Utbrott av mässlingen - ofarligt?

Transkript

1 Här kommer äntligen första numret av v skrift detta. Den har bytt ansikte och namn, för att passa in i dataåldern, d v s på v hemsida som ska bli klar framöver. Vi har också passat på att inkorporera hygienartiklar i skriften. Detta nummer avslutas således med Hygienrekommendationer vid utbrott av diarré och kräkning på vdavdelning. Notera att Infektionshygien hette tidigare Sjukhushygien. Utbrott av mässlingen - ofarligt? Sedan december 1999 har ett 50-tal fall av mässlingen diagnostiserats i landet varav en stor del i Stockholmsområdet, såvitt man vet hittills var ingen av dem vaccinerade, enligt rapport från SMI i tidskriften Smittskydd nr 1, Holland har upplevt en långdragen mässlingsepidemi under senaste et bland barn som inte är vaccinerade. Vid sskiftet hade rapporterats 2300 fall (97 % ovaccinerade) varav cirka 20 % fått komplikationer. Tre barn har avlidit, 53 barn har sjukhusvdats varav 4 med encephalit och 30 med pneumoni. Detta betyder att mässlingen är en farlig sjukdom även i västvärlden och att mässlingsvaccination har en skyddande effekt. Det finns anledning att fortfarande jobba för att ha en hög vaccinationstäckning. Observera nedan att va telefonnummer är ändrade, istället för 15 i början har vi numera på Regionsjukhuset. Telefontid vardagar kl Tfn: Fax: E-post smittskyddslakaren@orebroll.se Smittskyddsläkare Hans Fredlund Tfn hans.fredlund@orebroll.se Epidemisjuksköterska Anne Lennell Tfn anne.lennell@orebroll.se Sekreterare Kerstin Carlberg Tfn kerstin.carlberg@orebroll.se Sjukhushygieniker Lennart Sjöberg Tfn lennart.sjoberg@orebroll.se Hygiensjuksköterska Anita Hjerpe-Åhman Tfn anita.hjerpe@orebroll.se Hygiensjuksköterska Birgitta Israelsson Tfn birgitta.israelsson@orebroll.se

2 Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län Samhällsfarliga sjukdomar grupp 1.1 per Haemorrhagiska febrar <1 < Hepatit B sjukdomsfall Hepatit B smittbärare Hepatit non A non B fåtal Hepatit C Meningokocksjukdom Tuberkulos (direktpos) (4) 10(4) Kommentar: Frekvensen av dessa sjukdomar är likartad jämfört med tidigare. För tuberkulos kan ses en minskning och enbart ett fåtal fall är så kallat direktpositiva, d v s högsmittsamma. Samhällsfarliga sjukdomar grupp 1.2 Hepatit A Paratyfoid (inhemsk) Enstaka < (0) Salmonella (inhemsk) (22) 106(16) 87(6) 117(18) Shigellos (inhemsk) (1) 14(0) 21(16) 16(5) Tyfoid Enstaka Kommentar: De bägge paratyfoidfallen är smittade i Alanya, Turkiet på eftersommaren, då många andra också blev smittade där. Salmonellasiffran är hög 1999 jämfört med 1998 men likartad jämfört med början-mitten av 1990-talet. Under 1999 hade vi inget större utbrott av någon av dessa tarminfektioner i vt län. Samhällsfarliga sjukdomar grupp 1.3 Gonorré (utlandssmitta) (3) 15(3) HIV-infektion(utlandssmitta) (5) 7(6) Klamydia (utlandssmitta) (990) (29) 553(29) Syfilis Ulcus molle Kommentar: Fler fall av gonorré där vi hade en smittkedja bland unga heterosexuella. Detta ses även i övriga delar av landet framförallt i Stockholmsområdet. Inhemskt smittade av klamydia har ökat kraftigt medan utlandssmittade ligger på samma låga nivå. Framför allt är det bland heterosexuella män/kvinnor mellan man ser en rejäl ökning vilken började redan under hösten Det är viktigt att information om STD vidmakthålls på en hög nivå bland annat på skolorna, kanske har det inte varit så överallt de senaste en.

3 Övriga anmälningspliktiga sjukdomar grupp A.1 Amöba Enstaka HTLV I/II Hemorrhagisk nefros Enstaka Infektion atypiska Fåtal mykobakterier Malaria Stelkramp <1 < Kikhosta (vaccinerade) (6) 74(11) Invasiv Haemophilus infl typ b Pneumokocker med nedsatt (23) 4(9) känsl. för penicillin (labanm) Rubella Parotit Morbilli Kommentar: Fr o m 1995 vaccineras barnen mot kikhosta, fortfarande diagnostiseras något tiotal fall av kikhosta ligen, medan Haemophilus influenzae typ b nu är ovanlig efter införd barnvaccination (1993). Bägge dessa sjukdomar blev anmälningspliktiga Vi har få fall av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin. Sannolikt har STRAMA arbetet varit värdefullt i detta sammanhang. Med tanke på de diagnostiserade mässlingsfallen i Stockholmstrakten kan vi notera att vi inte diagnostiserat något sådant fall i vt län. Övriga anmälningpliktiga sjukdomar grupp A.2 per per Campylobacter (inhemsk) (<100) (76) 172(59) Giardia (<50) EHEC O Listerios Enstaka Papegojsjuka Trikinos 0 < Legionärssjuka Enstaka Yersinia Tularemi <1 < Kommentar: Campylobacter är fortfarande den vanligaste orsaken till bakteriell diarrésjukdom. Yersinia ligger på en jämn nivå.

4 Hygienrekommendationer vid utbrott av kräkningar och diarré på vdavdelning Anita Hjerpe-Åhman, Infektionshygien, RSÖ Januari 2000 Hygienrekommendation: I:7 Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger ofta upphov till kräkningar och diarréer med snabb debut och är mycket smittsam. Inkubationstiden är vanligen kort (12-48 tim). Smittvägen är fekal-oral eller smitta med stänk och droppar från kräkningar. Kontakta Infektionshygien/Smittskydd i tidigt stadium. MÅL Förhindra smittspridning mellan patienter/personal på vdavdelningen och att smitta sprids till andra avdelningar. Åtgärder = Betrakta alla patienter som ligger på samma rum som ett diarréfall, som inkuberade. = Tag prover för diagnos av utbrottet; faecespatogener (pinnprov), Clostridium difficile (faecesrör), virusdiagnostik (faecesrör). = Flytta inte om patienterna. = Lägg inte in nyintagen patient på rum med inkuberade patienter även om där inte finns någon med kliniska symtom. = Skicka inte patienter med diarré eller inkuberade patienter från avdelningen till andra avdelningar eller vdinrättningar (undantag infektionsklinik). = Åtgärderna för att bryta smittvägarna måste sättas in omgående och är i grunden desamma oavsett vilka infektionsorsakande mikroorganismer det rör sig om. = Beslut om begränsningar i intagning och avstängning av personal sker i samråd mellan klinikledning och Infektionshygien/Smittskydd Handlingsprogram = Skilj nyintagna friska från sjuka eller inkuberade patienter. Bör vdas av skilda vdlag såväl natt som dag. = Byt arbetsdräkt och patientbunden skyddsrock dagligen och vid behov. = Upprätta insjuknandekurva för både patienter och personal. = Sätt upp skylt på avdelningens entrédörr: Magsjuka på avdelningen. Kontakta sjuksköterskan före besök. = Utför om möjligt undersökningar som röntgen, EKG på avdelningen. Ange på remissen att patienten kan vara smittsam. = Personal skall ej tjänstgöra på olika avdelningar under gastroenteritutbrott. OBS! Detta gäller även läkare och poolanställda. = Ställ in besök hos sjukgymnast eller arbetsterapi. Kioskvagn och biblioteksvagn ej in på avdelningen. = Informera anhöriga och patienter om att de ej skall vistas i avdelningens kök.

5 = Ingen buffévagn eller bufféservering f förekomma. Personalen serverar samtliga måltider. Smittade och inkuberade patienter serveras på rummet. Porslin och bestick som blivit kontaminerad med kräkning diskas i diskmaskin på avdelningen före transport till köksavdelning. = Skurmaskin skall ej användas i lokalvden. Handhygien = Tvätta/desinfektera händerna! Om möjligt utrusta sänggavel med specialhållare för handdesinfektion. = Använd handskar och skyddsrock vid risk för kontakt med faeces/kräkning eller fekalt förorenat material. = Även patientens handhygien är viktig - handdesinfektion även på toalettrummet! Ytor = Punktdesinfektion: Torka upp allt spill av smittsamt material (kräkning, faeces) med 1%-ig Virkon alt. Ytdesinfektion Plus. Smittsamhet = Patient räknas som smittsam t o m 3 dygn efter symtomfrihet. = Personal kan återgå i begränsad tjänstgöring 2 dygn efter symtomfrihet, dock ej till vdarbete förrän efter 3 dygn. = Avdelningen är smittfri efter 3 dygns symtomfrihet bland samtliga patienter och personal.