Riktlinjer för hantering av ärenden om småskalig fastbränsleeldning

Transkript

1 ) MILJÖKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Christer Solander Telefon: Riktlinjer för hantering av ärenden om småskalig fastbränsleeldning Sammanfattning Till skillnad mot oljeeldning ger eldning med ved inte ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom bioenergi är förnyelsebart och ingår i det naturliga kretsloppet. Därmed bidrar inte eldning med vedbränsle till att förstärka växthuseffekten. Det är ett viktigt mål både internationellt, nationellt och lokalt. Felaktig småskalig fastbränsleeldning kan orsaka stora hälsofarliga utsläpp till följd av ofullständig förbränning i gamla vedpannor eller pannor som eldas på fel sätt och med felaktigt bränsle. Även moderna pannor kan ge höga utsläpp av föroreningar om det inte är riktigt installerade eller eldas på felaktigt sätt. Utsläpp från småskalig fastbränsleeldning kan särskilt orsaka olägenheter för dem som bor i närheten och för miljön. Utsläppen från vedeldning består av kväveoxider, koldioxid, partiklar, flyktiga organiska kolväten och tjära. Vid dålig förbränning kan utsläppen av kolväten, partiklar och tjära öka kraftigt. Mätningar har visat att utsläpp från en äldre vedpanna kan vara hundratals gånger större än en modern välskött pelletspanna med ackumulatortank. Därför har Miljö- och hälsoskyddsnämnden tagit fram riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning. Riktlinjerna är vägledande vid Miljökontorets handläggning av planärenden, bygglovsärenden och bygganmälan. Dessutom ska de användas vid handläggning av klagomål och som information till sökande, klagande, den som eldar eller andra berörda. Syfte Riktlinjerna syftar till att förebygga och minska de olägenheter för hälsan och miljön som kan uppkomma vid småskalig fastbränsleeldning. De ska vara vägledande vid Miljökontorets handläggning av: Remissyttranden för program, planer och bygglov för nya bostäder Klagomålsärenden om vedeldning

2 2 (8) samt vid kommunikation med sökande, klagande, den som eldar eller andra berörda. Mål Förhindra att småskalig fastbränsleeldnin orsakar olägenheter för människors hälsa eller skador på miljön. Inriktning vid handläggning av planärenden, bygglovsärenden och bygganmälan Inom fjärrvärmeområden och närvärmeområden bör samtliga fastigheter vara anslutna. I alla tätbebyggda såväl nya som befintliga områden förordas gemensamma uppvärmningssystem med förnyelsebara energikällor. Småskalig fastbränsleeldning för primär uppvärmning 1 bör endast ske med bästa teknik avseende utrustning och bränsle. Fastbränsleeldade lokaleldstäder 2 i tätorter bör endast användas för trivseleldning samt för uppvärmning vid strömavbrott som inte förorsakar oacceptabla omgivningsstörningar. Inga enskilda fastbränsleeldade anordningar för primär uppvärmning eller värmeinstallationer för trivseleldning bör installeras i tätbebyggda områden med fläktstyrd ventilation och där de topografiska förhållanden är olämpliga. I en del besvärliga områden enligt ovan kan tydligare och mer lokalt inriktade riktlinjer för eldning behövas. Underlag för lokala riktlinjer kan tas fram genom spridningsberäkningar. Utifrån detta. Miljö- och hälsoskyddsnämnden vid behov begära att det tas fram en plan för områdesvisa riskbedömningar. Fastbränsle Eldning av fastbränsle innebär vanligtvis eldning med ved eller pellets i de fall ett småhus ska värmas upp. I större anläggningar förekommer ibland eldning med flis, briketter och halm. Bland ägare av lantbruksfastigheter med egen spannmålsodling så blir det allt vanligare att elda med havre i särskilda anpassade pelletsbrännare. Till fastbränsle räknas även kol och torv som dock är fossila bränslen. Ett vanligt sätt att gå över till eldning av fastbränsle är att oljebrännaren byts till en pelletsbrännare i en panna som tidigare använts för eldning av villaolja. En sån ändring gör att utsläppen av flyktiga kolväten (VOC) och stoft ökar men att koldioxidutsläppen samtidigt minskar. På samma vis kan man installera en pelletsbrännare i en vedpanna och därmed minska utsläppen av framförallt flyktiga 1 Primär uppvärmning den huvudsakliga uppvärmningen 2 Vedeldad lokaleldstad - kakelugn, braskamin, spisinsats, öppen spis och liknande som eldas med ved, flis eller briketter.

3 3 (8) kolväten (VOC). Det är dock inte alla gamla oljepannor och vedpannor som passar för att användas till eldning av pellets. Pellets och briketter har en fukthalt på ca 11% att jämföra med torr ved som har en fukthalt på 20-25% samt flis som vanligen håller en fukthalt på 50-60%. En hög fukthalt ger sämre verkningsgrad och större utsläpp. Eldning med flis och andra fuktiga bränslen kräver därför oftast någon typ av extra utrustning för rökgasrening. Den högre fukthalten samt att det inte blir en jämn tillförsel av bränsle vid vedeldning jämfört med eldning av pellets är ett av flera skäl som gör det särskilt motiverat med en ackumulatortank vid vedeldning. Verkningsgraden minskar och utsläppen samt risken för omgivningsstörningar ökar även när eldningen sker intermittent, vilket är fallet då ackumulatortank saknas. Eldning med pellets har bättre förutsättningar att ge relativt låga utsläpp och är därför att föredra. Men en dålig utrustning, eldning på fel sätt eller där omgivningen ställer särskilda krav på hänsyn kan medföra att även eldning av pellets förorsaka oacceptabla störningar. Handläggningsrutiner vid klagomål om småskalig fastbränsleeldning 3 Om fastbränsleeldning orsakar besvär för närboende, kan Miljö- och hälsoskyddsnämnden med stöd av miljöbalken besluta om särskilda krav för hur vedpannan ska användas. 1. Klagomål på grannens eldning inkommer. 2. Miljökontoret uppmanar klagande att ta kontakt med grannen som eldar och påtala olägenheterna med eldning. 3. Om detta inte får effekt, kontaktar klagande åter Miljökontoret. Därefter kontaktar Miljökontoret den som eldar och orsakar olägenhet för närboende. Information lämnas om vilka regler som gäller för vedeldning och annan småskalig fastbränsleeldning i kommunen. 4. Om klagomålen kvarstår gör Miljökontoret en inspektion på plats, gärna under normal eldning eller i samband med proveldning. 5. Miljö- och hälsoskyddsnämnden fattar beslut i ärendet Exempel på föreläggande vid trivseleldning som orsakar olägenhet Eldning i braskamin eller öppen spis får ske högst två gånger i veckan med följande villkor: 1. Eldning får ske i högst två timmar per gång. 2. Veden ska vara torr och ren. 3. Eldning ska ske på sådant sätt så att förbränning blir så fullständig som möjligt. 4. Vindriktning och väderförhållanden i övrigt ska vara sådana att ingen olägenhet uppstår hos grannar

4 4 (8) Kommunikationsinsatser Genom att öka kunskapen hos den som eldar förväntas utsläppen att minska från befintliga och tillkommande anläggningar. Olika metoder bör användas för att nå enskilda fastighetsägare och grupper av boende i vissa bostadsområden. Viktiga kommunikationsvägar/tillfällen är: Direktkontakt med villaföreningar Direktkontakt med fastighetsägare vid bygganmälan I samband med Stadsbyggnadskontorets byggsamråd I samband med sotning och energirådgivning Muntlig kontakt vid förfrågan Kommunens webbplats: Eventuellt behöver en särskild kommunikationsstrategi om vedeldning tas fram. Bakgrund till riktlinjerna Eldning med ved. pellets, flis m.m. bidrar inte till växthuseffekten Till skillnad mot oljeeldning ger eldning med ved inte ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom bioenergi är förnyelsebart och ingår i det naturliga kretsloppet. Därmed bidrar inte eldning med vedbränsle till att förstärka växthuseffekten. Det är ett viktigt mål både internationellt, nationellt och lokalt. Jämfört med olja så är de försurande svavelutsläppen försumbara vid vedeldning och tungmetallhalterna är låga. Dessutom minskar eldning med vedämnen både olje- och elförbrukningen, vilket är bra för landets ekonomi och ofta för privatekonomin. Jämfört med olja, är de försurande utsläppen försumbara vid vedeldning och tungmetallhalterna är låga.. Dessutom minskar eldning med vedämnen både oljeoch elförbrukningen, vilket gynnar hushållningen av naturresurser, landets ekonomi och även privatekonomin. Tyvärr orsakar felaktig småskalig fastbränsleeldning stora hälsofarliga utsläpp till följd av ofullständig förbränning i gamla vedpannor eller pannor som eldas på fel sätt och med felaktigt bränsle. Även moderna pannor kan ge höga utsläpp av föroreningar om de inte är riktigt installerade eller eldas på felaktigt sätt. I villaområden och tätare bebyggelse är klagomål på luftföroreningar från vedeldning vanliga. Många bostäder är försedda med mekanisk tilluft vilket medför att rök från vedeldning lätt kommer in i bostaden.

5 5 (8) Utsläpp från vedeldning Utsläpp från småskalig fastbränsleeldning kan särskilt orsaka olägenheter för dem som bor i närheten och för miljön. Utsläppen från vedeldning består av kväveoxider, koldioxid, partiklar, flyktiga organiska kolväten, polycykliska kolväten, (PAH) och tjära. Vid dålig förbränning kan utsläppen av kolväten, partiklar och tjära öka kraftigt. Mätningar har visat att utsläpp från en äldre vedpanna kan vara hundratals gånger större än en modern välskött pelletspanna med ackumulatortank. Hälsoeffekter Vedeldning i tätbebyggelse kan innebära risk för akuta och kroniska besvär från luftvägarna, särskilt bland astmatiker. Vedeldning kan även ge besvär hos icke allergiker i form av besvärande lukt samt irritationer i ögon och luftvägar. Vid ofullständig förbränning kan det även ske utsläpp av ämnen som orsakar cancer. Vedeldning i miljögodkända vedpannor med ackumulatortank som eldas med torrt bränsle har normalt betydligt mindre utsläpp av partiklar och cancerframkallande ämnen i jämförelse med en öppen spis eller en äldre vedpanna. Faktorer som påverkar utsläpp Faktorer som val av vedpanna, användning av torr och ren ved, sättet att elda, skorstenens höjd, närheten till grannar, områdets lokala klimat och topografi kan ha stor betydelse för om omgivningen besväras eller inte. Lagar och regler Plan-och bygglagen (1987:10) 9 kap. 2 Det krävs en bygganmälan för att installera eller väsentligt ändra eldstäder och rökkanaler i byggnader. Kommentar Väsentlig ändring avser inte bara byte av eldningsanordning, utan även byte från en fastbränsleeldning till en annan. Boverkets byggregler (BFS 1998:38) 6 kap. Boverket har i nybyggnadsregler ställt krav på högsta utsläpp från olika typer av fastbränsleeldade anläggningar. Anläggningar som klarar dessa utsläppskrav brukar benämnas miljögodkända, men innebär i princip ett minimikrav för installation av anläggning i tätbebyggelse. Anläggningar med bättre förbränningsteknik och därmed mindre utsläpp ( miljömässigt bästa teknik ) finns, bl.a. inom systemen P 4 - och Svanenmärkning. 4 P-märkt -

6 6 (8) Om förbränningsgaser, punkt. 6.71(BFS 1998:38) Skorstenar ska ha tillräcklig höjd för att förhindra att olägenheter uppstår kring byggnader eller dess omgivning. Stoft och annat innehåll i rökgaserna får inte föras tillbaka till byggnadens luftintag eller öppningsbara fönster eller i närliggande byggnader. Angående fastbränsleeldning, punkt (BFS 1998:38) Från byggnader inom tätort med fastbränsleanläggningar med en effekt upp till 50 kw får utsläppet av organiskt bundet kol (OGC) uppgå till högst 150 mg per normalkubikmeter torr gas vid 10 procent syrgas(o 2 ). För kaminer, kakelugnar och spisinsatser i byggnader inom tätort, som huvudsakligen uppvärms med annan anordning får utsläppet av organiskt bundet kol (OGC) uppgå till högst 250 mg per normalkubikmeter torr gas vid 13 procent syrgas (O 2 ). Kommentar Dessa krav uppfylls t.ex. av dagens miljögodkända pannor och kaminer som testats av Sveriges provnings- och forskningsinstitut. Fråga försäljaren vid köp. Miljöbalkens (SFS 1998:808) försiktighetsprincip och bästa teknik I Miljöbalken 2 kap. finns försiktighetsprincipen för att skydda människors hälsa och miljön. Balken ger inte möjlighet att förbjuda installation av en lokaleldstad i ett område p.g.a. områdets dåliga förutsättningar. Försiktighetsprincipen innebär dock att bästa teknik ska användas när det är miljömässigt motiverat. Balken ska tillämpas så att människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter. I Miljöbalken 9 kap. 9 sägs att bostäder ska brukas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Enligt Miljöbalken 26 kap. 9 får Miljö- och hälsoskyddsnämnden meddela de föreläggande eller förbud som behövs. Miljökvalitetsnormer för partiklar och bensen Vedeldning och annan eldning med vedbaserat bränsle ger upphov till utsläpp av partiklar och flyktiga kolväten bl.a. bensen. Enligt förordningen om miljökvalitetsnormer (2001:527) som är baserat på EU:s direktiv för utomhusluft, finns normer för partiklar (PM 10 ) och bensen. Normen för partiklar (PM 10 ) får inte överskridas från 1 januari 2005 och normen för bensen får inte överskridas efter 31 december 2009.

7 7 (8) Kommunerna ansvarar för att se till att miljökvalitetsnormen uppfylls inom kommunen. Miljökontoret kommer att följa utvecklingen av luftkvaliteten i samband med vedeldning i olika bostadsområden för att se om nya riktlinjer och eventuella restriktioner behöver tas fram för att klara miljökvalitetsnormerna. Eftersom vedeldning tillsammans med trafiken medför största bidragen till partiklar i luften, så kan det lokalt innebära att utsläppen av partiklar från vedeldning bidar till att miljökvalitetsnormen överskrids. Föreskrifter om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd i Uppsala kommun, 2004 Skötsel och tillsyn av vissa eldningsanordningar 5 Skötsel och tillsyn av fastbränsleanordningar för fasta bränslen ska ske i sådan omfattning att olägenhet för omgivningen inte uppkommer. Vid sådan eldning ska man beakta att: 1. lufttillförseln är god 2. bränslet består av ren och torr ved 3. det är förbjudet att elda hushållsavfall, plast, målat eller tryckimpregnerat virke, spånskivor eller liknande. Planeringsmål för fastbränsleeldning Mål i regionala miljömål för Uppsala län, 2002 År 2010 ska minst 50 procent av fastbränsleanläggningarna i tätort uppfylla Boverkets Byggregler för nyinstallation samt vara försedda med ackumulatortank. År 2020 ska detta mål gälla samtliga anläggningar. Målet gäller inte anläggningar som används för trivseleldning. Mål enligt förslag till Miljöprogram för Uppsala kommun År 2010 ska alla fastbränslepannor som används för uppvärmning i tätorter vara miljögodkända. Riktlinjer luftföroreningar, förslag i Översiktplanen för kommunen - Planering ska ske så att fastställda miljökvalitetsnormer för luft och långsiktiga mål för utsläpp av luftföroreningar klaras. - Nya fastbränslepannor som installeras för uppvärmning i tätorter ska vara miljögodkända och försedda med ackumulatortank. Exempel på rättsfall M Mål i Miljööverdomstolen om eldningsförbud i gammal vedpanna utan ackumulatortank på fastigheten Skulla 1:7.

8 8 (8) Revidering av riktlinjer Miljö- och hälsoskyddsnämndens riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning kommer att revideras vid behov. Läs mer Elda rätt råd för miljöanpassad vedeldning i vedpanna, kamin o dyl. Best. nr Hemsidor om småskalig fastbränsleldning (Energimyndigheten)