Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken.

Transkript

1 1 Lund den 11 januari 2016 Till Länsstyrelsen i Skåne län. Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken. Undertecknade markägare i eller i direkt närhet samt Lunds kommungrupp, som representerar LRF Skåne i detta ärende, överklagar Lunds kommunfullmäktiges beslut den 17 december angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun. Samt att kungörelsen av ärendet inte har gjort enligt gällande praxis för Lunds kommun. Vi yrkar att att Lunds kommuns beslut angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, upphävs. kungörelse för ärenden Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, inte har skett enligt gällande beslut och praxis av Lunds kommunfullmäktige Skäl till överklagandet Beslutet i kommunfullmäktige strider mot Miljöbalken, kap. 3 4 och 2 kap. PBL. Miljökonsekvensbeskrivningen av planförslaget är mycket bristfälligt. Synpunkter och beslut enligt Lunds kommuns Översiktsplan. Kungörelsen inför kommunfullmäktiges beslut. Länsstyrelsen i Skånes beslut om Nollvision att ta den bästa åkermarken i anspråk för exploatering. Jordbruksverkets rapport: Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering Beslutet i kommunfullmäktige strider mot Miljöbalken, kap. 3 4 och 2 kap. PBL Lunds kommun har vid ett antal planframställningar och översiktsplaner hävdat vikten av att skydda den bästa åkermarken. Trots detta sker det ständigt en exploatering av åkermark kring Lunds tätort. I Sverige finns åkermark klass 8 10 enbart i västra och södra delen av Skåne samt kring Kristianstad, se bilaga 1. Vi anser att man inte har tagit hänsyn till vad som står i Miljöbalken (1998:808) 3 kap 4 Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk

2 2 Kommunen har inte beaktat någon intresseavvägning mellan olika intressen vilket krävs enligt bestämmelserna 2 kap. i Plan- och bygglagen. Vid prövning av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. I Stångby 5:28 står bevarande av högproduktion åkermark mot utbyggnad av bostäder och verksamhetsområden. Vi anser att kommunen bör definiera vad som är ett väsentligt samhällsintresse i detaljplanen, för det är enligt lagen bara väsentliga samhällsintressen som får konkurrera med jordbruksproduktion. Vi kan inte se att det i detaljplanen finns någon analys kring detta och att kommunen undersökt andra exploateringsområden för utbyggnad av bostadsområden i kommunen. Kommunen har inte kunnat visa att planen behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Det enda som lyfts fram är att det finns hållplats för tåg i Stångby. Stångby 5:28 är en del (ca 30 ha) av den totala utbyggnaden på ca 160 ha som föreslås i Översiktsplanen för Stångby. Det är inte enskilda exploateringarna som är avgörande för att betydande arealer av den bästa åkermark tas ur produktion. Utan bristen på en helhetsyn av vad samtliga förslag på exploateringar av den bästa åkermarken innebär. Detta borde tydligt framgå i den miljöbeskrivning som finns i detaljplanen, se bilaga 1. Det är obestritt att den antagna detaljplanen innebär att jordbruksmark av högsta klass tas i anspråk på ett sätt som är irreversibelt. Kommunen har i sina överväganden inför detaljplanens antagande inte företagit någon adekvat intresseavvägning och har inte heller utrett möjligheterna att anordna den tilltänkta bebyggelsen på annan plats inom kommunen. Enligt tillämpliga bestämmelser ska det ovillkorligen vid planläggning tas hänsyn till motstående intressen. Kommunen har dock i huvudsak ensidigt beaktat intresset av att planlägga området, i enlighet med kommunens intentioner. De i sammanhanget tillämpliga bestämmelserna bygger bl.a. på grundtanken att det ska finnas en rimlig balans mellan nyttan och de negativa konsekvenser som beslutet får för motstående intressen, den s.k. proportionalitetsprincipen. Det finns i förevarande fall ett berättigat, tillika allmänt, intresse av att förhindra att värdefull jordbruksmark bebyggs och tas i anspråk på oåterkalleligt sätt. Det finns rättsliga bärande skäl för att en intresseavvägning i detta fall ska utfalla så att intresset av att bebygga jordbruksmarken får ge vika för intresset av att bevara den värdefulla jordbruksmarken i berört område. Detta särskilt med hänsyn till att det torde finnas andra alternativa platser inom kommunen för att kunna anordna tilltänkt bebyggelse med ett betydligt mindre intrång för motstående intressen. Syftet med planläggningen kan uppnås på annat sätt istället för att ta värdefull jordbruksmark i anspråk. Av bestämmelserna i PBL och MB samt av etablerad rättspraxis följer att en felaktig och bristande avvägning mellan föreliggande och motstående intressen ska medföra att beslutet att anta Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, ska upphävas. Miljökonsekvensbeskrivningen av planförslaget är bristfällig. I miljökonsekvensbeskrivningen tas den intressekonflikt upp som finns mellan exploatering av planområdet och brukandet av åkermarken. Man konstaterar att vid en exploatering går inte marken att återskapas utan den tas permanent ur produktion. Trots detta görs bedömningen att planförslaget innebär en god hushållning av bl a åkermark. I planförslaget tas ca 30 ha åkermark ur produktion. Vi kan inte på någon punkt se hur detta kan bedömas vara god hushållning med åkermark. På 30 ha åkermark produceras ca brödlimpor/år.

3 3 Vi anser att miljökonsekvensbeskrivningen, när det gäller exploatering av åkermark, i planförslaget är ofullständig. Det är viktigt att man noggrant analyserar vad som händer när åkermarken tas ur produktion. I Lunds kommun finns områden med lägre klassad åkermark t ex runt Södra Sandby, Dalby och Genarp. Dessa möjliga exploateringsområden finns inte med som alternativ till utbyggnaden av Stångby. Stora möjligheter finns även genom förtätning av byggnation i Lunds tätort, detta visar bl a en utredning som konsultfirman Tyrèns har gjort för kommunens räkning. - Vi hänvisar till förordningen 98:905 om miljökonsekvensbeskrivningar samt dess bilagor. - Vi hänvisar till Boverkets vägledning för Miljöbedömningar för planer enligt planoch bygglagen. Brister i kungörelsen Kungörelsen av Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun till kommunfullmäktigemötet den 17 december har inte skett enligt gällande ordning som fastställts av Lunds kommunfullmäktige. I dagstidningar fanns inte ärendet om Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun anslaget i kungörelsen. Lunds kommunfullmäktige beslutade på möte att kommunfullmäktiges sammanträden skall anslås i Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Lunds lokaltidning. Praxis för kommunen har varit att anslå föredragningslistan i tidningarna enligt ovan, vilket inte har skett i denna fråga. Vidare kan vi konstatera att på Lunds kommuns digitala anslagstavla finns inte kommunfullmäktiges protokoll från den 17 december anslaget. På Lunds kommuns digitala anslagstavla står skrivit: En kungörelse är ett offentligt meddelande till allmänheten, till exempel tid, plats och vilka ärenden som ska beslutas på kommunfullmäktige eller en kort text i en dagstidning. Syftet med kungörelser är att redan tidigt i en beslutsprocess nå alla som berörs av ett ärende, så att de kan framföra sina synpunkter eller eventuellt överklaga. Vi anser att medborgarnas möjlighet att påverka och att överklaga beslutet har försvårats av den bristande kungörelse som gjorts inför och efter fullmäktigemötet den 17 december Synpunkter och beslut enligt Lunds kommuns Översiktsplan Lunds kommun har i sina senaste Översiktsplaner skrivit mycket om hushållning med den goda åkermarken. Det är dags för kommunen att gå från ord till handling och följer de intentioner kommunen har beslutat om i sin översiktsplan. Nedan följer några utdrag från Lund kommuns, Översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige Planens syfte är att lägga grunden för en långsiktigt hållbar utveckling av Lund med särskild betoning på energi- och klimatfrågan samt hushållningen med den goda åkermarken (sid 36).

4 4 Det är angeläget att det på regional nivå utvecklas en planering för att hantera bland annat fördelning av utbyggnaden i regionen, satsningen på infrastruktur med mera. Detta skulle ge möjlighet att på ett bättre sätt undvika konflikter med god åkermark, riksintressen och annat (sid 40). God hushållning med mark innebär att kommunen inte tar mer mark än nödvändigt i anspråk för att bygga ut staden och tätorterna. Det är också viktigt att spara på den bördigaste åkermarken (jordbruksklass 8-10+). Den finns främst runt staden Lund (sid 48). Länsstyrelsen i Skånes beslut om Nollvision att ta den bästa åkermarken i anspråk för exploatering Länsstyrelsen i Skåne har i sitt Miljömålsarbete lyft fram vikten av att skydda och hushålla med det bästa åkermarken. Citerar nedan ur Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Utvecklingen medför ett ökat tryck på länets naturresurser som ska leverera nödvändiga ekosystemtjänster, såsom livsmedel, rent vatten, råvaror och möjlighet till rekreation. I de mer expansiva delarna av länet kan intressekonflikter uppstå om hur marken ska nyttjas för ny bostadsbebyggelse, infrastruktur och verksamhetsområden, eller för produktion av till exempel livsmedel och skydd av naturmiljön. Avvägningen mellan olika intressen sker i den fysiska planeringen som syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. För att nå miljömålen är det viktigt att säkra ekosystemens förmåga att klara av påfrestningar (resiliens), deras långsiktiga produktion av ekosystemtjänster samt möjligheten till ett långsiktigt hållbart brukande och nyttjande av naturresurser. Skåne omtalas ofta som Sveriges kornbod och det med rätta. Här klassas en stor andel av jordbruksmarken som 8 10 (av 10) med avseende på produktionskapaciteten. Den mest högproduktiva jordbruksmarken finns i de västra och södra delarna. Det är också i dessa delar av länet som den största exploateringen av jordbruksmarken har skett för att möta den ökade efterfrågan på bostäder, industrimark, handelsetableringar och infrastruktur. Enligt miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark bara tas i anspråk för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Jordbruksmarken saknar status som riksintresse vilket innebär att planeringsansvaret för hushållande med jordbruksmarken ligger hos kommunerna i deras arbete med översiktsplanen. Kommunen ska i översiktsplanen ta ställning till vilken markanvändning som är mest lämplig ur ett hushållningsperspektiv, där företräde ska ges till den markanvändning som från allmän synpunkt medför god hushållning med mark och vatten. Detta ställningstagande har inte gjort i Översiktsplanen för utbyggnad av Stångby. Skånes kommuner behöver i sin översiktsplanering ta större hänsyn till jordbruksmarken ur ett landskapsperspektiv och som produktionsresurs i strävan att uppnå en nollvision för konsumtion av den värdefullaste åkermarken. På lång sikt måste huvuddelen av exploateringen i Skåne ske inom tätortsområdena genom hållbar förtätning av befintliga

5 5 städer och tätorter. Det finns en stor potential till förtätning och exploateringen av åkermark kan därför begränsas. I samrådet framförde Länsstyrelsen bl a att kommunen i planhandlingar ej kunnat visat konsekvenserna av att exploatera åkermarken. Det framgår inte heller av handlingarna att ett effektivare utnyttjande av åkermarken har resulterat i att åkermark har kunnat bevaras i större grad. Länsstyrelsen efterlyser en miljökonsekvensbeskring kring hur åkermarken skall skyddas mot exploatering. Jordbruksverkets rapport: Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering Vi hänvisar till Jordbruksverkets rapport: Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering. Där belyses hur kommunera agerar utifrån Miljöbalken 3 kap 4. Det Jordbruksverket kom framtill var att: - Idag exploateras jordbruksmark utan de avvägningar och beslutsunderlag som lagstiftningen kräver. - Kommunalt markägande och exploatörers specifika markanspråk utgör skäl till att jordbruksmark bebyggs, trots lagstiftningens restriktiva hållning till exploatering av jordbruksmark. - Länsstyrelserna har inget enhetligt arbetssätt för att ge rådgivning till kommunerna i fråga om hushållningen med jordbruksmarken. Enligt Jordbruksverkets rapport skall kommunen: I allt planeringarbete som berör exploatering av jordbruksmark ska kommunerna alltså aktivt beakta jordbruksmarkens kvalitet, om det exploaterande intresset verkligen är ett väsentligt samhällsintresse och varför det inte är tillfredsställande att ta annan mark i anspråk. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan det av handlingarna och uppgifterna i planärendet utläsas att det aktuella planområdet tar värdefull jordbruksmark i anspråk och att planförslaget bygger på en felaktigt, i vart fall bristfällig, intresseavvägning utefter bestämmelserna i 2 kap PBL. I planärendet har inte tagits vederbörlig hänsyn till det allmänna (nationella) intresset av att bevara den högklassiga jordbruksmarken i fråga och det har inte i tillräcklig grad utretts huruvida intentionerna med planläggning kan uppfyllas på annat håll inom kommunen, innebärande ett mindre intrång. Den aktuella planen kommer inte att medföra att det aktuella markområdet används på ett sätt och för det ändamål som det är mest lämpat med hänsyn till områdets beskaffenhet, läge och behov eller som syftar till en optimalt hållbar utveckling och hushållning av markområden. Den tilltänkta exploateringen av värdefull jordbruksmark kan inte anses stå i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i PBL och MB. Det sagda innebär bl.a. att planhandlingarna inte uppfyller kraven i 2 kap PBL och vad som sägs om hushållning med markområden i 3 kap 4 miljöbalken. Vi hänvisar också till Länsstyrelsen i Skånes nollvision och Jordbruksverkets rapport angående exploatering av åkermark. Miljökonsekvensbeskrivningen, som finns i detaljplanen, är ofullständig och har inte visat att utbyggnaden av Stångby 5:28 är ett väsentligt samhällsintresse. Utbyggnaden av Stångby 5:28 bör därför inte genomföras.

6 6 Med stöd av tillämpliga bestämmelser i PBL och MB samt vägledande rättspraxis ska kommunens beslut att anta detaljplanen följaktligen upphävas. Kungörelse inför Lunds kommunfullmäktigemöte den 17 december 2015 har inte gjorts enligt gällande praxis. Ytterligare kompletteringar till överklagan av ärendet Utöver denna gemensamma överklagan kommer respektive sakägare eventuellt att komplettera med skrivningar rörande den egna fastigheten. För LRFs kommungrupp i Lunds kommun och nedanstående berörda sakägare Bertil Göransson Nöbbelöv Lund goransson.bertil@gmail.com Sakägare Jan Rossing Per Jeppsson Rossingsväg 33 Stångby Lund Lund Vallkärratorn 2:2 och 2:59 Arrendator Stångby 5: Stångby 13:4 och 13:5 jan.rossing@lsn.se Per Persson Ingemar Hansson Vallkärra 6 Håstad Lund Lund Vallkärra 3:21 m fl Håstad 4:9 m fl per@perssonsmaskin.se hansson.ingemar@gmail.com

7 7 Bilaga 1. Nedan karta visar åkermarksklassificeringen i Skåne. Att kartan är från 1971 har ingen betydelse eftersom förändring av klassificeringen sker mycket långsamt om den överhuvudtaget förändras med tiden. När det gäller den högsta klassen (klass 10) så finns den främst kring Landskrona, Lund, Söderslätt och del av Ystad/Österlen.