Riktlinje Dokumentnamn

Transkript

1 Riktlinje Dokumentnamn Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig Medicinskt ansvarig 11:1 VÅRDHYGIEN OCH SMITTSKYDD OCH RISKAVFALL Processindikator Kvalitetsledning Fastställd datum Område 1 Reviderad datum Enhet Särskilda boenden för äldre, särskilda boendeformer enligt LSS, dagliga verksamheter Version 1 Sida 1(5) SYFTE Förebyggande åtgärder kan hindra smittspridning. Begränsning av infektioner innebär både humanitära och ekonomiska vinster. Att säkerställa hantering av avfall. OMFATTNING Personal som omfattas arbetar i de särskilda boendeformerna för äldre och funktionshindrade eller bostäder med särskild service, korttidsboende och dagverksamheter. De som bor i de särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade inklusive korttidsboende och dagverksamheter. Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som kan innebära ett hot mot människors hälsa. Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser. REFERENSER SFS 1982:763 HSL SFS 2010: 659 Patientsäkerhetslag SFS 2010:1369 Patientsäkerhetsförordning SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SFS 2004:168 Smittskyddslagen SFS 2006:804 livsmedelslagen SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården mm. SOSFS 2005:26, SOSFS 1987:7 hantering av riskavfall, SOSFS 1999:27 smittförande avfall Handbok för hälso- och, nätupplaga Vårdhygien för särskilda boendeformer i Stockholms län Ansvar Steg krav Anvisning Patientens ansvarige läkare en Omvårdnadsansvarig (OAS) Ansvarar för utredning/smittspårning och ordinerar att smittspårning utförs. I läkaransvaret för utredning/smittspårning ligger ett ansvar för att den drabbade och eventuellt anhöriga informeras att externa kontakter tas där det behövs. Har ett ansvar att se till att enhetens omvårdnadsansvariga sjuksköterskor får/har grundläggande kunskap i vårdhygien och kunskap om hur vårdrelaterade infektioner så längt det är möjligt förebyggs. I verksamhetschefens ansvar ligger också att se till att enheten har väl fungerande hygienrutiner och att all personal har en grundläggande kunskap i vårdhygien. Verkställer ordination om smittspårning och tillgodoser kravet på särskild kompetens i arbetet med smittspårning genom kontakter med hygien enligt vårdhygienavtalet genom att söka kunskap i vårdprogram mm. I sjuksköterskeansvaret ligger att förebygga smittspridning genom att informera/handleda den boende/patienten, anhörig och personal Kotakt med smittskyddsenhetens Hygien och/eller hygienläkare

2 Ansvar Steg Krav Anvisning Sjuksköterska Medicinskt ansvarig (MAS) 1 Rapporterar/ informerar snarast till MAS vid sjukdomsförekomst där informationsinsatser behövs till verksamheten om vaksamhet och extra skydd. Sammanställning och smittspårning skall sammanställas och rapporteras till MAS. De allmänfarliga sjukdomarna och vissa andra smittsamma sjukdomarna skall anmälas eller bli föremål för smittspårning enligt bestämmelserna i denna lag. MAS 2 Skickar kopia på rapport till Smittskyddsenheten SFS 2004:255 SFS 2004:877 SOSFS 2005:26 Se bilaga om allmänfarliga, anmälningspliktiga respektive smittspårningspliktig sjukdomar Ansvarig läkare 3 Vid misstänkt anmälningspliktig respektive smittspårningspliktig sjukdom hos boende har behandlande läkare anmälningsskyldighet till smittskyddsläkare. 4 För att förebygga smittspridning skall barriärvård tillämpas i allt arbete. Barriärvård innebär: handrengöring handdesinfektion, skyddshandskar vid kontakt med urin, avföring och blod, skyddsrock /platsförkläde då risk föreligger att kläderna förorenas av kroppsvätskor och utsöndringar. Basala hygienrutiner innebär: - handrengöring - handdesinfektion - skyddshandskar vid kontakt med urin, avföring och blod - plastförkläde då risk föreligger att kläderna förorenas av kroppsvätskor och utsöndringar - arbetskläderna skall ha korta ärmar, byts dagligen - händer och underarmar skall vara fria från armbandsur och smycken 5 Vid rengöring av bänkar, bord och dylikt skall sprit användas. Detta gäller också vid upptorkning av blodspill. 6 Desinfektion innebär att föremål och ytor behandlas så att de inte längre är smittspridande. Desinfektion utförs med värme eller med kemiska medel. Värmedesinfektion i spol- och diskdesinfektor rengör och desinfekterar t.ex. kirurgiska instrument, sugflaskor, handfat och rondskålar. Desinfektion av föremål med kemiska medel används då värmedesinfektor saknas. 7 Sterilisering av instrument skall ske i autoklav. Om autoklav saknas kan enstaka instrument kokas. 8 Vid separat tvätt av den boendes kläder och lakan skall tvättemperaturen ej understiga 60 grader. Vid gemensam tvätt skall tvättemperaturen ej understiga 80 grader. Personalkläder skall användas endast på arbetet och tvättas i 60 grader. (SOSFS 2007:19) Se handbok för hälso- och sjukvård i nätupplaga (SOSFS 2007:19) Vårdhygien för särskilda boendeformer i Stockholms län

3 Funktion Steg Aktivitet Anvisning er 9 Vid hantering av livsmedel skall sådana försiktighetsmått iakttas och i övrigt förfaras så att fara ej uppkommer för att livsmedlet förorenas eller blir otjänligt till människoföda. I livsmedelshantering får ej heller person arbeta som har eller kan antas ha sjukdom eller smitta, sår eller annan skada som kan göra livsmedel som hon/han hanterar otjänligt till människoföda. I hantering av livsmedel enligt livsmedelslagen ingår bl.a. Beredning, förvaring, uppläggning, servering eller annat överlämnande av livsmedel för förtäring 10 Vid livsmedelshantering skall tillämpas: god handhygien förkläde eller dylikt som endast används i samband med livsmedelshantering särskild försiktighet iakttas vid övre luftvägsinfektion med tanke på risk för droppsmitta 11 Konventionellt avfall är avfall som ej är smittförande och som kan återvinnas, exempel: Glas, papper, matavfall, övrigt hushållsavfall. Vid hantering av konventionellt avfall 12 Riskavfall är avfall som kan innebära smittfara/skada för boende, personal och besökare, exempel: smittförande, skärande och stickande avfall biologiskt avfall, kasserade läkemedel, radioaktivt avfall och cytostatikaavfall 13 Stickande/skärande avfall så som kanyler, rakblad och lancetter som varit i kontakt med kroppsvätskor anses smittfarliga. Dessa skall kasseras i punktionssäkra behållare avsedda för detta. Behållare skall märkas med riskavfall, skärande/stickande, smittförande. Dessa skall i sin tur förpackas i en kartong med innerpåse särskilt avsedd för detta. Kartongen skall märkas med enhet/verksamhet, kontaktperson standardetikett för riskavfall, skärande och smittförande. Uppsamlingsställe för avfall skall finnas angivet 14 Skärande stickande avfall som inte har varit i kontakt med kroppsvätskor kasseras i punktionssäkra behållare som märks med riskavfall, stickande/skärande. 15 All personal skall känna till vilka riskmoment som finns, vilken teknik som skall användas och vilka åtgärder som skall vidtas om ett tillbud eller skada uppkommer. Riskförebyggande arbete för att undvika skador prioriteras. 16 Arbetsgivaren tillser att det finns skriftliga arbetsrutiner och skyddsinstruktioner och en åtgärdsplan för omhändertagande av personer som har stuckit eller skurit sig på stickande/skärande avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor. Instruktionerna skall innehålla vägledning för omedelbart omhändertagande av den individ som drabbats. Varje stick och skärskada skall rapporteras, anmälas och följas upp av arbetsgivaren Livsmedelhygien SFS 1971:511 skall hålla sig underrättad om personalens hälsotillstånd. Följ av kommunen lokalt utarbetade anvisningar SOSFS 2005:26 Riskavfall skall hanteras enligt utarbetade instruktioner i Handbok för hälso- och sjukvård en.se Varje enhet/verksamhet bör utarbeta lokala rutiner som anpassats till enhetens arbete och de företag som anlitas för transport av avfallet AFS 1986:23 AFS 1991:2 AFS 1997:12 AFS 2001:3 Se Handbok för hälsooch www. sjukvårdsradgivningen.se

4 Bilaga 1 till smittskyddslagen (2004:877) Allmänfarliga sjukdomar Campylobacterinfektion Difteri Infektion med enterohemorragisk E.coli Giardiainfektion Gonorre Hepatit A-E Hivinfektion Infektion med HTLV 1 eller 11* Klamydiainfektion Kolera Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)* Mjältbrand Paratyfoidfeber Pest Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för Pencillin G* Polio Rabies Salmonellainfektion Shigellainfektion Svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) Syfilis Tuberkulos Tyfoidfeber Virala hemorragiska febrar exkl.denguefeber och sorkfeber Bilaga 2 till smittskyddslagen (2004:877) Samhällsfarliga sjukdomar Smittkoppor Svår akut respiratorisk sjukdom(sars) Bilaga 1 enligt smittskyddsförordningen (2004:255) Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar Infektion med atypiska mykobakterier Botulism Brucellos Infektion med cryptosporidium Denguefeber Echinokockinfektion Infektion med entamöba histolytica Gula febern Invasiv infektion Beta-hemolyserande grupp-a-streptokocker(gas) Invasiv infektion med Haemophilus influenzae Harpest (tularemi) Kikhosta Legonellainfektion Leptospirainfektion Listeriainfektion

5 Malaria Invasiv meningokockinfektion Mässling Papegojsjuka Invasiv pneumokockinfektion Påssjuka Röda hund Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Trikinos Q-feber Infektion med vancomycinresistenta enterokocker ( VRE) Vibrioinfektion exkl. kolera Viral meningoencefalit Yersiniainfektion Bilaga 2 enligt smittskyddsförordningen (2004:255) Anmälningspliktiga sjukdomar med huvudsakligen sexuell smittväg Gonorré HIV infektion Klamydiainfektion Syfilis