E nyhetsblad från Smi skydd Värmland. Värmlands läns årsstatistik Nr 1 feb Smittskyddsläkarens årsrapport för Värmlands län

Transkript

1 WermlandsSmi an E nyhetsblad från Smi skydd Värmland Värmlands läns årsstatistik 2006 INNEHÅLL Nr 1 feb 2007 Smittskyddsläkarens årsrapport för Värmlands län Kommentarer till sjukdomar som inte ingår i smittskyddslagen 5 TBE information inför säsongen

2 Smittskyddsläkarens årsrapport för Värmlands län 2006 TEXT: Olle Wik 2 Liksom i flera andra landsting har det totala antalet anmälningar minskat något jämfört med år Minskningen beror i huvudsak på färre anmälningar av klamydia. Denna minskning av anmälda klamydiafall beror tyvärr troligen inte på en reell minskning av antalet kliniska klamydiafall. Snarare beror minskningen på a en ny muterad klamydiastam har uppstå som inte kan detekteras med den laboratoriemetodik vi hi ills använt. En förbä rad diagnostik kommer under våren a tas i bruk av vårt mikrobiologiska laboratorium. Under början av år 2006 började vårt nya Vaccinationscentrum sin verksamhet. Tyngdpunkten har legat på resevaccinationer och resemedicinsk rådgivning. Verksamheten har fungerat över förväntan. Antalet besök jämfört med år 2005 har ökat med cirka 40%. De a betyder a fler resenärer få en korrekt rådgivning inför sin utlandsresa. Vår bedömning är också a kvalitén på rådgivning förmodligen ökats i och med a Vaccinationscentrum få ökade resurser. Vi hoppas och tror a flera av de gynnsamma trender som noteras i årets statistik kan ha e samband med verksamheten vid vårt nya Vaccinationscentrum. Se speciella kommentarer nedan blev e beskedligt år beträffande influensa. Vi har ha få inlagda patienter med influensadiagnos på medicinkliniken, CSK, vilket vi också förväntat oss e ersom alltfler i riskgrupperna vaccinerat sig. Nedan följer kommentarer till vissa av smi skyddslagens sjukdomar. Se också tabell i slutet. Campylobakter Antalet anmälningar har minskat. 94 av de 133 anmälda fallen har samband med utlandsresa. EHEC Endast 2 anmälda fall som inte har samband med varandra. De a är en minskning jämfört med 2005 då vi hade 6 anmälda fall. Vi noterar tacksamt a Värmland är e av de landstingsområden där EHEC inte tycks vara e ökande problem. Giardia Av årets 33 anmälningar är 30 associerade med utlandsvistelse. Vi vill ännu en gång betona för läkarna i framför allt öppenvården a symtombilden kan vara mycket diffus med långdragna magbesvär av typen lindrig diarré. Gonorré Vi har 3 fall vilket är exakt lika många som förra året. 2 st är inhemskt smi ade och 1 i utlandet. Harpest (Tularemi) Vi har under det gångna året ha 68 anmälda fall vilket är e rekordantal var antalet anmälda fall 16. En första epidemiologisk analys visar a vi har en anhopning av patienter kring norra Vänerstranden. Med tanke på de många fallen har vi funnit det motiverat a göra en extra noggrann analys. Vi har därför skickat ut formulär till samtliga anmälda tularemipatienter under 2006 och vi ämnar senare göra en telefonintervju med dessa patienter. Vi återkommer till de a ämne. Hepatit A Endast 3 anmälda fall. Vi tolkar det låga antalet nyanmälningar som en effekt av a allt fler vaccineras mot denna sjukdom. Hepatit B Endast 19 fall jämfört med 40 under föregående år. Endast e fall med inhemsk spridning. 13 fall har upptäckts i samband med screening av i utlandet födda. Även här en gynnsam utveckling förmodligen beroende på a vaccination mot hepatit B blir allt vanligare. Hepatit C 40 fall jämfört med 76 under föregående år. Här har majoriteten smi ats inom landet. Endast 2 fall kan säkert associeras med utlandsvistelse. Det vanligaste är a smittan sprids via förorenade kanyler i samband med intravenöst narkotikamissbruk. Oklart varför de a minskat men vi hoppas och tror a den rådgivning som bl.a. ge s från Smi skydd Värmland har ge effekt. Det är utomordentligt viktigt a minska frekvensen hepatit C-smi ade personer i samhället e ersom vården av patienter med en kronisk hepatit C-infektion är långdragen och kostsam. HIV Endast 2 nyanmälda fall. För första gången på många år har vi inte få något importfall från Thailand. De a kan naturligtvis bero på en slumpmässig variation, men vi noterar ändå a det finns e tidsmässigt samband med a vårt nya Vaccinationscentrum öppnat. Förhoppningsvis får nu de flesta Thailands-resenärer en adekvat rådgivning inför sin utlandsresa. De två nysmi ade har smi ats i Afrika före ankomst till Sverige. Smi an har överförts heterosexuellt. Kikhosta (pertussis) Antalet anmälda fall har minskat från 30 till 11. En gynnsam effekt av det nya barnvaccinationsprogrammet??

3 3 Klamydia Antalet anmälda klamydiafall har minskat från 1107 till 944. Tyvärr bedömer vi a de a till största delen beror på förekomsten av en ny muterad klamydiastam som ej upptäcks med den test som används vid mikrobiologiska laboratoriet i Karlstad. Av de anmälda är 422 män och 522 kvinnor. Av männen upptäcktes cirka 42% via partnerspårning. Av kvinnorna upptäcktes 20-25% tack vare partnerspårning. Legionella 2 fall; båda patienterna har utlandsvistelse i anamnesen och det finns misstanke om a man få smi an via lu konditioneringsanläggningar på semesterorten. Malaria 0 fall. Då vi ha e stort antal resenärer från Värmland som vistats i område med malaria, bl.a. Afrika får vi anse a den rådgivning och de instruktioner om skydd mot myggor som givits på vår Resemedicinska mo agning har varit adekvata. MRSA En liten ökning ses under 2006 från 9 till 13 fall. År 2004 var emellertid antalet anmälda fall hela 26 varför ökningen inte säkert kan sägas vara någon trend, särskilt som siffrorna är mycket små i Värmland. Av de 13 anmälda fallen upptäcktes 6 i öppenvården och 7 inom slutenvården. Flera fall har ha någon form av hudlesion. Vi vill betona a det är viktigt a odla från hudlesioner då man misstänker MRSA. Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin Vi har ha 3 fall. Två av fallen har upptäckts genom kontrollodling av adoptivbarn som kommit nyanlända till Sverige. Pneumokockinfektion, invasiv 60 nyanmälda fall 2006 jämfört med Vi tror inte a de a nödvändigtvis betyder a sjukdomen blivit vanligare. Diagnosen är ny i smi skyddslagen och vi bedömer det som a man först nu börjat a anmäla denna i korrekt omfa ning. Salmonella En liten ökning jämfört med föregående år från 88 till 96 fall. Vi har ha 27 fall av inhemsk smi spridning. De flesta utländska fallen kommer från Thailand, 20 st. Shigella 7 fall varav samtliga kommer från utlandet. En kra minskning jämfört med föregående år. Sorkfeber 9 fall jämfört med 2 föregående år. Vi vet a det har varit e go sorkår och a man i norra delarna av landet ha en kra ig ökning av antalet fall. Syfilis 2 fall har upptäckts, båda i samband med rutinprovtagning av i utlandet födda personer. Tuberkulos 10 fall, oförändrat jämfört med Av dessa 10 fall var 6 st inhemskt smi ade. I två fall saknas uppgi er i den kliniska anmälan! Två fall har blivit smi ade i utlandet. VRE 0 fall. Vi noterar tacksamt a vi inte tycks ha de a problem inom den värmländska sjukvården ännu. Yersinia 8 fall 2006 jämfört med Samtliga fall inhemska. Tabell

4 4 Kliniskt anmälda fall i Värmlands län Allmänfarliga sjukdomar Anmälningspliktiga sjukdomar Diagnos Atypiska mykobakterier Betahemolyserande grupp-a-streptokocker (GAS), invasiv Botulism Brucellos Campylobakterinfektion Cryptosporidium Denguefeber Difteri Entamöba histolytica infektion Echinokockinfektion EHEC (enterohemorragisk E.coli) Giardia Gonorré Gula febern Haemophilus influenzae, invasiv Harpest (tularemi) Hepatit A Hepatit B Hepatit C Hepatit D Hepatit E Hepatit non A-E HIV-infektion HTLV I eller II Kikhosta (pertussis) Klamydia Kolera Legionella Leptospira Listeria Malaria Meningokockinfektion, invasiv Mjältbrand MRSA (infektion med methicillinsresistenta staphylococcus areus) Mässling Papegojsjuka Paratyfoidfeber Pest Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G Pneumokockinfektion, invasiv

5 5 Diagnos Polio Påssjuka Q-feber Rabies Röda hund Salmonella Shigella Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Syfilis Trikinos Tuberkulos Tyfoidfeber Vibrioinfektion exkl kolera Virala hemorragiska febrar exkl denguefeber och sorkfeber (nefropathia epidemica) Viral meningoencefalit VRE (vancomycinresistenta enterokocker) Yersinia Kommentarer till sjukdomar som inte ingår i smittskyddslagen TEXT: Olle Wik ESBL Förra året hade vi en ökning av odlingar med fynd av Klesbiella ESBL hi ades denna bakterie i 13 fall gentemot 32 fall Bland dessa 32 fall finns flera som vårdats i Uppsala, där man ju ha e känt utbro med vårdrelaterade ESBLinfektioner. I smi skyddsförordningens bilaga om anmälningspliktiga sjukdomar har fr.o.m införts en- terobakteriacae som producerar ESBL. Det kommer a räcka med en laboratorieanmälan. Enterobakteriase som producerar Extended Spectrum BetaLaktamas (ESBL-enzym) inaktiverar många antibiotika. Dessa bakterier kan orsaka sepsis, urinvägsinfektioner, pneumonier och bukinfektioner. Man bör dock notera a de flesta patienter endast är koloniserade och då inte ska behandlas. Influensa Cirka 67% av de värmländska ålderspensionärerna var vaccinerade inför influensasäsongen i början av Då vi specialgranskat medicinkliniken på CSK finner vi a ytterst få patienter vårdats med influensadiagnos.

6 TBE information inför säsongen 2007 TEXT: Olle Wik 6 Bakgrund Varje år drabbas personer i Sverige av fästingburen virusencephalit (TBE). De flesta sjuka blir återställda, men cirka % får förlamningar och drygt 1/3 får andra långdragna eller bestående besvär. Många fler än de som får sjukdomssymtom har förmodligen också blivit smi ade av TBE och få en subklinisk infektion. Smi an är ovanlig även i riskområden. Det är framför allt fast boende och sommarboende som har insjuknat. Förskolebarn som smi as får i regel lindrigare symtom än vuxna. Sjukdomen kan ej överföras från person till person. Endast e fåtal personer har smi ats av fästingbe som ske i Värmland. Smi överföring har då i huvudsak ske i Vänernära områden och i Vänerns skärgårdar. Också i Vänernära områden utanför vårt eget landstingsområde har smi a överförts. Generella skyddsåtgärder mot fästingbett (förebygger TBE-sjukdom och borrelia) Fästingar brukar trivas i gräs och buskvegetation, särskilt där det är fuktigt. Bästa sä et a minska risken för insjuknande är om så är möjligt a undvika sådan terräng. Det finns idag myggmedelsfabrikanter som anger a deras produkt också skyddar mot fästingbe. Vi på Smi skydd Värmland anser dock a det ännu inte finns tillräckligt bra studier på de a varför vi inte kan ge någon rekommendation. När du vistas i fästingmiljö Använd stövlar och långbyxor. Ha helst byxbenen nedstoppade innanför stövelska en. Låt din skjorta vara nedstoppad innanför byxlinningen. Fästingar syns lä ast på ljusa kläder. Inspektera gärna kläderna regelbundet och borsta bort eventuella fästingar. Dessa åtgärder utesluter dock inte fästingbe. Det är därför viktigt a e er vistelse i fästingområde inspektera hela kroppen, speciellt mjuka och behårade kroppsytor. På barn biter fästingarna o a på huvudet, speciellt vid öronen och i hårfästet. E ersom fästingarna o a tar ganska lång tid på sig a hi a e be ställe, kan det också vara klokt a duscha, bada och kamma håret. TBE vaccination Kan rekommenderas till: De som vistas mycket utomhus i det aktuella området (se karta) och som vet med sig a de riskerar fästingbe. Vaccinationsindikationen är mindre för förskolebarn och personer som endast tillfälligt vistas ute i naturen. Biverkningsfrekvensen för vaccinationen är låg. TBE områden utanför Värmland Östkustens skärgårdar inklusive Gotland, Öland och Åland. Skärgården i östra Mälaren. Södra Väner skärgården. Området mellan Vänern och Vä ern. För detaljer utanför Värmland se hemsidor för Smi skydd Stockholm och Västra Götaland. TBE områden utanför Sverige Vaccination kan vara aktuell för resenärer som skall vistas o a i skog och mark på Åland, Baltikum eller i särskilda riskområden i Centraleller Östeuropa. Immunisering allmänna synpunkter 2 fabrikat: FSME immun (Baxter) och Encepur (Meda) I Värmland är Encepur upphandlat. Injektionerna ges alltid intramuskulärt, helst i deltoideus. Grundimmunisering bör om möjligt ske under den kalla årstiden. Grundimmunisering Encepur (fr.o.m. 12 års ålder) Startdos 0,5 ml im. Dos 2 e er 1-3 månader, 0,5 ml im. Dos 3 ges 9-12 månader e er den andra dosen, 0,5 ml im. Snabbimmuniserings-schema - Encepur (fr.o.m. 12 års ålder) Startdos 0,5 ml im. Dos 2 e er 7 dagar, 0,5 ml im. Dos 3 e er 21 dagar, 0,5 ml im. Serokonversion sker här tidigast 14 dagar e er den andra vaccinationsdosen. Immunisering Booster (fr.o.m. 12 års ålder) Booster e er ordinarie schema skall ske e er 3 år. Däre er räcker det med en booster var 5:e år. Booster e er snabbvaccinationsschema skall ske e er 18 månader. Däre er räcker det var 5: e år. Immunisering barn I de fall man väljer a vaccinera barn >1 år och <12 år använd Encepur barn. Dosen är här 0,25 ml im. Frånse de a kan samma schema användas som till vuxna. Biverkningar Lokala reaktioner, rodnad, svullnad. Feber, huvudvärk. Speciellt e er första injektionen.

7 7

8 Adress Denna tidning och mycket mer, finns att läsa på Smittskydds hemsida: Vi som arbetar på Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset, Karlstad är: Eva Andersson Vårdhygieniker Gun Fridh Avd chef/hygiensjuksköterska Anne Forsberg Biomed analytiker Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mia Lewin Smi skyddsassistent Sven Erik Lundin Vårdhygieniker Ingrid Persson Smi skyddssjuksköterska Tina Persson Smi skyddsassistent Olle Wik Smi skyddsläkare Telefax smi