att de tvingas stanna i cykelfilen. Detta leder till

18 konflikter med cyklister, och sämre arbetsmiljö även i bemärkelsen att de får en längre sträcka att gå med varor och avfall. Möjliga lösningar Även här är den primära lösningen att ta bort långtidsparkeringen. Om parkeringsfilen blir fri kan varuleveranser, renhållare och taxichaufförer sköta sitt arbete utan risk för kollisioner eller aggressioner. Anlägg ett logistikcenter i närförort. Samordning leder till färre transporter och samlade leveranser, vilket minskar på trycket på lastzoner. Lättare god skulle kunna levereras via cykelbud. 3) Trängsel och tomgång Problembeskrivning Bilister klagar över att det blivit svårt att komma fram under rusningstrafik. Handlare och fotgängare klagar på att det blir sämre luft när bilarna står så länge på tomgång. Möjliga lösningar Genom att ta bort den nya cykelbanan skulle de tidigare två filerna i vardera riktning kunna återställas. Detta skulle dock minska utrymmet för mer miljövänliga transportslag. Ytterligare en lösning skulle vara att se över trafikflödet på hela Södermalm, för att undersöka om det går att skapa ett jämnare tryck på gatunätet, och på så sätt minska belastningen på just Götgatan. Även här skulle ett eller flera logistikcenter i närförort bidra till att minska trycket på Götgatan och i hela staden 4) Dubbla system krävs för att öka säkerheten Problembeskrivning Till skillnad från biltrafiken, varierar hastigheten bland cyklister stort. Somliga cyklar snabbt och känner sig säkra i trafiken. Andra cyklar långsamt, cyklar med barn, eller känner osäkerhet. Somliga kan trafikregler, andra inte. Sammantaget skapar detta en upplevelse av cykling i innerstaden som konflikt- och riskfylld. Såväl snabb- som långsamcyklister blir lidande av detta, och många väljer bort cykeln som färdmedel för att det känns för otryggt. Detta gäller framförallt långsamcyklister samt cyklister med barn. Götgatan är extra utsatt vad gäller dessa konflikter då denna väg på samma gång utgör ett cykelpendlingsstråk som en boendemiljö. Möjliga lösningar För att alla cyklister ska känna sig trygga krävs dubbla system: ett för de som vill cykla snabbt och ett för de som vill cykla långsamt. Det finns flera sätt att skapa ett sådant system:

19 Ett sätt är att skapa ett nytt pendlingsstråk över Södermalm, vilket i sin tur kräver att gatustrukturen ses över. Här är enkelriktningen av gator på Södermalm en knäckfråga, eftersom denna skapar osäkerhet kring alternativa vägar med god framkomlighet. En annan, kanske mer långtgående lösning skulle vara att bygga en upphöjd cykelväg längs Götgatans sträckning, med början och slut vid Skanstullsbron respektive Slussen. Ytterligare en lösning skulle vara att låta snabbcyklister dela vägbanan med motorfordon, och på så sätt kunna vika cykelbanorna till långsamcyklister. Detta kräver dock att bilisterna accepterar och släpper in cyklisterna i trafiken. Initialt skulle denna lösning kunna innebära ökade konflikter, men med tiden finns goda möjligheter att på så sätt skapa en större acceptans dessa två trafikslag emellan. Att ge cyklister företräde då rödljus slår om till grönt, ett system som sedan flera år finns i Holland, skulle vidare minska risken för olyckor och konflikter. Att vidare, liksom under Pilotplats Cykel, minska hastigheten i hela innerstan till 30 skulle ytterligare bidra till en lugnare och tryggare trafikmiljö. Ett system med dubbla cykelbanor skulle också kunna råda bot på detta problem. Den gamla cykelbanan, som i dag blivit ett slags ingenmansland, skulle då kunna vikas åt långsamcyklisterna medan den nya blir snabbcyklisternas domän. För att den nya cykelbanan ska kunna behållas krävs dock att framkomligheten för yrkestrafiken ökar (se Punkt 2), exempelvis genom att förbjuda boendeparkering längs Götgatan. Detta kräver dock i sin tur att såväl långtids- som korttidsparkering kan ordnas på annat sätt. 5) Enkelriktade cykelbanor och vägar skapar otrygghet och minskad framkomlighet Problembeskrivning De flesta cykelbanor i Stockholms innerstad är enkelriktade. Att behöva ta sig över på rätt sida vägen upplevs besvärligt det skapar onödiga omvägar. Att tvingas korsa en bilväg upplevs även som en källa till otrygghet för personer som cyklar med barn. Vad gäller bilvägarna så upplevs enkelriktningarna på Södermalm som nyckfulla och obegripliga, vilket gör det svårt att planera sin färdväg. Detta gäller även för de personer som bor på Södermalm. Ett undantag är Tjärhovsgatan där det finns cykelbanor i båda riktningar, något som upplevs fungera mycket bra. Enkelriktningen upplevs även pressa ut all trafik till Götgatan, vilket ökar belastningen på denna. Möjliga lösningar Minska antalet enkelriktade gator på Söder så att trycket på Götgatan avlastas. Gör det tillåtet att cykla i båda riktningar även på enkelriktade gator. Detta för att öka framkomligheten och den upplevda möjligheten i att kunna välja en annan väg än Götgatan. Dubbelriktade cykelbanor längs Götgatan skulle verkligen underlätta när man har barn med sig, så att man slipper gå över vägen två gånger i onödan.

20 6) Otrygghet, risker och konflikter i trafiken Problembeskrivning Det upplevs som risk- och konfliktfyllt att cykla i Stockholm. Överlag upplevs trafikmiljön som hotfulla, med mycket aggressioner, och framförallt mellan olika slags trafikanter. Mycket av riskerna och konflikterna upplevs komma sig av att det är trångt i cykelbanorna och på vägen. Även bristfällig trafikplanering (cykelbanor som plötsligt bara slutar), inkonsekvent eller bristande information i den fysiska miljön, bristande cykelkultur (hos alla slags trafikanter) samt bristande kunskap om trafikregler upplevs bidra till risker och konflikter. Möjliga lösningar Sänk hastigheten för bilar i hela innerstaden till 30 eller 40 km/h. Ge cyklister företräde framför motorfordon i trafiken, exempelvis genom att cyklister får grönt ljus innan bilister. Skapa dubbla system för cykling, så att snabbcyklister och långsamcyklister inte behöver trängas i samma cykelfil. Se Punkt 4). Normalisera och legalisera att snabbcyklister cyklar i körfälten, med bilarna. Detta för att skapa en känsla av gaturummet som något gemensamt samt lämna cykelbanorna fria för långsammare och mer osäkra cyklister. Gränsen mellan gång- och cykelbanor samt filer för biltrafik kan göras tydligare. Detta kan exempelvis åstadkommas med färg, färgad asfalt (eller annat underlag) eller fysiska hinder för att påminna fotgängare om att det kan komma cyklister. En ökad konsekvent utformning av regler, hastighetsbegränsningar, utformning och skyltning skulle innebära mer förutsägbara förutsättningar för alla, och skulle skapa en tryggare trafikmiljö. Lättillgängligt material kring trafikregler för cyklister. Gröna vågen är bra för cykelpendlare som ligger i 18 km/h, och bör förlängas hela Götgatan för att undvika hetscykling för att hinna över Folkungagatan. Ta bort långtidsparkeringen från Götgatan. Detta för att frigöra mark för leveranser, taxi och avfallshantering, vilket skulle skapa mindre konflikter mellan yrkestrafiken och cyklister.

21 5. Avslutande kommentarer Åtgärderna Hårda och mjuka åtgärder Genom studien har ett flertal möjliga lösningar identifierats. En del av lösningar är så kallade hårda åtgärder, d.v.s. de kräver förändringar av den fysiska infrastrukturen. Andra är mjuka och har att göra med trafikregler (t.ex. företrädesregler), trafikpolicy (t.ex. enkelriktningar), kunskap om trafikregler, samt attityder i trafiken. Det är dock viktigt att förstå att dessa i många fall är beroende av och påverkar varandra. En åtgärd gör ingen cykelstad För att få största möjliga effekt av åtgärderna är det viktigt att dessa inte genomförs som punktinsatser. Istället krävs ofta ett paket av åtgärder för att de önskvärda effekterna ska kunna infrias; en åtgärd gör ingen cykelstad. Konsekvent genomförda åtgärder Vidare är det viktigt att åtgärder, oavsett vilken eller vilka som väljs, implementeras i hela staden. Detta för att skapa förutsägbarhet i trafiken, och därmed minska konflikter och öka tryggheten. Aktörssamverkan Vissa av de föreslagna åtgärderna ligger inom Stockholms stads direka påverkansområde. Andra kräver mer indirekt påverkan och/eller samverkan med andra aktörer. Det finns också förslag på åtgärder som helt ligger utanför Stockholms stads domvärjo, exempelvis sådant som har att göra med trafikregler. Vi har dock ändå valt att ta med dessa, med utgångspunkt i att en god trafikmiljö kräver att hela systemet tas med i analysen.

22

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov 2

Moped klass II Kunskapsprov 2 Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar Text och foto: Anneli Andersson-Berg Bilens dominans i stadsrummet och dess förtur på stadens gator ifrågasätts idag allt oftare. Många av Sveriges

Läs mer

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? KALIX KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Information till Dig som är intresserad att sätta ut blomlådor Låt gatan blomma! Du har anmält intresse av att ställa ut blomlådor på Din gata för att minska

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Stockholm 2011-06-19. Till Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

Stockholm 2011-06-19. Till Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Stockholm 2011-06-19 Till Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Yttrande från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka,

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl.

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl. Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-06-17 Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja

Läs mer

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte

Läs mer

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,

Läs mer

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) PM 2004 RIII (Dnr 314-1468/2002) Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Anders Broberg (kd) anses

Läs mer

Cykelpassager och Cykelöverfarter

Cykelpassager och Cykelöverfarter Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr Sida 1 (6) 2016-01-12 Handläggare Björn Hansson 08-508 262 84 Till Trafiknämnden 2016-02-04 Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av

Läs mer

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man

Läs mer

Cykelplanering i Stockholm sedan 1980

Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 2013-05-31 Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 Reflektion av Martin Emanuel, KTH Inledning I min avhandling, Trafikslag på undantag: Cykeltrafikens i Stockholm 1930 1980 (Stockholmia Förlag, 2012), beskriver

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016 2014-02-18 TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016 Trafiksäkerhetsåtgärd från 2013, trafikseparering med pollare på Rosenvägen i Enebyberg. TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2

Läs mer

Förslaget är positivt men bör kompletteras med en tidsbegränsning av liknande slag som i zon 1. I Röd zon kan följande tidsreglering övervägas:

Förslaget är positivt men bör kompletteras med en tidsbegränsning av liknande slag som i zon 1. I Röd zon kan följande tidsreglering övervägas: Stockholm 2012-09-25 City i Samverkan Korgmakargatan 2 111 22 Stockholm Stockholms stad Trafik- och renhållningsnämnden 105 35 Stockholm Synpunkter på förslag till parkeringsplan Remissversion augusti

Läs mer

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD Snöröjning Vinter 2016 Snöröjning, vintercykling, sandning och annat som hör vintern till. En bilaga till dig som räcker hela vintersäsongen 2016. Foto Carina

Läs mer

Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan

Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan Inledning Trygghetsvandringen genomfördes måndag 31 maj mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan. Deltog gjorde sex elever som representerade

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Nationella hastighetsprojektet 2001

Nationella hastighetsprojektet 2001 Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse

Läs mer

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya

Läs mer

Barns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun

Barns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Barns skolväg 2009 Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet &

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona

Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Till Ängelholms kommun att. Ann Kristin Wiiberg Östra vägen 2 262 80 Ängelholm och Till Trafikverket Region Syd Box 543 291 25 Kristianstad Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Efter

Läs mer

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Dnr Sida 1 (13) 2013-12-17 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-07 Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Berga... 2 2. Broby... 4 3. Haga - Björkbacken... 6 4. Mogata... 8 5. Ramunder... 10 6. S:t Anna... 12 7. Skönberga... 14 8. Västra Husby... 16 9. Östra Ryd... 18 1. Berga Sammanställning

Läs mer

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 Innehåll 1. Sammanfattning sid 4 2. Inledning sid 5 3. Handlingsplan för parkering

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

En säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande

En säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande En säker skolväg I många klasser tar man upp Skolvägen som ett tema. Barnen beskriver skolvägen i bilder, berättelser och dikter. De berättar om husen och växtligheten, om människor och djur som de möter.

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och

Läs mer

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: 1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1999:720 Utkom från trycket den 3 augusti 1999 utfärdad den 1 juli 1999. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

Rune Niserius (M), ordförande Bo-Gunnar Andersson (C) Yen Gunnarsson (S) Linda Larsson, gatuchef Nina Andersson, trafikingenjör

Rune Niserius (M), ordförande Bo-Gunnar Andersson (C) Yen Gunnarsson (S) Linda Larsson, gatuchef Nina Andersson, trafikingenjör Protokoll Nr 2014-8 Sammanträdesdatum 2014-11-12 Sammanträdestid 9.00-9.40 Trafiknämnden Närvarande Ledamöter Rune Niserius (M), ordförande Bo-Gunnar Andersson (C) Yen Gunnarsson (S) Tjänstemän Linda Larsson,

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar.

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar. Nr 3, februari 2008 Brogårdsbladet Gemensamt nyhetsbrev från Alingsåshem och Hyresgästföreningen till hyresgästerna på Brogården i Alingsås. Skanska etablerar sig Nu är det snart dags att dra igång ombyggnationen

Läs mer

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

Lokalbussen i Lycksele

Lokalbussen i Lycksele Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

KS/2011-0011, TN/2010-0382 Ks 99 Au 149 Svar på medborgarförslag gällande trafik och parkeringssituationen på Tången

KS/2011-0011, TN/2010-0382 Ks 99 Au 149 Svar på medborgarförslag gällande trafik och parkeringssituationen på Tången STRÖMSTADS KOMMUN Sida 13 (33) Kommunstyrelsen 2012-09-12 KS/2011-0011, TN/2010-0382 Ks 99 Au 149 Svar på medborgarförslag gällande trafik och parkeringssituationen på Tången Kommunstyrelsen beslutar föreslå

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Det digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det 2 762 700 meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut

Det digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det 2 762 700 meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut Det digitala cykelvägnätet 1010100011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110000010010111000010000001000111110001010101010001111000010000111010 1111010101111101010000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111

Läs mer

trafikplan vid arrangemang

trafikplan vid arrangemang trafikplan vid arrangemang karlstads kommun Trafikplanering vid arrangemang Varför är det viktigt att ha en plan för trafiken? Transport- och trafikplaneringen är viktig vid större arrangemang dels för

Läs mer

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-01-07 KS 2014/369 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken

Läs mer

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad 5 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Forss Oscar Fritz Daniel Uggla Kerrou Teresa Datum 2016-03-02 Diarienummer GSN-2015-1930 Gatu- och samhällsmiljönämnden Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Stanna och parkera 1

Stanna och parkera 1 Stanna och parkera 1 Vad är stannande? Med att stanna menas att stå stilla med ett fordon, utom när man stannar 1. för att undvika fara, 2. för att trafikförhållandena kräver det, eller 3. för att parkera

Läs mer

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Vi vill gärna se Göteborg som ett stort hushåll, där många olika familjer lever tillsammans. Precis som i ett hushåll

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC)

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) Borlänge Energi Stadsmiljö - trafik Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) 2011-11-23 Resvaneundersökning 2001 (2009) i Borlänge MC/Mop 0%(2 %) 45%(52%) 20%(15 %) 13%(6 %) 16%(18 %) 6% (7

Läs mer

Synpunkter och sammansta llning

Synpunkter och sammansta llning Synpunkter och sammansta llning Antal respondenter: 47 stycken Män 28 Kvinnor 19 Hur tar de sig fram? Cykel 17 Bil 25 Går 5 Vad tyckte de som svarat Informationen om snöröjning har varit Mycket bra 2 Bra

Läs mer

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska

Läs mer

Tätortsprogram för Södra Sandby

Tätortsprogram för Södra Sandby Tätortsprogram för Södra Sandby Sammanställning av dialog Inledning Tätortsprogram för Södra Sandby togs fram hösten 2006 som underlag för en dialog med invånarna i Södra Sandby. Målet var att försöka

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör

Läs mer

Hej. Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan.

Hej. Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan. Hej Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan. Jag vill först säga att det är över 12 år sedan jag lämnade kyrkan. Vissa detaljer minns jag inte exakt, men då nämner

Läs mer

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter

Läs mer

Cykelparkering vid Platensgatan 8

Cykelparkering vid Platensgatan 8 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-10-29 Dnr Sbn 2013-465 Teknik och samhällsbyggnadskontoret Per-Erik Hahn Eleonor Mörk Samhällsbyggnadsnämnden Cykelparkering vid Platensgatan 8 FÖRSLAG TILL

Läs mer

Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28

Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 PROTOKOLL 1 (8) Dokumenttitel Dokumentdatum Skapat av 2014-08-28 Mikael Soto, EQC Karlstad Ev. ärendenummer Ev. dokumentid Uppdragsnummer 3013028 Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 Projektnamn

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Fråga 1: Övergångsställen

Fråga 1: Övergångsställen Fråga 1: Övergångsställen Järbovägen/Kungsforsvägen som går rakt genom byn trafikeras dagligen av tung trafik. Många gång- och cykeltrafikanter behöver ta sig över vägen under en dag. Hur många övergångställen

Läs mer

Parkeringsövervakning med MC

Parkeringsövervakning med MC Utvärdering Parkeringsövervakning med MC www.stockholm.se/trafikkontoret 1 November 2012 Rapporten är framtagen på uppdrag av Stockholms stad, Trafikkontoret Erik Hollander 08-508 262 15 erik.hollander@stockholm.se

Läs mer

Kundenkät gatumark hösten 2013

Kundenkät gatumark hösten 2013 Kundenkät gatumark hösten 2013 En kundenkät med totalt 13 frågor skickats under hösten 2013 ut till 500 slumpvis utvalda kommuninvånare. Syftet är att få en överblick av hur nöjda invånarna kunderna är

Läs mer