UNGDOMSGARANTIN I BORGÅ. HYVIS arbetsgruppen för främjande av välmående för barn och unga. utredare Maria Malin

Transkript

1 UNGDOMSGARANTIN I BORGÅ HYVIS arbetsgruppen för främjande av välmående för barn och unga utredare Maria Malin Bildningsnämnden

2 Innehåll 1 Bakgrund Borgå stads roll Fakta om nuläget Exempel på nuvarande åtgärder Utvecklingsförslag Grundskolornas elevhandledare i dejour i Kompassen under sommaren Tätare kontakter mellan skola och arbetsliv Tillräckliga resurser för skolhälsovården Förebyggande kurser för att lära unga hantera sitt vardagsliv Att grunda tionde klasser Uppsökande ungdomsarbete Att utveckla mentalvårdstjänster för unga Stöd för de ungas boende Öppen dagverksamhet Skräddarsydda punktinsatser vid övergången till andra stadiet Samarbete mellan andra stadiets läroanstalter för att främja tidigt ingripande Fortsättningstermin för skolbytare Arbetsplatser för unga vid Borgå stad Sommararbetsplatser för unga Att effektivera samarbete med företag Inrättandet av en servicepunkt eller en rådgivningspool för ungdomar Att förenhetliga terminologi och blanketter Flera mångprofessionella diskussioner direkt med klienterna Spridning av deltagandet i de mångprofessionella koordinerande nätverken Nya fortbildningsmetoder Sammandrag av de åtgärdsförslag som orsakar utgifter för Borgå stad Avslutning Bilagor Bilaga 1. Diskussioner inom utredningen Bilaga 2. Webbadresser

3 1 Bakgrund Samhällsgarantin för unga eller ungdomsgarantin, som den allmänt har börjat kallas, ingår i regeringsprogrammet för Ungdomsgarantin är ett av den nuvarande sexpartiregeringens spetsprojekt. Målet med ungdomsgarantin är att främja sysselsättning och förebygga utslagning av unga. Det finns ingen specifik ny lag för detta, det är varken fråga om en entydigt definierad ny lagstadgad skyldighet för kommunerna eller en ny subjektiv rättighet för invånarna, på det sätt som vårdgarantin var när den infördes. Att ordet garanti återfinns i båda namnen förvirrar den offentliga diskussionen. Ungdomsgarantin bygger på att olika förvaltningsgrenar samarbetar och drar upp gemensamma linjer. Samhällsgarantin har av regeringen införts under benämningen samhällstalko med 4 P. (Public, Private, People, Partnership). Det är den offentliga sektorn, näringslivet, medborgarorganisationerna och ungdomarna själva som uppmanas att samarbeta för att alla invånare i åldern år skall få en utbildning eller en arbetsplats och för att alla nyutexaminerade invånare under 30 år ska få en arbetsplats. På basis av regeringens bakgrundsuppgifter och på basis av en nypublicerad samhällsforskning har unga finländare med olika sorters problem i sina studier eller problem med sin allmänna livshantering svårt att hitta fram till den service som finns till för att hjälpa dem. Ungdomsgarantins bakomliggande idé är därför att förändra samhällets utbud av tjänster så att det ännu bättre än tidigare passar de ungas behov. Ungdomar ska utgående från sin egen situation få hjälp, och på så sätt få en realistisk chans att utbilda sig eller hitta en sysselsättning. Det finns en tidsrekommendation för åtgärderna inom ramen för ungdomsgarantin, man önskar från regeringshåll att de offentliga samarbetsnätverken hjälper ungdomar att hitta ett lämpligt alternativ inom tre månader. Själva aktiviteten (utbildning, arbete, läroavtal eller rehabilitering) kan sedan inledas senare, t.ex. när nästa termin eller nästa läsår inleds vid en läroanstalt. En annan avsikt med ungdomsgarantin är att hitta luckor i samhällets skyddsnät och att aktivera sådana ungdomar som lever utanför alla kända aktiviteter. (NEET är ett av samhällsforskare använt begrepp för en ny ungdomsföreteelse: not in education, employment or training). Från statligt håll har man för den här regeringsperioden tänkt sig att reservera drygt miljoner euro för att förverkliga ungdomsgarantin inom ramen för följande åtgärder: Utbildningsgaranti, alla som fr.o.m fullgör sin läroplikt ska få en utbildningsplats på andra stadiet alternativt en läroavtalsplats, en plats i ungdomsverkstad eller vid behov rehabilitering för att senare kunna få en utbildningsplats. Kunskapsprogrammet för unga vuxna i åldern år utan utbildning, (NAO nuorten aikuisten osaamisohjelma) Kunskapsprogrammet går ut på att aktivera unga vuxna till att avlägga en yrkesexamen eller åtminstone delar av en yrkesexamen. Utbildning är det effektivaste sättet att motverka marginalisering, eftersom sysselsättningsmöjligheterna för dem som saknar utbildning efter grundskolan kraftigt har försämrats. Utvidgade och förenklade möjligheter till läroavtalsutbildning för ungdomar. 3

4 Språkutbildning och studieförberedande utbildning för unga invandrare ordnas vid medborgarinstitut och folkhögskolor. Förtydligad service för unga arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna. Lönestöd i 10 månader åt arbetsgivare som anställer unga arbetstagare/sanssikortet. Olika slags rehabiliteringsåtgärder bl.a. inom ramen för kommunernas social- och hälsovård. Många unga i dagens Finland behöver hjälp med att bygga upp goda vardagsrutiner, få regelbundna vanor, lära sig sparsamhet och hantering av den egna personliga ekonomin, att komma loss från missbruk och skuldsättning, att hitta vänner och utveckla sina sociala färdigheter. Individuella stödformer såsom: o kommunernas uppsökande ungdomsarbete o ungdomsverkstäder Olika aktörers ansvarsområden Arbets- och näringsministeriet har nyligen omorganiserat arbetskraftstjänsterna i vårt land så att det finns 15 arbets- och näringsbyråer med sammanlagt 120 regionala verksamhetsställen som förmedlar service. Nylands arbets- och näringsbyrå har ett verksamhetsställe i Kungsporten i Borgå. Denna instans ansvarar också för ungdomars sysselsättningsärenden och arbetsmarknadstjänster. Läs mera Den psykiatriska vården i Borgå förvaltas av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, en samkommun av 24 kommuner. Också för sjukvårdsdistriktens del diskuteras en omorganisering. Undervisnings- och kulturministeriet är den myndighet som fattar strategiska beslut om utbildningssektorn på en nationell nivå. Vad beträffar ungdomsgarantin, är det främst fråga om antalet utbildningsplatser på andra stadiet, antagningskriterier till utbildning, läroavtalsplatsernas tilläggsfinansiering, och specialunderstöd för att finansiera t.ex. jämlikhetsarbete inom utbildning och individuella tjänster t.ex. i form av uppsökande ungdomsarbete. För att förverkliga den nya ungdomslagens syften ges finansiering via nationella specialunderstöd, som beviljas åt kommunerna på basis av projektansökningar. Dessa projektmedel förvaltas också av undervisnings- och kulturministeriet. Finansieringsbesluten för andra stadiet görs på basen av årlig elevstatistik per 20.9 och Dessa datum räknas och rapporteras antalet elever. De elever som då är registrerade berättigar läroanstalterna på andra stadiet till statlig finansiering. Näringslivet uppmanas regelbundet från regeringens håll att delta i samhällstalkot kring ungdomsgarantin och anställa unga arbetstagare t.ex. med hjälp av lönestöd. Näringslivet uppmanas likaså att anställa läroavtalselever eller sommararbetare. Sysselsättandet av unga har ändå inte kommit igång i den omfattning som aktörerna bakom ungdomsgarantin önskat. Kommunernas ansvar för sina unga invånare är så som tidigare: ordnandet av grundskolundervisning social- och hälsovård ungdomsarbete och ungdomspolitik i enlighet med ungdomslagen från 2011, såsom uppsökande ungdomsarbete, ungdomsverkstäder och som en ny skyldighet ett samarbete 4

5 över sektorgränserna i form av koordinerande nätverk för vägledning av unga. I dessa mångprofessionella nätverk ska ingå representanter från ungdoms-, undervisnings-, social-, hälsovårds-, arbets- och polisförvaltning. Den nya ungdomslagen utgår från de särskilda insatser som behövs för barn och unga i behov av särskilt stöd eller i behov av skräddarsydda inlärningsstigar för ungdomar vars sociala färdigheter inte räcker till för att klara vardagen för att motverka trenden med ökande skolavhopp och därpå följande utslagningsrisk De ungas eget ansvar En av grundtankarna i ungdomsgarantin är att aktivera och motivera de unga själva till att ta ett nytt grepp om den egna framtiden. Det är på ungdomarnas och familjernas eget ansvar att hålla kontakt med arbets- och näringsbyrån, socialvården, ungdomsverkstäderna eller det uppsökande ungdomsarbetet. Det är också på ungdomarnas eget ansvar att t.ex. svara i telefonen då en uppsökande ungdomsarbetare försöker komma i kontakt med dem. Det finns inga nya element av offentliga tvångsåtgärder inom ungdomsgarantin. Däremot finns det vissa nya villkor inskrivna, såsom att en förutsättning för att få arbetsmarknadsersättning är att man har sökt till minst två utbildningsplatser, utan att bli antagen till någon av dem. När det gäller rehabilitering av unga skall kommunerna samarbeta sektorsöverskridande för att göra upp individuella rehabiliteringsplaner. För ungdomar mellan 16 och 19 år gäller Kelas direktiv från om rehabiliteringspenning. Ungdomar i behov av rehabilitering skall vända sig till elevvården, till den kommunala hälsovården eller vid behov till den psykiatriska vården. 5

6 2 Borgå stads roll Att ungdomsarbetslösheten just nu är stor och kraftigt växande är en del av en större global strukturförändring (70 80 miljoner unga i världen är utan arbete). Finland delar med större delen av Europa utmaningen att under lågkonjunktur sysselsätta och utbilda ungdomar. I vårt land är över unga, under 25 år, utan arbete (19 procent av dem under en längre tid än tre månader) och över invånare i åldern år har nu ingen annan utbildning än fullgjord läroplikt inom grundskolan. Framtidsutsikterna är svåra att greppa, man talar samtidigt om en galopperande ungdomsarbetslöshet och om en kommande stor brist på arbetskraft, efter att de stora årskullarna går i pension. Attityden till själva ämnet är det viktigaste som en enskild kommun i detta skede kan arbeta med. Ungdomsgarantin ska se som en intention och ett utvidgat samarbete mellan myndigheter, näringsliv, medborgarorganisationer och ungdomarna själva ska ses som en viktig social investering. Borgå stad har redan nu ett mycket välutvecklat servicenät och arbetstagarna tar ungdomarnas situation och framtidsplanering på stort allvar. Många arbetstagare känner oro inför situationen och inför framtiden. Det faktum att sysselsättningsläget ytterligare har försämrats sedan ungdomsgarantin infördes är ingenting som Borgå stad har kunnat påverka genom sina egna åtgärder. Kommunens uppgift är att se till att ungdomar hittar fram till den instans som bäst kan hjälpa just dem och att se till att de som är i kontakt med ungdomarna tar sig tid att hjälpa och bemödar sig om att följa upp ärendet efteråt. I Borgå stad inrättades år 1998 en arbetsgrupp för att främja välmående för barn och unga (HYVIS). Stadsstyrelsen i Borgå fattade i december 2010 ett beslut om att ansvaret för samarbete över sektorgränserna, i enlighet med ungdomslagens 7, handhas av HYVIS. Åtgärderna inom ramen för ungdomsgarantin koordineras i enlighet med stadsfullmäktiges beslut av HYVIS-arbetsgruppen som också har beviljats medel ur stadens utvecklingsbudget för att göra en utredning om nuläge och behövliga utvecklingsåtgärder. Det uppsökande ungdomsarbetet har med projektfinansiering organiserats i Borgå sedan 2008 och ungdomsverkstäderna inrättades år Ungdomsfullmäktige som är en av kanalerna för att ge ungdomar påverkningsmöjligheter inrättades i Borgå år Så gott som alla enheter inom Borgå stad berörs på något sätt av ungdomsgarantin, om man utgår från att det främst är fråga om att ge ungdomarnas behov en prioriterad position. Utbildningstjänster, ungdomstjänster, sociala tjänster, hälsovårdstjänster och bostadstjänster är viktiga områden. Med tanke på ett gott förebyggande arbete är det lika viktigt att förnyelsearbete inom t.ex. sektorerna, planering, nybyggande, renovering beaktar ungdomars trygghet, välmående och möjligheter till ett aktivt och socialt liv. 6

7 Alla enheter inom Borgå stad har arbetsuppgifter som kan vara lämpliga som arbetsprövning-, läroavtals-, eller t.ex. sommararbetsplats för ungdomar. Det är viktigt att tänka igenom sina möjligheter att sysselsätta/rekrytera unga arbetstagare. Några handfasta råd från statligt håll till kommunerna Att arbeta med transparensen och nåbarheten gentemot sådana invånare som är ovana att fråga sig fram eller ta reda på vilken instans som är den rätta för just dem. Att alltid reservera en dubbeltid för en ung och ny klient som kommer på sitt första besök. En längre inledande kartläggning i lugn och ro ger ett bättre resultat och frigör framtida arbetstid. Att sänka tröskeln för att ta saker till tals och förkorta intervallerna i uppföljningen av olika åtgärder med de ungdomar som lever på kanten. Att hjälpa alla unga invånare så gott det går, utan att fixera sig vid åldersgränser och ansvarsindelningar och sektorgränser. Samtal och utbyte av erfarenheter mellan de enheter som arbetar med precis samma ungdomar och samtal mellan förebyggande arbete och reparerande/korrigerande arbete är viktigt. Att på eget initiativ jämföra, förenhetliga och förenkla blanketter, regler och terminologi. Att inte ge upp bara för att alla problem inte kan åtgärdas, utan arbeta med det som går att påverka. Det är skäl att se på kommunens service med en ung människas ögon. Ungdomarnas och familjernas egen upplevelse av hur betjäningen fungerar är alltid rätt. Hänvisningar till tystnadsplikten har nämnts som ett vanligt hinder för samarbete när en ung klient har problem. Med personens eget medgivande kan ändå många ärenden diskuteras. Man måste våga fråga sig vem tystnadsplikten skyddar i de fall, då klienten själv är mån om att få hjälp och godkänner att samma kartläggning och information används av flera instanser. Avsikten med ungdomsgarantin är att väcka många olika aktörer i samhället och familjerna själva till insikt om att det alltid mänskligt sett lönar sig att ta hand om landets unga invånare. Regeringen vill se ungdomsgarantin som en attityd. Att satsa tid och pengar på att hjälpa unga är en viktig framtidsfråga och en social investering. Likaså är det viktigt att fundera igenom den terminologi som används gentemot klienterna. Inom ungdomsgarantin förekommer ett mycket probleminriktat språkbruk, problemsituationer och problemklienter är definierade. I det skede då man definierar och utreder problemen är det bra att vara problemcentrerad. Men när man går över till följande steg, med tanke på den rådgivning man ger är det bättre att utveckla en konstruktiv terminologi för att uppmuntra de ungdomar som står på kanten och använda sig av ord och terminologi som beskriver hur man går vidare, får en andra chans, stiger in tillbaka i studierna och in i arbetslivet. Rekommendationen är tidigt ingripande och tät uppföljning, ställandet av krav och uttalandet av förväntningar från alla parters håll. 7

8 3 Fakta om nuläget Invånarstatistik, Borgå I åldern år I åldern år Sammanlagt år eller 16 procent av befolkningen är i ungdomsgarantiåldern Antal studerande i läroanstalter i Borgå under läsåret i svenska grundskolor i finska grundskolor i läroanstalter på andra stadiet i yrkeshögskolor Elevstatistik på basis av uppgifter från bildningsbyrån i Borgå : Grundskolelever som enligt nuvarande elevstatistik beräknas fullgöra sin läroplikt i Borgå under de följande fyra åren: Våren 2013 Våren 2014 Våren 2015 Våren 2016 Finskspråkiga Svenskspråkiga Elever sammanlagt ,2 % av eleverna fick avgångsbetyg från grundskolan under läsåret och alla elever som ansökte om en utbildningsplats på andra stadiet fick en. Det finns varje år några elever som väljer att inte börja trots att de har fått en plats och det finns ett antal elever som avbryter sin skolgång redan under den första höstterminen. Detta förklarar den statistiska skillnaden till den nationella jämförelsen i Kouluikkuna som visar att 93,7 % av de elever som gick ut grundskolan har en placering vid årets slut togs i grundskolorna i Borgå i bruk en tredelad stödform för elever med behov av allmänt, särskilt eller intensifierat stöd. Under läsåret fick 237 elever intensifierat stöd inom det finska skolväsendet och 85 elever intensifierat stöd inom det svenska skolväsendet. 296 elever fick särskilt stöd inom det finska skolväsendet och 73 elever fick särskilt stöd inom det svenska skolväsendet. Sammanlagt: 322 elever i intensifierat stöd 369 elever i särskilt stöd 8

9 Statistik som berör övergången till andra stadiets utbildning Grundskolelever som fullgör sin läroplikt år 2013: Svenskspråkiga Finskspråkiga Sammanlagt Borgå Lovisa Sibbo Sammanlagt Det går inte att i exakta tal jämföra antal elever på nian i en kommun med utbudet av utbildningsplatser på andra stadiet. Yrkesutbildningen är regional, därför måste man utgå från utbud av utbildning i jämförelse med efterfrågan på en regional basis. Inte heller det säger hela sanningen eftersom det finns elever som väljer Helsingfors eller någon annan utbildningsort som ligger norr eller öster om Östra Nyland. Antal nybörjarplatser på andra stadiet år 2013 Följande sex gymnasier i Östra Nyland erbjuder utbildning på andra stadiet: Gymnasium Studerande Linnankosken lukio 185 Borgå gymnasium 100 Lovisa gymnasium 72 Loviisan lukio 50 Sipoon lukio 80 ( på ishockeylinje) Sibbo gymnasium 54 Gymnasieplatser sammanlagt 541 Vid Linnankosken aikuislukio finns också nybörjarplatser till gymnasium utan platsbegränsning. 18 års åldersgräns gäller för att få påbörja gymnasiestudier vid vuxengymnasiet. Fem olika upprätthållare erbjuder yrkesutbildning på andra stadiet inom regionen Östra Nyland: Läroanstalt Porvoon ammattiopisto (Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä) 430 Inveon (Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland) 120 Point College (Porvoo International College) 104 Prakticum (Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab) 52 KEUDA (Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä) 70 Platser inom yrkesutbildning totalt 776 Studerande 9

10 Namnförändringar, läroanstaltsfusioner, förändrade nationella dataregister och otydliga beteckningar för exakt var, ur geografisk synvinkel sett, en upprätthållare ordnar en enskild utbildningslinje gör det något svårt att jämföra utvecklingen över tid, vad beträffar totalutbudet av utbildningsplatser i förhållande till potentiella sökande i Borgå. Östra Nyland som region har inte brist på utbildningsplatser på andra stadiet. Det finns nybörjarplatser på andra stadiet och det är elever som går ut grundskolan våren Statistik över nionde årskursen i Borgå 2013 Gemensam elevantagning Strömborgska skolan Lyceiparkens skola Albert Edelfeltin koulu Linnanjoen koulu Pääskytien koulu Ansökt till yrkesinstitut Ansökt till gymnasium Antal nior totalt Antagen till sitt första alternativ 36 % 64 % elever, 86 % 48 % 52 % elever, 89 % 49 % 51 % elever, 90 % 41 % 59 % elever, 76 % 60 % 40 % elever, 83 % Uppsökande ungdomsarbete år 2012 Antal klienter hos uppsökande ungdomsarbete: 109 ungdomar (70 % pojkar) Antal möten och uppdrag ute på fältet: 647 Inom uppsökande ungdomsarbete når man 80 procent av skolavhopparna. Av den resterande 20 procenten klarar hälften sig själv utan hjälp och hälften av ungdomarna ger sig inte till känna. Majoriteten av ungdomarna som uppsökande ungdomsarbetet kommer i kontakt med känner sig ensamma, upplever psykisk stress eller har någon form av psykiska symptom. Övergången från ett skolstadium till ett annat Enligt Finlands kommunförbunds kvalitets- och utvärderingssystem Kouluikkuna var 44 ungdomar i Borgå utan studieplats i slutet av år 2011 (6,3 procent). Landets medeltal år 2011 var 5 procent. Av dessa 44 ungdomar blev endast 17 elever utan studieplats i den första omgången av elevantagning till andra stadiet. Skillnaden mellan 17 elever och det slutliga antalet 44 elever förklaras av att det fanns elever som, trots att de hade fått en utbildningsplats, inte påbörjade sina studier eller av att det fanns elever som avbröt studierna direkt under den inledande höstterminen. År 2012 avbröt 22 gymnasielever i Borgå sin skolgång. Antalet elever som avbryter sina studier i någon av ortens yrkesskolor är årligen över 100 ungdomar. Dessa går t.ex. över till ett arbete, till någon annan utbildning, till läroavtal eller till ungdomsverkstad 10

11 Sysselsättningsstatistik Statistik per vid Nylands arbets- och näringsbyrå, verksamhetsställe Borgå: Antal arbetslösa arbetssökande: 256 personer under 25 år. Sammanlagt antal unga klienter: 444 personer i åldern år (arbetslösa och sysselsatta via olika stödåtgärder). Sammanlagt antal arbetslösa och permitterade: 436 personer under 30 år. Under år 2012 kunde 21,1 % av klienterna under 25 år sysselsättas. Arbets- och näringsbyråns statistik från maj 2013 om andelen invandrare bland de unga klienterna Antal invandrare bland klienterna i åldern år: sammanlagt 26, varav 14 arbetslösa Antal invandrare i åldern år: sammanlagt 42, varav 20 är arbetslösa. De klienter som inte är arbetslösa deltar antingen i arbetsprövning eller i utbildning. Statistik om de ungas boende Den boendehandledare som inledde sitt arbete i mars 2013 har i augusti 2013 sammanlagt 24 ungdomar som klienter. Boendehandledaren har redan kunnat hjälpa 12 ungdomar att inrätta sig i sin lägenhet. Alla har skött sitt hyresavtal och 4 av ungdomarna har efter en prövotid på 3 månader fått ett permanent hyresavtal. Antal bostadssökande i mars 2013 Vid Borgå stads bostadsbyrå: 29 sökande i åldern sökande i åldern Sammanlagt 81 Vid A-yhtiöt: 62 nya sökande i åldern nya sökande i åldern Sammanlagt 87 Den sammanlagda siffran på 168 bostadssökande visar endast huvudsökande. Sambor/makar i ungdomsgarantiåldern framgår inte. Bostadsbyråns statistik visar också att 33 procent eller 132 personer av de 401 personer som fick en bostad år 2012 var ungdomar under 25 år. Statistik om social- och familjetjänster: Antal deltagare i ungdomsverkstäderna år 2012: 93 ungdomar. 80 procent av ungdomarna hade avbrutna studier som orsak till den sex månader långa perioden i ungdomsverkstad. 16 av ungdomarna kom till verkstäderna via det uppsökande ungdomsarbetet. Enheten för barnsocialarbete Antal klienter i åldern 16 18: ca 20 personer. Antal klienter i åldern i eftervård efter barnskyddet: mellan 40 och 60 personer. 11

12 Vuxensocialarbete Situationen inom vuxensocialarbetet Av de hemhushåll som har lyft utkomststöd hade 36 procent, eller 505 hushåll, klienter under 30 år. Majoriteten av de nya klienterna under 30 år saknar utbildning och en del av dessa vuxensocialklienter kan t.ex. inte vara arbetssökande eftersom de inte är i arbetsför kondition. Vårdstatistik Klientstatistik från ungdomspsykiatriska polikliniken för år 2012 Antal klienter i åldern år: 517 Antal nya klienter: 150 Antal klienter i behov av sjukhusvård: Skolhälsovård Det finns knappt elever i grundskolorna i Borgå och cirka studerande. Under de två senaste åren har man inom skol- och studerandehälsovården kunnat inrätta två tjänster som hälsovårdare. Med hjälp av dessa tjänster har man bättre kunnat beakta specialelevernas behov av skolhälsovårdare och utse en ansvarig hälsovårdare. Man har också ökat resurserna för skolläkare men alla läkare inom skolhälsovården arbetar också på hälsocentralen och de arbetar endast en mindre del av sin arbetstid inom skolhälsovården varför det är mycket svårt att bedöma deras arbetsinsats. Enligt anvisningarna i Stakes 2002 är det lämpliga antalet elever per en hälsovårdare högst 600 skolelever och en läkare inom skolhälsovården bör kunna använda en arbetsdag i veckan per 500 elever. Elevantalet bör minskas om anställda ansvarar för flera olika skolor eller om det finns många elever i behov av särskilt stöd, till exempel specialelever eller invandrare. Eleverna i en specialskola eller specialklass behöver tre gånger mer tid än i medeltal hos hälsovårdare och läkare. Studerandehälsovården på andra stadiet förutsätter att det finns en hälsovårdare som arbetar på heltid per studerande och studerandehälsovården på högre nivå förutsätter att det finns en hälsovårdare som arbetar på heltid per studerande då det inte finns någon semestervikarie. Dimensioneringen av läkare inom studerandehälsovården utgår från studerande per en läkare som arbetar på heltid. Elevantal Svenskspråkig grundskola Finskspråkig grundskola Antal hälsovårdare Elever/hälsovårdare Läkardag/år Antal läkare/år ,95 3,05 581,02 561,97 42,30 56,00 0,21 0, ,66 6,86 563,96 547,52 62,50 108,54 0,31 0,54 Andra stadiet ,35 4,05 777,91 643,46 17,21 49,44 0,09 0,25 Yrkeshögskolor ,00 1, , ,00 3,60 0,02 Övrig 513 0,55 0,55 932,73 932, ,51 15,51 122,01 217,58 0,61 1,09 12

13 4 Exempel på nuvarande åtgärder Bl.a. följande åtgärder används för att förebygga utanförskap och utslagning Inom grundskolorna i Borgå Inom ramen för projektet KELPO har man med finansiering från Utbildningsstyrelsen utarbetat Den trygga inlärningsstigen med tre olika stödnivåer för eleverna. Elevens lärare och en mångprofessionell arbetsgrupp bedömer stödbehoven och planerar stödåtgärderna tillsammans med eleven och vårdnadshavaren. Förr talade man om specialelever, idag talar man om elever i behov av antingen allmänt stöd, intensifierat stöd eller särskilt stöd. Inlärningsstigen fungerar från förskolan ända upp till övergången till andra stadiet. evens_valmaende_och_stod/stod_och_hjalp_med_skolgang Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat en tidsbunden specialfinansiering för att vid behov minska gruppstorleken i grundskolorna eller för att kunna sätta in två lärare per grupp i sådana grupper som har över 25 elever. Ett projekt för att öka jämlikheten i skolorna har fått en betydande summa ( euro) i specialunderstöd för åren av undervisnings- och kulturministeriet. Målet är att utjämna ojämlikheter i inlärningsresultat mellan olika skolor. Insatserna görs i sådana områden i Borgå där det finns problem över genomsnittet med arbetslöshet, låg utbildningsnivå eller en stor andel familjer med invandrarbakgrund. Med hjälp av dessa pengar har man kunnat anställa flera vuxna till skolvardagen: fem skolgångsbiträden, en skolkurator, två school coacher och en koordinator för mångkulturellt utvecklingsarbete. I augusti 2013 tar man inom utbildningstjänsterna i bruk en handlingsplan vid oroväckande skolfrånvaro. Handlingsplanen gäller för grundskolans årskurser 7 9. Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolbarn i årskurs 1 och delvis i årskurs 2 samt för elever med behov av särskilt stöd. Klubbverksamhet arrangeras också i skolorna för elever i åk 1 9. Elevvårdsteamet och skolornas egna elevvårdsgrupper. Dessa har planer för tidigt ingripande och de undersöker och testar vid behov med konditionstest elevers psykiska och fysiska hälsa. Skolgångsbiträden De utvärderingsrapporter som årligen görs upp av kvalitetsteamet är ett redskap för att följa upp skolornas verksamhet och därefter prioritera vilka spetsåtgärder som ingår i programmet för utbildningstjänsterna inför följande läsår. 13

14 Övergången från grundskola till andra stadiet: Nyckelteamet fungerar på svenska i Östra Nyland. Detta team möts årligen för att diskutera den optimala placeringen för eleverna i nionde klass inför övergången från grundskola till andra stadiet. Arbetet med att utveckla undervisning i tionde klass på svenska pågår som ett samarbete mellan Borgå stad, Lovisa, Sibbo och Borgå folkakademi. Budgetdiskussioner pågår. Behovet av en tionde klass på svenska i Östnyland (Borgå, Lovisa och Sibbo) bedöms årligen gälla 8 12 elever enligt grundskolrektorernas bedömning. Diskussioner om tiondeklassundervisning på finska pågår tillsammans med läroanstalter på andra stadiet. Omsorgs- och välmåendeteamet inom utbildningstjänsterna bedömer att det finns behov av att ordna tionde klassundervisning för elever. Vid de finska utbildningstjänsterna i Borgå stad finns för närvarande en nionde klass som fysiskt är placerad i yrkesinstitutet Porvoon ammattiopisto, den s.k. Amisysi, vilket ger möjlighet till olika yrkesinriktade tillvalskurser. Samarbetet har fungerat bra mellan Borgå stad och yrkesinstitutet. Elevhandledarna inleder i god tid diskussionerna med eleverna om val av utbildning på andra stadiet och om åtgärderna i anslutning till gemensam ansökan. Ett tätt samarbete med elevvården är viktigt. Läroanstalter på andra stadiet ordnar olika tillfällen för elever och vårdnadshavare där de kan bekanta sig med läroanstalterna. Med vårdnadshavarens tillstånd ordnas i Borgå informationsöverföring till läroanstalterna på andra stadiet. I elevhandledarens uppgifter ingår att se till att elever som är i slutskedet av grundskolan får en placering inom utbildning på andra stadiet och att vägleda de elever som inte fått en utbildningsplats till det uppsökande ungdomsarbetet. Efter att utbildningen på andra stadiet har inletts övergår ansvaret för handledningen av elever som fått en utbildningsplats till handledningspersonalen vid respektive läroanstalt på andra stadiet. Texten ovan godkändes i augusti 2012 av bildningsnämnden och ingår i läroplanen. Ungdomsverkstäder dit ungdomar kan söka sig på eget initiativ, alternativt via arbets- och näringsbyrån, via socialarbetare, via den psykiatriska vården eller via uppsökande ungdomsarbetare. En del av ungdomarna i verkstäderna får arbetsmarknadsersättning, några får sjukdagpenning och en del redan myndiga ungdomar försörjer sig under verkstadsperioden med hjälp av utkomststöd. En del av tiden i ungdomsverkstäderna har gjorts till inlärningsavsnitt som valideras och kan räknas till godo i framtida studier. Inom socialarbetets sysselsättningstjänster arbetar Polutustiimi för att planera livet efter verkstadsperioden. Inom andra stadiet Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä/amisto och Point College har anhållit om finansiering för tilläggsplatser inom ungdomsutbildningen inför läsåret , sammanlagt rör det sig om nya platser. Östra Nylands läroavtalscenter har inom ramen för ungdomsgarantin fått finansiering för 20 läroavtal som är avsedda för 16-åringar eller äldre (invandrare) som har fullgjort sin läroplikt under år Utbildning via läroavtal ordnas förutom av Östra Nylands läroavtalscenter, också av Point College, Prakticum och i liten skala av Inveon. 14

15 Point College har en egen läroavtalsbyrå, med över 200 läroavtalselever. Skolan har också många unga personer under 30 år utan utbildning som studerar inom Kunskapsprogrammet för unga vuxna, antingen med läroavtal eller för att avlägga yrkesexamina. Edupoli har fått tilläggsfinansiering vilket innebär att ca 80 unga vuxna i åldern år kan inleda sina studier för att få en yrkesexamen eller delar av en yrkesexamen inom ramen för kunskapsprogrammet för unga vuxna (NAO). Nedanstående exempel visar utvecklingsarbete som görs vid andra stadiets läroverken för att öka trygghet, trivsel och förbättra inlärningen. Försöken går ut på att antingen ordna fler vuxna med tid att lyssna och ge stöd till skolorna eller att ordna möjligheter för eleverna till längre praktikperioder ute i arbetslivet. Point College har en arbetsorienterad pedagogik och samarbetar bl.a. med församlingen för att öka trygghet och trivsel i skolan, för att minska avhoppen och förbättra inlärningen. Skolan har t.ex. ett rum, Pointti, där man får hjälp med att fullgöra sina halvfärdiga inlämningsuppgifter eller får hjälp med svåra läxor eller projektarbeten. Och det finns ett annat rum, Koppi, för handledningsdiskussioner med elevvården. Avbrottssprocenten är 5 procent i jämförelse med den nationella siffran för avbrott som är ca 9 procent årligen. Point College: Utbildning i specialpedagogiska metoder ordnas för lärarna. Porvoon ammattiopisto: Skolan inför i augusti 2013 en Kick in -period för alla nya elever, ett tre veckor långt introduktionsavsnitt till yrkesstudierna. Skolan har också anställt extra personal såsom hälsovårdare och ungdomsarbetare för att främja elevernas hälsa och deras trivsel i skolan. Projektet Amissäätöö är ett annat sätt att främja elevernas trivsel och gemenskap i skolan. Prakticum: möjlighet att inleda studier mitt under läsåret. Flexibilitet i fråga om vilken ordningsföljd kurserna tas. Inom Inveon arbetar en skolfarfar som stödperson för elever. Flera av skolorna på andra stadiet ordnar längre perioder än vanligt inom inlärning i arbete för elever som bättre klarar av en vardag i arbete än vardagen i skola. Undervisnings- och kulturministeriet har startat ett åtgärdsprogram för att främja trivsel och livshantering vid övergången från grundskola till yrkesskola. Programmet utvecklas under åren , därefter skall det vara färdigt för att tas i bruk av läroanstalterna. Inom fritt bildningsarbete Vid Borgå folkakademi studerar varje läsår några elever efter att ha hoppat av från andra stadiet. Studierna kan finansieras med studiesedel för arbetslösa. Borgå folkakademi har av Utbildningsstyrelsen beviljats euro för utbildning av invandrare inom ramen för ungdomsgarantin. Med hjälp av denna finansiering kan man utbilda 10 invandrare under 30 år, förutsatt att de saknar en finländsk examen på andra stadiet. Huvudsakligen går man på linjen Svenska för invandrare, men man kan kombinera sina studier med andra ämnen som undervisas vid Borgå folkakademi. Lediga platser finns 15

16 och det finns också möjlighet att utbilda sig gratis, på grund av att Akan har beviljats studiesedlar för invandrare. Porvoon kansalaisopisto har beviljats statsunderstöd för utbildning av unga invandrare inom ramen för ungdomsgarantin. Med detta anslag och med ett separat understöd för studiesedlar ordnas undervisning i finska och engelska, drama, datateknik och idrott. Dessutom ordnar man bl.a. undervisning i matematik i samarbete med gymnasiets vuxenlinje. Med understödet för studiesedlar sänks också kursavgifterna för kurser i finska för invandrare, kurser i datateknik för äldre personer, stimulerande verksamhet och musikcirklar samt för musik- och konstcirklar för handikappade personer. För läsåret har beviljats understöd på sammanlagt cirka euro. Dessutom fungerar Meeting Point som en regelbundet, en gång i veckan, återkommande samlingspunkt för invandrare. Till Meeting Point är man välkommen utan förhandsanmälan. Inom ungdomsarbete, hälsovård, social- och familjearbete Borgå stad deltar tillsammans med Lojo och Hyvinge i Allianssis utvecklingsprojekt MYK för sektorsövergripande samarbete. Projektet genomförs med finansiering från ESF under åren I projektet utvecklas verksamhetsmodeller för att främja samarbete mellan sektorerna när det gäller tjänster för de unga. Syftet med projektet är att åstadkomma ett nätverk som omfattar de ungas behov av service och där medlemmarna i grupperna har en lämplig kompetens och tillräckliga befogenheter med tanke på gruppens mål och ändamål. Inom projektet planeras och effektiveras också kundinriktade och gemensammaförfaringssätt för att vägleda unga till tjänsterna och vid behov från en tjänst till annan. Dessutom främjar man smidigt utbyte av information. Tilläggsinformation: (nuorisoalan kehittäminen). Uppsökande ungdomsarbete Syftet med det uppsökande ungdomsarbetet är att hjälpa personer under 29 år som varken studerar eller befinner sig på arbetsmarknaden som riskerar utslagning eller som behöver stöd för att utnyttja de tjänster som erbjuds. Man vägleder unga personer i behov av stöd till de tjänster som kan hjälpa dem att hantera sin vardag och öka deras färdigheter att söka till utbildning eller arbete. Avsikten är att hjälpa dem att styra sitt liv in på en ny och bättre kurs. Samarbetet mellan det uppsökande ungdomsarbetet och läroanstalterna har visat sig vara en resultatrikt i fråga om att förebygga skol- eller studieavbrott eller att få studierna slutförda. Med stöd av undervisnings- och kulturministeriet har två uppsökande ungdomsarbetare arbetat i Borgå från Klientantalet inom det uppsökande ungdomsarbetet var 109 ungdomar år 2012, man kunde vägleda 75 % av dessa ungdomar till de tjänster som var lämpliga för dem. Under våren 2011 har bildningssektorn och social- och familjetjänsterna tillsammans gjort en kartläggning av stödåtgärderna för de ungas boende i Borgå. Man hade redan tidigare lagt märke till brister i tjänsterna. Utredningen innehöll åtgärdsförslag som man har kunnat börja genomföra med hjälp av arvpengar. En visstidsanställd övervakare till ungdomsbostäderna har anställts vilket ökar vuxennärvaron. Man har anställt en boendehandledare som inledde sitt arbete Målgruppen är unga borgåbor i åldern som ska bli självständiga och bor självständigt. Kurser i boendets ABC ordnas i samarbete med en lokal förening för de ungas boende, 13 stödpersoner har utbildats och stödpersonerna hjälper de unga när det gäller vardagliga problem. Det handlar t.ex. om att lära sig alla vardagssysslor i en egen bostad eller om annan livshantering. 16

17 Boendeenheten Nuotta som finns till för ungdomar i åldern som omplacerats inom barnskyddet. Boendeenheten finansieras av ett arv under perioden Social- och familjearbete: eftervård för myndiga barn i åldern 18 21, som tidigare har varit klienter inom barnskyddet. Famili-enheten (familjearbete inom småbarnsfostran) håller en avgiftsfri och regelbunden gruppverksamhet för unga mammor. Gruppen samlas alla fredagar mellan klockan 9 13 i Gammelbacka allaktivitetshus. Mammornas egna behov styr innehållet i diskussionerna men det övergripande målet är att ge stöd för unga hemmamammor för att de klarar av vardagen och familjelivet och ge ett nätverk av andra i samma situation. Nya mammor rekryteras till gruppen främst via det vanliga familjecaféet, via stadens ungdomstjänster och via barnrådgivningarna. Inom vuxensocialarbetet arbetar tre socialarbetare med ungdomar. År 2012 var antalet unga klienter 570. Varje ungdom har en egen ansvarig arbetstagare och man gör en serviceplan för varje ungdom. Till de ungas grupp hör alla personer i åldern som är i behov av socialt arbete och utkomststöd. Förutom de individuella mottagningar som ordnas för dessa ungdomar gör man ett omfattande nätverkssamarbete bl.a. med bostadsoch arbetskraftsmyndigheterna. Vuxensocialarbetet satsar på ungdomar och deras boende och ordnar tillsammans med andra aktörer stödtjänster för de ungdomar som riskerar utslagning. Sommaren 2013 sysselsattes 25 unga studerande i enlighet med en modell som i flera år fungerat som alternativ till utkomststödet (i samarbete med vuxensocialarbetet, sysselsättningstjänsterna och stadens olika enheter). Projektet Kokemuksesta voimaa har ordnat en utbildning för erfarenhetsexpertis till hjälp för rehabiliteringsklienter inom missbrukar- och mentalvården. Erfarenhetsexperterna samarbetar med den professionella personalen. Det gemensamma syftet är att öka klientmedverkan och att utveckla mentalvårds- och missbrukartjänsterna så att de bättre möter klienternas behov. Verksamheten är också avsedd för unga personer med missbruksproblem och mentala problem. Kampanjer mot rusmedel och missbruk såsom Choices och Zero. Bricka ett nytt projekt som har fått finansiering från Nylands TE-central för att utveckla samarbetet mellan skolorna och ungdomstjänsterna. En walk in-mottagning utan remiss eller tidsbeställning fungerar vid ungdomspsykiatriska polikliniken vid Borgå sjukhus/hns En socialarbetare arbetar vid den psykiatriska kliniken vid Borgå sjukhus/hns för att hjälpa klienterna med livshantering. I Borgå tog man våren 2013 i bruk en kursverksamhet för stresshantering, Maestro, avsedd för ungdomar i åldern Syftet med kursen Maestro är att förbättra de ungas förmåga att ta väl hand om sig, att hantera stress och att förebygga depression. Utbildningar av handledare inleddes i februari Utbildningarna av grupphandledare för verksamheten Maestro ordnas av Mielen avain r.y. 17

18 Borgå stads välfärdsberättelse som innehåller samlad information om hur Borgå stad befrämjar invånarnas hälsa och välfärd via följande länk: I samarbete med näringslivet Utvecklingsbolaget Posintra arbetar med ett projekt för att ge stöd till unga blivande företagare. Borgå stad diskuterar regelbundet med ortens företagarföreningar bl.a. om ordnandet av sommararbetsplatser för unga. På ungdomsverkstäderna arbetar en individuell handledare som ansvarar för samarbetet med företag. Den individuella handledaren aktiverar ungdomarna på verkstäderna och klienterna inom det uppsökande ungdomsarbetet genom att vägleda dem till företagen i regionen och genom att använda olika metoder (t.ex. arbetsprövning, läroavtal, anställningsförhållande). 18

19 5 Utvecklingsförslag Utvecklingsförslag från statligt håll: - att inte ge inte upp, bara för att alla problem inte kan åtgärdas - att ta ett nytt och fastare arbetsgrepp om ungdomarna - att sänka tröskeln för att ta saker till tals - att förkorta intervallerna i uppföljning av olika åtgärder med ungdomar som lever på kanten - dubbeltider kan bokas in i kalendern då en ung klient kommer till ett första besök - byråkrati kan minskas - blanketter kan förenklas - mera samarbete mellan personal i förebyggande och korrigerande klientararbete - en attitydförändring i arbetet: från rollen som myndighetsutövare till att betjäna invånarna Utvecklingsförslagen nedan bygger på ett fyrtiotal diskussioner med olika aktörer under februari maj 2013 (se bilaga 1). Diskussionerna har handlat om nuläget, om de utmaningar som finns i olika enheter och om enheternas egna utvecklingsförslag för perioden Detta ledde fram till följande förslag till framtida utvecklingsarbete. Förslagen riktar in sig såväl på nytt samarbete, nya arbetssätt som ny verksamhet: Mål 1: Att utveckla elevhandledning i grundskolan Grundskolornas elevhandledare i dejour i Kompassen under sommaren Grundskolornas elevhandledare föreslås börja dejourera t.ex. i stadens servicepunkt Kompassen under skolornas sommarperiod. Detta skulle öka tillgängligheten till skolornas elevhandledare under skolornas sommarpaus och åstadkomma en bättre betjäning för föräldrar och barn under perioden för kompletterande ansökan till gymnasier och yrkesskolor. Kollektivavtalet för elevhandledare stadgar om att en elevhandledare skall utföra timmar arbete under skolornas sommarpaus. Detta sommararbete kommer till större nytta för flera ungdomar, om det sker inom ramen för ett allmänt utannonserat dejoursystem som tydliggör var, hur och när man kan få kontakt med stadens egna elevhandledare. Det finns behov av sommarhandledning efter att resultaten från den egentliga gemensamma elevantagningen har publicerats i mitten av juni. Speciellt mycket stöd behövs under tidsperioden då kompletteringsansökan pågår fram till mitten av juli. Den kompletterande ansökan ska göras via 19

20 webben och var och en är tvungen att själv mata in mera information om sina vitsord och sina eventuella resultat från inträdesförhör som gjorts i samband med den egentliga ansökan. Tidtabellen är snäv eftersom man först i början av juli kan få information om de utbildningsplatser som fortfarande är lediga eller om vilka utbildningsplatser som har avbokats utan att ha en väntelista. Samtidigt skulle elevhandledarna kunna erbjuda information om utbildningar utanför den gemensamma elevantagningen, t.ex. yrkesstartlinje, tionde klass, ungdomsverkstad eller folkhögskole- eller medborgarinstitutsutbildningarna för unga invandrare. Modeller från andra orter visar exempel på samarbetsdejourer mellan grundskolornas elevhandledare, ortens uppsökande ungdomsarbetare och studiehandledarna inom andra stadiet. Tilläggsutgift: ingen tilläggsutgift Ansvarig instans: Utbildningstjänster Tätare kontakter mellan skola och arbetsliv Att öka kännedomen om arbetslivet och om olika yrkesutbildningar bland elever i årskurserna 7 9. Flera och tidigare lagda besök ut till yrkesskolor och företag, flera besök till skolorna från professionella ute i arbetslivet i olika branscher. Samarbete med lokala arbetsgivare för att utveckla PRAO-perioderna och för att förbättra möjligheterna till sommararbetsplatser. Samarbete med olika medborgarorganisationer som främjar ung företagsamhet, t.ex. 4 H-förbundet som ordnar kurser såsom Körkort för arbetslivet. Speciellt för de ungdomar som inte riktigt vet vad de vill behövs en utvecklad yrkesvägledning och mera information om vilka egenskaper arbetstagare inom olika yrken ska ha. Tilläggsutgift: euro Ansvarig instans: Utbildningstjänster Mål 2: Att stöda de ungas livshantering och förbättra de ungas möjligheter till fortsatt placering Tillräckliga resurser för skolhälsovården Tjänsten som chefläkare inom prevention som inte har besatts omvandlas till en tjänst som ansvarsläkare för barnrådgivning och skolhälsovård från och med ingången av Att ge tillräckliga resurser för skolhälsovården, i enlighet med de nationella rekommendationerna, är en förebyggande och långsiktigt inverkande satsning. Det är önskvärt att läkarundersökningarna är 30 minuter långa, att det vid behov finns möjlighet till uppföljningsbesök. En informationskampanj rekommenderas som riktas till grundskolebarnens föräldrar för att påverka föräldrarna att komma med till de individuella läkargranskningar som sker i första, femte och åttonde klass. I nuläget arbetar samtliga rådgivnings- och skolläkare primärt på hälsocentralen och endast en mindre del av sin arbetstid inom den preventiva vården. Det finns ett behov av en läkare som arbetar på heltid med att utveckla, koordinera och fördjupa sig i det preventiva arbetet med barn och unga inom Borgå stad. I fråga om elever med specialbehov behöver informationsgången mellan olika instanser förbättras. När behovet av specialstöd kartläggs och fastställs görs det av specialister som arbetar på olika håll inom staden, inom specialsjukvården eller inom privatsjukvården. De slutliga utlåtandena kommer ändå inte alltid till skolhälsovårdens kännedom. För att skolhälsovården skall kunna fullfölja sin uppgift, d.v.s. bedöma elevens och dennes familjs välmående i sin helhet och göra en 20

21 plan över behovet av eventuella vidare undersökningar och stödinsatser, behövs information om tidigare undersökningsresultat och diagnoser samt om hurdant stöd eleven redan får. I samarbete med de berörda instanserna bör det utarbetas en plan för hur man kan säkra nödvändig informationsöverföring. Inom själva skolhälsovården borde utarbetas noggrannare instruktioner för dokumentering och informationsöverföring t.ex. vid byte av skola och efter grundskolan. Tilläggsutgift: euro, år 2015 Ansvarig instans: Hälsotjänster Förebyggande kurser för att lära unga hantera sitt vardagsliv Samarbete med frivilligarbetande föreningar och organisationer för att ordna kurser och gruppverksamhet i förebyggande syfte från sjätte klassen och uppåt. T.ex. kurser i livshantering, matlagning, boendets ABC, arbetslivets grundfärdigheter. Behovet av dessa förebyggande åtgärder bygger på insikten om och konstaterandet av det faktum att det finns barn som inte via familjens vuxna får rollmodeller för hur man lever en bra vardag eller sköter ett regelbundet arbete. Därför behövs både en social anknytning till andra vuxna förebilder och en träning i trygg livshantering. Andra grupper som kunde erbjudas utbildning i livshantering och arbetslivsfärdigheter är unga mammor och nya förstagångsklienter inom socialvården. Ett utökat samarbete mellan stadens skolor och enheten för förebyggande missbrukarvård. Information och utbildning om rusmedel förutom till elever och föräldrar även till lärare och övrig skolpersonal. Tilläggsutgift: euro Ansvarig instans: Utbildningstjänster och ungdomstjänster Att grunda tionde klasser För att trygga tillräckliga studieförutsättningar för alla ungdomar som slutför grundskolan ska man hösten 2014 grunda en finskspråkig tionde klass i Borgå och en svenskspråkig tionde klass tillsammans med grannkommunerna. För dessa klasser behövs det ett årligt anslag på euro i budgeten, för den finskspråkiga klassen euro och för den svenskspråkiga klassen euro. Tilläggsutgift: euro/år. År 2014 är kostnaderna euro. Ansvarig instans: Utbildningstjänster Uppsökande ungdomsarbete Att inrätta två ordinarie befattningar som uppsökande ungdomsarbetare och att reservera ett verksamhetsanslag för dessa anställda och en visstidsanställd. Undervisnings- och kulturministeriet har sedan 2008 gett Borgå stad stöd för anställandet av två uppsökande ungdomsarbetare. Man ansöker om understöd årligen och understödet har varit en förutsättning för att kunna förlänga anställningsförhållandena. Det har alltså hela tiden varit osäkert om det uppsökande ungdomsarbetet fortsätter. För år 2013 har ungdomstjänsterna i Borgå fått ökat projektstöd och kan nu anställa tre arbetstagare. Stödet som är euro/arbetstagare täcker största delen av utgifterna. Kommunens andel är euro/arbetstagare. 21

22 I utredningsdiskussionerna har många konstaterat hur viktigt det uppsökande ungdomsarbetet har hunnit bli under de fem åren. I så gott som alla diskussioner framkom hur bra det är att man kan ringa till det uppsökande ungdomsarbetet när någon avbryter sin skolgång eller praktik. Den arbetsmetod som särskilt prisades var förmågan att bemöta ungdomarna individuellt, förmågan att i lugn och ro lyssna på det som ungdomarna berättar om sitt liv och förmågan att handgripligen hjälpa dem, söka upp dem och följa med dem till ställen dit de är för osäkra eller för rädda för att gå ensamma. Tilläggsutgift: euro Ansvarig instans: Ungdomstjänster Att utveckla mentalvårdstjänster för unga Att inrätta en ambulerande arbetsgrupp (jalkautuva) inom den ungdomspsykiatriska polikliniken. Man bör reagera ännu tidigare när det gäller att notera och åtgärda de ungas mentala problem. Inom den barnpsykiatriska polikliniken har en ambulerande arbetsgrupp fungerat sedan år De experter som arbetar med ungdomar anser att arbetsgruppen är en precis sådan verksamhetsmodell som det behövs också när man arbetar med ungdomar. Tilläggsutgift: inte inom stadens budget Ansvarig instans: Ungdomspsykiatriska polikliniken/hns Stöd för de ungas boende Stödtjänster för de ungas boende (servicehandledning för boende, förstärkande av vardagliga boendefärdigheter, boendeenheten Nuotta) som i huvudsak inletts med arvpengar ska i fortsättningen finansieras med stadens egna anslag efter att arvpengarna tagit slut. Boendeenheten Nuotta har ingen finansiering fr.o.m och de övriga verksamheterna har ingen finansiering fr.o.m Verksamhetsformerna minskar kostnaderna inom de övriga social- och familjetjänsterna. Tilläggsutgift: euro (netto euro) Nuotta för år 2014 (ingår i budgetförslaget för social- och familjetjänsterna) euro fr.o.m. år 2015 (boendehandledare och förstärkande av vardagliga boendefärdigheter) Ansvarig instans: Social- och familjetjänster, ungdomstjänster Öppen dagverksamhet Inrättande av en öppen dagverksamhet för ungdomar som ett samarbete mellan uppsökande ungdomsarbete, ungdomsverkstäder, hälsovård och tredje sektorn. En sådan öppen dagverksamhet är avsedd för sådana unga som inte klarar av att förbinda sig till någon regelbunden utbildningsplats eller arbetsplats. En viktig fråga som kunde få sitt svar via denna öppna dagverksamhet är vad som händer med de ungdomar som avbryter sin period i verkstad? Vilka alternativ finns då kvar? Tilläggsutgift: ingen tilläggsutgift Ansvarig instans: Sysselsättningstjänster 22