Dag: 17 november 2005 Tid: Plats: Regionhuset, Baravägen 1, Lund (Kommunförbundet Skåne)

Transkript

1 (5) Skånes kommuner Miljösamverkan Skåne Vår referens Bo Persson Arbetsgruppen för framtagning av riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Minnesanteckningar Dag: 17 november 2005 Tid: Plats: Regionhuset, Baravägen 1, Lund (Kommunförbundet Skåne) Närvarande; Bengt Bergström (Länsstyrelsen), Susanne Dahlberg (Länsstyrelsen, ordf), Birgitta Hansson (Lund), Øjvind Hatt (Bromölla), Annika Jeppsson (Sjöbo), Christer Ohlsson (Sotarna i Lund), Bo Persson (Kommunförbundet Skåne, Miljösamverkan Skåne) Förhinder; Thomas Ferdinandsson (Malmö), Lars Johansson (Kävlinge), Anders Sturesson (Örkelljunga), Karin Söderholm (Länsstyrelsen), Ingrid Thorneman (Helsingborg), Jenny Nilsson, Helsingborg), Anders Åkesson (Kristianstad) 1. Riktlinjer; Kombiförslag ver 1.1a (ur förslag till riktlinjer från Malmö och Skåne Nordost) Som precisering till tidigare minnesanteckningar betonas att arbetsgruppen även tar med exempel på lokala föreskrifter. Denna del ligger som bilaga sist i det samlade dokumentet. Arbetsgruppen bevakar utvecklingen av lagförslag om vidgade möjligheter till agerande betr "skötsel och tillsyn av eldningsanordning för vissa fasta bränslen" enligt Miljömålspropositionen (2004/05:150 Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag): Åtgärder för att minska utsläppen från småskalig vedeldning genom ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Om braskamin används som huvudsaklig uppvärmningskälla i ett rum ska den sotas årligen, ej vart 4:e år (sotningsfrister enligt förslag från Räddningsverket), och åtgärder borde även inkluderas för dessa anläggningar. Många kommuner har redan föreskrifter om bränslekvalitet och eldningsteknik. Mant agved Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro/Bankgiro Hemsida Org.nr Malmö Kungsgatan vx Box 13, Klippan Storgatan vx

2 2(5) Øjvind H har gjort diverse justeringar av det tidigare sammanvägda råmaterialet ur förslag till riktlinjer från Malmö och Skåne Nordost ( kombiförslag ver 1.0a ) till en ny version ( 1.1a ) med angivet ver och sidnumrering. Anders Å har inte hunnit färdigställa utsläppsdiagrammen (s 4). Färdigställes v 47 och skall redovisa förhållandet i Skåne med så aktuella värden som möjligt (2003). Kompletteras även med koldioxidbidrag. Øjvind har kompletterat med en ordlista där anläggningstyper mm definieras och förklaras (kompletteras bl a med primär, sekundär och huvudsaklig värmekälla). Förslag till ytterligare innehåll i ordlista (eller rättelse/komplettering) skickas av var och en till Øjvind som skriver in dessa. Lokaleldstäder ofta översdimensionerade, 5-9 kw, kan värma 100 m 2 öppen yta när behovet oftast är m 2. Tas upp med branschföreträdare m fl på temadagen. Är säljarna boven? Det behövs en möjlighet till effektbegränsning men bygglagstiftningen erbjuder liten möjlighet till detta. Täta skott mellan bygglagstiftning och miljölagstiftning trots lagändring. Byggnadsnämnderna tittar bara på sin lagstiftning. Först när man eldar är miljöbalken tillämplig. Riktlinjer har ingen juridisk effekt men byggnadsnämnden kan hänvisa till dessa om de tas av miljönämnden. Möjlighet till effektbegränsning behöver utredas ytterligare. Ingen bygganmälan krävs vid utbyte av kamin och befintlig rökkanal. Möjlighet finns att föra in i detaljplan områden med risk för inversion, tät bebyggelse etc där eldning är olämplig. Detta har inte utnyttjats i någon större omfattning men bör lyftas fram (nyinstallation). Generellt förbud av trevseleldning kan inte införas. I speciellt utsatta områden kan detta anges i detaljplan redan idag och bör arbetas in i materialet som en lämplig åtgärd i sådana områden. Bengt B tittar på Göteborgsmaterialet i detta avseende. Ingen klagar på öppen spis. Problem finns däremot där man har en effektiv kamin och strypt lufttillförsel, vilket inte är möjligt med öppen spis. Man kan ha öppen spis överallt. Genomgång sker av materialet sida för sida med följande kommentarer: s 5 Diagram kompletteras ev med utsläpp från kaminer. Diagram 3 justeras till medelvärden. Fjärrvärmediagram utgår. Uppgifter betr Bidrag finns på Länsstyrelsens hemsida under Bostadsfinansiering. Se även

3 3(5) Andra och tredje stycket omarbetas. Avsnittet under rubriken Störningar från eldning flyttas till Bakgrund (s 3). Redigeras/kompletteras av Anders Å. s 6 Första stycket flyttas till Bedömningsgrunder (s 15), ordet daghem stryks. Uppgifter under Utsläpp redigeras/kompletteras, gärna med tabell, även detta av Anders Å. Avsnitten under Hälsoeffekter av rök från småskalig eldning redigeras med nyare data. Thomas F lägger på lämplig plats i dokumentet till ett särskilt avsnitt om utsläpp enligt utsänt kompletteringsblad. Se Slutrapport från BHM-projekt P Kvantifiering och karakterisering av faktiska utsläpp från småskalig fastbränsleeldning (SP, IVL). Avvakta ev till efter temadagen om småskalig fastbränsleeldning 29 november. s 9 Avsnittet om Bygglagstiftning (Malmö) görs kommunneutralt (Thomas F). Thomas redigerar även i gemensamma dokumentet, det som har redigerats i Malmödokumentet och skickar till Øjvind. Malmös exempel på lokala föreskrifter läggs sist i det gemensamma dokumentet som bilaga. s 10 Avsnittet om Brandföreskrifter och sotningsfrister kompletteras av Christer O och materialet skickas till Øjvind. s 11 Underrubriken Policy har tagits bort. Fortsättningsvis används begreppet Riktlinjer. I stället för avstånd anges i förekommande fall område med detaljplan och samlad bebyggelse i hela texten. Begreppet samlad bebyggelse definieras av Bengt B till ordlistan. Sista stycket före Lokala föreskrifter förtydligas och utvecklas av Øjvind. Alla skickar snarast sina ändringar till Øjvind som redigerar. Miljööverdomstolens domar avseende trivseleldning är samtliga inriktade på högst 2 eldningstillfällen per vecka. Tillåten tidpunkt och tid för eldning vid varje tillfälle tas bort. Innebär övervakningsproblem och bör inte ske generellt, endast vid klagomål. Vid upprepade klagomål kan tiden begränsas ytterligare. Särskild hänsyn behöver tas vid eldning i P-märkta anläggningar som är testade även vid halv belastning. Begreppen miljögodkänd och P-märkt kan påverka bedömningen och behöver preciseras i bilaga av Anders/Bo. Vid miljögodkännande eller P-märkning bör tilläggas eller uppfyller motsvarande krav för att acceptera motsvarande importerade produkter. Olika provningsnormer bör anges i bilaga. Anders S och Bo P förtydligar Boverkets krav och definitioner som miljögodkänd och P-märkt. Anders har översänt visst material till Bo. Detta har dock inte penetrerats i detalj.

4 4(5) Viktigt att få med i skrivningen att det är den som installerar en kamin e dyl som har bevisbördan! Påpekas även att bästa möjliga teknik och omvänd bevisbörda gäller. Det är en styrka om materialet kan inkludera en kostnadskalkyl där miljönyttan eller skadan kan vägas mot kostnad för åtgärd, för bedömning av skälighet i krav på bästa teknik. Installation av ackumulatortank kostar storleksordningen kr medan ny pannanläggning torde kosta storleksordningen kr. Kostnadsuppskattning behöver kontrolleras med branschföreträdare. Anders Å kompletterar med kalkyl avseende miljönytta/-kostnad. Bengt B tittar över förslaget till restriktioner/begränsningar. Ev komplettering med hänvisning till prejudikat. Materialet från Västra Götaland studeras och förslag till tillägg presenteras, som kan tas eller förkastas vid nästa möte. Konsekvenser gentemot bygglagstiftningen behöver undersökas (10 kap PBL), bl a krav på kontrollplan, utsläpp till omgivningen, drift/skötselinstruktion och uppföljning. Kan byggnadsnämnd meddela förbud direkt eller inte? Bengt B kontrollerar även detta. Christer O meddelar att sotningsväsendet ställer sig positiva till att lämna registerutdrag till miljökontoren. Hjälper på eldarens (verksamhetsutövarens) bekostnad även till med utredning om klagomål är relevanta inför föreläggande. Brandskyddsföreskrifter och sotningsfrister s 10(17) kompletteras av Christer. Uppgifterna lämnas till Øjvind och införs under Rutiner för handläggning. Fel och brister avser inte miljöaspekter. Tredje stycket s 11(17) ersätts med möjligheten att reglera i detaljplan och möjlighet att använda öppna spisar (Bengt och Christer till Øjvind) Spannmålseldning bör omnämnas. Detta kommer även betr mindre anläggningar. 3 kg havre (1:08/kg) motsvarar 1 l olja (10:-/kg). Även möjligt att elda med korn. Kan mixas med pellets. Problem har rapporterats med surt frätande nedfall från mindre anläggningar. Större anläggningar kan skrubba med kalk. Användning av myrsyra eller ättiksyra som ev konserveringsmedel? Vid kontroll med Energikontoret Skåne och Kjell Christensson LTH framkommer att nedfall inte har bekräftats men väl att korrosionsproblem uppstår i anläggningar, främst vid låg belastning. Syrabildning uppstår vid förbränningen. Bo kompletterar detta avsnitt med hjälp av Energikontoret Skåne.

5 5(5) Pelletspannor ger bra förbränning och föranleder sällan klagomål men kan vid brister ge dålig verkningsgrad (minskad effekt). Måste sotas ofta och kräver mycket tillsyn. 1 mm sot motsvarar 10 cm isolering. Av samma anledning måste generellt askas ut ofta. Indirekt mer utsläpp eftersom man måste elda mer. Spannmålseldning och pelletspannor förs till avsnittet Bedömningsgrunder (Øjvind). Bengt B gör som bilaga sammanställning av lagrum som är aktuella (MB och PBL). Hänvisning till rättsfall från resp lagrum, även detta v Projektplan Susanne Dahlberg har reviderat och distribuerat projektbeskrivning med tidsplan till arbetsgruppen. Fastställs följande komplettering. Augusti 2006: Riktlinjerna bör tas av miljönämnden (motsv) i respektive kommun. 3. Temadagen Inbjudan/program för temadagen den 29 november har distribuerat. Branschföreträdare kommer även att närvara och delta i paneldebatt. Øjvind presenterar arbetsgruppens förslag och material under eftermiddagen. Material måste snarast skickas till honom för att hinna bli klart. 4. Övrigt Inget övrigt föreligger att diskutera. 5. Nästa möte fastställes till måndagen den 9 januari kl Regionhuset, Baravägen 1, Lund. Vid detta möte skall slutligt remissförslag göras klart, remisstid februari-april (se tidsplan i projektbeskrivningen). Minnesanteckningar förda av Bo Persson