Kampanj- rapport. Foto: Ulrika Vendelbo. moderat.se/skovde

Transkript

1 Kampanj- rapport Foto: Ulrika Vendelbo moderat.se/skovde

2 Verklighetens skola - rapport Moderaterna i Skövde kommun har under året genomfört projektet Verklighetens skola. Genom samtal med framförallt lärare vid besök i kommunens för- och grundskolor samt med föräldrar och övriga intresserade vid aktiviteter på stan, har vi försökt skaffa oss en bättre bild om det aktuella tillståndet i Skövdes kommunala skola. Moderaternas förtroendevalda har avsatt tid för att på sin fritid genomföra besök och samtal. Vi har inte nått upp till vår egen höga ambitionsnivå att besöka 33 skolor och förskolor. Delvis beror det på oss själva. Vi tog oss an en större uppgift än vi mäktade ro i land. Omvalet till Västra Götaland, som inte var känt när vårt skolprojekt planerades, tog mycket av vår ideellt nedlagda tid och kraft i anspråk. Till några enheter var vi faktiskt inte heller välkomna. Sammantaget har vårt projekt tillfört vår partigrupp bättre kunskaper om skolverksamheten i vår kommun. Det har bidragit till att belysa olika förhållanden och har givit underlag för fortsatta diskussioner och politiska överväganden. Vi är försiktiga med att utifrån detta korta projekt dra allt för långtgående slutsatser. Genom fortsatt dialog och närvaro i verksamheten tänker vi utveckla vår kunskap och uppfattning om angelägna utvecklingsområden. I denna rapport, som har antagits av partiets fullmäktigegrupp, väljer vi att delge några av våra konstateranden. Rapporten gör på intet vis anspråk på att omfamna alla de samtalsämnen som förekommit i vår dialog med de anställda. Projektet är med detta inte avslutat. Vi avser att göra återbesök i de enheter vi besökte under våren. Vi tänker också besöka övriga skolor för att fortsätta samtalen med framförallt lärarna. Skövde 04 oktober 2011 Anders G Johansson, projektledare 1

3 Mål för projektet Vi vill få personalens och brukarens uppfattning och bild av en viktig verksamhet, som Moderaterna leder i Skövde, Vi vill inhämta information om behov och förväntningar, utifrån vilken vi kan formulera och genomföra politik på kort och lång sikt, Vi vill bygga långsiktiga relationer mellan oss och engagerade människor inom skolområdet, samt Vi vill bredda och utveckla våra egna förtroendevaldas kunskaper. Projektgrupp En projektgrupp har svarat för planering, ledning och uppföljning av aktiviteterna i projektet. Denna har utgjorts av Anders G Johansson (sammankallande), Anna Bergman, Åsa Wackelin, Marcus Nohlberg och Magnus Hammar. Aktiviteter Skolbesök Vi har mött personal i samtal på följande enheter: Billingskolan Billingskolans särskola Billingsdalsskolan Frösve skola Heldagsskolan (Alströmersgatan) Helenaskolan Helenaskolans särskola Lundenskolan Norrmalmskolan Stöpenskolan Tidans skola Timmersdala skola Vasakullens förskola Vasaskolan Våmbskolan Värings skola Vi har inom ramen för projektet ännu inte besökt: Ekebackens förskola Eriksdalsskolan Fjärilens förskola 2

4 Fjärilskolan Heneskolan * Igelkottens förskola Käpplundaskolan Lerdala fsk * Lundagårdens förskola Ollonborren fsk Rydskolan Skogens fsk * Sventorps skola Svärtagårdsskolan* Varola skola Våmbskolan * Värsås skola * Skolan avböjde besök. Kampanjdagar Den 5, 12 och 19 mars upprättade vi kampanjplats i centrala Skövde och samtalade med människor om skolan. Digital kommunikation Under projekttiden har vi på får hemsida (moderat.se/skovde) haft en informationssida, där vi erbjudit människor möjlighet att digitalt lämna synpunkter. Inhämtade tankar och synpunkter Vi har fört informella samtal med personal utanför skoltid. Storleken på samtalsgrupperna har varierat. Samtalens innehåll har varierat. Vi har eftersträvat fria samtal, snarare än att styra dem i någon riktning. Därmed har vi fått en bild av hur främst personalen ser på verksamheten. Vi anser oss inte ha fått tillräckligt underlag för långtgående slutsatser, utan mer en grund att föra fortsatta samtal ifrån. I de fria samtalen har naturligtvis diskuterats frågor, som är viktiga i skolvardagen, men som inte faller inom det kommunpolitiska kompetensområdet. Nedan anger vi de områden, som varit vanligt förekommande samtalsämnen vid våra besök och som vi anser att den lokala politiken kan utöva inflytande över. IT i skolan Synen på IT i skolan varierar mellan lärare. Under hösten verkställer Skövde kommun den omfattande satsningen på en-till-en-datorer på högstadie- och gymnasieskolor. Några lärare menar att nämnden kunde gjort bättre förberedelser och bättre förankrat frågan i organisationen. 3

5 Vi är medvetna om att tiden från beslut till verkställighet var tämligen kort i fråga om satsningen på datorer. Det finns skäl till det och vi menar att det är viktigt att vi får reformen på plats och kan börja arbeta med datorerna. Under hösten genomförs en kartläggning av organisationens IT-status. Resultatet av denna ger en fingervisning om ytterligare, centrala satsningar på kompetensutveckling erfordras. Flera berättar på flera av låg- och mellanstadieskolorna är tillgången till personaldatorer idag inte tillfredställande. Många lärare redogör också för långa tider för att få datorerna igång och uppkopplade. I de fall datorer ska användas i undervisningen, upplevs en oförsvarligt stor del av lektionen åtgår för detta. Vi ser det som angeläget att varje pedagog får tillgång till en egen dator. Detta är nästa naturliga steg och ska förverkligas när ekonomin medger. Datorn är ett pedagogiskt hjälpmedel för lärare i alla årskurser. Det är också ett nödvändigt redskap för att underlätta, påskynda och strukturera dokumentation och elevuppföljning. Upphandlingen av en till en-datorer innebär att enheterna, utanför nämndens beslutade satsning, kan leasa lärardatorer till en låg kostnad. Det är oacceptabelt att kommunens IT-tjänster inte håller högre kvalitet. Kravspecifikationer och styrning av denna verksamhet måste vara tydlig, så att den motsvarar brukarnas krav. Vi utesluter inte heller att det på marknaden tillhandahålls tjänster som bättre svarar mot organisationens behov. Vi är därför inte främmande för att genom upphandling konkurrensutsätta kommunens IT-avdelning. Administrativ börda Flera lärare vittnar om att deras arbetsbörda ökar genom krav på dokumentation av allehanda slag. Vi tycker att det är viktigt med dokumentation som en del av den angelägna uppföljningen av elevernas utveckling. Samtidigt måste avvägningar göras. Dokumentationen får inte innebära att förberedelser eller genomförandet av lärandesituationen med eleverna hämmas. I den mån den lokala politiken kan bidra till att minska mindre angeläget, administrativt arbete, vill vi göra det genom att prioritera vad som ska mätas och dokumenteras. Möjligen kan också administrationen underlättas genom tekniska hjälpmedel och stöd från administrativ personal. Värdera duktiga lärare Vi får uppfattningen att flera lärare inte tycker att rektor följer upp deras prestationer tillräckligt väl för att sätta rättvisande löner. Uppfattningen är att duktiga lärare värderas marginellt högre än de som presterar sämre. 4

6 Vi måste sträva mot att i större utsträckning värdera lärare efter deras prestation, dvs vilken inverkan de har på elevers utveckling och lärande. Vi menar att det är självklart och angeläget med en tydlig lönespridning. Förvaltningen har redan i uppdrag att, som en del i kvalitetsarbetet, utreda om kvalitativa lönekriterier kan utvecklas. Vi vill också på sikt hämta inspiration från andra kommuner och se om tillförlitliga modeller kan överföras till Skövde. Likvärdiga omdömen Lärare uppger att de inte i tillräcklig grad kan kvalitetssäkra omdömena om eleverna, så att dessa blir rättvisande och utgår från likvärdig bedömningsgrund. Någon tycker att en omdömesdatabas bör inrättas. Det är viktigt att betygsättningen i möjligaste mån kvalitetssäkras och att betyg sätts utifrån likvärdig och rättvis grund. Vi vill fortsätta att diskutera hur vi lokalt i Skövde kommun åstadkommer detta. Ett sådant projekt bör också involvera friskolor. Samverkan med föräldrar och sociala sektorn Flera lärare poängterar vikten av att föräldrar är engagerade i sina barns skolgång och uppmuntrar och stödjer dem. Vi vill öka samverkan mellan skola och föräldrar. Vi gör inte anspråk på att ha lösningen hur detta ska ske. Däremot vill vi uppmuntra lokala initiativ. Vi ser detta som en kvalitet som därför också skulle kunna belönas med nämndens kvalitetspris. Vi är också medvetna om att alla barn tyvärr inte får vuxenstöd hemifrån. Vi funderar på hur man kan öka samverkan med den sociala sektorn, för att öka antalet vuxna i skolan. Vi kommer under perioden att titta närmare på hur vissa kommuner engagerat vuxna i skolan inom ramen för konceptet med klassmorfar. Ekonomi Flera uttrycker att pengar saknas för saker och ting, som är viktiga men inte nödvändigtvis kostsamma, såsom kompetensutvecklande kurser eller anskaffning av inventarier som lärardatorer. Budgetåret avgränsas hårt av årsskiftena. De driftsmedel, som ej förbrukats, brinner inne. Denna ordning motverkar hushållning med medel och medvetet sparande för att kunna göra medvetna satsningar. Enligt det nuvarande regelverket får endast 0,5 % av överskottet av nämndens budgeterade bruttokostnader användas för att återföras till verksamheten. Vi överväger att föreslå att denna gräns höjs. Detta i syfte att stimulera sparsamhet och långsiktighet samt att något öka rektors ekonomiska handlingsfrihet. 5