Ett nyhetsblad från Smittskydd, Landstinget i Värmland. Nr 1 februari Web-baserade lokala anvisningar och smittskyddspärm...

Transkript

1 WermlandsSmittan Ett nyhetsblad från Smittskydd, Landstinget i Värmland Nr 1 februari 2003 Web-baserade lokala anvisningar och smittskyddspärm...2 Vinterkräksjuka lamslår sjukvården...2 Utbrott av calicivirus...3 Anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen...6 Sammanfattning av de sjukdomar som anmälts enligt smittskyddslagen i Värmland under Förekomst av gonorré i Karlstads ungdomsgrupper undersökt genom screening...9 Legionella...9 Preliminär checklista vid utbrott av Calicivirus...10 PM Stelkramps- och difteriprofylax...11

2 2 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 Web-baserade lokala anvisningar och smittskyddspärm Smittskydd har beslutat att endast ha web-baserade lokala anvisningar och smittskyddspärm i fortsättning. Orsaken är att försöka minimera risken för att gamla anvisningar och blad används. I de flesta fall finns det pdf-filer att skriva ut om man önskar en papperskopia. I de fall där pdf-fil inte finns kan man alltid skriva ut direkt från internet även om layouten inte alltid blir så snygg. Är det något ni undrar över är det bara att ni tar kontakt med Tina Persson, eller Lena Lundh /Tina Persson Vinterkräksjuka lamslår sjukvården Resistenta bakterier som ej går att behandla.. Braskande rubriker som vi ser allt oftare i våra massmedia och som speglar några av de problem vi brottas med inom sjukvården. Problem som dessutom snabbt har ökat och där alla bedömare tror att situationen kommer att bli ännu besvärligare. Vid ett stort multinationellt möte helt nyligen presenterade olika länder sina åtgärdsprogram. Program som ofta blir tämligen omfattande både att läsa och att genomföra och som skiljer sig en hel del när det gäller de åtgärder man vidtagit. I diskussionen utkristalliseras en åtgärd som alla anser helt avgörande. Som är enkel, snabb, mycket kostnadseffektiv, kan och skall göras av alla, kort sagt den i särklass viktigaste åtgärden. Handdesinfektion Att sprita sina händer efter att man vårdat eller undersökt en patient eller bäddat hennes säng. Det är hur enkelt som helst och tar kanske sek. Om alla och då menar jag även mina kollegor inom läkarkåren skulle göra detta oftare kan vi på ett närmast dramatiskt sätt minska smittspridningen inom sjukvården..varför skall det enkla ibland vara så svårt. /Sven Erik Lundin

3 3 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 Utbrott av calicivirus Varje år på hösten och vintern får vi påhälsning av smittsam magsjuka, både inom vården och i samhället. Det är oftast rotavirus eller något virus ur calici-gruppen som är orsaken. Tidigare har dessa virus kallats små, runda virus eller Norwalk. Numera benämns de oftast calicivirus. Utbrotten brukar kulminera i januari-februari med följd att någon vårdavdelning inför intagningsstopp för att få stopp på smittan. I år kom det tidigt och drabbade många enheter samtidigt. Calicivirus är mycket smittsamt. Det sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. Det krävs en mycket liten smittdos för att man skall bli smittad. Därför sprids det också mycket lätt överallt där det är tätt mellan människor t.ex inom vården men även på dagis och skolor. Först ut att drabbas inom akutsjukvården var Torsby sjukhus under vecka 44. Det började på en medicinavdelning där en patient lades in med diarré och kräkningar. Det hann sprida sig till cirka 15 patienter och personal inom några dygn innan man förstod att det var smittsam magsjuka. När så många insjuknat är det svårt att förhindra fortsatt spridning. På de övriga avdelningarna insjuknade enstaka patienter och personal. Det infördes intagningsstopp på den drabbade medicinavdelningen och under de följande två veckorna flyttades alla patienter med magsjukesymtom från de övriga avdelningarna dit. På så sätt försökte man förhindra spridning till övriga delar av sjukhuset. Under dessa två veckor insjuknade enstaka patienter och personal på de övriga avdelningarna men det blev aldrig någon spridning där. På ortopedavdelningen fortsatte man med de planerade operationerna under dessa veckor och lyckades hålla magsjukan borta trots enstaka sjukdomsfall bland personalen. På kirurgavdelningen valde man att ställa in några operationer bl a bukoperationer. När man summerar utbrottet på Torsby sjukhus finner man att cirka 60 personal och ca 50 patienter insjuknade. Trots den stora omfattningen lyckades man häva epidemin på drygt tre veckor. Detta mycket tack vare att medicinavdelningen fick bli diarréavdelning. Det var jobbigt för personalen att hela tiden få nya patienter och inte se någon ände på eländet, men man lyckades på relativt kort tid. Personalen på Torsby sjukhus och inte minst personalen på diarréavdelningen har gjort ett fantastiskt arbete med att stoppa epidemin. Samtidigt som detta pågick i Torsby drabbades avdelningar på CSK. På njurmedicinska avdelningen insjuknade sex patienter och tre personal inom två dygn. Då infördes intagningsstopp. Enstaka patienter och personal insjuknade sedan. Totalt var nio patienter och sju personal sjuka. Efter 12 dagar kunde man öppna avdelningen igen, se diagram 1. När situationen var som besvärligast på sjukhusen under vecka 45 fick vi

4 4 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 På onkologavdelningen insjuknade fem personal och en patient inom två dygn. Då valde man att införa intagningsstopp och endast ytterligare två personal och en patient insjuknade. Två avdelningar till på CSK drabbades men där insjuknade enbart personal. Man lyckades hålla smittan borta från patienterna och kunde undvika intagningsstopp. Även Arvika sjukhus drabbades. Dit kom smittan i slutet av vecka 45. Den ena medicinavdelningen fick flera fall samtidigt och införde omgående intagningsstopp. Strax efteråt drabbades också den andra medicinavdelningen med tre personal och fyra patienter. Då man inte hade möjlighet att ha två avdelningar med intagningsstopp försökte man isolera de drabbade patienterna och ha övrig verksamhet igång. Det är mycket svårt att förhindra spridning utan att stoppa nyintagningar och det fungerade inte här heller varför man tvingades införa intagningsstopp, se diagram 2. Samtidigt kunde dock den andra avdelningen häva sitt intagningsstopp. Avdelningarna hade intagningsstopp fyra respektive sju dagar. De flesta enheterna har denna gång lyckats att få bukt med utbrotten på drygt en vecka. Det är mycket bra gjort att klara upp dessa besvärliga situationer på så kort tid. på sjukhusen under vecka 45 fick vi också många samtal från gruppboenden och servicehus runt om i Värmland att de också hade problem. Vi skickade då ut ett brev till alla avdelningschefer och MASAR om skärpt uppmärksamhet för symtom på magsjuka och skärpta hygienrutiner. Det kan vara problematiskt att få ett utbrott att ge med sig och intagningsstoppet på drabbade enheter kan dra ut på tiden. De enheter som har haft utbrott har klarat upp det på kort tid med intagningsstopp på mellan fyra till tolv dagar, med undantag för Torsby som fick göra en diarréavdelning. Att klara upp ett utbrott på så kort tid är mycket bra gjort och all inblandad personal skall ha mycket beröm för det. Tyvärr, medan jag sitter och skriver detta får jag besked om att Arvika sjukhus åter har drabbats. Då får vi börja om från början. Vintern har ännu bara börjat och vanligtvis kommer dessa utbrott runt storhelgerna och senare. Så vi får nog vara beredda på att det kan komma någon eller några omgångar till. (Det har det också gjort). Så var mycket uppmärksam på magsjukesymtom hos både personal och patienter och vidtag åtgärder omedelbart!

5 5 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 Diagram 1 6 Epidemikurva för njurmedicinska avdelningen, CSK 5 Antal Intagningsstopp 0 31-okt 01-nov 02-nov 03-nov 04-nov 05-nov 06-nov 07-nov 08-nov 09-nov 10-nov 11-nov 12-nov Öppnar Patient Personal Datum Diagram 2 Epidemikurva för medicinavdelningen, Arvika 6 Antal Intagningsstopp Patient nov 08-nov 09-nov 10-nov 11-nov 12-nov 13-nov 14-nov 15-nov 16-nov 17-nov 18-nov Personal Öppnar Datum /Ann-Mari Gustavsson

6 6 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 Anmälningspliktiga sjukdomar enligt Smittskyddslagen i Värmland , kliniskt anmälda fall Samhällsfarliga sjukdomar Andra anmälningspliktiga sjukdomar Sjukdom Sjukdom A1 Difteri Amöbainfektion Fläckfeber Infektion av HTLV I Gula febern Infektion av HTLV II Hepatit B Invasiv infektion av Hepatit C Haemophilus influenzae B Hepatit D Infektion av atypiska Hepatit nona-none mykobakterier Meningokockinfektion Kikhosta Polio Malaria Tuberkulos MRSA (Methicillinresistent S aureus) Virala hemorragiska febrar Mässling exkl. nefropathia epidemica Nefropathia epidemica Återfallsfeber Pneumokocker med nedsatt 1.2 känslighet för penicillin Hepatit A Påssjuka Hepatit E Röda hund Kolera Stelkramp Mjältbrand VRE (Vankomycinresistenta Paratyfoidfeber Enterococcus faecalis/faecium) Pest A2 Rabies Botulism Salmonellainfektion Campylobakter Shigellainfektion Giardiainfektion Tyfoidfeber EHEC (Enterohemorragiska E coli O 157) Legionella Gonorré Listerios HIV-infektion Papegojsjuka Klamydiainfektion Toxoplasmainfektion Syfilis Trikinos Ulcus molle Tularemi Yersiniainfektion /Tina Persson

7 7 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 Sammanfattning av de sjukdomar som anmälts enligt Smittskyddslagen i Värmland 2002 Hepatiter Hepatit A Ett utlandssmittat fall, ej vaccinerad. Hepatit B Totalt 66 fall varav 22 angivna som intravenöst missbruk. 25 fall anmälda med okänd smittväg. 33 är smittade i Sverige och 34 är anmälda som akut fall. En vaccination mot hepatit A och B till intravenösa missbrukare planeras att genomföras tillsammans med narkomanvårdsbasen under året. Hepatit C Totalt 122 fall, varav 18 anmälts som akut infektion. Smitta via intravenöst missbruk anges i 66 av fallen (54%). Tarminfektioner Salmonella Av 80 fall angavs sju vara smittade i Sverige. Bland de inhemskt smittade personerna var det en svårt cancersjuk person, en som ätit ej genomstekt, röd kyckling och en som varit i kontakt med en sköldpadda. Shigella Tio utlandssmittade. Fem i Europa, tre i Amerika och två i Asien. Campylobacter 147 anmälda fall varav 99 (67%) är smittade utomlands. Resmålen Thailand (27) och Spanien (16) är vanliga smittkällor. Antalet smittade i Sverige 48 (33%) följer genomsnittet för de fem senaste åren. forts Tarminfektioner EHEC (Enterohemorragisk E coli 0157) Fyra fall, två smittade utomlands och två i Sverige (Värmland). För de två Värmlandsfallen, som inte har något samband, har det inte gått att få fram någon förklaring till smittan. Amöba Vi hade 13 anmälda fall Det går inte med dagens diagnostik att skilja mellan den patogena Entamöba histolytica och den apatogena Entamöba dispar. I avvaktan på bättre diagnostik citeras här smittskyddsläkarnas rekommendation enligt smittskyddsbladet: Personer med symtomgivande infektion och fynd av cystor eller trofozoiter behandlas med antibiotika liksom asymtomatiska cystbärare bland deras närkontakt. Enbart fynd av cystor vid rutinkontroll hos symtomfri person (oftast E Dispar) motiverar ej behandling med undantag för personer som yrkesmässigt hanterar oförpackade livsmedel samt daghemsbarn, vilka behandlas. För val av antibiotika konsultera vb infektionsspecialist. Minst 2 kontrollprov för smittfrihet bör tagas minst 2 veckor efter avslutad behandling. Giardia Av 41 nya fall var tre smittade i Sverige.

8 8 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 Sexuellt överförbara infektioner Klamydia Under 2001 bedrevs i Värmland ett klamydiaprojekt initierat av förre smittskyddsläkaren Anders Österlund. Projektet gick ut på att få en mer effektiv smittspårning genom att några få barnmorskor/sjuksköterskor/kuratorer i varje kommun skötte smittspårningen av klamydia. Antalet anmälda fall av klamydia ökade under projektåret med 24% (578 år 2000 till 719 år 2001), 80% av den ökningen berodde på effektivare smittspårning. Den genomsnittliga ökningen i Sverige 2000/2001 var ca 15%. Antalet spårade kontakter ökade från 1,6 till 2,1 per indexfall. Projektet permanentades under Siffrorna för 2002 visar en minskning med ca 5% från 719 till 683 men det saknas anmälningar för ett antal positiva fall och räknar vi med dessa blir det lika många fall 2001 som % av de anmälda klamydiafallen är kvinnor och 46% är män. För både kvinnor och män är klamydia vanligast i åldern år (diagram 1). 90% av de klamydiapositiva personerna har träffat en smittspårare vilket är ett mycket bra resultat. Gonorré Tre utlandssmittade fall. Resistenta bakterier MRSA 11 fall varav sex är smittade i utlandet. För två tonåringar utan inbördes kontakt är smittkällan okänd. Två av de inhemska fallen är sekundärsmittade av nära anhörig som varit utomlands. En person har sjukhusvårdats i Stockholm. Övriga sjukdomar Tuberkulos Sex anmälda fall varav fyra möjligen är smittade utanför Sverige. En svenskfödd person fick ett recidiv av en tidigare tuberkulos, behandlad på 50-talet. Legionärssjuka Fyra anmälda fall, två inhemskt och två utlandssmittade. En person är troligen smittad på arbetet. Kikhosta 12 anmälda fall varav 5 barn, 2-7 år som samtliga fått sedvanlig vaccination med 3 sprutor enligt barnvaccinationsprogrammet. Ett av barnen har stått på cytostatikabehandling. /Ingrid Persson Diagram Kliniskt anmälda Klamydiafall Åldersfördelning Män Kvinnor HIV Två svenska män smittade vid heterosexuell kontakt utomlands. Vid årsskiftet fanns 31 personer med känd HIV-infektion i Värmland. Syfilis Två tillfälliga besökare från storstad i Sverige < >40 Ålder

9 9 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 Förekomst av gonorré i Karlstads ungdomsgrupper undersökt genom screening Vid ungdomsmottagningen Druvan och infektionskliniken i Karlstad har under 2002 en undersökning beträffande förekomsten av gonorré genomförts. Den har gått till så att man i samtliga fall där man tagit ett klamydiaprov också tagit ett gonorréprov i urin. Urinen har sedan analyserats genom så kallad PCRmetodik både med avseende på klamydia och gonorré. Denna metodik är ny och inte fullständigt utprovad men har ansetts lämplig just vid ett screeningsförfarande. Lite drygt 600 patientprover har analyserats. Inte i ett enda fall har man kunnat konstatera förekomst av gonorré. Man har fått 6 st falskt positiva analyser men dessa har visat sig vara negativa vid kontroll med vanlig gonorréodling. Vi drar slutsatsen att det för närvarande inte finns någon dold gonorréepidemi bland Karlstads ungdomar. /Olle Wik Legionella I oktober 2002 var duscharna vid sjukgymnastiken, CSK avstängda en vecka p g a för höga legionellavärden. Problembilden blir komplex när man försöker finna orsaken till problemet. Under flera år har samarbete mellan Smittskydd och Landstingsfastigheter resulterat i en kartläggning och en optimering för att ha sådana förhållanden i varmvattensystemen att legionellaväxt förhindras. Många faktorer har betydelse för legionellaväxt och vi har konstaterat att inte bara varmvattensystemen kan drabbas utan även kallvattenledningar. Sammanfattningsvis kan man identifiera följande problemområden: Vatten krävs. Legionella är känslig för uttorkning. Temperatur. Legionella kan föröka sig i temperaturer mellan Detta innebär att kallvatten som inte är tillräckligt kallt och varmvatten som inte är tillräckligt varmt ger förutsättningar för tillväxt. Ph. Legionella kan föröka sig i ph mellan 5,5-9,2. Normalt ph i tappvatten är 7,5-9. Låg strömningshastighet ökar risk för tillväxt. Biofilm. Det fortsatta förebyggande arbetet skall inriktas på att upprätta checklistor för projektering, inventering av tappvatteninstallationer, installation och driftsinstruktion och kontroll av befintlig utrustning. /Gun Fridh

10 10 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 Preliminär checklista vid utbrott av Calicivirus på sjukvårdsinrättningar inom LiV Patienter med symtom och inkuberade (de som kan ha kommit i kontakt med smitta) skall isoleras på sitt rum med egen toalett. Ingen nyinläggning skall ske på dessa rum. Daglig rengöring och desinfektion (Perform 2% eller Virkon 1%) av toalettstol och tvättställ. Barriärvård och framförallt handhygien är helt avgörande. Både handtvätt och desinfektion rekommenderas eftersom Calicivirus kan vara mindre känsliga för alkohol. Kohortvård bör snabbt införas där man undviker att flytta patienter med symtom och inkuberade. Avdela snabbt ett fåtal av personalen att sköta sjuka och inkuberade patienter. Denna personal betraktas som möjligt inkuberad och skall inte gå runt mellan olika vårdavdelningar och i möjligaste mån hålla sig till att sköta de magsjuka och redan inkuberade. Om patienter på andra rum eller personal insjuknar, ta kontakt med Smittskydd för snabbt ställningstagande till intagningsstopp. Överväg provtagning av några sjuka för att säkra diagnos, gärna efter kontakt med Smittskydd. En lista som kan användas för att registrera patienter och personal som insjuknar, kommer att finnas för utskrift på vår hemsida. Alla patienter på avdelningen bör i möjligaste mån hålla sig på sina rum. Matdelning med buffé avbryts och mat serveras på respektive rum. Avdelningsköket "stängs" och betjänas enbart av någon eller några av personalen som inte vårdar/vårdat magsjuka eller inkuberade personer. Det är av största vikt att de som hanterar mat är helt symptomfria och ej haft diarré tidigare samt att man tvättar och desinfekterar händerna före mathantering. Patient och personal betraktas som smittsamma tills det gått minst 48 timmar efter sista diarrén eller kräkning och personal skall ej återgå i arbete innan denna tid gått (ersätts av arbetsgivaren). Informera även alla patienter om vikten av handhygien. Ytor som kontaminerats av avföring eller kräkning skall snabbt rengöras mekaniskt och desinfekteras med Perform 2% alternativt Virkon 1%. Slutstädning med Perform 2% alternativt Virkon 1%. Sjuka och inkuberade bör om möjligt avstå annan behandling och utredning om detta bedöms kunna ske utan medicinska risker. Ingen patient med symtom eller inkuberad skrivs ut eller flyttas till annan vårdinrättning. Utskrivning till hemmet kan ske men då bör patienten inte ha behov av kommunens hemsjukvård. Skylt sätts upp på dörren till avdelningen med information till besökare. Kontakta Smittskydd för att diskutera handläggningen och för att rapportera utbrottet. Slutgiltig version kommer att finnas på Smittskydds hemsida från och med /Sven Erik Lundin

11 11 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 PM 1 (2) Smittskydd Datum Vår beteckning A1 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning O Wik PM Stelkramps - och difteriprofylax Grundvaccinering av vuxna består av: 1. 1,0 ml Tetanusvaccine (SSI) + 0,5 ml Difterivaccine (SSI). OBS skall ges som 2 separata injektioner. Ges im. 2. Efter 1-2 månader ges samma vacciner som under punkt ett. 3. Efter 6-12 månader ånyo samma doser. 4. 0,5 ml dite Booster efter 10 år 5. 0,5 ml dite Booster efter 30 år Personer, som är födda från mitten av 50-talet har som barn erbjudits grundvaccination, plus en boosterdos vid 10 års ålder. Flertalet äldre män har fått vaccinationer i samband med militärtjänstgöring. Tyvärr använde man tidigare Td (tetanus med difteritillsats), vilket hade för låg halt av difterivaccin. Befolkningens skydd är därför bättre mot tetanus än mot difteri. Ovaccinerade Om tidigare ovaccinerad person drabbas av skada, där tetanusinfektion kan befaras ges en ampull humant immunglobulin mot tetanus intramuskulärt. Samtidigt påbörjas grundvaccinering enligt ovan. Administrationen sker på olika kroppsdelar. Grundvaccinerade Tidigare grundvaccinerad, med fyra injektioner, vaccineras enbart om lång tid (minst 30 år) förflutit. Personer som är födda senare än 1978 har fått fyra doser duplex eller liknande. Barn som fick Td som 10 åringar men var kvar inom skolsystemet fick en extra dos i årskurs 9 ( ), vilket innebär att alla födda 1973 eller senare har erbjudits ett fullgott skydd. PM Stelkramp Difteri A Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Centralsjukhuset Rosenborgsgatan olle.wik@liv.se Karlstad

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND Smittskydd 12 WermlandsSmittan nr 1 februari (2) Oklara fall För personer som är helt ovetande om de fått något vaccin kan man börja grundvaccinera med 1,0 ml vaccin mot tetanus (SSI) + 0,5 ml vaccin mot difteri (SSI). Får patienten en uttalad lokalreaktion tyder detta på ett gott skydd och man kan då avbryta vidare vaccinering och bedöma injektionen som en boosterdos. Får man ingen eller obetydlig lokalreaktion, fortsätter man grundvaccineringen enligt schemat. Se även "Allmänna råd om profylax mot difteri och stelkramp" (SOSFS 1990:21). Råden talar dock om duplexvaccin som ej längre går att få tag på. Nya vacciner ditebooster SSI, Tetatanusvaccine SSI, Difterivaccine SSI. År 2001 slutade SBL tillverka vaccin mot stelkramp och difteri. Anledningen var att efterfrågan minskade sedan man på BVC börjat med kombinationsvacciner t.ex. Pentavac. I stället har man upphandlat det danska vaccinet ditebooster, som ej är registrerat för grundvaccinering. Skyddseffekten är den samma men observera att det nya vaccinet skall ges intramuskulärt och i dosen 0,5 ml. Intramuskulära injektioner ges i deltoideus. OBS. Dosintervallen har inte ändrats utan man kan fortfarande vänta 30 år efter 4 doser även om detta inte klart framgår i diteboosters FASS-text. Tetanusvaccine SSI och Difterivaccine SSI har upphandlats för att användas vid grundvaccinering av vuxna och tidigare ovaccinerade barn, (se ovan). Under en övergångstid kan det finnas olika typer av Tetanus och Difterivaccin ute på olika sjukvårdsinrättningar. DET ÄR ALLTSÅ EXTREMT VIKTIGT ATT MAN LÄSER BIPACKSEDELNS INFORMATION. Smittskydd Olle Wik Smittskyddsläkare

13 13 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003

14 14 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003

15 15 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 Adressetikett

16 16 WermlandsSmittan nr 1 februari 2003 Denna tidning och mycket mer, finns att läsa på vår hemsida Vi som arbetar på Smittskydd, Centralsjukhuset, Karlstad är: smittskydd@liv.se Gun Fridh Hygiensjuksköterska gun.fridh@liv.se Anne Forsberg Biomed analytiker anne.forsberg@liv.se Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska ann-mari.gustavsson@liv.se Torbjörn Kjerstadius Bitr vårdhygieniker torbjorn.kjerstadius@liv.se Lena Lundh Vik sekreterare (hygien) lena.lundh@liv.se Sven Erik Lundin Vårdhygieniker sven.erik.lundin@liv.se Ingrid Persson Smittskyddssjuksköterska ingrid.k.persson@liv.se Tina Persson Sekreterare (smittskydd) tina.persson@liv.se Olle Wik Smittskyddsläkare olle.wik@liv.se Telefax