Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (27) Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde Uppgifter om organisationen Organisationens namn Göteborgs Kommun Utdelningsadress Göteborgs Stad, stadskansliet Postnummer Webbplats Postort Göteborg Organisationsnummer Organisationstyp Primärkommunala verksamhet Organisationsstorlek Fler än 200 anställda Behörig företrädare Åke Jacobsson Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Göteborgs stad Utdelningsadress Postnummer Postort Göteborg Besökadress CFAR-nummer Telefonnummer Faxnummer BankGiro E-postadress goteborg@goteborg.se SNI-kod Offentlig förvaltning PlusGiro Antal anställda Kvinnor 2000 Män 500 PRO v.3 [ ] d.pro3 v.1 Uppgifter om projektet Projektets namn Newo Drom (En ny väg) Projektets besökadress SDF Östra Göteborg, Box Postnummer Postadress Göteborg Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF- fördraget och förordning (2009:982) om statligt stöd för Socialfonden? Ja Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Områden som projektet kommer att bedrivas inom Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Mellersta Norrland Vilka ska delta i projektet? Sysselsatta Övre Norrland Småland och Öarna Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Ja Norra Mellansverige Västsverige Nej Nej Nej Startdatum Slutdatum Ansökan avser Förprojektering Genomförande Programområde 1. Kompetensförsörjning 2. Ökat arbetskraftsutbud Antal deltagare Kvinnor Män Ålder på projektdeltagare Uppfyller projektet något av följande kriterier? Lärande miljöer Innovativ verksamhet Samverkan Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Etnicitet Kön Strategiskt påverkansarbete Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (27) Kontaktperson projekt För- och efternamn Clas Wallin E-postadress clas.wallin@sensus.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Per Åkerström E-postadress per.akerstrom@ostra.goteborg.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund och problemanalys Förprojektering: Beskriv huvudproblemet och orsakerna till detta i den mån de är identifierade. Behov och orsaker ska analyseras under förprojekteringen med hjälp av relevanta intressenter. Genomförande: Beskriv projektets uppkomst, bakgrund och vilket huvudproblem som ska lösas genom projektet samt de viktigaste orsakerna till detta problem. Projekt Newo Drom Genomförande med mobiliseringsfas Den höga arbetslösheten bland romer är orsaken till att denna projektidé började ta form hos Föreningen romer för kulturell utveckling. Utgångspunkten för projektet är att romska kvinnors och mäns behov och kompetens sätts i första rummet. Utifrån den kompetens inom affärsmannaskap, försäljning, handel och olika hantverk som många romer redan besitter bygger vi vidare för att främst öka företagandet, skapa fler arbetstillfällen, förhindra utanförskap och skapa en bättre framtid för unga romer. Romer har svårt att få jobb på den reguljära arbetsmarknaden, oavsett konjunktur. Därför drabbas denna minoritet extra hårt vid lågkonjunkturer. Romer har under århundranden levt i utkanten av samhället och förlitat sig på den egna kunskapen och påhittighet för att skapa sig försörjningsmetoder för att överleva oftast utanför samhällets normer och värderingar. Det romska kastsystemet har oftast varit det som avgjort vilken slags yrkesinriktning som man haft och har gått i arv generation från generation t ex. hantverkare, försäljare m.m. Misstro från båda hållen, d. v.s. från majoritetssamhället men även från romer gentemot det samma, har bidragit till att romers kunskap inte kommit samhället till nytta. Med tiden har både romer och samhället i stort varit de som förlorat både i form av kunskap, ökade missförhållande, stora kostnader för samhället och ett utanförskap för romer som gjort att romerna aldrig har kunnat integreras i samhällsstrukturen på ett bra sätt. I Göteborg finns alla romska grupper representerade bl.a. de fem största grupperna Lowara, Kelderara, Rumungri, Arli, Kale och resande romerna. Om man inte fördjupar sig i klanfördelningen så finns det romer i Göteborg från Polen, Ryssland, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Serbien, Bosnien, Kroatien, Makedonien, Kosovo, Rumänien, och svenska romer ganska jämt fördelade över stadsdelarna men med det största antalet romer i Bergsjön, Angered och Hisingen. Vad gäller statistik över romer i Göteborgsregionen så saknas exakta siffror på hur många romer som bor i Göteborg då etnisk registrering inte görs i Sverige. Därmed finns inte heller könsuppdelad statisk som många gånger efterfrågas som grund för att jobba med jämställdhetsintegreringen. Enligt de senaste siffrorna som går att hitta i rapporten från romska delegationen Romers rätt så ligger antalet på mellan romer i Sverige och i Göteborg med omnejd mellan romer men kan ligga på romer. Bland den senaste strömmen av

3 Sid 3 (27) romer som kommit till Sverige, de så kallade nyanlända romerna från balkanländerna och f.d. Jugoslavien, har det förekommit etnisk rensning och ett stort antal av männen var de första som dödades i rensningen, vilket påverkat fördelning mellan män och kvinnor. De nyanlända romerna tros vara den största romska gruppen i västra Sverige. I Delegationen för Romska frågors rapport Romers rätt en strategi för Romer i Sverige SOU 2010:55 del 2, under romers rätt till arbete finns ett stycke som beskriver både de skrämmande siffror om romernas arbetslöshet som tros ligga på mellan 70-90% av både män och kvinnor i arbetsför ålder och där både romers traditionella arbetsyrken anses som föråldrade och obsoleta men även där en antiziganistisk struktur på arbetsmarknaden ses som orsakerna till att Romer mer än andra grupper har så höga arbetslöshetssiffror. I Göteborgs kommuns remissyttrande angående situationen i Göteborg så skriver kommunen följande, Det är kommunstyrelsens uppfattning att förhållandena för romer i Göteborg knappast är radikalt annorlunda än på andra håll i landet. Trots att ingen utredning har genomförts i Göteborg om romernas situation liknande den utredning som den romska delegationen genomfört nationellt som spänner över allt från stort till smått, bedömer kommunstyrelsen att utredningens beskrivning av romernas situation även äger giltighet i Göteborg. När vi har tittat på underlag för hur romska kvinnors situation är så skriver delegationen i stora drag att romska kvinnor utsätts för en mångdubbel diskriminering som romer, som kvinnor och fattiga, särskilt när det gäller rätten till utbildning, rätten till arbete och rätten till hälsa. Romska kvinnor tar ofta hand om de äldre, barn med särskilda behov och med funktionsnedsättningar och har därför extra svårt med att komma ifrån och kunna satsa på utbildning, arbete, osv. därför är det extra viktig att satsa på att ge dem chansen. Utdrag ur Delegationens för Romska frågors rapport - Romers rätt Enligt delegationens mening är det därför angeläget att det i det fortsatta arbetet med urban utveckling sker en tydlig koppling till minoritetspolitiken. Det är av största vikt att samråd också görs med de nationella minoriteterna. Stöd för detta finns i den nya minoritetslagen: 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (SFS 2009:724). I bestämmelsen anges att de nationella minoriteterna ska ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Vi menar att urban utveckling är en sådan fråga. Delegationen föreslår därför att kommunerna får i uppdrag att tydliggöra kopplingen mellan minoritetspolitiken och det urbana utvecklingsarbetet när det gäller romernas etablering i arbetslivet. Det grundläggande problemet är de diskriminerande strukturerna, och den öppet accepterade antiziganismen. Så länge den inte motas tillbaka, kommer romer att fortsätta tillhöra de mest exkluderade grupperna på arbetsmarknaden. Ett väsentligt område är att förbättra romers möjligheter till eget företagande. Utgångspunkten för detta projekt är att romska kvinnors och mäns kompetens och behov sätts i första rummet. Utifrån den kompetens inom områden som affärsmannaskap, försäljning, handel och olika hantverk som många romer redan besitter bygger vi vidare för att främst öka företagandet, skapa fler arbetstillfällen, förhindra utanförskap och skapa en bättre framtid för unga romer. På detta sätt hoppas vi att detta projekt bidrar till det som står i delegation Ett väsentligt område är att förbättra romers möjligheter till eget företagande. Vi ser också att denna form av projekt där romernas kompetens och erfarenheter sätts i första rummet ska kunna bidra till ett utvecklingsarbete gällande exempelvis olika arbetsmarknadsåtgärder för romer. Bidra till att hitta nya affärsmöjligheter och nya sätt att använda sig av romers kunskap och kunnighet, av romer för romer i samråd med romer är av yttersta vikt för att framgång skall uppnås. Föreningen Romer för kulturell utveckling tog kontakt med Göteborgs stad och Sensus studieförbund samt andra aktörer för att jobba fram den projektidé som presenteras i denna ansökan. Förankringsarbete påbörjades och organisationer, som är viktiga för att projektet ska kunna genomföras och lyckas, bjöds in till en LFA workshop i augusti 2011 som genomfördes med hjälp av ESF processtöd. (Se Bilaga 2 - Newo Drom - resultat från LFA workshop) Fokus var delvis på att ta fram relevanta intressenter för projektet men främst på att jobba fram en gemensam problemformulering, vilka effekter det blir av problemet samt dess orsaker. Gruppen enades om följande problemformulering:

4 Sid 4 (27) "Många romska kvinnor och män i Göteborgs stad har kunskaper och erfarenhet inom affärsmannaskap, handel, försäljning, och/eller inom olika hantverk men verkar inte idag på den ordinarie arbetsmarknaden som egenföretagare eller anställda." Intressenter som påverkas av och påverkar projektet Förprojektering: Beskriv projektets tänkta intressenter, vilka påverkas av och påverkar projektet. Beskriv även hur de kommer att engageras under förprojekteringen i syfte att kartlägga och undersöka deras behov och idéer. Genomförande: Beskriv projektets intressenter, vilka påverkas av och påverkar projektet. Beskriv även deras engagemang i projektet. Samverkan är en förutsättning för att projektet Newo Drom ska kunna uppnå de uppställda målen. Olika intressenters synpunkter, tankar, och idéer har tagits tillvara för att förankra idén samt få en bredd på problemanalysen och riskhantering. Projektet har ett helastaden perspektiv och har identifierat följande intressenter. MÅLGRUPPEN Romska män och kvinnor mellan år inom Göteborgs stad. För utförligare beskrivning av målgruppen samt engagemang, se under Mervärde. KULTURTOLKAR: representerar olika romska grupper, har erfarenhet av att driva företag, legitimitet bland romska grupper och god social förmåga. Kulturtolkarna är nyckelpersoner för att detta pilotprojekt skall lyckas. (se projektorganisation) Projektägaren SDF Östra, Göteborg stad, ansöker i ett s.k. fast sammansatt partnerskap/sluten sammanslutning. (Se bilaga 1. Avtal om samverkan.) Följande samverkanspartners som ingår förutom projektägaren är, Göteborgs stad, stadsledningskontoret, Sensus Västra Sverige, Föreningen Romer för kulturell utveckling, Företagarna i Göteborg.(se avsnitt Samverkanspartners). Övriga samrbetspartners som varit delaktiga i att utveckla projektidén har skriftligt redogjort för - Varför de anser en förändring är viktig, Vad de som organisation kan bidra med samt vad de förväntar sig av projektet. SDF VÄSTRA HISINGEN Varför är en förändring viktig utifrån din organisations perspektiv? När vi går igenom våra långtidsberoende försörjningsstödstagare kan vi notera att en del romer finns i den gruppen. Vi har provat olika insatser men de har inte alltid lett till förväntat resultat. Socialsekreterarna har inte vetat att klienterna är romer och tyvärr har detta framkommit först när det har blivit problem, d.v.s. krockar emellan vad som förväntas av samhället (t.ex. för rätten till f-stöd) och de romska traditionerna. Kunskapen om romsk kultur/traditioner är en bristvara och den som finns är kantad av föreställningar/fördomar som i det övriga samhället. Det kan till och med vara så att vi som personal sätter upp hinder och förväntar oss mindre av målgruppen. Mycket skulle kunna göras bättre där vi framförallt med nya metoder och kunskap skulle kunna förebygga "kulturkrockar". För många romska barn växer upp i fattigdom såväl ekonomisk som i form av ett samhälleligt utanförskap. Vilket är ert bidrag till projektet? Deltagare, försörjningsstöd, socialsekreterarkompetens, reguljära sociala insatser i samverkan/samarbete inom förvaltningen mm Vad önskar ni få ut av projektet? Att fler romer i stadsdelen får och tar chansen att bli självförsörjande och får ett bättre liv, kunskap om romer, metodutveckling inför framtiden, samverkan med andra mm. SDF ANGERED:Varför är en förändring viktig utifrån din organisations perspektiv? Förändring ger alltid en ny dynamik och kraft i framförallt metodutveckling och därmed organisationsanpassning utifrån de nya förutsättningarna för att möte de nya behoven. Vilket är ert bidrag till projektet? Rekrytering av deltagare är vårt bidrag till projekt. Men det skall inte vara kränkande att rekrytera... det måste ske med omsorg för den enskilde. Vad önskar ni få ut av projektet? Vi önskar oss ett bra resultat för att se deltagarnas möjligheter till vidare utveckling i syfte att de blir egen försörjare. Samt en utvärdering för att kunna arbeta vidare och implementera de nya metoderna. SOCIAL RESURSFÖRVALTNING FAMILJEBOENDE Varför är en förändring viktig utifrån din organisations perspektiv? Öka angelägenhet bland vissa romska grupper att delta i det etablerade samhället. Förstärka känsla av hopp och tillit till möjligheter och självbestämmande för målgruppen. Bidra till att motverka ofrivilligt utanförskap. Att utifrån barnperspektivet bidra till individers och gruppers ökade tillträde till det etablerade samhället. Vilket är ert bidrag till projektet? Kontakter med individer som ingått i boende/etablerings projekt med särskilt uppdrag från Göteborg Stad som kan ha intresse av att ingå i projektet. Kontakter samt väg för information om projektet med övriga som kan vara intresserade att delta i Newo Drom och är i kontakt med boendeverksamheten inom Social Resursförvaltning. Erfarenhet av boendeprojekt med fokus på etablering med särskilt uppdrag av

5 Sid 5 (27) Göteborg Stad riktat till vissa romska barnfamiljer. Vad önskar ni få ut av projektet? Deltagare i projektet får ökad kunskap, omvärlds förståelse samt ökad möjlighet till egen försörjning. Att individer som ingår i projektet kan inspireras samt inspirera andra till att hitta nya vägar för etablering. Ökat hopp om en bättre framtid för involverade personer. Ökad angelägenhet hos målgruppen att ta till sig kunskap och erövra ytterligare autonomi i förhållande till det etablerade samhället. Att projektet genererar ytterligare vägar för dialog och möjligheter bland romer och majoritetssamhälle. Boendeverksamheten önskar att plats för forum och nätverk för målgruppen gällande kontakter inom arbetsmarknad kan finnas tillgängligt. ARBETSFÖRMEDLINGEN Varför är en förändring viktig utifrån din organisations perspektiv? Romer är en målgrupp där det tidigare gjorts en hel del försök att erbjuda arbetsförmedlingens tjänster. Bland annat inledde vi ett samarbete för några år sedan med Agnesbergs Folkhögskola i syfte att erbjuda romska ungdomar en möjlighet att påbörja/komplettera grund och gymnasieutbildning. Detta lyckades inte och de huvudsakliga skälen var om jag förstod rätt ungdomarnas ovilja att hamna i en struktur, deras misstänksamhet till myndigheter och att vara inskriven på arbetsförmedlingen. Kan detta projekt medverka till att lite av de hinder/den misstänksamhet som finns hos Romer undanröjs kan det medverka till att fler från gruppen får en chans till arbete/utbildning och egen försörjning via anställning eller eget företag. Så för arbetsförmedlingen är det viktigt att också kunna erbjuda romer vår service. Vilket är ert bidrag till projektet? Finns den sökande i någon av våra Garantier, Jobbgarantin för ungdomar UGA eller Jobb och utvecklingsgarantin JOB så är den sökande garanterad ersättning också när man deltar i ett ESF projekt. Vad önskar ni få ut av projektet? Bryta ner hinder så att fler Romer känner sig trygga i att besöka Af för att få stöd i att hitta ett arbete. SKATTEVERKET Varför är en förändring viktig utifrån din organisations perspektiv? För Skatteverket är det viktigt att alla som startar företag har kunskap om de regler som gäller för att driva företag. På så vis ökar förutsättningarna för en schysst konkurrens men det är också viktigt att minska risken för den enskilde, då det tyvärr förekommer att nya företagare får problem (förseningsavgifter, skönstaxeringar, skattetillägg mm) pga. att de inte kan vilka regler som gäller. Vilket är ert bidrag till projektet? Vi bidrar med vår arbetstid och kunskap. Vad önskar ni få ut av projektet? Vi på skatteverket har idag svårt at nå ut till t.ex. invandrare med vår information om Starta Eget samtidigt vet vi att det är bl.a. många invandrare som startar eget. Vi vet också att det bland denna grupp finns många som har mer eller mindre bra bokförare. Genom detta projekt hoppas vi att vi ska lära oss mer om hur vi ska göra för att nå grupper som inte tillhör den "vanliga" majoritetsgruppen (etniska svenskar med gymnasieutbildning). Andra intressenter som projektet har för avsikt att samverka med och som kommer att kontaktas tidigt i mobiliseringsfasen är bl.a. Försäkringskassan, Almi/IFS, NFC, Romska föreningar i Göteborg. Andra romska föreningar har kontaktats under ansökningsförfarandet av Föreningen Romer för kulturell utveckling som fört en dialog med föreningarna i syfte att undersöka intresset för detta projekt bland romer. Man har via möten mellan de olika romska grupperna fört ut grunddragen om projektet och via de olika riksorganisationerna bl.a. Romano pasos research center informerat om planerna för projektet och fått en mycket positiv och uppmärksam reaktion om projektet. Jämställdhetsintegrering Förprojektering: Beskriv hur projektet ska ge deltagarna ökade kunskaper om vad jämställdhetsintegrering är, samt hur projektet ska arbeta jämställdhetsintegrerat gentemot projektets deltagare. Genomförande: Redogör för resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet samt hur resultatet påverkar projektinnehållet. Under omvärldsanalysen har vi eftersökt siffror för könsuppdelad statistik men eftersom det inte är lagligt att föra statistik utifrån etnicitet samt att det är en fråga för individen om de anser sig vara Rom eller ej finns det inga tillförlitliga siffror att tillgå. För att jämställdhetsintegrera projektet så har vi under projektansökningstiden haft dialog med ESF processstöd samt dragit nytta av den kompetens som finns i projektorganisation avseende dessa frågor hos såväl Företagarna såsom Sensus och Göteborgs stad. I samtliga diskussioner och målformuleringar har projektgruppen strävat efter att se konsekvenserna av de beslut, mål, aktiviteter som projektet har satt upp utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsperspektivet är en viktig fråga för målgruppen som framkommer i omvärldsanalysen och projektet har för avsikt att när vi utvecklar delmål, aktiviteter mm under mobiliseringsfasen göra konsekvensanalyser utifrån jämställdhetsperspektivet. Projektet är medvetet om att kriterier samt antagningsförfarande måste ses i vitt perspektiv så att inte dessa exempelvis påverkar kvinnors möjligheter att deltaga

6 Sid 6 (27) negativt. Projektet har därför för avsikt när det gäller antagning samt urval av deltagare till projektet intervjua de som lämnat intresseanmälan och i detta sammanhang titta på framför allt informell kompetens och icke formell kompetens, motivation samt embryo till affärsidé. Projektet kommer under mobiliseringsfasen genomföra utbildning/workshop för samarbetspartner, styrgrupp, projektmedarbetare, lärare, mentorer och kursdeltagare i jämställdhetsintegrering. Där vi bland annat kommer ta fram en SWOT- analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi kommer att ta hjälp av processtödet från ESF rådet, (gäller ej kursdeltagarna då processtöden inte får ta detta uppdrag) experter inom jämställdhetsintegrering samt använda den kompetens samt erfarenhet som finns bland samverkanspartnerna gällande t.ex. kvinnligt företagande, försäljning, nätverkande mm. Utifrån denna aktivitet kommer mer konkreta mål samt vilka metoder projektet ska använda sig av för att jobba aktivt med frågan i målgruppen. En tanke är att använda lämpliga delar ur metoden Mångfald och Dialog (MOD). MOD är ett pedagogiskt koncept för att arbeta med mångfalds- och diskrimineringsfrågor. Metoden bygger på folkbildningens ideal om lärande och delaktighet där utgångspunkten är deltagarnas egna erfarenheter, upplevelser och reflektioner. Syftet är att bidra till att skapa insikt och nya handlingsmönster såväl på ett personligt som på ett samhälleligt plan. Viktigt är emellertid att försöka inkorporera jämställdhetsarbetet i själva utbildning i Entreprenörskap i teori och praktik så att det inte blir ett sidospår. Precis som mångfaldsfrågor generellt sätt bör jämställdhet vara en fråga som ingår i alla delar i en verksamhet och inte vara en fråga som endast personalavdelningen driver. Projektet kommer även att samverka med Rom San projektet på Stadsmuseet i Göteborg. I deras planerade utställning så finns, förutom viktiga historiska punkter i den romska historien, även en del som visar kända romer varav en del har fokus på kända romska kvinnor. Att lyfta fram kvinnliga förbilder är något som också projektet Newo Drom strävar efter. Under ansökningsförfarandet har vi diskuterat frågan när det gäller fördelning i projektorganisationen och om vi där ser en snedfördelning analyseras varför och vad det kan få för konsekvenser och vad vi kan göra åt detta. projektgruppen är medveten om att föra statistik utifrån kön inte tillför något om vi inte analyserar varför det ser ut som det gör och vad en ojämn fördelning kan få för konsekvenser för målgruppen. Det vill säga att projektet regelbundet genomför konsekvensanalys av det fortlöpande arbetet. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Förprojektering: Beskriv hur ni ska öka kunskapen om hur projektet kan bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Genomförande: Beskriv hur ni ska öka kunskapen om hur projektet kan bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning samt hur denna kunskap ska integreras i projektgenomförandet. Även denna del kommer att utvecklas under mobiliseringsfasen där vi har för avsikt att ta hjälp av ESF processtöd för utbildning av samtliga intressenter. Projektet kommar att arbeta för lika villkor för alla oavsett funktionshinder, kön, ålder, sexuell läggning, etnisk ursprung, religion eller annan trosuppfattning. Sensus i Göteborg har utbildningslokaler på Drottninggatan 30 och Södra Hamngatan 29. Här finns både mindre grupprum och större ändamålsenliga salar för grupper upp till 40 deltagare som alla är tillgängliga för personer med fysisk funktionsnedsättning. Det finns tillgång till mobila hörslingor, tecken tolk, handikappanpassade toaletter (Södra Hamngatan 29) rullstolsramper samt hiss till aktuella våningsplan. Tal synteser, OCR program för dyslektiker finns även att tillgå. Social och psykiska funktionshinder bemöter vi genom reflekterande samtal, rollspel attityd och värderingsövningar. I den inledande fasen av projektet kommer de behov som målgruppen har identifierat utifrån tillgänglighet i samråd med projektets personal att tillgodoses. Målformulering, projektets mål Förprojektering: Formulera tänkta mål på lång och medellång sikt. Genomförande: Ange projektets mål på lång, medellång och kort sikt. Säkerställ att det finns en logisk koppling mellan målnivåerna. Övergripande mål (mål på lång sikt) Utgångspunkten i detta pilotprojekt är att romers kompetens och behov sätts i första rummet. Utifrån den kompetens inom affärsmannaskap, försäljning, handel och hantverk som många romer redan besitter strävar projektet Newo Drom att främst öka företagandet, skapa fler arbetstillfällen, förhindra utanförskap och skapa en bättre framtid för unga romer. Vilket också på sikt leder till minskade kostnader för samhället och att den gemensamma välfärden inte drabbas men framför allt ger detta projekt hopp bland romer. Projektet har också som övergripande mål att synliggöra föreställningar om romer och icke romer. Detta hoppas vi kommer bidra till att motverka fördomar och stereotypa bilder från båda håll - romer och majoritetssamhället vilket kan resultera i att tilltron ökar och den ömsesidiga misstänksamheten minskar.

7 Sid 7 (27) Självklart krävs det insatser på betydligt fler håll och på flera nivåer i samhället för att dessa mer övergripande mål ska kunna uppnås men vi ser att detta pilotprojekt kan bli ett viktigt bidrag till denna önskvärda utveckling. Projektmål (syfte, ett mål på medellång sikt) Målet är att de romska kvinnor och män som genomgått utbildning och praktikperiod har stärkt sin teoretiska och praktiska kompetens samt motivation att antingen starta egna nya företag eller att redan befintlig verksamhet etableras på den ordinarie marknaden alternativt att deltagarna lyckas ta sig ut på den reguljära arbetsmarknaden. Delmål (projekt på kort sikt) Avsikten med mobiliseringsfasen i projektet är säkerställa kvaliteten på genomförandedelen. Under mobiliseringsfasen kommer bl.a. kulturtolkar utbildas, deltagarna, mentorer samt praktikplatser att rekryteras och andra intressenter involveras. Det är under mobiliseringsfasen som deltagarna rekryteras samt intervjuas och utifrån resultatet som framkommer i inventeringen av deltagarnas individuella behov kommer förfinade delmål, en mer specificerad aktivitetsplan med indikatorer och verifikationskällor för genomförandefasen att arbetas fram. Viktigt i denna process gällande samtliga delar mål, indikatorer mm är att analysera utifrån ett jämställdhetsperspektiv. En viktig del under mobiliseringsfasen är också ett fördjupat samtal med näringslivet där Företagarna i Göteborg är en samverkanspartner. Följande delmål är framtagna b.la. ur den LFA som genomfördes där problemträdet gjordes om till ett målträd. 1. Samtliga deltagares teoretiska samt praktiska kompetenser, erfarenheter och egna mål har kartlagts och varje person har en individuell utvecklingsplan (IUP) när mobiliseringsfasen avslutas. Vilket innebär tillvaratagande och synliggörande av kompetens. 2.80% av deltagare har genomfört den teoretiska och praktiska utbildningen i Entreprenörskap med fullgoda kunskaper. 3.Samtliga deltagare som fullföljt utbildningen har genom portfoliometoden en individuell uppdaterad kompetensportfölj vid projektets slut. 4.Förändrad attityd till sin egen situation. Att självförtroende bland deltagarna som genomfört utbildningen har stärkts vilket i sin tur bidrar till att ge hopp och kunskap om möjligheter att påverka sin egen situation. Vilket också genererar förebilder i den romska gruppen. 5.Att de aktörer i projektet såsom myndigheter, företag, mentorer, lärare m.fl. har erhållit ökad kunskap om romer vilket har resulterat i en attitydförändring och som motverkar fördomarna mot romer i stort. 6.Att deltagarnas förtroende för myndigheter och majoritetssamhället har ökat. 7.Deltagarna har skaffat sig nya nätverk i majoritetssamhället främst affärsmässiga nätverk men även personliga. Projektet har för avsikt att fokusera på kvinnliga nätverk. 8.Ökad egen försörjning bland deltagarna. Mervärde Beskriv hur projektets mål och verksamhet löser och tillmötesgår identifierade behov och problem hos intressenterna jämfört med hur det sker idag För intressenter i majoritetssamhället, som nämnts tidigare i ansökan, och som påverkas av nuvarande situation för romer hoppas vi att detta projekt kan visa hur ett framtida arbete kan göras i samråd med romerna för att nå fram till denna målgrupp på bästa möjliga sätt. Det innebär att den ömsesidiga misstron minskar. Möjligheten att användas sig av kulturtolkar i andra sammanhang i framtidens arbete med romer kan vara ett stort mervärde. Projektets erfarenheter och resultat kan förhoppningsvis införlivas i offentliga/statliga myndigheters ordinarie verksamheter. Se även respektive organisations förklaring till varför en förändring är viktigt samt vad de bidrar med samt förväntar sig av projektet. (under Intressenter samt Samverkanspartners)

8 Sid 8 (27) Mervärdet för romerna i ett större sammanhang, är att informationen från projektet kan spridas vidare till andra städer och länder där romer har liknade problem och på så sätt kan romer dra nytta av resultatet och erfarenheterna i detta pilotprojekt. Det finns olika grupper bland romerna och projektet har som målsättning att nå flertalet av dessa. Utbildningen kommer att inkludera samtliga romska grupper som finns nämnda i, Delegationen för Romska frågor - Resande, Kale romer, Kelderara, Lowara, Arli. På grund av den geografiska begränsningen av rekryteringsområdet, d.v.s. endast personer från Göteborgs stad, kan sammansättning på deltagarna påverkas då olika grupper är bosatta på olika geografiska ställen. De romer som finns strax utanför Göteborgs kommun såsom Partille, Kungälv, Kungsbacka och Mölndal kommer av geografiska begränsningar inte kunna delta i denna pilotutbildning. Upplägget för att nå målgruppen och säkerställa deltagarnas engagemang baseras främst på att hela projektidén är utvecklat av Romer själva där Göteborgs stad samt Sensus studieförbund och övriga aktörer främst bidragit i form av facilitatorer för att kunna utveckla den idé som romerna själva tror kan fungera för att uppnå målet med projektet. Projektmedarbetarna i form av romsk projektkoordinator samt romska kulturtolkar säkerställer att projektorganisation speglar målgruppen vilket ger förtroende, legitimitet samt tillgång till romska grupper och nätverk, men framför allt besitter romerna själva kompetens och kunskaper om vad som kan bidra till att projektet bidrar till att öka företagandet, skapa fler arbetstillfällen, förhindra utanförskap och skapa en bättre framtid för unga Romer. Den primära målgruppen d.v.s. deltagarna för detta projekt är romer, kvinnor och män mellan år inom Göteborgs stad. Fokus kommer främst att ligga på unga kvinnor och män där vi sett att intresset och motivationen är stor. Antal deltagare i projektet kommer vara personer med strävan efter jämn fördelning mellan kvinnor och män. Projektet riktar sig till de romska kvinnor och män som eventuellt har någon form av formell kompetens men framför allt, informell kompetens och icke formell kompetens inom områden som affärsmannaskap, handel, försäljning, och/eller inom olika hantverk eller ett embryo till affärsidé men som idag inte verkar på den ordinarie arbetsmarknaden som egenföretagare eller anställda. Grundförutsättning är att deltagarna söker frivilligt. Om de visar sig att det är fler sökande än de 48 platser som finns kommer ett urval ske utifrån att projektet strävar efter att uppnå en jämnfördelning bland deltagarna utifrån kön samt olika romska grupper. Personliga intervjuer kommer genomföras med samtliga som lämnat in en intresseanmälan. För att underlätta så att kvinnor i samma utsträckning som män ska kunna delta i utbildning kommer Föreningen Romer för kulturell utveckling ställa sin föreningslokal till förfogande med öppen förskoleverksamhet för att täcka de behov av barnpassning som kan finns bland kursdeltagarna. Detta kommer vi att fördjupa oss i efter att projekt startat och ser vilka behov det finns bland kursdeltagarna. ÖVERGRIPANDE RAMAR - UBILDNINGSUPPLÄGG Tillsammans med projektpersonalen kommer samtliga deltagares teoretiska samt praktiska kompetenser, erfarenheter, styrkor, egna uppsatta mål kartläggas och dokumenteras i en individuell utvecklingsplan (IUP). Även hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut för att kunna starta eget ska diskuteras för att se över möjligheter att undanröja eventuella hinder. Vi kommer att använda oss av portfoliometodik. Med hjälp av att skapa en meritportfölj tillvaratar vi och synliggör all kompetens hos deltagaren. Formell kompetens, informell kompetens och icke formell kompetens. Deltagarna kommer att genomgå en utbildningsperiod som är individuellt anpassad efter varje individs förmåga. Detta kommer att vara möjligt genom den optimala genomströmningsmodellen som utvecklats speciellt för denna utbildning. Deltagarna påbörjar utbildningen tillsammans men har möjligheten att stanna upp vid varje delmoment tills man känner sig säker på full kunskap av respektive delmoment. Det är obligatorisk närvaro på samtliga lektioner. Viktigt inslag i utbildningen är att det hela tiden kopplas till den affärsidé som deltagarna har med sig. Det innebär att all teoretisk kunskap kopplas till sin affärsidé och affärsplan.

9 Sid 9 (27) Deltagarna delas in i 4 utbildningsgrupper som startar med en veckas mellanrum i 4 omgångar. De deltagare som har bäst teoretisk bakgrund startar i den sista utbildningsgruppen. De deltagare som behöver mer insatser kan få mer undervisning i teorin i ytterligare ca 4 veckor. Detta för att säkerställa optimal genomströmning. Kulturtolkarnas roll är viktig eftersom de kommer följa gruppen hela vägen genom utbildningen samt praktik och ger extra stöd till de som behöver det under de tiderna som avsatts till arbete med det egna projektet. De är också de som kan förklara närmare de ord, orsaker som gör att vissa delar är viktiga utifrån myndigheters perspektiv. Utbildningen är på heltid under ca 3 månader. Utbildningen varvar lärarledda lektioner, workshops samt föreläsningar kombinerat med arbete med sin egen affärsidé. Förutom den teoretiska delen så kommer praktik att genomföras under ca 1 månads tid. Även denna anpassas till individen vilket innebär att det kan bli olika lång praktik samt att den kan läggas upp på olika sätt. En viktigt samverkanspartner i detta arbete med att matcha deltagare med företag är Företagarna i Göteborg. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande Förprojektering: Beskriv hur ni ska följa upp och lära av arbetet under förprojekteringen. Genomförande: Beskriv hur ni ska dokumentera, följa upp och utvärdera projektet samt hur detta ska bidra till lärande i projektet. UPPFÖLJNING AV DELMÅL - indikatorer samt verifikationskällor Eftersom delmålen och aktiviteterna som genomförs för att uppnå målen kommer att justeras och förfinas när intervjuer med deltagarna har genomförts så kommer även uppföljning i form av indikatorer, verifikationskällor samt dokumentation tas fram under mobiliseringsfasen. I stora drag ser vi uppföljningen av målen på följande sätt Delmål 1- Samtliga deltagares teoretiska samt praktiska kompetenser, erfarenheter och egna mål har kartlagts och varje person har en individuell utvecklingsplan (IUP) när mobiliseringsfasen avslutas. Vilket innebär tillvaratagande och synliggörande av kompetens. Antal färdiga skriftliga IUP bland deltagarna kvinnor och män. Samt uppföljning av egna uppsatta mål. Detta görs vid start av utbildning, under samt efter avslutat projekt. Intervjuer/enkäter. Delmål 2-80% av deltagare har genomfört den teoretiska och praktiska utbildningen i Entreprenörskap med fullgoda kunskaper. Uppföljning av de teoretiska kunskaperna sker på följande vis: Deltagarna tar med sig sin affärsidé. Denna idé blir som ett praktikfall som följer deltagaren genom hela kursen. Under utbildningen mäts alla delmoment i kursen kopplat till sin affärsidé. Säkerställande av kunskapsnivå avgörs genom skriftlig eller muntlig redovisning av varje delmoment. Obligatorisk närvaro på samtliga moment. Avsteg kan göras genom validering av kunskaperna. Projektet kommer också mäta antal deltagare som fullföljt utbildning. Delmål 3 - Samtliga deltagare som fullföljt utbildningen har genom portfoliometoden en individuell uppdaterad kompetensportfölj vid projektets slut. Antal färdigställda kompetensportföljer - Detta följs upp genom samtal med alla deltagarna och genomgång av portföljen. Delmål 4 - Förändrad attityd till sin egen situation. Att självförtroende bland deltagarna som genomfört utbildningen har stärkts vilket i sin tur bidrar till att ge hopp och kunskap om möjligheter att påverka sin egen situation. Vilket också genererar förebilder i den romska gruppen. Attitydförändringen mäts med hjälp självutvärdering - vid start av utbildning, efter avslutad utbildning och praktik samt i slutet av Delmål 5 - Att de aktörer i projektet såsom myndigheter, företag, mentorer, lärare m.fl. har erhållit ökad kunskap om romer vilket har resulterat i en attitydförändring och som motverkar fördomarna mot romer i stort.

10 Sid 10 (27) Antal deltagare på de utbildningstillfällen som erbjuds under projektet. Attitydförändringen mäts med hjälp självutvärdering vid 2 tillfällen. Vid start av projekt respektive efter avslutat projekt. Delmål 6 - Att deltagarnas förtroende för myndigheter och majoritetssamhället har ökat. Detta kan mätas med enkät/intervju vid projektets slut. Delmål 7 - Deltagarna har skaffat sig nya nätverk i majoritetssamhället främst affärsmässiga nätverk men även personliga. Projektet har för avsikt att fokusera på kvinnliga nätverk. Detta sker med hjälp av mentorprogrammet, praktikperiod samt gemensamma möten med de olika intressenterna i projektet. Genom att identifiera de nätverk som de redan har. De får beskriva de nätverk som de använder idag om de redan har en affärsverksamhet eller vilka nätverk som de skulle tänka sig att använda om de startar en verksamhet. Dessa uppgifter samlas in vid meritportföljs genomgång av tidigare erfarenheter. Vid deltagarens avslutning i projektet får de svara på frågor angående nya nätverk via praktik och mentorer. Delmål 8 - Ökad egen försörjning bland deltagarna. Samtliga deltagare följs upp även eventuella avhoppare. Detta görs vid projektets slut. - Antal registrerade företag bland målgruppen kan var olika företagsformer/sociala företag mm. - Antal personer som fått anställning/praktik - (Antal personer som gått vidare i annan form av utbildning - inte ett delmål utan bieffekt) UTVÄRDERING OCH LÄRANDE. Ansatsen i detta projekt är det ska vara en lärande utvärdering som projektet kan ha nytta av under hela projektet för att höja kvaliteten på arbetet under själva projektperioden. Projektet har därför för avsikt att ta hjälp av en extern följeforskare i samband med projektstart. Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg kommer, i samråd med styrgruppen, ansvara för upphandlingen en av en extern utvärderare med de leverantörer Göteborgs Stad har ramavtal med. Målsättningen är att följeforskaren tillsammans med styrgrupp samt projektmedlemmar och deltagare, inte bara ska studera måluppfyllelse i form av resultat kopplat till delmål och projektmål utan även utvärdera process och metod och att dessa värderas utifrån förhållandet till projektidén. Avsikten är att analysera orsakerna till både ett lyckat och mindre lyckat resultat, process och metod. I analys av måluppfyllelse ingår även målen utifrån jämställdhetsarbete samt tillgänglighet vilket innebär att följforskaren bör ha kompetens inom dessa områden. Vilka metoder som kommer att användas tas fram tillsammans med följeforskare, styrgrupp, projektmedarbetare samt målgruppen under mobiliseringsfasen. Djupintervjuer med deltagare såväl som projektpersonal som samarbetspartners kan vara en del i utvärderingen. Utvärderingsarbetet kommer att ligga till grund för det strategiska påverkansarbete som projektet arbetar med (se under strategisk påverkan). Där ser vi att det är mycket viktigt att följeforskaren tillsammans med projektet belyser hur resultat och erfarenheter kan dras nytta av i ordinarie verksamheter hos olika samarbetspartners som påverkar romers framtid. När det gäller delmålen kopplat till romers och icke romers attityder i form av fördomar och ömsesidig misstro kommer vi arbeta för ett lärande genom att t.ex. skapa gemensamma mötesplatser och arenor där romer och icke romer kan träffas. En viktig samarbetspart i detta sammanhang är Stadsmuseets projekt Rom San. Företagarna och deras medlemsorganisationer med mentorer/praktikplatser kommer också att medverka till att personliga möten kommer till stånd. Betydelse av dessa möten har ofta en stor inverkan på en individs attityd och värderingar. Sensus har sin pedagogiska grund i folkbildning och har givetvis kompetens inom lärande. Se under programkriteriet Lärande miljöer för mer information. Riskanalys och riskhantering Ange vilka de potentiella riskerna är som kan leda till svårigheter att uppnå målen i ert projekt och ange även hur ni planerar att hantera dessa risker. Riskanalys av medfinansiering görs i fältet om medfinansiering. Potentiella risker Riskhantering Svårt att rekrytera tillräckligt många romer till projektet. Använda sig av kulturtolkar deras nätverk och kunskap. Satsa på informationskampanj till romer. Sprida kunskap om projektet via socialtjänsten. Ta fram bra

11 Sid 11 (27) Potentiella risker Kvinnor och ensamstående kan bli svåra att rekrytera Att socialkontoren inte godkänner utbildningen/projektet för en deltagare d.v.s. inte får försörjningsstöd under utbildningen. Att projektet saknar stöd/legitimitet bland romska grupper. Risk för konflikt mellan olika romska grupper i Göteborg om det kan uppfattas att några romska familjer särskilt gynnas av projektet. Att deltagare hoppar av. Att vi inte hittar tillräckligt med mentorer/praktikplatser samt rätt praktik. Deltagarna har svårt att formulera affärsidén samt att regelverken kring starta eget är för krångligt. Svårt för deltagarna med finansiering i en etableringsfas av företag. Riskhantering informationsmaterial om projektet till socialtjänsten samt till de romska grupperna på romanes. Använda nätverk där kvinnor finns representerade. Målsättningen en jämn fördelning mellan män och kvinnor och skulle det vara många som söker så tas det hänsyn till kön i urvalet. Kunna erbjuda öppen förskola hos Föreningen Romer för kulturell utveckling. Informera tidigt innan projektet startar d.v.s. kratta i manegen på flera plan. Engagera cheferna från centralt håll. Projektmedarbetare/kulturtolkar håller informationsmöten för socialtjänsten. Om en rom blir intresserade och vill gå utbildningen ska det finnas bra information om projektet som de kan ta med till socialtjänsten. Ta fram en gemensam policy inom Göteborgs stad där det är godkänt att delta i detta projekt med försörjningsstöd. Förankra projektet bland många olika romska grupper. Alla blir inbjuda att lämna intresseanmälan innan ett urval av deltagare sker. Att olika romska grupper finns representerade i en referensgrupp. Sätt att minska denna risk är att förbereda oss på att så kan ske och se till att så inte sker genom att- Allt som har med satsningen att göra är brett och djupt förankrat hos de olika romska grupperna. Satsningen får en referensgrupp av romer från stora delar av de olika grupper som finns i staden. Göra utbildningen inspirerande och flexibel för att möta individuella behov. Verklighetsanpassad och visa på nya lösningar och möjligheter. Tydlig information vad som gäller för att kunna gå utbildningen. Praktik/mentoranskaffaren involveras tidigt. Företagarna är med i partnerskapet. Vara ute i god tid. Bra marknadsföring av projektet. Ta fram bra information stöd/support till mentorn/företagen. Konkret, praktisk och inspirerade hjälp. Utbildningen efter respektive individs behov. Bra kompetens bland utbildarna. Urvalskriterier är tydliga vid rekrytering av deltagarna att de behöver ett embryo till affärsidé samt har motivation att gå utbildningen. Innan projektstart skulle vi kunna diskutera möjliga affärsidéer med målgruppen tillsammans med relevanta intressenter. Visa på alternativa företagsformer. Kooperativ, sociala företag mm. Nyckelpersoner i projektet försvinner Regelbundna möten i projektgruppen för kunskapsöverföring. Externa tjänster Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. Samverkansavtalet reglerar omfattningen av de tjänster som Sensus Västra Sverige samt Företagarna i Göteborg utför inom ramen för projektet. (Se Bilaga 1. Samverkansavtal)

12 Sid 12 (27) Övriga tjänster i form av utvärderare, föreläsare/utbildare inom specifika områden eventuellt även framtagande av informations/marknadsföringsmaterial köps in i enlighet med LOU och utifrån Göteborgs Stads ramavtal. Tid- och aktivitetsplan Förprojektering: Ange och beskriv alla planerade aktiviteter. Genomförande: Ange och beskriv alla planerade aktiviteter och/eller kompetensutvecklingsinsatser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Tids- och aktivitetsplan för mobiliseringsfasen tom Avsikten med mobiliseringsfasen i projektet är säkerställa kvaliteten på genomförandedelen. Under mobiliseringsfasen kommer bl.a. projektmedarbetare anställas och utbildas. Det är under mobiliseringsfasen som deltagarna rekryteras samt intervjuas och utifrån resultatet som framkommer i inventeringen av deltagarnas individuella behov kommer förfinade delmål, en mer specificerad aktivitetsplan med indikatorer och verifikationskällor för genomförandefasen att arbetas fram. Viktigt i denna process gällande samtliga delar mål, indikatorer mm är att analysera utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Mentorer samt praktikplatser kommer anskaffas och andra intressenter att involveras. En viktig del under mobiliseringsfasen är också ett fördjupat samtal med näringslivet där Företagarna i Göteborg är en samverkanspartner. Projektledningsgruppen och dess medarbetare ansvarar för samtliga aktiviteter på delegation av styrgruppen där inte andra aktörer anges. Anställning av projektpersonal Sensus Västra Sverige i samråd med övriga i styrgruppen Framtagande av informationsskrift om projektet. På svenska och romanes angående projektet riktat till romer i Göteborg. Samt en skrift för intressenter såsom socialtjänsten m fl. Projektledningsgrupp, projektmedarbetare i samråd med andra romer samt socialtjänsten. Framtagande av en kommunikationsplan. Projektledningsgrupp i samarbete med styrgruppen. Rekrytering av deltagare, kvinnor och män kommer att ske på följande sätt- 5 st. informationsmöten med olika Romska Klanöverhuvud genomförs för att ge information och svara på frågor angående projektet. Mötena kommer att ske på Romer för kulturell utvecklings lokaler. Ytterligare 4 informations möten på olika romska föreningar kommer att genomföras för att sprida informationen till de olika romska grupperna. Informationsmöten på Agnesbergs folkhögskola. För att få största möjliga spridning kommer informationsresor att behöva göras för att nå de romer som inte är bofasta. Till bland annat campingplatser och till områden där många romer finns men som inte kan nås via ovan nämnda informationsmöten. Exempelvis till Gårdsten, vissa områden i Bergsjön (bosniska romer) och till moskén (kosovo och makedonska romer), romska frikyrkan i Mölndal (Svenska romer) Rekrytering kommer även ske via samverkanspartners i projektet som SDF Västra Hisingen, Angered m fl. Möten med Företagarna och dess medlemmar. Förberedande inför eventuella praktikplatser/mentorer samt en diskussion om möjligheterna med en ny marknad kopplat till romer och deras företagande samt eventuella hantverkskompetenser. Se de kommersiella möjligheterna ur bådas perspektiv

13 Sid 13 (27) Aktivitet Startdatum Slutdatum Projekt, styr- och referensgruppsmöten Intervjuer samt antagningsförfarande av deltagare till kursen Projektet riktar sig till de romska kvinnor och män som har någon form av eventuell formell kompetens men framför allt, informell kompetens och icke formell kompetens inom områden som affärsmannaskap, handel, försäljning, och/eller inom olika hantverk och ett embryo till affärsidé men som idag inte verkar på den ordinarie arbetsmarknaden som egenföretagare eller anställda. Grundförutsättning är att deltagarna söker frivilligt. Om de visar sig att det är fler sökande än de 48 platser som finns kommer ett urval ske utifrån att projektet strävar efter att uppnå en jämnfördelning bland deltagarna utifrån kön samt olika romska grupper. Personliga intervjuer kommer genomföras med samtliga som lämnat in en intresseanmälan Rekrytering av lärare till Entreprenörsutbildningen. Sensus har lärare knuta till sig med adekvat kompetens för utbildningen. Med hjälp av ESF processtöd i jämställdhet kommer samtliga av projektets lärare genomgå en basutbildning i genus och jämställdhet. Projektet har för avsikt att se över fördelningen av män och kvinnor bland lärare men där kompetens i ämnet samt pedagogiska förmåga kommer i första hand. Utbildning av kulturtolkar En genomarbetad utbildning för kulturtolkarna tas fram i samråd med dessa i början av projektet. Kulturtolkarna utbildas i de ämnen som kursen Entreprenörskap omfattar samt går igenom materialet till kursen för att komma med synpunkter på förbättringar. De får även utbildning i coachande förhållningssätt, jämställdhet/tillgänglighet, attityder & värderingar samt mångfald i stort. Denna utbildnig innehåller som ni ser flera olika delar och kommer att utföras av projektpersonal samt ev extern personal. Spridning samt strategisk påverkan. Projektgrupp m.fl. kommer att muntligt informera hela kommunstyrelsen och stadsledningskontorets högsta chefer om projektet. (2 tillfällen projektets början och slut) Gruppen kommer även att besöka och informera rättighetskommittén inom Västra Götalandsregionen. (1 tillfälle) Projektet kommer att ha utbyte med andra projekt i landet t.ex. Linkworkers i Södertälje samt delta i tematräffar. Göteborgs stad i som sitter i styrgruppen tillsammans med projekledningsgrupp samt kulturtolkar ansvarar och genomför dessa aktiviteter. Workshops/utbildning i jämställdhetsintegrering och tillgänglighetsanpassning Samtliga samverkansparter kommer att bjudas in till workshops i jämställdhetsintegrering samt tillgänglighetsanpassning. Projektet har för avsikt att ta hjälp av ESF processtöd Föreningen Romer för kulturell utveckling - kulturaktiviteter Föreningen har för avsikt att under projektet bjuda in samverkansparter till aktiviteter i föreningen. Rekryteringen av mentorer samt företag för praktikperiod. Så fort deltagarna och deras meritportföljer har tagits fram kommer detta arbete att

14 Sid 14 (27) sätta igång. Ansvarig för detta är Företagarna i Göteborg i samarbete med projektledningsgrupp samt deltagare. Kartläggning av deltagarnas kompetenser, erfarenheter, egna mål mm Tillsammans med projektpersonalen kommer samtliga deltagares teoretiska samt praktiska kompetenser, erfarenheter, styrkor, egna uppsatta mål kartläggas och dokumenteras i en individuell utvecklingsplan (IUP). Även hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut för att kunna starta eget ska diskuteras för att göra det möjligt att försöka undanröja eventuella hinder. Vi kommer att använda oss av portfoliometodik. Med hjälp av att skapa en meritportfölj tillvaratar vi och synliggör all kompetens hos deltagaren. Formell kompetens, informell kompetens och icke formell kompetens. (För mer detaljer se under mervärde) Informations och presentationsmöte för deltagarna i utbildningen Utarbetande av kursplan för Entreprenörsutbildningen Förutom ämneskompetensen kommer områden som mångfald med fokus på jämställdhet samt funktionshinder att vävas in i utbildningen. Även frågor som rör norm, attityder kommer att arbetas med i olika former. Projektet ska undersöka olika material inom normkritiskt förhållnings sätt. Projektledningsgrupp- utbildningsansvarig samt projektkoordinator tillsammans med kulturtolkar och ansvariga lärare. Utbildning i Romsk historia och nutidskunskap Målgruppen för denna aktivitet är samtliga intressenter i projektet såsom deltagare, myndigheter, företag, mentorer, lärare m fl. Denna aktivitet kan ske i samarbete med Stadsmuseets projekt Rom San. Framtagande av utvärderingsmaterial, enkäter mm I framtagande av detta material har projektet för avsikt att ta hjälp extern utvärderare som upphandlas så snart projektet har blivit beviljat samt ESF processtöd för jämställdhetsintegrering för att säkerställa att projektet fångar upp detta perspektiv på ett bra sätt. Sensus har också lång erfarenhet av att följa upp och utvärdera lärande/ utbildningar GENOMFÖRANDE AV UTBILDNING I ENTREPRENÖRSKAP I TEORI OCH PRAKTIK. Omfattning 4-5 mån beroende av deltagare eftersom uppläggen är individuella. Upplägget samt innehåll i utbildningen som beskrivs nedan är ramar för utbildningen. Det kan komma att ske en hel del förändringar i upplägg och innehåll för respektive individ eftersom utbildningen kommer vara individanpassad i största möjliga mån. Detta kommer att vara möjligt genom den optimala genomströmningsmodellen som utvecklats speciellt för denna utbildning. Deltagarna påbörjar utbildningen tillsammans men har möjligheten att stanna upp vid varje delmoment tills man känner sig säker på full kunskap av respektive delmoment. Centralt inslag i utbildningen är att det hela tiden kopplas till den affärsidé som deltagarna har med sig. Det innebär att all teoretisk kunskap kopplas till affärsidén och affärsplanen. (se "Mervärde" samt Bilaga 3. Affärsplan ). Samtliga i projektet är involverade i denna utbilding. Workshop mentorer och adepter Exakt utformning av denna samt vem som genomför workshopen tas fram under

15 Sid 15 (27) mobiliseringsfasen. Attityd och mångfald Normkritisk pedagogik. Mångfald och dialog. Detta görs löpande i utbildningen. Projektpersonal samt ev extern tjänst ansvarar för detta. Uppsamling här tittar vi på varandras projekt och tar upp behov som finns, kontakter som behöver tas, vilket stöd som behövs för att komma vidare mm. Detta görs kontinuerligt under utbildningen. Projektledningsgruppen, kulturtolkar, lärare, Företagarna, mentorer mfl. Studiebesök för kursdeltagarna i utbildningen. Ett antal besök på företag utifrån deltagarnas behov och intresse. Styrgrupp samt projektledningsgrupp övriga samarbetspartners i samråd med kursdeltagarna. Spridning samt strategisk påverkan Under 2012 kommer projektledningsgruppen tillsammans med projektets kulturtolkar att genomföra en workshop under Mänskliga rättighetsdagarna som hålls under november i Göteborg. Uppföljning av samtliga deltagare som fullföljt utbildningen. Säkerställa att samtliga deltagare har en individuell uppdaterad meritportfölj vid projektets slut. Spridning och strategisk påverkan Besöka strategiska institutioner i Stockholm (3 dagars besök) En avgörande del i projektet är också att det kommer finnas stöd för kursdeltagaren under knappt ett år efter att deltagaren avslutat utbildningen i teori och praktik. Syftet med detta är att gemensamt med deltagaren hitta konkreta och praktiska möjligheter att gå vidare med sin affärsidé, möjlighet till anställning mm. Ansvarig för detta stöd kommer också ha kontakt med alla samverkan och samarbetspartners för att supportera individen och lotsa vidare i livet. Ge hopp! Förutom fokus på deltagarna så kommer samordning av aktiviteter för samtliga involverade att göras under denna period. Exakt utformning av detta kommer arbetas fram efterhand när vi ser vilka behov som uppstår. En sista uppföljning av kursdeltagarna kommer ske i dec Projektledningsgruppen, främst projektkoordinator/kulturtolk tillsammans med olika samverkansaktörer ansvarar för denna uppföljning. Slutseminarium Newo Drom Samtliga aktörer samt övriga intressenter kommer att bjudas in. Styrgrupp, samtliga i projektet samt deltagare ansvarar gemensamt för denna aktivitet Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Sensus pedagogik har sin grund i folkbildningen. Folkbildning är för Sensus både ett mål och en metod. Till folkbildning som mål hör personlig utveckling, kunskaper, färdigheter och möjligheter till upplevelser genom kultur och eget skapande. Folkbildning som metod innebär att sätta den enskilda människan i centrum och att utgå från dennes egen erfarenhet och lust att lära. Utbildningarna bedrivs med lärarledd undervisning. Vår syn på kunskap och lärande utgår från individens erfarenhet. När människor möts i dialog prövas egna synsätt och åsikter. Det gör kunskapssökandet till en personlig utmaning.

16 Sid 16 (27) Samtidigt som den enskilda individens behov och erfarenheter sätts i centrum är lärprocessen i högsta grad kollektiv genom samtal, samarbete och reflektion i grupp och genom deltagarinflytandet över verksamheten. Folkbildningen skapar lärsituationer som stimulerar till handling och deltagande såväl i verksamheten som i samhället i stort. Genom detta stärker folkbildningens pedagogik såväl det demokratiska samtalet som den demokratiska handlingen. Folkbildningen har brett kunskapsbegrepp. I detta ingår att äga fakta inom ett område, att förstå sammanhang, att äga färdigheter i ett ämne eller ett hantverk och att vara förtrogen med olika situationer och strukturer. Folkbildningen betonar också förmågan till kritiskt tänkande, social förmåga, kommunikativa färdigheter och demokratisk hållning. Sensus har alltid haft en pedagogik anpassad för vuxna. Här är varje deltagares erfarenheter en viktig faktor i utbildningen. Sensus pedagogik har vuxit fram ur människors behov av kunskaper för att leva och verka i samhället och på arbetsplatser. Kunskap uppstår när det bekanta möte det obekanta. Vår pedagogik ger ett snabbt och bra inlärningsresultat för vuxna bl. a. genom att deltagarna redan under utbildningen praktiskt prövar sina kunskaper i diskussioner, erfarenhetsutbyte, träning och repetition. I våra utbildningar kommer alla till tals samt känner sig delaktiga och motiverade. Lärandet i grupp är centralt i våra utbildningar. Inte minst för att stimulera till aktivitet och inlärning av olika sorters kunskap. Vårt mål är inte bara att deltagarna ska lära sig fakta utan också att de ska förstå och använda sina kunskaper för att påverka och utveckla sig själv och andra. Pedagogisk grundsyn Sensus pedagogiska grundsyn innebär följande för utbildningens genomförande: Att utbildningen stimulerar till och ger utrymme för deltagarna att ta konkret ansvar för sitt eget lärande Att utbildningen är både situationsanpassad och ger helhetsperspektiv Att utbildningen tar sin utgångspunkt i deltagarens kunskaper och erfarenheter Att utbildning organiseras så att den stimulerar till såväl nya insikter som social kompetens, självförtroende och trygghet i förändringar Att varje avsnitt i utbildningen tillgodoser de grundläggande förutsättningarna för inlärning Sensus har en humanistisk grundsyn som utgår ifrån att varje människa är utvecklingsbar och har större resurser än hon utnyttjar. Människan utvecklas i samspel och samarbete med andra människor. Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Hela projektet bygger på samverkan mellan olika aktörer för att lyckas. Se bifogat samverkansavtal samt olika intressenters engagemang under rubrik Intressenter och Samverkanspartners. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Strategisk påverkan Innan och under projektet gång Göteborgs Stads kommunstyrelse har vid beslut rörande en motion om ett romskt centrum och vid ett yttrande angående betänkandet Romers rätt, visat stort intresse och engagemang för att åtgärder till stöd för stadens romer skapas i nära samverkan med dessa och utifrån de behov som romerna själva formulerar. Kommunalråd med särskilt ansvar för mänskliga rättigheter och nationella minoritetsfrågor är fortlöpande informerade om aktiviteter där samverkan sker mellan romer och stadsledningskontoret. Kommunalråden kommer under projektets gång att kontinuerligt hållas underrättade om hur insatserna utvecklas. Två gånger under projektets gång, ett i början och ett i

17 Sid 17 (27) slutet, kommer Sensus tillsammans med romer att muntligt informera hela kommunstyrelsen och stadsledningskontorets högsta chefer om projektet. Under 2012 kommer projektmedarbetare d.v.s. kulturtolkar m.fl. att informera hela stadsledningskontorets personal vid ett månatligt morgonmöte. Gruppen kommer även att besöka och informera rättighetskommittén inom Västra Götalandsregionen. Vidare kommer projekt-medarbetarna, kulturtolkar m.fl., genomföra en workshop under Mänskliga rättighetsdagarna som hålls under november i Göteborg. Under 2013 kommer ytterligare strategiska institutioner och personer utanför Göteborgs Stad att informeras av en grupp bestående av personal från Göteborgs Stad, Sensus och romer som medverkat under hela projektets gång. Strategiska institutioner som ska besökas vid besök i Stockholm är: Arbetsmarknadsdepartementet: ansvarige ministern Erik Ullenhag samt departementssekreterare Elin Strand. Nordiska museet, Eva Silvén. Romskt kulturcenter, Hans Caldaras. Erfarenheter ska spridas via bl.a. media: Göteborgs Stads egen nättidning, Vårt Göteborg, kommer att skriva om projektet. Tidningen E Romani Glinda kommer att hållas underrättad under hela projektets gång. Sveriges Radio, SR Internationals romska medarbetare kommer att hållas underrättade under hela projektets gång. Företagarna i Göteborg som är med i Partnerskapet anser att utifrån näringslivets perspektiv är det viktigast att sprida resultat och erfarenheter bland sina medlemsföretag men har även kontakter med Marknadsföreningen i Göteborg, MIG, Handelskammaren och Svenskt Näringsliv. Internationella kontakter. Föreningen Romer för kulturell utveckling har kontakt med ett stort antal större och mindre romska organisationer runt om i Europa och även i andra världsdelar. Mest utvecklad är kontakten med romer i Ungern via föreningen European Roma Rights Centre. Flera av föreningens medlemmar har deltagit i utbildningar anordnade av centret. The European Roma Rights Centre är underrättad om det projekt som Romer för kulturell utveckling tagit initiativ till i Göteborg. De kommer fortlöpande att hålla sina ungerska kollegor underrättade om hur projektet utvecklar sig. Efter projektets slut planerar den göteborgska föreningen att ordna ett möte med den ungerska för att förmedla vilka erfarenheter som kan dras av insatserna Göteborgs Stad är medlem i organisationen EUROCITIES, som är en intresseorganisation för stora städer i Europa. Inom dess Sociala Forum har det bildats en arbetsgrupp vid namn on Taskforce on Roma Inclusion. Denna arbetsgrupp har till uppgift att samla erfarenheter och sprida kunskaper mellan medlemsstäderna och tillsammans utforma strategier för hur städerna på bästa sätt bör agera för att lyckas integrera den romska befolkningen i arbetslivet och därmed bland annat minska fattigdomen i gruppen. Göteborgs Stad kommer att vara en aktiv medlem av denna arbetsgrupp och kunna sprida projektets resultat och erfarenheter till andra europiska storstäder. Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Se under strategisk påverkan internationella kontakter mm. Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Inga Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt. Rom San är ett projekt som Stadsmuseet i Göteborg har skickat in en ansökan om till ESF rådet. Representanter från detta projekt var delaktiga i Newo Drom LFA genom representanter från Föreningen för kulturell utveckling samt en journalist som arbetar med Rom San. Vi ser att projekten kompletterar varandra och kan ha stor nytta av varandras

18 Sid 18 (27) arbete. Den interagerande utställning och mötesplats som Rom San innebär kommer bli en viktig del för samtliga samverkanspartners samt deltagare i Newo Drom inte minst för att lära sig mer om romers situation men även som också Rom San har som mål att bli utmanade i sina fördomar. I utställningen finns förutom viktiga historiska punkter i den romska historien med även en del som visar kända romer varav en del som har fokus på kända romska kvinnor. Att lyfta fram kvinnliga förbilder är även i Newo Drom en viktig fråga. När det gäller Göteborgs stads projekt Basar samt Diplomerade Världssäljare så har representanter för vårt projekt Newo Drom knutit kontakt med representant för projekten och där vi kommer att ha regelbunden kontakt för att säkerställa erfarenhetsutbyte och erfarenhetsöverföring. Sedan 2010 har stadsledningskontoret haft återkommande kontakt med insatsen "Empowerment och delaktighet kring hälsa bland romer i Västsverige" vars projektägare är Högskolan i väst. Projektdeltagarna har framförallt möten med tjänstemän inom avdelningen för "Utbildning, barn och unga. Folkhälsa" samt med enheten för "Jämställdhet och mångfald". Projektet har även presenterat sig inför ett så kallat frukostmöte till vilket samtliga anställda vid stadsledningskontorets inbjuds en gång per månad. Projektet kommer söka samverkan med Regionalfondsprojektet Stadsutveckling Nordost (UNO). UNO arbetar bland annat med att ge stöd till småföretagen i nordöstra Göteborg, i synnerhet enmansföretagare i Bergsjön. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Projektägaren SDF Östra, Göteborg stad ansöker i ett s.k. fast sammansatt partnerskap/sluten sammanslutning. (Se Bilaga 1. Avtal om samverkan.) Fast sammansatt partnerskap/sluten sammanslutning Newo Drom SDF Östra, Göteborgs stad Göteborgs stad, Stadsledningskontoret Föreningen Romer för kulturell utveckling Sensus Västra Sverige Företagarna i Göteborg Projektet kommer att organiseras på följande sätt: Styrgrupp, referensgrupp, projektledningsgrupp samt projektmedarbetare. Förtydligande av roller, ansvar samt mandat görs i inledningen av projektet. STYRGRUPPEN har till uppdrag att tydliggöra mål och strategisk påverkan med projektet. Fatta beslut avseende budget och ekonomi. Besluta om kontrollavstämningar under projektets framskridande, budgetavstämning, omprioritering. Representanter från det fast sammansatta partnerskapet ingår i styrgruppen. Övergripande ekonomiansvarig: övergripande ekonomiskt ansvar samt ekonomisk koordinator. PROJEKTLEDNINGSGRUPP Projektledare - regelbundet informera styrgrupp om verksamheten tillsammans med övriga i projektgruppen. Leda och fördela arbetet bland projektmedlemmarna. Tillsammans med utbildningsansvarig samt projektkoordinator ansvara för urval och antagning av deltagare. Övergripande ansvar för kontakter med samarbetspartners i projektet. Tillsammans med styrgrupp, utbildningsansvarig och projektkoordinator ansvara för strategiskt påverkansarbete. Övergripande ansvarig för uppföljning och dokumentation. Koordinerar projektets utåtriktade verksamheter såsom workshops och seminarier samt ansvar för att samordna projektets tillgänglighets- och jämställdhetsarbete gemensamt med utbildningsansvarig.

19 Sid 19 (27) Utbildning/praktikansvarig - övergripande ansvarig för samtliga utbildningar gällande både ekonomi och personal. Utarbetande av kursplan för och uppföljning av samtliga utbildningar. Ansvarig för rekrytering av lärare till samtliga utbildningar. Tillsammans med projektledare samt projektkoordinator ansvara för urval och antagning av deltagare. Kartläggning och kunskapsvalidering gällande deltagare samt coachning. Tillsammans med Företagarna ansvarig för praktikanskaffning samt kontakter med företag och mentorer. Projektkoordinator/kulturtolk - ansvarar för rekrytering av deltagare från de olika romska grupperna samt löpande kontakter med de romska grupperna. Tillsammans med projektledare samt utbildningsansvarig ansvara för urval och antagning av deltagare. Övergripande ansvar för kulturtolkar samt fortsatt uppföljning. Kontakter med praktikplatser. Ansvarar för strategiskt påverkansarbete tillsammans med projektledare och utbildningsansvarig samt uppföljning under PROJEKTMEDARBETARE Kulturtolkar - exakt hur deras roll och ansvar ser ut kommer diskuteras utförligt inför projektstart. Har som uppgift att förmedla informationen på ett sätt som blir lättare att förstå för romerna på romanes och dels att verka som förebilder för den romska gruppen. Kulturtolkarnas roll är inte direkt översättning utan mer om hur man förklarar på ett sätt som gör det begripligt på romanes. Kulturtolkaran följer, motiverar och stöder deltagarna genom hela utbildningen såväl praktik som teori. De är även betydelsefulla som förebilder. Ekonomiansvarig/administratör - budgetansvar, löpande arbetsuppgifter kopplade till projektet gällande redovisning och rekvirering av medel gällande ESF, lönehantering, övrig ekonomisk hantering/redovisning samt administration kopplat till projektet i enlighet med ESF krav. Praktik/mentoranskaffare - Företagarna kommer bistå med kontakter och uppsökande verksamhet för att locka fram praktikplatser, riktiga jobb samt entreprenörer som vågar anställa. Övriga resurser Lärare utbildning i entreprenörskap, mentorer, m.fl. Kommunikationsplan Denna tas fram under mobiliseringsfasen. Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. Stadsdelsförvaltningen i Östra Göteborg har mångårig erfarenhet av projektarbete och bedriver idag projekt finansierade av olika EU-fonder och program, såsom Europeiska socialfonden, Livslångt lärande och Regionalfonden. Inom förvaltningarna och inom kommunen finns idag en upprättad administrativ och ekonomisk struktur för hantering av EU-projekt. Sensus Västra Sverige har mångårig erfarenhet av att driva projekt finansierade av ESF samt andra finansiärer och därmed erfarenhet av projektorganisering. Sensus bedriver idag ett antal olika projekt finansierade via exempelvis Allmänna arvsfonden. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. I den mån det är möjligt kommer projektet att använda tillgängliga resurser hos projektägaren och samverkansparterna för att uppnå största möjliga kostnadseffektivitet. Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. Utgångspunkten för projektet är att romska kvinnors och mäns behov och kompetens sätts i första rummet. Målet är att de romer som genomgått utbildning i entreprenörskap har stärkt sin teoretiska och praktiska kompetens samt

20 Sid 20 (27) motivation att antingen starta egna nya företag alternativt att deltagarna lyckas ta sig ut på den reguljära arbetsmarknaden. Projektet fokuserar även på, attityder, bygga ömsesidigt förtroende mellan romer och majoritetssamhället, skapa nya nätverk och romska förebilder. Utbildningen är individanpassad. Efter avslutad utbildning kommer det finnas stöd för kursdeltagaren under cirka ett år. Syftet är att gemensamt med deltagaren arbeta vidare med att implementera sin affärsidé eller möjlighet till anställning. För majoritetssamhället hoppas vi att projektet kan visa hur ett framtida arbete kan göras i samråd med romerna för att nå romer på bästa sätt. Projektet skall vara en arena för nya idéer som kan omsättas i vardagslivet vilket ger hopp till unga romer! Sammanfattning av projektet på engelska. The starting point of the project is that Roma women and men needs and skills are put first. The objective is that the Roma people who completed education in entrepreneurship have strengthened their theoretical and practical skills and motivation to either start their own businesses or alternatively that the participants manage to emerge on the regular labor market. The project focuses also on attitudes, build mutual trust between the Roma people and the majority society, creating new networks and lift Roma role models. There will be support for course participant for one year after the education. The aim is to work with the participant and continue to implement its business idea or opportunity for employment. For the majority society, we hope that the project can show how a future work can be done in consultation with the Roma people. The project must be an arena for new ideas that can be translated into everyday life which gives hope to young Roma people! Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. Bilaga 1. Samverkansavtal Bilaga 2. Newo Drom - resultat från LFA workshop Bilaga 3. Affärsplan ämnesmoduler i utbildningen Aktörer Beskrivning av projektets samarbetspartners, samt på vilket sätt dessa avser att medverka i projektet. Fast sammansatt partnerskap/sluten sammanslutning Newo Drom (Se bilaga 1. Avtal om samverkan) Göteborgs stad, SDF Östra Göteborg - projektägare Göteborgs stad, Stadsledningskontoret - medfinansiär Föreningen Romer för kulturell utveckling Sensus Västra Sverige Företagarna i Göteborg GÖTEBORGS STAD Varför är en förändring viktig? För Göteborgs kommun är det mycket angeläget att hitta förtroendefulla arbetsformer och metoder i direkt samarbete med de romska grupperna boende i staden, i syfte att främja att personer med romskt ursprung ges möjlighet att bryta sitt utbredda beroende av försörjningsstöd och bli självförsörjande. Göteborgs stad stadsledningskontoret ansvar som medfinansiär - Medfinansiering i kontanta medel - Göteborgs stad stadsledningskontor ansvarar för strategisk påverkan samt spridningen av kunskaper och erfarenheter från projektet. Göteborgs stad, SDF Östra Göteborg deltar som projektägare och bär det legala ansvaret för projektet samt rekvierar de beviljade medlen från ESF-rådet. Vad önskar vi få ut av projektet? Att inom Göteborgs Stad olika verksamheter och till andra kommuner sprida nya lärdomar om vilka arbetsformer och metoder som bidrar till att fler romer blir självförsörjande. FÖRENINGEN ROMER FÖR KULTURELL UTVECKLING