Dag: 21 oktober 2005 Tid: Plats: Hässleholm Fjärrvärme AB, Beleverket, Hässleholm

Transkript

1 (5) Skånes kommuner Miljösamverkan Skåne Vår referens Bo Persson Arbetsgruppen för framtagning av riktlinjer/policy för småskalig fastbränsleeldning /samordnad hälsoskyddstillsyn/ Minnesanteckningar Dag: 21 oktober 2005 Tid: Plats: Hässleholm Fjärrvärme AB, Beleverket, Hässleholm Närvarande; Anders Åkesson (Kristianstad), Bengt Bergström (Länsstyrelsen), Thomas Ferdinandsson (Malmö), Øjvind Hatt (Bromölla), Annika Jeppsson (Sjöbo), Anders Sturesson (Örkelljunga), Bo Persson (Kommunförbundet Skåne, Miljösamverkan Skåne) Förhinder; Susanne Dahlberg (Länsstyrelsen), Birgitta Hansson (Lund), Lars Johansson (Kävlinge), Christer Ohlsson (Sotarna i Lund), Karin Söderholm (Länsstyrelsen), Ingrid Thorneman (Helsingborg), Jenny Nilsson, Helsingborg) Anders Åkesson utses till ordförande för dagens möte och inleder med information om Hässleholm Fjärrvärme AB. 1. Policy/riktlinjer; Kombiförslag ver 1.0a (råmaterial ur förslag till riktlinjer från Malmö och Skåne Nordost) Inriktning mot policy/riktlinjer resp lokala föreskrifter diskuteras. Med hänsyn till rättsläget avvaktas med förslag till lokala föreskrifter. Exempel på lokala föreskrifter ligger kvar i dokumentet tydligt avgränsat i ett särskilt avsnitt för att enkelt kunna brytas ut om så behövs (se nedan). Den enskilda kommunen är inte bunden av policy/riktlinjer, inte ens när dessa antagits av miljönämnd/ byggnämnd (motsv), men de får en större tyngd eller auktoritet när de antagits av kommunstyrelse eller kommunfullmäktige. Policy/riktlinjer skall vara en hjälp för handläggarna i det dagliga arbetet, främst vid klagomål. Naturligtvis måste de ha stöd i gällande lagstiftning. Enligt arbetsgruppens uppfattning bör förslaget inte vara för detaljerat och inte för långtgående. Mant agved Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro/Bankgiro Hemsida Org.nr Malmö Kungsgatan vx Box 13, Klippan Storgatan vx

2 2(5) Policyförslaget från Västra Götaland (1998) är i valda delar inarbetat i Malmömaterialet. Möjlighet till agerande/krav enligt nuvarande bestämmelser i lagtext är begränsade betr "skötsel och tillsyn av eldningsanordning för vissa fasta bränslen" (se föregående minnesanteckningar). Regeringen föreslår en regeländring som innebär att krav på t. ex. ackumulatortank och miljögodkänd panna kan ställas generellt enl Prop. 2004/05:150 Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag, (s 41): Åtgärder för att minska utsläppen från småskalig vedeldning Regeringen avser att ändra förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. De kommuner som har lokala olägenheter till följd av småskalig fastbränsleeldning kommer därmed att kunna meddela lokala föreskrifter om utsläppskrav eller motsvarande inom särskilt angivna områden. Därmed kommer antalet människor som exponeras för höga halter av föroreningar från småskalig fastbränsleeldning att minska. Exempel på åtgärder som kan bli aktuella för enskilda är installation av ackumulatortank till en befintlig fastbränslepanna, installation av en pelletsbrännare i en befintlig panna eller utbyte av en gammal omodern vedpanna mot en ny, modern vedpanna som klarar Boverkets utsläppskrav. Bo P har varit i kontakt med såväl Naturvårdsverket som Boverket. Dessa har dock inte fått några direktiv med anledning av ovan och arbetar för närvarande inte aktivt med frågor om småskalig fastbränsleeldning. Vid samtal med Gisela Götnig på Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet framkom att åtgärdsförslagen bara är tänkta att riktas mot primär uppvärmning. Förslagen avses inte beröra trivseleldning, men det kommer eventuellt att övervägas möjlighet till agerande i fråga om lokaledstad som används för huvudsaklig värmeförsörjning. Hon räknar med att departementet har ett färdigt förslag våren Detta gör att förslag till policy/riktlinjer är än mer angeläget att ta fram. Öjvind H redovisar sin utskickade sammanfogning av förslagen till riktlinjer för småskalig eldning i Malmö stad och förslaget från Skåne Nordost. Förslagen är markerade med olika färg och SkNO-materialet är streckmarkerat i vänster marginal. Materialet behöver redigeras ytterligare eftersom de båda dokumenten bara har klippts samman. Till nästa version skall sidnumrering och version (datum) infogas. Anders Å har inte hunnit färdigställa utsläppsdiagrammen (s 4). Färdigställes till nästa möte och skall redovisa förhållandet i Skåne med så aktuella värden som möjligt (2003). Kompletteras även med koldioxidbidrag.

3 3(5) Materialet kompletteras med en ordlista där anläggningstyper (lokaleldstäder, trivseleldning mm) och viktiga begrepp förklaras. Förslag till innehåll i ordlista skickas till Bo P f v b till Öjvind H som skriver denna. Se även Västra Götalandsmaterialet. Genomgång sker av materialet sida för sida med följande kommentarer: s 5 Diagram kompletteras ev med utsläpp från kaminer. Diagram 3 justeras till medelvärden. Fjärrvärmediagram utgår. Första stycket under rubriken Bidrag utgår eller omarbetas (januari 2006). Andra och tredje stycket omarbetas. Avsnittet under rubriken Störningar från eldning flyttas till Bakgrund (s 3). Redigeras/kompletteras av Anders Å. Anläggningstyperna definieras i ordlista enl ovan. s 6 Första stycket flyttas till Bedömningsgrunder (s 15), ordet daghem stryks. Uppgifter under Utsläpp redigeras/kompletteras, även detta av Anders Å. Avsnitten under Hälsoeffekter av rök från småskalig eldning redigeras med nyare data. Thomas F lägger på lämplig plats i dokumentet till ett särskilt avsnitt om utsläpp enligt utsänt kompletteringsblad. Se Slutrapport från BHM-projekt P Kvantifiering och karakterisering av faktiska utsläpp från småskalig fastbränsleeldning (SP, IVL). Avvakta ev till efter temadagen om småskalig fastbränsleeldning 29 november. s 9 Avsnittet om Bygglagstiftning (Malmö) görs kommunneutralt (Thomas F). s 10 Avsnittet om Brandföreskrifter och sotningsfrister kompletteras av Christer O till nästa möte. s 11 Underrubriken Policy tas bort. Fortsättningsvis används begreppet Riktlinjer. Redigeras i hela texten. I stället för avstånd anges i förekommande fall område med detaljplan och samlad bebyggelse i hela texten. Sista stycket före Lokala föreskrifter förtydligas och utvecklas av Öjvind H och/eller Anders Å. Miljööverdomstolens domar avseende trivseleldning är samtliga inriktade på högst 2 eldningstillfällen per vecka. Hur skall vi ställa oss till reglering av eldningstillfällets längd? 4 timmar generellt eller 8 timmar i kakelugn? Fastställande av eldningsdagar (veckodagar) innebär övervakningsproblem och bör inte ske generellt, endast vid klagomål. Vid upprepade klagomål kan tiden begränsas ytterligare. Totalförbud i områden som är olämpliga för fastbränsleeldning. Frågan om tidsbegränsning av eldning i kakelugn och täljstenskamin behöver utredas ytterligare. Riktlinjer på landsbygd kan lämpligen ändras till att gälla inom samlad bebyggelse i stället för att ange ett högsta avstånd mellan hus på exempelvis 50 m. Bästa möjliga teknik gäller även landsbygd och oavsett avstånd vid problem. Den lagliga möjligheten att tillämpa avståndsangivelse (längre eller kortare än 50 m) eller begreppet samlad bebyggelse behöver utredas ytterligare.

4 4(5) Särskild hänsyn behöver tas vid eldning i P-märkta anläggningar som är testade även vid halv belastning. Begreppen miljögodkänd och P-märkt behöver preciseras och kan påverka bedömningen. Detta har dock inte prövats juridiskt enl miljöbalken. Vid miljögodkännande eller P-märkning bör tilläggas eller uppfyller motsvarande krav för att acceptera motsvarande importerade produkter. Viktigt att få med i skrivningen att det är den som installerar en kamin e dyl som har bevisbördan! Påpekas även att bästa möjliga teknik och omvänd bevisbörda gäller. Olika provningsnormer bör anges i bilaga. Anders S och Bo P förtydligar till nästa gång Boverkets krav och definitioner som miljögodkänd och P-märkt. Det är en styrka om materialet kan inkludera en kostnadskalkyl där miljönyttan eller skadan kan vägas mot kostnad för åtgärd, för bedömning av skälighet i krav på bästa teknik. Installation av ackumulatortank kostar storleksordningen kr medan ny pannanläggning torde kosta storleksordningen kr. Kostnadsuppskattning behöver kontrolleras med branschföreträdare. Anders Å kompletterar med kalkyl avseende miljönytta/-kostnad. Bengt B (med hjälp av Susanne D) tittar över förslaget till restriktioner/begränsningar till nästa möte. Ev komplettering med någon hänvisning till prejudikat. Konsekvenser gentemot bygglagstiftningen behöver undersökas (10 kap PBL), bl a krav på kontrollplan, utsläpp till omgivningen, drift/skötselinstruktion och uppföljning. Kan byggnadsnämnd meddela förbud direkt eller inte? Bengt B kontrollerar även detta. Christer O tar upp samma frågeställningar med kollegor vid möte november. Svedala kommun har antagna riktlinjer. Anders Å undersöker detta och återkommer vid senare möte. 2. Projektplan Susanne Dahlberg har reviderat och distribuerat projektbeskrivning med tidsplan till arbetsgruppen. Tas upp igen vid nästa möte.

5 5(5) 3. Temadagen Programmet för temadagen den 29 november är klart för distribution tillsammans med inbjudan. Preliminärt programförslag har kommunicerats och synpunkter har inte inkommit. Branschföreträdare kommer även att närvara och delta i paneldebatt. Inbjudan ska gå ut även till stadsbyggnadskontor (motsv). 4. Övrigt Inget övrigt föreligger att diskutera. 5. Nästa möte fastställes till torsdagen den 17 november kl Regionhuset, Baravägen 1, Lund. Minnesanteckningar förda av Bo Persson