Förhinder; Øjvind Hatt (Bromölla), Lars Johansson (Kävlinge), Anders Åkesson (Kristianstad), Ingrid Thorneman (Helsingborg, ers Jenny Nilsson)

Transkript

1 (5) Vår referens Göran Jansson Bo Persson Arbetsgruppen för framtagning av riktlinjer/policy för småskalig fastbränsleeldning /samordnad hälsoskyddstillsyn/ Minnesanteckningar Dag: 26 augusti 2005 Tid: Plats: Miljöförvaltningen Lund Närvarande; Bengt Bergström (Länsstyrelsen), Susanne Dahlberg (Länsstyrelsen, ordf arb.gr), Thomas Ferdinandsson (Malmö), Birgitta Hansson (Lund), Annika Jeppsson (Sjöbo), Christer Ohlsson (Sotarna i Lund, info@sotarnailund.se), Anders Sturesson (Örkelljunga), Karin Söderholm (Länsstyrelsen), Bo Persson (Kommunförbundet Skåne, ) Förhinder; Øjvind Hatt (Bromölla), Lars Johansson (Kävlinge), Anders Åkesson (Kristianstad), Ingrid Thorneman (Helsingborg, ers Jenny Nilsson) 1. Val av mötessekreterare Om möjligt sköts minnesantecknandet framgent av projektledningen. Bo Persson utses till att föra minnesanteckningar vid dagens möte. 2. Diskussion med representant från sotningsväsendet i Lund Sotarmästare Christer Ohlsson, Lund, hälsas välkommen till arbetsgruppens möte för diskussion om praktiska och fackmannamässiga synpunkter på fastbränsleeldning. Olika typer av eldstäder diskuteras, avsedda för primär och sekundär uppvärmning. I Malmö/Lund-området är kaminer etc det största bekymret men i andra kommuner med mindre tätorter är ofta äldre kombipannor utan ackumulatortank ett stort bekymmer. Pelletsbrännare och pelletskaminer är i ökande. Vedlagring är ett genomgående problem. Kunskap saknas i många fall men vedeldarna är övervägande intresserade att lära sig. Informationsblad och utskick av information i samband med bygglov/bygganmälan är bra metoder att nå nya fastbränsleeldare. Mant agved Mant agved Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro/Bankgiro Hemsida Org.nr Malmö Kungsgatan vx Box 13, Klippan Storgatan vx

2 2(5) Ny lagstiftning, lagen om skydd mot olyckor (från ), reglerar även sotningen, exempelvis fördjupad brandskyddskontroll vid fel samt sotningsfrister. Mätning kan göras av sotare men ofta räcker det att ett vant öga kan se på askan hur väl eldningen fungerar. Vedpannor sotas normalt 3 ggr/år med okulär brandskyddskontroll vartannat år. Lokaleldstäder sotas normalt vart 4:e år om de inte är huvudsaklig uppvärmningskälla i rummet, då sotning normalt sker 1 gg/år. Brandskyddskontroll normalt vart 8:e år för lokaleldstäder. Vid befogade klagomål kan brandskyddskontroll ske med tätare intervall (snabbare). Eldningsförbud är ett effektivt redskap som sotaren förfogar över. Olika typer av kaminer behöver olika uppvärmningstid för att därmed ge lägre emmissioner. En kamin eller vedspis blir snabbt varm medan en kakelugn eller homogen täljstenskamin har en stor värmelagringskapacitet och behöver eldas upp en längre tid, kanske upp mot 8 timmar, och därefter eldas dagligen för att möjliggöra så små utsläpp som möjligt. Mot bakgrund av detta förhållande diskuteras vissa tveksamma beslut och domar där eldning kanske borde begränsats per dag men ge möjlighet till daglig eldning. Katalysatortillsatser kräver en temperatur över 350 o för aktivering. Det är viktigt att från brandskyddssynpunkt beakta rökgastemperaturer och därmed eldstadens och rökkanalens temperatur. Det finns sannolikt ett mycket stort mörkertal beträffande upplevda besvär från fastbränsleeldning, eftersom flertalet människor sätter grannsämjan högt och inte klagar förrän besvären blir mycket påtagliga. En objektiv besiktning och bedömning av yttre förutsättningar för beviljande av bygglov /bygganmälan borde ske i större utsträckning. Sluttningshus och mekanisk tilluft är ofta olämpliga förhållanden. Reglering av förbud måste ske i detaljplan eller lokala föreskrifter. Byggnadsnämnden är inte skyldig att följa policydokument. Installation av kaminer utan bygganmälan upptäcks av sotaren såvida det inte sker i fastigheter med direktel, eftersom imkanaler inte rensas längre och fastigheten därför inte längre besöks av sotaren. Flertalet kommuner har någon form av allmänt brev som sänds ut vid klagomål. Först vid upprepade klagomål sker utredning. Samverkan med sotaren som kan utfärda nyttjandeförbud kan i vissa fall vara framgångsrikt.

3 3(5) Publikationer betr utsläpp från småskalig fastbränsleeldning: Emmissioner från småskalig biobränsleeldning, SP Rapport 2003:08 (David Cooper, Linda Johansson, Lennart Gustavsson, Claes Tullin) Kvantifiering och karakterisering av faktiska utsläpp från småskalig biobränsleeldning, Emmissionsklustret Biobränsle Hälsa Miljö (David Cooper, Linda Johansson, Lennart Gustavsson, Mathias Johansson, Stefan Österberg, Claes Tullin, Henrik Persson) 3. Generella föreskrifter i Landskorona Enligt uppgift från Landskrona kommun tillämpas av laglighetsskäl inte förslaget till generella föreskrifter (Øjvind Hatt). 4. Generella krav på utrustning mm i Helsingborg Redovisning utgår. (Ingrid Thorneman har friår och ingen ersättare på mötet) 5. Västra Götalands material angående kommunal policy Västra Götalandsmaterialet finns på hemsidan men är från 1998 och har därefter inte uppdaterats. Är därför inte helt relevant. Något ytterligare material finns inte tillgängligt från Miljösamverkan Västra Götaland (Thomas Ferdinandsson). 6. Riktlinjer från Malmö och Skåne Nordost Förslag till riktlinjer för småskalig eldning i Malmö stad och förslag (under arbete) från Skåne Nordost till Riktlinjer för småskalig vedeldning har distribuerats inom arbetsgruppen. Thomas Ferdinandsson kommenterar kort Malmöförslaget som rekommenderar fjärrvärmeanslutning. Inventering av pannor och krav på ackumulatortank ingår i förslaget. Dessa båda dokument bedöms av arbetsgruppen som tillräckligt underlag för vidare arbete. Behöver kompletteras med juridisk granskning.

4 4(5) 7. Rättsfall mm Bengt Bergström redovisar praxis och prejudikat betr vedeldning från främst Miljööverdomstolen. Se utdelad sammanställning (1 sida). Miljööverdomstolen har en stringent bedömning, samma rakt igenom oavsett eldstad. Hänsyn tas till betydande ekonomisk investering. Det synes dock något oklart om rätt slutsats har dragits betr eldningsrestriktioner med hänsyn till olika eldstäders värmelagringsförmåga. En praktisk sotarkommentar är att det vid krav på ackumulatortank kan innebära brandrisk vid för stor tank. Normalt ca 150 l vatten i pannan som snabbt blir varmt. Stänger lufttillförseln med pyreldning och tjärbildning. Ackumulatortank minst 1000 l eldas upp till o kanske var 3:e/4:e dag. Alla anläggningar klarar inte detta. Besluten borde kanske kompletteras med krav på kontakt med fackman (sotare). Bengt Bergström skall till nästa möte kontrollera lagligheten av förbud att elda utan ackumulatortank. Juridiska frågeställningar vidarebefordras till Bengt Bergström underhand. Nyttjandeförbud skall även studeras till nästa möte, liksom fortsatt genomgång av ev ytterligare domar. 8. Temadag i november 2005 Bo Persson (projektledningen ) har fått uppdrag av arbetsgruppen att arrangera höstens planerade Hälsoskyddsdag med tema vedeldning. Med hänsyn till bl a andra arrangemang i november kommer temadagen att genomföras tisdagen den 29 november. Platsen blir Hässleholm enligt tidigare begäran om prisuppgifter från samordningsgruppen. Kostnadsläget styr till stor del valet av konferenslokal. Temadagens innehåll och önskemål/synpunkter från arbetsgruppen diskuteras kort. Bo arbetar vidare med förberedelse av temadagen enligt tidigare inriktning. Programmet bör vara klart till nästa arbetsgruppsmöte.

5 5(5) 9. Övrigt Andelen vedeldningsföroreningar ökar i takt med att andra källor minskar. Minst 5 nya lokaleldstäder tillkommer per vecka i Lund, med motsvarande utveckling på andra platser. Ökningen har pågått 3-4 år. Bättre vägledning efterlyses om var olika uppvärmningssätt passar bäst. Arbetsgruppen är enig om att information om utsläppen från olika uppvärmningssystem är väsentlig för att restriktioner skall få allmän acceptans. Farligheten måste tydliggöras genom adekvat information. Susanne Dahlberg arbetar med en preliminär projektbeskrivning och tidplan som mailas ut till arbetsgruppen för ev synpunkter. Arbetsgruppen föreslås utökas genom att Christer Ohlsson, Sotarna i Lund, erbjuds medverka för att tillföra praktisk fackmannakompetens till gruppen. Christer är beredd att medverka, varför arbetsgruppen därmed utökas enligt förslag. Till nästa arbetsgruppsmöte får alla i arbetsgruppen i hemläxa att noga sätta sig in i förslagen till riktlinjer för småskalig eldning i Malmö stad och förslaget från Skåne Nordost till Riktlinjer för småskalig vedeldning. 10. Nästa möte fastställes till måndagen den 3 oktober kl på Länsstyrelsen i Malmö. Därefter ett nytt möte fredagen den 21 oktober kl någonstans i Lund. Minnesanteckningar förda av Bo Persson