:e årgången. Häfte N:r 2

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 2

2 - 89- Utdrag ur årsberättese i sjökrigskonst och sjökrigshistoria år Avgiven vid KÖMS:s högtidssammanträde den Hi november 1940 av edamoten, kaptenen vid fottan C. A. Beskow. 5. Handeskriget. (Forts. från häft. 1/41. sid. 32.) De aierades bockad av Tyskand iksom. den tyska bockaden av Engand hade redan under 1939 bivit successivt skärpt. Sedan engesmännen i sutet på december 1939 utagt sin mortmincring ängs Storbritanniens hea ostkust, bevo framgårigarna mindre för de tyska bockadvapnen utanför de engeska ostkusthamnarna. I gengäd skärptes handeskrigföringen ytterigare, fastän nu på betydigt ängre avstånd från de brittiska kustarna, och kom huvudsakigen att drabba den neutraa sjöfarten. På nyåret började såunda tyska ubåtar och fygpan att utan föregående varning sänka neutraa handesfartyg: Intet avseende fästes vid om fattygen voro på väg ti eer från krigförande änder eer om dc gingo i trafik mean neutraa änder, och ej heer om fartygen voro astade eer gin:go i barast. Redan på e tt tidigt st~dium hade väsinakterna organise- rat ett konvojsystem för skyddet- av egen och den neutraa sjöfart, som bedrevs på Storbritannien. Regebunden konvojering anordna-des såunda mean b. a. norska kusten utanför Bergen och skotska kusten. Så äng e ännu internatione rätt tiämpades i praktiken, fuimo konvojerna Tinga ansutning från den neutraa sjöfarten, men i takt ined sjöharideskrigets at hänsynsösare skärpningar tvingades även neu- Tidskrift i Sjöväsendet. 7

3 - 90- traa fartyg att använda sig av det skydd, som konvoje.rna otvi veaktigt erbjuda. Konvojerna hava på så sätt kommit ti at vidsträcktare användning och engesmänn en h ava icke en :-. dragit sig för a tt eda ±'Tam sina konvojer genom Engeska k a naen, där de ej bott kunnat utsättas för de vaniga anfa ~ meden utan även för direkt beskjutning från de å södra k a nakusten uppstäda tyska, ång'skjutande batterierna och för anfa av p å denna kust baser a de motortorpedbå tar. skyddsstyrkans samman sättning och gruppering inom konvoj synes ske efter två system, varav det ena tiämpa. utanför och det andra inom. kustfarvattnen. I förra faet sammansättes den av kryssare, jagar', ubåtat och fygpan. För skydd av en konvo j om ett 30-ta fartyg kunna såunda vara avdeade två kryssare, fem stora jagare, en a ty;1 ubåtar samt några fygpan. Handesfartygen fnung ~t på fera koonner i inje än antaet fartyg i varje k oonn. Kryssarna äro grupperade i tät och kö, jagarna på sidorna och ubå tarnr1 utanför jagarna. Marschfarten är 7-8 knop. Signaerins sker med signafaggor e er morseampor (dag- och nat-) Vid anfa bibehåa handesfartygen formering, kurs och fart. I senare faet utgöres skyddsstyrkan av ett m ed hänsyn ti antaet handesfartyg varierande anta armerade tråar och andra mii1dre fartyg, fygpan och bogserade spärrbaongfartyg. Där konvojerna skoa gå fram ängs kusten sker detta så nära densamma som möjigt för at utnyttja strandförsvarets uftvärn. Sänkningsprocenten inom konvo jerna har genom dessa skyddsåtgärder håit sig förhäandevis åg, trots att mycket avariga svårigheter tidvis varit för handen, då det gät at t stäa erforderigt anta ätta fartyg, ftämst jagare, ti förfocrande för konvojering. Här hava därför de femtio gama. ~merikan ska jagarna fyt ett stort behov. Ännu i jui månact kunde marinminister Aexander med stor optimism framhåa konvojsystemets säkerhet och angav dittis timade föruster av handesfartyg i konvoj ti endast 1,4 promie. T yskand föpkarade den 18 augusti farvattnen kring Stor britannien och Irand för spänade. Aa fartyg, som passerade in i den särskit angivna spärrzonen, så gott som het överensstämmande med den tidigare amerikanska riskzonen, riskera de att biva sänkta utan varning. Konvojerna bevo härigenom det praktiskt taget enda sätt p å viket handesfartyg överhuvudtaget kunde fram.gå i brittiska farvatten, men samtidigt även dc ~nda må, som tyskarna hade att anfaa ti sjöss i försörjningskriget mot E ngand. För att n å större resutat vid anfaen på konvojeran hava tyskarna, vid sidan av de ständigt pågående anfae111 av enskida ubåtar och fygpan, yck ats etabera sådan samverkan mean ubå tar, fygstridskrafter och motortorpedbåtar att dessa vid några tifäen kunnat samtidigt sättas in ti anfa, riva upp konvojerna och fstadkomma förhåandevis stora föruster. Något avgö'r ande avbräck i den brittiska försörjningen genom sånkning av handesfartygstonnage kan cm.eertid än nu icke sk önjas. En adrig sinande ström_ av konvojer öper ut och in i de engesk a hamnarna, främst på västkusten. Det förefaer därför icke o troigt, att den paraet m ed handeskigföringen ti sjöss bedrivna bekämpningen genom fyg. stridskrafter a v hamnarna med dockor, ossnings- och astningsanordningar, m agasinsbyggnader m. m., iksom av kommunikationsederna inne i andet, ska så sm åningom föra fram ti -ett sådant avbräck. Kunna fartygen icke ossa och asta och kunna varorna icke forsas undan och distribueras, uppstår nämigen e tt kaos i den inre försörjningen, som k an eda ti samma resutat, som en effektiv avspärrning ti sjöss. Krigföringen m ot sjöfarten bedrives em eertid icke bott i de brittiska hemfarvattnen. Nu iksom under föregående värdskrig husera tyska hjäpkryssare på värdshaven. Rapporter hava såunda ingå tt om sänkningar av handesfartyg i farvattnen ända borta vid Nya Zeeand. Genom Tyskands ockupe ring av Norge, Danmark, Hoand och Begien samt genom av de krigförande vidtagna spärråtgärder ti sjöss, har a sjöhande p å Engand från nämnda änder iksom från östersjöänderna bivit stoppad. Likaedes hava praktiskt taget aa sjöförbindeser mean östersjöänderna och värdshaven avskurits. Av nyssnämnda

4 -92- skä uppkomna svårighcte.r för b. a. svensk sjöfart, framgå av kartskisserna, bi. 3-4 (häfte 12/1940, sid. 706) Omfattningen av inti den 1 septemb~ 1940 sänkt han destonnacre iksom även förustorsakerna 1 d e fa dessa kuno ' d. o nat faststäas, framgår av bi. 7. Ti och me maj manac torde uppgifterna vara att anse såsom tiföritiga,.med~.n sonunannana erna. o d s sr'ffr or f'a' )etr aktas med reservation for feaktigheter, som måste uppstå då de krigförande ämn~ s~v~~~ skida uppgifter om krigfö ringens resutat, som fakhs,.t ar förhåandet. De svenska handesfartygsförusterna jämte förustorsake1 SAMMANST ÄLLNJNG av anta förorade svenska handes- och fiskefartyg jämte.månad Sept Okt. '' Nov. Dec.» Jan Febr. Mars Apri» Maj» Juni» förustorsaker sept sept Summa förorade ,1701 3, uso' 7,879 16,746 12, , , , ,957, 30, ,207 35, ,_ , '! , , Annan orsak (exposion) { ( exposion) 4 (2 rammade) ( obekant) '){( koision) 4 6, ,245-1 ~ - 1 ~ ( obekant) Jui 3 5,3231 7,260[ - - (obekant) Aug , ,4921 ~ (obekanta)! _:s~e:e.pt~._: -+-2~~4_::,2~93?.!--_:6~,9::::5~o. _:-~r,:... Summa 1 i-':-+--:-t----:-: , , ::--- ti och med september 1940 framgå av nedanstående sammanstäning: -93- D. Hotet från uften mot örogsfartyg. Före krigsutbrottet uttryckta förmodanden om en krigs.. öppning i form a v hänsynsösa fyganfa mot örogsfottorna, i avsikt att- oskadiggöra de stora- fartygen och därigenom amså sjökrigsoperationerna redan från början, hava visat sig icke överensstämma med verkigheten. Försiktiga ansatser ti.en sådan uftkrigföring i mindre skaa försöktes visserigen tidigare från båda sidor, men då de åsyftade resutaten utebevo, hava de icke åter upprepats. Detta är så mycket m.en1 märkigt som stormakternas fygstridskrafter varit praktiskt taget h et disponiba för kraftsaming mot ödogsfotorna under krigets åtta första månader, en period uncet viken sjöstridskrafternas reducerande genom anfa från uften kunnat få betydande konsekvenser fö-r den därefter igångsatta, mera offensiva krigföringen. Åsamkade föruster av och skador å örogsfartyg genom fyganfa hava huvudsakigen inträffat i hamn och under fortgående smärre operationer ti sjöss. I den mån fyganfa insatts som isoerade krigshandingar, haxa de tagit sikte på att träffa fartygen, då dessa varit stiaiggande eer bundna.ti manövern, t. ex. vid stödjande och tryggande av andstig,nings- och evakueringsoperationer på av fienden behärskad kust, såsom skett både i Norge och vid Dunkerquc. Frekvensen i fristående sådana anfa mot stora fartyg synes hava successivt mimkats, atefter som det framgått, att fygpanförusterna stät sig atför dyrbara. Enigt enge:sk uppgift uppgår medeförusten av fygpan per anfa mot örogsfartyg ti c:a 30 procent av den insatta fygpansstyrkans storek. I vidstäende sammanstäning hava upptagits av dc krigförande erkända föruster av örogsfartyg, O'rsakade genom fyganfa. Av densamma framgår att sammanagt endast 31 Örogsfartyg hittis bivit sänkta av fygpan, varav intet varit ti storeken stör't e än en ätt kryssare. Av fartygen voro 2 kryssare, 3 torpedkryssare, 19 jagare, 2 ubåtar, 1 eskortfartyg, 1 minfai tyg och 3 minsvepare. Lvkryssaren :curew,

5 -94- SAMMANST ÄLLNING av erkända föruster av örogsfartyg, orsakade genom fyganfa t. o. m. september /5=40 9/ /5-40?/5-40?J / /7-40 4/ / / / / j5-40?j5-40 Brittisk Lvkryssare Jagare Curew Gurkha Grenade Grafton Wakefu -White! e y vvessex Keith Basiisk Ha vant Brazer Deight Tysk Fransk \~ 7 ren Vaentine Bittern 4,290 ton 1,870 > 1,335 )) 1,345 )), JOO 1,100 )) 1,100» 1,400» 1,400» 1,350» 1,360 <,400 > 1,120» 1,090 > 1,190» Lv-eskortfartyg Minsvepare Sphinx 875 Summet 16 brittiska fartyg. Kryssare Königsberg\ 6,000 ton 1) 1 Ubåtar 2 st. 1 Summa 3 tyska fartyg. Torpedkryssare Bison Jaguar Chaca Jagare Foudroyant Bourrasque Orage Sirocco Swnma 7 fmnska fartyg. - 2,436 t on 2,126 > 2,126 )) 1,378 )) 1,319» 1,319 )) 1,319» Anm.. Förtöjd i Bergen. Svårt artieriskadad före bombningen. \ Datum!... I_N_a_ti_o_n_a_i-te_t-"I F_a_r_t_y_g_ss_I_ag--+--N-am_n_-;--S-to_r ek ~~! Nationaitet Fartygssag Namn storek ~------~ ~ ~ /9-40 Posk Jagare Wieher 2),540 ton [ 1/5-40 Grom 2,144, 4/9-39 Minfartyg Gryf 2) 2,227 > 16/9-38 Minsvepare 2 st. 2) 2 X 183» Summa 5 poska fa1 tyg Summa summarum 31 örogsfartyg. Anm. 2. Förtöjd (ti ankars). som sänktes vid norska kusten, var byggd så tidigt som 1917 och såunda ett reativt omodernt fartyg med hänsyn ti skyddet mot anfa från uften. Tyska kryssaren Königsberg, som åg vid kaj i Bergen, hade före bombningen bivit ava rigt skadad av därvarande kustartieribatterier. Av stora örogsfartyg (över 8,000 ton) hava 6 skadats genom fygbomber. Skadonw hava i 5 fa varit anmärkningsvärt små och av mindre omfattning ju större fartygen varit. Siagskeppcns pansardäck hava motstått även de tyngsta bomber. Brittiska kryssaren Effingwm på 9,770 ton erhö däremot så svåra skador under ett fyganfa vid norska kusten, att den måste sättas på and, där den senare bivit vrak. Av mindre örogsfartyg (under 8,000 ton) har endast tre skadats genom fygbomber. Under finsk-ryska konfikten voro de finska pansarskeppen tiu en början för'agda ti Åbo skärgård, dar ankarpats byttes tid efter annan med hänsyn ti faran från uften. I samband med isäggningen ades fartygen utanfö<r Åbo fö,r att ingå i stadens uftförsvar. De utsattes härunder för fera anfa från ryska bombpan, men bevo adrig träffade. Vid ett anfa nedskötos fyra ryska fygpan. Ä ven: andra finska Örogsfartyg angrepos av de ryska fygarna, men utan annat resutat än att en kanonbåt och isbrytaren Tarmo erhöo en de skado r, den ena av spitter och den' senare av direktträff.

6 ~ 96 ~ Av bombspiter dödades och sårades även några m un på et t' av pansarskeppen. Intensiteten i de rysk a f yganfaen mot d finska örogs- och hjäpfartygen synes hava nedgått, seda 11 ryssarna funnit att anfaen som rege voro föi h åandevis dyrbara i fråga om fygpanförustcr.. En uppfattning om den tysk a fygverksamheten inot bri tiska fottan under ungefär en m f~~}ads tid, omedebart för,, inedande av ohensiven mot Ho ai1d~bcgicn, erh åes uv föjande officiea engeska uppgif. Under ti.den 5 apri ti 6 maj fädes 2,800 bomber fördcade på 8 anfa mot sagfartyg m ed Tesua t av -1 träff, 49 anfa mot kryssare m ed resutat av 2 LrM"far, ett okänt anta anfa mot jagare med r es utat av 6 träffar. Träffprocenten utgjorde 3 promie. Fyra jagare sänktes medan 59 fygpa n gingo förorade. Anfaen mot stora örogsfartyg hava ytterigare nedgåt t efter tiden för den stota armeoffensiven på västfronten, där fygstridskrafterna synas med mycket goda resutat h ava utnyttjats mot må på m ark en, såsom pansar- och beongfort, s trids- och pansarvagnar, marschkoonner n1. m. Trots a t dc reativt fåtaiga artierifartygen genom sitt höga stridsvärdc, sin dyrbarhet m. m. äro de för fyganfa mest å tråvärda, ättorienterade och föjbara n;:'en ti sjöss. hava de såunda hittis gått fria från totaföruster genom bombning. Anedningen härti synes främst vara, at stom örogsfartyg äga såvä skydd mot vapenverkan fdm uften som u trymmerför hetryggande koncentration av aktiva uftförsvar s mede. Möjigheterna att förse miierifartygen med skydd mot bomber äro förhåandevis större än ifråga om_ skydd mo to,rpeder och minor. Nybyggnade1 av artierifartyg pågå även i forcerat tempo i m ånga änder. Det här anförda får n aturigt vis ej föraneda sutsatsen, att icke stora örogsfartyg även kunna sänkas av fygstridskrafternas stridsmede. Men så mycket synes med b erättigande kunna konstatetas, att anfa med fygstridskrafter nw,ö,rogsfartyg icke äro avarigare än med något av sjökrigets egna stridsniedc, med den underförsti\.dda förutsättningen, att fartygen äro av så modernt datun att h änsyn tagits vid deras konstruktion och utrustning ti anfa även från uften. E. Svens.:a fottans neutwitetsva.:t. För att fugöra sina åigganden under neutraitetsvakt har fottan med aa organ varit niobiisemc under hea året, även om den officiet endast rustats i sådan utsträckning, som ayses för fötstärkt försvarsberedskap. Kustfottan har varit åagd huvudsakigen operativa uppgifter, men då så crfotdra ts har den även biträtt okastyrkorna i deras verksamhel Lokastyrkornas verksamhet har i stor utsträckning varit inriktad på sjöfartsskyddet, närmast i forn1 av eskorteringsoch minsvepningstjänst samt på utbidningsverksamhet av oika sag. Eskorteringsverksamheten har bedrivis å kt'tststräckan Landsort- norska gränsen samt, via Svartkubben, å sträckan Arhoma- Märket. Eskorteringarna å förstnämnd s träck a bör jade 'redan i september månad 1939 m eu enskiha eskorter av särskit värdefu'a fartyg och aster. I övrigt upprätthös patruering av örogsfartyg och fygpan inom territoriavattnen, där h ~n d e s far yg ämnades det skydd, som omständigheterna medgåvo mot av krigförande makts örogsfartyg och fygpan gjotda försök ti visiteringar och uppbringningar. Patrucringssystemet medgav emeertid icke en ständig övervakning av h ea kusten. F6r att eiminera denna nackde anonnades patrueringen så oregebundet som möjigt med hänsyn ti såvä tider som patser. Trots detta visade det sig snart, att försöken ti visiteringar och uppbringningar ändock kunde sättas in just på punkter, där svenska patrufartyg oc.h fygpan icke voro tisädes eer kunde beräknas komma tistädes inom rimig tid för a tt hinna ingripa niot eyika neutraitets-

7 -98- kränkningar innan det var för sent. Samtidigt kunde förmärkas ett ständigt stegrat behov av eskorter för enskida fartyg, viket, tisammans med förhåandet att tiräckigt anta fartyg och fygpan för ständig övervakning av territoriavattnen icke kunde stäas ti förfogande, föranedde övergång ti eskortering enigt uppgjorda eskorteringspaner, varvid obegränsat anta fartyg kunde medföja varje eskort. På sträckan Landsort- norska gränsen trädde första eskorteringspanen (bil 8) i kraft från och med den 17 decembe Enigt denna verkstädes eskortering varannan dag i bägge riktningarna. Med hänsyn: ti vunna erfarenheter och ti begynnande isäggning utfärdades en andra eskorteringspan (bil 9), som tiämpades från och med den 28 januari Eskorteringsverksamheten genom eden runt Fasterbo sammanhängde giv,etvis med därvarande tyska mineringar, ay vika den första utades een 3 september För ändamået särskit anordnade fareder bevo kara, 5-meterseden den 6 september 1939 (Kogrundsrännans djup 4,6 m.), 8-meterseden den 13 september 1939 samt Ligrundsränuan med 7,2-meters djup den 11 oktober Den utvidgade tyska mineringen in ti svenska 3-Inisgränsen utades den 25 november 1939, var efter eneast 5-meterseden har kunnat användas. Närheten ti dc tyska minfäten har tvingat ti systematisk minsvepning av farecsränno':na. Då möjigheterna härfö,r varit het beroende av väder och vind samt isförhåandena, har eskorteringsverksamheten förryckts vid upprepade tifäen under iden november februari Från och med den 30 januari 1940 tvingade isen ti a tt eskorterna måste äggas utanför Öand. Isförhåandena försvårades emeertid hastigt och den 6 februari måste eskorteringen upphöra på sträckorna Landsort- Fnrön och Furön - utanför Öand - Garpen, för att den 9 februari tvinga ti instäandet av a eskortering. För att hjäpa den sjöfart, som sökte trotsa isen, ämnades hjäp med isbrytare-där så kunde ske. För detta ändantå -99- togos i anspråk praktiskt taget at vad andet ägde av isbrytare, såvä statiga som komnmnaa och privatägda. De fördeades at efter behov ti de oika marindistrikten under det att vissa dirigerades direkt av chefen för marinen genom en i marinstaben särskit upprättad isbrytaredetaj. Ti de se nare hörde b. a. dc stora statsisbrytarna, vika vid fera tifäen h a-de i uppdrag att iseskortera de för svensk bränseförsörjning under den håpda vintern så betydesefua ko- och kokstransportetna n1:ean tyska och svenska hamnar. Med den så småningom ättande issituationen sattes även eskortc'ringsverksamheten i gång. Den 6 mars kunde såunda eskortering börja på sträckan Göteborg- nm'ska gräns,en med avgång dagigen i bägge riktningarna. Den 29 mars kunde eskorteringarna utsträckas ti Häsingborg. Inom övriga marindistrikt utfördes tifäiga eskorter at efter isförhåandena och föreiggande behov, för att från och med den 27 apri kunna sättas i gång i fu utsträckning enigt ny eskorteringspan (bi. 10). Eskorteringarna fortgingo därefter ti och med een 20 juni ängs Östersjö- och Öresundskusterna och ti och med den 15 jui på Västkusten, efter viken senare tidpunkt a panmässig eskortering upphört. För handesfartyg, som önska eskortering inom de territoriavatten, som gränsa ti av krigförande makt utagda mineringar eer såsom minfariga förkarade områden, igga dock svenska örogsfartyg atjämt Idara i för detta ändamå ämpiga hamnar. I det föregående har funnits anedning att på anförda skä framhåa behovet av ökat anta isbrytare ti sjöstyrkornas förfogande. De många gånger bittra erfarenheterna av en hård isvinters grepp om handessjöfarten uneerstryka ytterigare detta behov, men påvisa samtidigt att antaet isbrytare även är beroende av i viken utsträckning det kan anses önskvärt, att inom oika kustområden håa sjöfarten igång utan hänsyn ti eventuea issvå,righeter.

8 - 100 Eskorteringsverksamhetens frekvens inom oika marindistrikt framgår av bil 11. En i sitt sag märkig operation utfördes under tiden 1-8 september 1940, då svenska tankfartyget Sveadrott med ast av brännoja från Amerika, konvojerades au svenska örog ~; fartyg från en punkt c:a 200' nordväst norska Listerandet ti Göteborg. Sveadrott var det första och hittis enda svenska handesfartyg, som passerat Skagemckspärrcn sedan dess tikomst i apri månad. Konvojerande örogsfartyg vom hjäpkryssaren n:r.1- och jagaren Norcenskjöc. Överenskommeser om konvojens väg, uppträdande m. m. hade dessförinnan träffats med såvä brittiska som tyska regeringarna stå: i förgrunden. Ti en början betraktades nog ganska amänt een brittiska dekarationen med en viss skepsis, åtminstone i vad avser mineringar i Sunden och Östersjön. Det visade sig emeertid snart att engesmännen fäde magnetiska minor från fygpan, h est nattetid och inom sådana begränsade områden, som t. ex. södra Öresund, vika handesfartygen av nautiska skä tvingas passera. Härunder hava svenskt territoriavatten och andteuitorium bivit kränkta vid upprepade tiufäen, icke bott genom överfygningar utan även genom inom desamma fäda minor och bomber. En m ed hänsyn ti nutida krigföringsmetoder nödvändig sjöfartskontro, särskit skärpt inom vissa s. k. förbjudna om I;åden jämikt kung. kungörese den 30 september 1938, n:r 591, med sedermera utfärdade tiäggskungöreser, har vm it i verksamhet atsedan apri månad. För tryggande av den egna neutraitetsverksamheten hava svenska mineringar såsom förut nämnts bivit utagda i södra Kvarken, Stockhohns och Göteborgs skärgårdar samt i Kogrundsrännan, den senare endast tifäigt oc_h numera även hemtagen. Genom de först- och sistnämnda har minotsninq varit anordnad. Den p eriodvis rikiga förekomsten av drivande minor inom kustfarvattnen har medfört sökning efter samt förstöring eer desarmering av ett stort anta sådana minor. Omfattningen av denna verksamhet framgår av bi. 12. Med tikännagivandet från brittisk sida den 14 apri att hea Skagerack, Kattegatt, Suneen och södra Östersjönr med uneantag för svenskt territoriavatten vor:e att anse såsom minfariga, måste den ditintis endast inom. vissa områden p å gående minsvepningsverksamheten väsentigt utöms. Särskit gäde detta Västkustens och Öresunds n:iarincistrikt, i viket senare ti yggancet av färjförbindeserna mean Sverige å ena sican och Tyskand respektive Danmark å andra kommit att

9 !;.o;' :::; r:n CD.,. -o CD ~...., o <>-o ~ ~ 8 Frankrike '-" '-" ()J o ()J o z o o"..., o <-, ~ Engand ~ ~ ~ Engand ::. Tyskand ~ Engand.... ~ Frankrike "' ~ Tyskand c 'g_ Frankrike : Tyskand ,S25 c Summa 22 S4, ,5S7' :890-4, '- 61 S si , S2S2 - ' - - V} - [.11 r:n d ~ ~ p; O 4 2 1GI 6 3 ] 6 J _ 2 t;j 1,4S71 7 6,58S -.Franko {J) <,~~ , s 5 9, r:n 9S,006 (31) 2,679-40,650 3S, ,0001 5,S36, , si 59, S, , si 20, I I 5,8ssf 25-42,70S[ 16\ 12, , (2) G, , (2) 57,264 - (15) Bi 7. Övriga -- ( 45) 133,372-1 (44) 11-'5,0S (16) 46, SAMivANST ÄLLNJNG över föruster m. m. av utändskt wndesfartygstonnage. September aug usti '""' Fartygets u. ~ V} o" D> ' C'-i,,.-::::,o. P> CD '1 ~ ~ nationaitet 5" - " " "'ct- p; ~ ct- {J)... ~~.,..,..., :::;.., :::; ~'-- :::; p. t:: ro o '"O o o p ~- EHganc g" Tyskand , : Övriga (utom Sverige) - 7 J4, Summa ,67SI - ~Engand 2 10, g. Frankrike ~ ''yskand , ;D Övriga (utom Sverige) 1,91S 5 18, Summa 4 22,4 JOI si ~ Engand , S Frankrike '" Tyskand Övriga ( utom Sverige) , \ ~ Summa\ 2 \ 981\ 22\ Anta fartyg förorade genom S:a anta fartyg ( ) och ton förorat tonnage b- 8 ~ o,....,. "~-.,. rike ""' o o- o... ::; ::; :::; ".., Engand Tyskand utom o Sverige , O (33) 136, J 2, ( J) 2, , (8 ) 30,0! ,446 _, HO 114, , J, ,61S ( 1S) 76, G, (4) 36, () 10, , , (12) 38, JO 22, , ,345 (2B) 71, , (3) G, , , (6) 26, , , (JR) 9Z,44U fi r:7hf>.'- ' - / _/ - - ff~enga~_d ( 5( 23,071( 10( 27, 626~-~ ;;- Frank11ke : - 7,030 - Ty skan d ,511 2, ~ Övriga (utom Sve rige) i3 Summa 7 60,5S , ~ 33, ,76G ,964 (90)\ '298,488\ - ~ -- ~-\ - \ - \ - \ ~ s 23, (9) 30, , t, (t4) 94,66 \ SS (51) t42,8 \ o 10, J s \ t ;.; Frankrike... - ::. Tyskand ;:o Övriga (utom Sverige) - ~ ---~- ----~~- 6, ,7061 (53) 17S S , , : (S) 26, (46) 119,263 0 S"mma,_ ,S19[ ö3,7s41 t 21 15,St5SI 53 [ 94.HH I -- ~.Frankrike... ~-- ;:o Övriga (utom Sve rige) ~ Summa , , ,SOSI (33) , , :253 - i3i 77,53s s i t 1, ,769[ (2) 110,7081 = = '.E Övriga (utom Sverige) , Summa , , ,S37 I > Engand , ,3S2 - ' - ' - (5) 20,961 ' -- \ 10) 47,7S (35) S9,383 r , , ,6531 (27) '.E Övriga (utom Sveri~e)

10 1 Torekav J an.: Jämna»»» Vi nya Sand Dec.: Jämna da t. k (utanför Gö- J an.: Udda >'»» te borg) N ors/w. gr-änsen utanför Dyneki 'V Ankomst V inga Sand Dec.: Udda dat.. k (utanför Göteborg) Jan. : Jämna»»» samma dag på aftonen Ankomst norska gränsen Dec.: Jämna dat. k samma dag på aftonen J an.: U dea >>»» Dec.: U dea d a t. k J an.: Jämna»»» ~ Ankring-Treeborgs redd samma dag på aftonen Ankring utanförtorekav samma dag på aftonen Ankomst Vinga Sand (utanför Göteborg) samma dag på aftonen ~ ~ ö 1\' p. Fartygets nation a i te t g" ~ ' C "- "' rt 1\' -~ ~ - c:o ""'"' o 7" rt o ö.' Anta fartyg förorade genom. S:a anta fartyg ( ) ocb. ton förorat tonnage ~ ; "' ""' ;. C... 1\' o ö ""- -.. m "' o ~-o p; ~ ~~ g ;;'-- ::s ~ "' d.,. b- "'" C 1\'.-+ o ö ::d o s o" w p; "'" o ö ~o "'...,... ~ [/J < (!>(!Q..., 1\' C 1\' "'" o ö Engand Tyskand Övriga utom Sverige._... Engand , ,067 ;. Frankrike , ,3341 (46) 66,807 - () 5, Tysk1at1d.. < - : , ,157 ~ - ~ - ~-~ - (20; 155,938 ~ Övriga (utom Sverige) , (6) -,.. i Summa , , , , , ,3121 ( 40) 136,676 - <... Engand Fra n n -e.... >::: k 'k '..- Tyskand.... : 1-3 Övriga (utom Sverige) - 25,505 Summa 21 25, ( ) 53,73! ' - 40, (i6)1 57,561 63, ,3791 4, , Frankrike 6, ,24~ 51 15, c.., Engand..., : Frankrike... - ~ Tyskand.... ~ Övriga (utom Sverige) - > Summa - ~ ~~~~~~i~e::::::: : ~:: : = :28, , ,947 J 72J358,798!G 56,1331(110)1 572, ' = ~ 6J ~ ,9641 t , j202, , (2) 34,251-5,641 67, ,607j(J 801, ~-~ -- ~-~ - ~-~ -- ~-~ - ~ --~ - ~ -~ -- ~-~ - ~-~ - ~-~ - ;. ''yskand , (!) 2,000 - ~ ~ Övdga '(utom 3verige' , , '- (11 ) 37,270 0 Summa \ ,130\ \ \ 51: 561,275J 57J204,924; 8 i 73,1 091 J j j J J J ~' - Hn"C''.a S,u_"'CC\.'-"'C\..0.-"CU.'("'("\\?.'d \'20~.'11._4\ \ 04<\4Rö,2.e.B\ 2 \ 0,622\22GT1.274 SB1 J229)7 4 -(;;~97[ R94 j 1. An9 ~0 1 ; -;r.qn.>/2.6f1f B&r./oJ.ry >).t44 r;~rj};, / 7_.J)50H 0.94/- ~:rdfo_q, PQ..-/7 (2) (8) - 1 PI... L\N för eskoderi n g m ean S vartkub>on och n~>r sk,t grii n son. Gäer f r. o. m. een 17 december 19-39' t i 31 januari 1940 med förbeh å f.ö1r ev. erforderiga ändringar. Bi.8. ~ Avgång f rån 1 Från Ostersjön Ti O s t e rsjön Avgångsticer Anmärkningar Avgångstider Anmärkningar Svartkubben IDagigen k ~~Ankoms_t Aro ma omkr.\ - ;t., Ar homa Nynäshamn eer ankar patser nord därom /3/c.Jungfrun /{ amar (syd J 1,4511- Trädgårdsgrund) Fia nösund 1!Jan.: Dec.: Udda dat. k J an.: Jämna >>»» Dec.: JämnR cat. k Jan.: Udda»»» Dec.: Udda dat. k J ämna» )) Treeborgs redd Dec.: Jämna dat. k J a n.: U eda»»» Dec.: Udda dat. k k. 1o00 Ingen f'skort moan Ar-~Dagig 'U k homa och Ny näshamn Ankomst norra Kamarsund samma dag 11å aftonpn Ingen es{ort mean Bå\Dec.: Jämna riat. k Jungfrun och Kamar Jan.: Udda» "» Ankring Tianösund samma dag på aftonen AnkringTre horgs r edd Dec.: U d da dat. k samma dag på aftonen Jan.: Jämna»» " Ankring uta11fö r Torekov Dec.: Jämna dat. k. 05~0 samma dag på aftonen J an.: U dea» "» Ankomst SvartkubbPn omkr. k Ingen eskort. mean Nynä-'hamn och Arhoma Ank. St hms skärgård samma dag på aftonen Ingen eskort mean Kamar och JW't Jungfrun Ankomst Kamar samma dag på aftonen Ankring Hanösunc samma dag på aftonen

11 A vgin g f rån Svartkubben A-rwma Landsort (Syc Viksten) f~' u rön (NO Finnrevot) Ucupens f"yr f( rr rishamns Tedd (\'äst Tiirnö) Ystads 1 edd u mii redd orekav Patsen för) Vin,1;a /Jugqrs ysbo.i ~=~~~~=~~~ ~~::J::JCI0~~~~~~9~P>~m~~~ ~ ~)-h~~.@ 178 ~g-s :::.8 -- ~f--jf:s.~ e~ t==~~rrq ~~ s ~.,~,.,~[~ ~~~*~~*gag~ ~ CIO~~~~~~g~ m ~ scra -~~o~~~~~ g;= -~~~~~ C1,j o..~ s () (!q a~~< 5=~~;; ~ ~ 9.' et ~~ < ~ ~: s- P g:4 ; :3 < P= '"i ~ ro?' ~ g g ~ E~ s- :4- ~ J--1 ro ~-:~...,. )-+., Q:,_,... o..~..., H ;.-.: t-: Q._.'-' w,..~,..~ 1-' o f--' ~ ~O"'~ ~g- gs t:i ro ~ ~ P= ~ o ~CTq 5' -:! :;:;-: 'D ~ ~ p ~ : cr' ~ ~s (Jq 8. ;::;_s= 6 b crq o:aq' U} ~ ~ ~ o o crq et p ~~o ~ (Jq p ~ ~ P.. ~ (]q ~ W P,. H :::.. ~o Q ~ o < d- ~ "1 (JO p ~: :"' M- p ' P c+ 00 ~: O - en ~ aq c+ ro p o p 8..,. P: ~-" P'= -:! rn m... 1-c-' ~-~.!""' (J? d:" ~ p 0 ro- crq ao < C1Q ~ """" m crq rn 1--1 ~ fit ~ ~ ~ 8 (D s (D ::: p < H (t p.. ~ Q: s.. ~ ~ ~ 5 ~ ~ ~ m ;_i ~ E: <"D g ~ ~1-=h~=Ua?.. O,_. p' 0 1:J1~ P~(D CD p: ~p c+hr-:?'5p2..rh~ \J2 i-'-' c+ :J f'"i ~CTq f:=.t' 1---' UJ_ pc> ~--;! tn p 0.,.. (f} p.. -:! H 0 c+ '"'--' '-'. ~... <...> ~ ~ t:. ~ ~ ~..,.<+ ~ ~ 0... M- h <+ ~ o 0 ~ """' e aq. ~ ~ ~-' CD p O ~ p:~, Q..<:+,... O'q O ~ ~ ~ 'A """'' ~ (JQ ;j ~o CD CTq P,.. r.tj.."""": ~ ~ S m ~ ~ ~ 8"; ~P- :~ aq - ~ : S ~ S ~ ~ t: ~... ~.d~- c+ ~ S ::s ~:t+... Q _: c-:<+ CJ ~ ~ t:: ~s <+ ~ 8" <! aq ;S, o..~ ~ CTo ~ ~ ~. ~ ;.; s ~ ~,..i CD ~ 1---' r-: ~ "'""" ~ )-1 ~ )-+.,,...i ~ ~'..;o ~ ~~ 9 8-8m~ o...:u ~ ~~~=~ ~ ~Pen ~g 8~ ro~~... ~ =._:,. - )::::J'"' CD ~ ~ :...,... <: ~ ~ c ~ tn <+ ~ ~~<< e ~~~ ~ og~e gh ~s=sr. -~~ A"""''"""'',_. ~ ~ " ~ tf O Q "'1 p O ):: p.s ~ ~ p... ~ ~ ~D <! "'1 ~-,_.. o... o t:" Q ro e+ P f-1 P... w...+ r- ro r:,..,...1q ~- n-~o _ oe+cd t: C"Dc ~...,_. E 8 ~. P ~ o...~ ~ 0 "~ ;::; ~ ~ :::::.-;+ ~ ~,_..r-: u aq """'' S. g -9-: ~ i 5' cp o ' tr. t: <: ~ 2.. p ~ a m i-h c: ' ~p ~ :s; ~ aq ~ i-h q; 8 o ~P ~ ~ ~ ~- P F, ~: 8-: p; ~ 8 ~ :. u ~ ~ C!' ~ i-:',..aq p?t" o t: ~ 0... ~.-.,...._. ~ ::::-- ~ Q; r-: p p """''r-:: :::: -' c p p.. Q (')... ~:..+,C/) 8 Wo,. ~ q~ ~3::=;?7":tro CD '~~ tn p o """'. p r:: tn p P!::::r"'< ;-..:.. p... 0.,.. ;...:.aq """''-O ~ ~ 8'~ s... ~=i~- ~;;:p:~~ C? ~ ~ ~a.; g: 2 & ~ ~ 8 aq ~ ;j P w CJq p ~ 8 ~ r.n :4.-aq m P ~ o.. 9 e-t- ~ (f:j... P 8 g b P ;r,-crq ~ w rrq \'.< P r.... ~ ;- ~ dy 2 ~ ~ ;= ~. ~- ~(Tq '" ~ bo. c ' t: a~ ~p ~p... ~ ~ G p-' Q H> ~ 0 e+ ~ P c? (JO ;:!: """'',::;!JO W ~ ~, r+. ('D p 0 ~ r-:: p 1---<., ro ~ < cp ro ~ <. :--~- tn rrq ~ c; o::::~ J--o! -. P g r; ~ ~ ~):: M-~ o < p ~s ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ t:: o $.p o o ~ ~ E-~. 8 ~ ~ a e:~ et o 4 ~ ~ ~ 9:; ~ & 7-? ~ 7 ~ g?= ~?'v~ Y ~ ~ 7,;-: r L A N :föfj_' cskortet jr_ag nu a.h sv~u tdnbbe HCh HH:ska_ gt.:än~\!n.. Gäer.f r. o. m. 28 j a nuari t. o. m. 16 mars' 1940 nwd törbehå för E>V. m :torderiga äniri.ngay F r ån Ostersjön mot Västerhavet > = ~: '"' a IJ~ = z Från V äst erhavet mot Osters1ön A v g ångstider Anm ärkningar Avgång från AvgångsticeJ: 1-7:. ~-+,en (') YT"rno+ ~o.. '-+: Cr".~ m:=:~ m p--;::t'p~ p<;"""t-rn O: r-; ~ ~ o ~ ~ ~ CD Q:~ h~ ~... ~ ~.,CD ~ o ~ C0 O ~ ~- ~ ~~ao ~~ ~-.,mh ~-~- ~~s p;; ;::; c+f-'.~ ~-. ~t=! :::o-c+ -~~~~ o ~ sh ::7.-._1~0> ::J O<~<j>~o.i>P>>--< '<e;:;:: i='o;p Uqi-'- P=I 2-.CJQ ~ s~ro. ~~,..._.J:::>'~ - crq. C'P rnrn,aq (D o.: :=:.C ~ P"' ~ ro P ~ ~ ~ ~V f; ~CTQ r.n p.. ~o E ctq ~ t:: ~ i=::j~~f-=:j~ö~a~~~~~8e4~g~~~ ::::~f-=:j,j,m 1-'- g \ Am1:1är~ningar Bi. 9.~ fi1 Dagigen k jankomsrt Arhoma omkr. Arhotma ~Dagigen k Ankomst SvaTtcubben k omkr. k Ingen es,kod mc'an Ar- Landsort - Ingen eskort mean homa och Viksten (Syd Viksten) Viksten och Arhoma J an.:.jii.nma da t. k Ankomst nona Kamar- 1 'UTÖn Jan.: Ucda cat. k A u koms t Stockhoms sk g d Febr.: U dea» >> >> sund samma dag på (NO Finnrevet) Febr.: Jämna )) )) )} samma dag på aftonen :Mars-: J ämna >> >> >> aftonen :Ma,rs: Ucda )) )) )) J an.: U eda da t. k BoroendH på is'wrhå.: Garpens /yr Jan. :.Limna dat. k Bmocndo på isförhå.: Febr.:.ämna )) )) )) At. 1: ESikort utanför F0br.: U dea )) )) )) At. 1: Eskort u tanfö,r Mars: Udda )) )) )) O and med ankring: Mars: Jämna )) )) )) O and med ankring Gm pens fyr samma e ag Fu1 ön samma dag på på aftonen. aftonen Jt. 2: Förfyttning ge-, it. 2: Förfyttning t',enmn Kamarsund utan nom Kamarsund utan eskort ti G arpens [y r. eskort ti Furön. Jan.: J ämna dat. k Ankring Karshamns Karshamns redd Jan. : Udda dat. k Ankomst Garpens fyr Febr.: U dda» >>» redd samma dag på cm (väst Tärnö) FPbr.: Jämna )) )) )) samma dag på em Mars: Jämna )) )) )) M.ar.s: U eda )) )) )) J an.: U dea da t. k Ankring Y stads r edc Y stads 1 edd Jan.: Jiimna dat. k Ankring Karshamus Febr. : J ä mna )) )) )) samma dag på aftonon Febr.: Udda )) )) )) redd samma dag på Mars: Udda )) )) )) Mars:.ämna,, )) )) aftonen Jan.: Jämna dat. k Ankomst Mamö r ed r Mamö redd.t an.: U eda e a t. k Ankring Ystads redd Fc~h r.: U dea )) )) )) samnua dag på em Febr.: Jämna )) )) )) samma dag på em Mars': Jämna )) )) )) Mars : Udda )) )) )) Jan.: Udda dat. k Ankring utanför Torekav Torekav Jan.: Jämna dat. k Ankomst ti Mamö redd Febr.: Jämna )) )) )) samma dag på em F dn.: U de a )) )) )) samma dag på em Mars : Udda )) )) )) Mars : Jämna )) )) )) Jan.: J änna dat. k Ankomst Vinga Sand (Patsen för).t an.: U eda da t. k Ankring utanför Torekav Febr.: U eda )) )) )) samma dag på n f tonen V i nya Sö dm F ebr. : Jämna )) )) )) samma dag på aftonen Mars: Jämna» )) )) ysboj Mar,s' : Udda )) )) )) Dagigen k Ankomst nors;a gränsen N 01 ska g riinsen Dagigen k. ()1730 Ankomst Vinga Sand samma dag på aftonen (utanför Dyne;;:i) samma dag på aftonen 'V ~ \

12 Anmärkningar. 1. Ansutning ti eskort. Fartyg, vika önska. medföja eskort. skoa i god tid inträffa på angivna avgångs11atser och vid eskorterande fartygs ankomst dit hiss a internationea signafaggan >>P». Uneer m6rker visas i stäet för signafaggan >>P>> dubba ankarjus. Fartyg, vika under färden önska ansuta, hissa samma signa, nä 1 eskorten kommer i sikte. Signaen nc Lhaas, så s:nart eskorten sat1 igång eer ansutande fartyg förenat sig med densamma. 2. ÅTgång och Jo,tsbyte. Eskorterna avgå, utan särskid ordor. punktigt vid angivna titer, varför de fartyg, som önska medföja. då skoa hava ]ättet och vara kara att sätta igång. Edo,rderign otsbyt en skoa fö,re avgi!.ng en V8ra verkstäda. Eskorter utanför Öand anordnas i rege eneast då s jöfarten genom Kamarsum ä r stängd av is. 3. ]<'art och faxtsigua. J~ s korterna beräknas f ramgå nwc omkr. 8 knop, därest isd'örhåandena medgiva. Fartyg, som gör ägre far t än 8 knop, k.unna i rege icke f å m edföja eskorterna. Es,wrter utanför öand i'ram föras, om 11å är möjigt med högre fart, minst O knop. Vid ansutning ti eskort sm fartyg med signa ur Intm nationea signaloken meddea sin fa.rt. 4. Na.Yig'ering. Esmrtt>rance örogsfartyg ansvara icke för navigeringen och taga eneast Le:f:attning med sådana mecföjance :Eartyg, som befinna sig innanför 3-misgränsen. D e eskorterade' fartygen böra hava sjökort med neutraitets,jedeu inagc. ö. Signa.ering. A signaering äger rum enigt IuternationeUa signa.hoken. Jmfr anm. 1 och 3 ovan. Fartyg ska under gång ständigt vara berett att utföra signaering med signafaggor eet morseanterna. God utkik eft er stignaer ska håas. Fartyg, utrustade mcc. radioteegrafistation, skoa under gång passa amänna anropsvågen, 500 kc/s (600 m.) de första fem minuterna av varje timme, ävensom ständigt vid tjocka. Fartyg, u t rustade med radioteefonistation, sko a under gång passa amänna anrop.svågeu fur sjöraciotecfonitrafik, 1650 kes (181,8 m.), från fem ti tio minuter Ö'ver varje timme, ävensom ständigt vid tjocka. 6. Anvisuinga.r av eskortfartyg. Det iir av största vikt, att e anvisningar, som ämnas av eskorterande örogsfartyg, noga, föjas. 7. Särskida bestämmeser. IS'fö,rhåandcna kunna. påkaa jämkningar i eskortpanen, varjämte vindförhåandena kunna föraneda mindre ändringar av samings- och avgångspatser. Uppysningar härom ämnas genom vederbörande marindistri ktsched's försorg. ~ ~ ~

13 A nmärkni11gar. 1. Ansutning ti c,<;~kor t. F artyg, Yika önska medöja eskori. skoa i god tid inträha på angivna avgångspatser och vid <>skortcrance fartygs ankmns t dit issa internation<' a signa faggan»p». Gncer mö rker visas i stä et för signafaggan,p, dubba a.nkarjus. 'artyg, vika u n der färden önska ansuta, hissa samma sign aj, n ö,. c skorten kommer i sikte. Sign a cn nechaas, så snart eskorten at igång e er ansutande fartyg Jörcnat sig med densamma. Då de t ;i r nödvändigt att 'Skorten h åer vä ihop, få r intet Jartyp: avägsn tt sig me r än Z cistansminutn :f rån eskortfartyp:0t. 2. AYgång och otsbyte. Eskorterna avgå, utan särskid orck r punktigt vh a.ngh mt tider, var:fö r dc fartyg, som önska medföj n. då skoa hava ättet oc vara kara att sätta igång. Erforceri gn otsbyten skoa före aygången vara v0rkstäca. 0I11hyte av ots torc0 som rege komma att ske' enigt ]J anc'. Den begriinsacc t i gången på otsar medför att aa fart,\ gc> J inom en 0skort icke a tid kunna påräkna a tt e.rhå a ots. H änsyn 1ärti bör tagas vid pacerancet. av Ja rtygcn inom cskortm1 3. :Fart och fartsignal Eskorterna beräknas framgå med om]q, 8 knop. Fartyg, som göra ägre fart än 8 knop, kunn a i rege ickt få mecfö.ja PskortNna. Vi ansutning ti eskort ska fm tyg med signa ur Internatione a s ignabo kcn meddea. sin far t.. Av eskort Jurtyget anbefa d :f' art sk a. noggrant h åa.s. 4. Na.vige,ring. Eskorterande ör ogsfartyg ansvara icke fö r n n vigeringcn oeh taga en chtst befattning mer sådana medföj ande, :!'artyg, som befinna s ig inn:mför 3-misgränsen. De <'skorteradc :fartygen böra h ava sjö ko rt med neutraitetseden inagd. 5. Signaering. A signaering äger 'L <' nigt Internationea signaboken..jmfr anm. 1 och 3 ovan. Fartyg ska unc< r gång ständigt vara berptt att u föra signaering med signafaggor eer morseanterna. God utkik efter.signae r ska h åas. Fartyg, utrustade med radioteegrafista,tion, skoa under gån g passa a nuän n a anropsvåg'en, 5001 kc/s.(600 m.) de första fem minuterna av varje timm e, ävensom ständigt vid tjocka. Fartyg, utrustade med ra.dioteefonist.ation, skoa under gån! passa amänna anropsvågen för sjöradiotf'cfonitrafik, 16:50 kc/s (181,:-; m.), f rån fem t i tio minutor över varje timme, ävensom ständig\ vid t jock a. 6. Anvisningar av eskortfartyg. Varje anvisning ay eskorterande örogsfartyg ska noga föjas. :O H ~ I Ji p: :o > :o p: 00 "' ri:i p: :o p: :o ro 1 roro! r C\CO O>~~s,...~gs~...;< ~ -,... ro

14 Bi. 12. SAMM ANST ÄLLNI NG rw statistisk a uppgifter rörande fottans n eutraitetsva.:t. Septem:beT Septembcr Anta NI å D a d osk.tdiggjorda Örogsfar t y gens Gångtimmar Distans minor dist.-min. September ,920 49,666 Oktober ,285 52,912 November ,890 39,358 December ,938 H8,436 Januari ,568 31,493 Februari ,125 7,016 Mars ,078 8,085 Apri :27 6,850 31,280 Maj 6 11,508 45,199 Juni... L 11,087 36,567 Jui 33 L0,664 26,070 Augusti ,621 27,977 September ,888 20,997 Summa , ,056 Sjösaget utanför La Pata. Några erfa renheter rörande a rtieriets verka n sam t h averi stridsutibidningen grundade på Commodore Hanvands officiea rapport över siagel. Introduktion. Onsdagen den 13 december 1939 dagades ti sjöss utan för La Pa ta m ed fin, ka r, nästa n utomordentigt god sikt. Rätt kraftig vind r ådde från SO m ed n ågon sjöhävning frå n samma h å. Commodorc Harwood's kryssareskader ångade ONO m ed 14 knops fart. Fartygen i rättvänd koonn i ord ningen Ajax (faggskepp), Achies och E xeter. K ~ si ktades en rök st n1x akter o m tvä rs om BB. Exeter avdeades för undersö 1 knin g. Två minuter senare rapporterade E xeter a det siktade fartyget troi gen var de»pocketjba tteship >>, som eskadern berett sig för a tt m öta. II. Händeserna före saget. Styrkejiimförese. F'örhisto rien ti s aget hade i korthet varit föjande: Den 30 september h ade det engeska handesfartyget s/s Cement sänkts i sydatanten. Engesmännen erhöo härigenom den fö rsta kännedomen om. att -ett av d e tyska fick sagskeppen operera de såsom h andesförstöraro i dessa far vatten. Sen are sänktes y tterigare fyra fartyg på routen Gi

15 bratar- Syd Afrika och sutigen s/s Africa She i södra dcen av Mozambique-Channe. Huruvida aa dessa fartygs. föruster förorsakats a v ett enda tyskt fartyg eer om det v at fråga om fera»raiders >> visste man på engesk sida icke. För systematisk sökning efter handesförstö,raren (eer förstörarna) i dessa vidsträckta farvatten sodo å engesk sida endast 4 kryssare, under befä av förutnämnde conunodorc Harwood, ti förfogande. Dessa utgjordes a v: Artieri Tor- Fyg- F m tyg Dep. Fart m sv v p eder pan --- Cumberand 10,000 31,5 8-20,3 6-10,2 8-53,3 1 3 Exeter ,400 32,2 6-20,3 8-0,2 6-53,3 2 Aj ax, faggskepp 7, ,5 8-15,2 8-10,2 8-53,31 2 Achies ,000 32,5 8-15,2 8-10,2 8-53,3 2 Tidigt i december måste den störsla engeska kryssaren, Cumberand, detacheras ti basen å Fakands-öarna för ~e parationer. Den tyska handesförstöraren var, såsom det senare kom att visa sig, pansarskeppet Admira Graf Spee, vars karaktäristiska data voro föjand:c: Fartyg De p. Fart ~r t i 111 e r i sv msv v peder Tor- Fygpan Graf Spee... w,ooo 26 IG , ,3 1 2 Pansarskyddet å Graf Spec var avsevärt sad-uue än p [ de engeska kryssarna, dock på intet sätt ikvärdigt med pansaret å s. k.»injeskepp >>. Comnwdore Harwood b edömde förutsättningarna för en yckad brittisk aktion vara föjande: ) att vid kontakten med fienden den engeska styrkan var samad; 2) att de engeska kryssarnas fartöverskott effektivt utnyttjades i en»rörig taktik» Utan tvive har den fö-rsa punkten berett den engeske befähavaren de största svårigheterna. För effektiv sökning efter fienden måste han sprida sina fartyg över ett mycket vidsträckt vattenområde. Såunda befunno sig den 3 cecem. ber de engeska kryssarna på inbördes avstånd av uppti 2000 distansminuter, d. v. s. på avstånd, som motsvara 5 dygns gång med en marschfart av 15 knop. På eftermiddagen denna dag sänktes s/s Doric Star på Afrikas västkust och sammanstät med föregående enge~ka fartygsföruster ost om Afrika (i Mozambique-kanaen) vågade com1nodore Harwood bedöma, att det tyska fartyget var på väg västvart, antingen emot Rio-de-Janeiro, mot La-Pata eer mot Fakancsöarna. Det bör obiserveras att mean dessa vattenområden avst[mdct är c:a 1500 sjömi, d. v. s. mer än 4 dygns gång med marschfart 15 knop. Conm11odore Hnrwood beordrade saming ti det meersta cmrådet och på morgonen den 12 december möttes Ajax, Achies och Exeter punktigt, efter säker navigering, 150 sjömi utanför La Pata-fodens mynning. Dagen användes för genomgång och övande av taktiska paner. Grundtanken i dessa, uppgiver Harwood i sin rapport, var att varje fartyg skue uppträda formet - taktisk obundet samt eftersträva att komma in på avgörande stridsavstånd. Närmandet mot fienden skue så vit möjigt ske från vitt skida bäringar. III. Stricshändeserna. A. Skede 1: een 13 december k K hade den misstänkta röken siktats fritn dc engeska fartygen och Exeter detacherades för undersökning. K meddeade Exeter att det siktade fartyget troigen var det tyska >> ficksagskeppeb. De engeska fartygen ökade farten och började taga upp ånga för gång med högsta fart. Exeter girade västvart under det att Ajax och A:chies ti en början fortsatte NO-vart. Engesmännens avsikt var att i -enighet med de dagen förut (!) repeterade panerna engagera det tyska fartyget från fera

16 riktningar, så att detta antingen måste dea si huvudartieri eer ämna någon av dc engeska stridsgrupperna abeskjuten på avstånd överstigande 15 cm kanonernas porte. Ajax och Achies girade så småningom successivt N-vart, varigcno m ay ståndet hastigt minskades. JO , d. v. :s. endast 4 minuter efter det att de engei Hkrt fartygen siktat röken frän Graf Spee öppnade detta farty ~ de med sin a 28 cm kanoner. Vi måste dröja vid detta. Hur se r ett fartyg ut inombords strax efter k. () på nwrgonen? Ut purrning av fria vakten (stridsberedskap förutsättes vara intagen) har just skett. En de av m anskapet stå nakna i tvät rummen, en de igga med säkerhet kvar i ko jerna i avvaktan på at den värsta H isningen» ti tvä ttfaten skau gft över. Officerare och underofficerare på frivakt so va ännu efter si na h årdare 4-timmars tön1ar under hundvakten. En armkocka, som juder under denna kritiska timme, Mr icke h a något av»övning >> i sin k ang. /(ontaktcns snabbhet vid nutida stora artieriporteer samt därav föjande krav på wstiy j"ubenwnning av stridsmeden är en ärdom, smn vi m åst<' tigodogöra oss. Avståndet då Graf Spce öppnade eden angives i cominodore Harwoods rapport endast såsom»m ycket stort». D.ct torde ha va varit c :a 230 hm, m en a v ståndert minskaqes m ycket snahbt på grund av d e engeska fartygens manövrar. JO öppnade Exeter ed med d e två föriga Lorn e11 (4-20,:3). Avståndet hade då nedgått ti 17,600 m. 2 1/:z min. se11'are bar även aktra tornet på Exeter (s:a G- 20,3). ](f öppnade Achies ed och k även Ajax (s:a G- 15,2). Graf Spee hade vid edöppningen k. 0()18 deat sitt svå r ~ 1 artieri så att ett torn (3-28) sköt på Exeter och ett torn (3-28) på Ajax-Achies. Så snart 15 cm kanonerna å Spee nådde fram ti Ajax-Achies synes emeertid det tyska fartyget ha koncentrerat samtiga 28 :or mot Ex eter. Den första tyska savan mo detta fartyg åg300m minus, den andra pus. den tredje täckte! ]{ träffades Exeter a v spint fra n ett minussko tt midskepps omedebart inti fartygssidan. Betjäningen vid SJJ torpedtuber dödades, aktra manöverpa tsen skadades och samtiga förbindeser därifrån förstördes, skorstenar och stråkastare skadades. En minut senare k erhö Exeter en direkt räff (28 cm ) i torn B, d. v. s. det andra tornet förifrån, omedebart för om. manöyerbryggan. Tornet (2-20,3) fö rstördes och spint svepte över bryggan, där a p'rsona utom fartygschefen och 2 man dödades eer sårades. styrhyttens kommunika tioner förstördes. Ett ögonbick var enigt coininodore Harwoods rapport fartyg:et»out of contro», m en god haveri-stridsutbidning gjorde detta moment kort. Skeppscentraen övertog styrningen så snart det upptäcktes, a tt förbindeserna med föriga bryggan voro brutna. På däck upptäckte torpedofficeren, att fartyget efter tt äjffen genom styrbordsgir hö på att komma på sådan kurs, att aktra 20,3 cm tornet icke skue bära. Han sökte och yck ades erhåa förbindese med skeppscentraen samt gav sådan order, att fartyget åter fördes ti ämpig kurs. F C hade uneer tiden begivit sig akteröver för att från aktra reservmanöverpatsen eda fartyget, men när han vä kom dit, berfanns dennas förbinde:ser förstö rda av förut omnämnd minusträff k. 0()23. Man övergick därför ti styrning h ån»the after steering position» (styrmaskin eer handstyrrummet) och fötbindeserna dit upprättböos med öpare (!). Under hea den fortsatta striden manövrerades Exetcr!På detta sätt. Föjande ärdomar synas kunna dragas ur dessa de första minuternas avariga artieriträffar å Ex eler. ) Vid edöppning å 230 hm avstånd kan med 28 cm kaibern, med god ededningsmaterie, goda kan oner, vä utbidad persona samt under goda yttre förhåanden den först:1 ~. avan äggas så gott som på mået (minus 300 n1 är ett obetydigt fe å dessa skjutavstånd). 2) Minusnedsag av tunga spränggranater kunna, om <e inträffa tiräckigt nära mået, m edföra mycket avariga skador å icke spintskyddad persona och materie. Het oskyd-

17 dade r eservmanöverpatser, reservradiohytter, etc., på bryggor, däck eer öv:erbyggnad torde därför vara av ringa värde å fartyg, av vika man b egär, a tt dc skoa kunna genomföra Pn artieristrid mot ikvärdiga motståndare. 3) t:tbhdning av personaen under stridsmässiga ÖYningar med fingerade haverier är av utsagsgivande bet yd'c's t'. Förefinnes icke dyik utbidning kan en oyckig sumpträff sätta ett het fartyg ur speet, trots att huvuddeen av stridsmeden (kanoner, torpeder, etc.) fortfarande äro i fugott skick. 4) Vid enigt föregående punkt utförda övningar ska initiativ eftersträvas och uppammas h os a persona. Torpedofficeren på Exeter får i detta hänseende en särskid eoge a v Harwood i dennes officiea rapport. K. 0624~0630 erhö Exetcr ytterigare 2 st. 28 cm träffar samt spintskador från minusskott. K deade Graf Spee på nytt sitt huvudartieri för a mera effektivt kunna beskjuta Ajax~Achies. På denna sida hade bittiutiis det tyska fartyget endast kunnat insätta 4 s t. 15 cm kanoner emot de engeska kryssarnas 16. Eden: h ade omväxande agts emot Ajax och omväxande mot Achics men et'fekten hade varit ringa. K sköt Exeter SB-torpederna. Innan dessa nådde fram ti måinjen girade emeer tid Graf Spee 150 BB hän under dimbidning. R voro Ajax och Achies uppe i 28 knop. 20 minuter hade härvid gått ifrån det armet givits. J( kataputade Ajax ett fygpan. Order härom h a de givits redan k. 0616, men arbetet med kargöring av kataputen, värmandet av motorn m. m. h ade tagit denna tid. Commodorc Harwood anser fygpersonaens arbete erkännansvärt, särskit som arbetet under större deen av tiden måst utföras under fientig edgivning. K girade Exeter för att få BB torpedtuber att bära. RäTunder erhös ytterigare 2 st. 28 cm träffar. En av dessa satte torn A, d. v. s. föriga 20,3 cm tornet, ur funktion. Den andra förorsakade en avarig skrovskada med brand under däck. Ajax fygpan rapporterade ti Harwood att Exeter het försvann i rök och ed och m an fruktade å de mindre engeska kryssarna att fartyget skue gå under. Exeters skador voro svåra. Två av de tre 20,3 cm tornen, :0 ro förstörda. Stora rum voro vattenfyda och en svårsäckt edsvåda pågick under däck. FC manövrerade fartyget från! en öppen pats å däck med tihjäp av en båtkompass (aa andra kompasser voro ur funktion) samt med endast öpar-föi,bindeise ti den aktra reservst)' patsen. Icke desto mindre fördes fartyget pa nytt, resout in i striden, i sanning en sjömannagirning! BB-torpederna sköto s så snart tuberna huro en1ot fienden. En eer två minuter senare girade Exeter ti parae kurs med Graf Spee och öppnade ed m ed det åter stående aktra 20,3 cm tornet. Exeter ha de i d etta ögonbick 7 sagsida och åg m yck et djupt förut. Fortfarande fu fart framåt! K träffade en 28 cm granat s trax minus vid Achies brygga. Spint dödade 4 man å föriga artieriededningspatsen, bedövade AO samt sår-ade FC och signastynnannen. Aktm ed:edning,spatsen övertog omedebart eden men då intet instrument skadats å den föriga stationen, kunde AO efter några minuter reorganisera denna, och därefter på nytt övm taga ededningen. Striden började vicji denna tidpunkt a tmera övergå ti jaktstrid, enär Graf Spee fortsatt att gira västvart. Ajax och Achies befunno sig å Spee's SB-åring under gång med 31 knops fart för att minska avståndet, :rktra tornen å de enge ska kryssarna buro härvid ej. Exeter befann sig ungefär tvärs ut om BB från Graf Spee, samt på paraekurs med det tyska fartyget. R girade Ajax och Achies SB för att få at ar tieri att bära, varvid dock Graf Spee girade undan ytterigare. K var avståndet från Ajax och Achies fmifarande stort och Harwood besö,t att ånyo sökå förkorta det, även om at artieri icke skue bära. De engeska kryssarna gingo nu med högsta fart.

18 K girade Graf Spee kraftigt BB hän mo Exeter. Engesmännen fruktade att manövern [tsyftade att giva detta fartyg dödsstöten. Efter eneast n ågm minuter girade en1ceerti <L det tyska fartyget på n y tt ti S'V-kurs och överfyttade samtidigt aa 28 cm kanonerna mot Aj ax och Achies. A vs tåndet m ean dessa fartyg och Graf Spec var nu eneast 100 hm. De tyska fartyget erhö täckande savor mot Ajax m en ingen träff. Engesmännen å sin sida observera-de en edsvåda å Graf Spee. E den fdtn dc tyska 15 cm kanonerna var vid detta tifä' dåigt edd, viket tyder på ededningshaverier å Graf Spee. K. 0721~ sköt Ajax torpederna, m en utskjutningen observerades tro igen f'tån Graf Spee, som omedebart girade 150c BB hän unde r dimbidning. Gir tibaka ti kurs 3 min. senare. K träffades Ajax av en 28 cm granat, varvid först ett senare även ett andra 15 cm torn kom ur funktion. Ajax ' fygpan sökte ungefär vid denna tid närma sig Graf Spee, för att se huruvida icke även detta fartyg erhåit n ågra skador. Fygpanet togs emeertid uneer ed från v-artieriet omedebart som d et kom inom porte, varför det åter chog sig tibfrka. Fygpanets huvuduppgift var givetvis att giva n edsagsobservationer åt d e engeska kryssarna. K kom det sista 20,3 cm tornet å E_xeter ur funktion på grund av vatteninträngning. Exetcr hade redan dessförinnan, sedan omkring k. 0725, sackat atmera akter över. Exeter girade SO-vart med ångsam fart och detog senare icke vidar <' i striden. K rapporterade Ajax' fygpan att torpeder närmadc sig de engeska kryssarna, men skue passera för om dessa. Å Ajax var vid detta tifäe endast ett 15 cm torn i funktion men Harwood girade ikafut mot fienden. Achies ed m ed samtiga 8-15 cm kanonerna var vä regerad. K var avståndet -endast 75 hm. Då emeertid ammunitionen å de engeska kryssarna var hårt åtgången besöt Harwood att avbryta striden för att event. senare unde r mörker komma ti ett avgörande. K girade därför Ajax-Achies ostvart under rök- - 1~1- och dimbidning. Ajax erhö härvid en 28 cm träff i föriga masten. Spce föjde ej efter utan fortsatte att styra V-vart 111ed omkring 22 knops fart. De engeska kryssarna girade efter 6 min. för att håa känning med det tyska fartyget. Från sh i den k synas föjande ärdomar kunna dragas: 1) Torpedskjutning från fartyg i artieristrid är av förra värde, enär utskjutningen atid observeras i artieriets CS eer avståndsmätningsinstrument Då såvä»gir mo» som»gir.från'' giver god säkerhet för torpedträff synes man icke heer kunna räkna m ed några taktiska fö1 dear på grund av»påtvungen» manöver h os fienden. 2) Det tyska fartyg et synes under stridens första skede på grund av framdtivningsmaskineriet s konstruktion ha haft fartöv.erägsenhet över de engeska kryssarna. Såvä k som 0710 utsäges i commocore Harwoods rapport att avståndet var stort, trots att een engeske befähavaren ti synes hea tiden arbetat föt att komma in på avgörande, kort stridsavstånd. Dessa erfarenheter kunna emeertid icke utan vidare omsättas ti våra fö' håandcn, enär hos oss farvattnens mindre utsträckning möjiggö r att under varje framstöt tiräckig maskinberedskap k an håas även med åncranäcrcrnincrar t> o o o o. 3) Den tyske befähavar-ens gir n ed mot EX1eter k har antagigen avsett en gransknhi.g 'på närmare h å av Exeters skador. Giren tibaka och överfyttande av samtiga 28 cm kanoner mot Ajax- Achies tyder på att tysk i:n:na vid denna tid ansåg o ExeteT dödsdömd. Ä VJen om största sparsamhet måste iakttaga,s m ed ammunitionen och även om det före-,, ag ett starkt önskemå a tt förstärka eden emot Ajax- Achies, synes det som om d en tyske befähava:ren handat feaktigt d å han säppte Exeter utan att ha satt in den avsutande stöten ot detta fartyg. På sjön gäer det att sänka fiendens fartyg. iur avariga skadorna än äpo-, biva de snrubbt reparerade ~å fartyget på nytt kommit i hamn. Under det att det tyska far ~~get några dagar efter saget måste sänkas av sin egen hesattning kryssar dess i sjöstrid faktiskt bes@grade fiender, Tidskrift i Sjöväsendet. 9

19 ~~jax och Achies såvä som Exetcr, at fortfarande på haw \ under sina stota rödvita örogsfaggor. Siipp adrig ett s.:u. cut fientigt fartyg ifrån Dig, gå på det, niionure och närmnre,iu mem skadorna bree/u ut sig, säpfj det icke förrän Du se r köen vända sig uppåt och fagg or och befästecken /'örsvi J ut i havet.' 4) Det tyska fartyges ed såvä bdrän ~mde 28 cm k: inerna som framförat beträffandt 15 cm artieriet försämrades avsevärt under stridens gång. Ankeningen härti synes h ava varit en eer möjigen två 15 cm. träffar i det föriga m astkompexet. Ä artierifartyg måste m an nödvändigt räk n~ 1 med, att den centraa ededningen unde r de ordinarie ed k darna (AO, A02 etc.) genom haverier så småningom omöjiggöres. Hea stridens utgång kommer da att bi heroende av divisions- och putonsbefähavarnas förmåga at sjävstän digt eda dc egna kanonernas ed. Denna persona får d_ä r för icke vara så ung, att den saknar varje arieristisk utbjd. ning och erfarenhet. Under skjutövningarna, savä m ed ite n och stor tubkanon som även i mesta möjiga mån nwc. egen amnnmition, är det i första hand dessa r es2rvcdedarc, sm n skoa övas. B. Skede 2: den 13 december k december JJ Situationen k den 13 december var föjande: G r ~ ~~ Spee p å västig kurs emot La P ata-fodens mynning, Ajax håande känning utom artieriporte på det tyska fartygets BB åring, Achics på motsvarande sätt å SB åring. E{'etcr, ur sikte från de övriga fartygen, styrande SO-vart med åg far t. K. 09'15 tog Ajax ombord sitt fygpan under svåra för håanden m en utan tidsförust. K utkaade HaTwood Cumberand, nren detta f a r tyg hade redan, efter att ha föjt radiotrafiken i uften, äm nat Fakands-öarna och var på väg nordvart med hög fart. Från aniraitetet i London dirigerades hangarfartyget Ar k Roya och sagkryssaren Renown samt andra örogsfartyg mot La Pata. Intet av dessa fartyg befann sig dock på kortare avstånd från stridsområdet än :3000'. Från Buenes Aires och Montevideo kunde däremot erforderigt anta ojef~nh g utsändas. K hade avståndet nedgått ti m, varvid Graf Spee girade och avossade tvä :-skottssavor (28 cm) mot Achies. Giren tyder på att aktra 28 cm tornet å Graf Spec vid detta tifäe var ur funktion. Den förs ta savan fö minus, den andra tätt inti Achics, som emeertid då redan gintt och dot sig i dimma. K sikades ett handesfartyg, som uppenbarigen stoppades av Graf Spee. Ett radiomeddeande >> Peace pick up ifeboots of Engish ',teamen> mottogs å Ajax, men när kryssaren kom fram ti patsen befanns fartyget icke vara i behov av hjäp utan hade aa båtarna hi'isade. H öppnade Graf Spce åter ed. Denna gång mot Ajax som gintee undan undet' dimbidning. Under k väen och förnatten förekom vid fera tifäen cdgivnin.g från Gr~1f Spee emot Achies, som at erftc1 ' som mörkret fö på måste upprätthåa känningen å at kortare s trid sav~.tånd. Beysningen gynnade Achies - först sonedgången i väst:er, senare jusen från Montevicco. Graf Spee ankr~1dc i \1ontevideo den 14 december k III. Epiog. Dc engeska fartygens bevakningstjänst utanför Montevideo brev hård. Varje natt samt d essutom de dagar då sik en inskränkes av dimma, var kart skepp intagc;. J( den 14 december anände Cumberand. Den 15 december ojade samtiga engeska fart~ r g under h~1rt väder ti sjöss. Den 17 december k ättade Graf Spce. Ajax kaa Putade ett fygpan och dc engeska fartygen gjorde sig wre~da att upptaga strid. K ämnade Graf Spee, åtföjd av ojefartyget Tacoma Montevideos hamn. K rapporterade Ajax fygpan att Graf Spee sprängts i uften av sin C''en bes ä ttnin rr t> t> S. Lagerman.

20 .. -1\ ' ' \ \ / / J~ o f ~ 0:... (/) ~..,. () Maritim uppysningsverksamhet. Det är en sanning, som icke nog kan upprepas, att under det armen och fygvapnet övar och verkar så att säga inför fokets ögon, är detta icke förhåandet med fottan. Ehuru det givetvis vore önskvärt, att förståesen för krigsmakten hos foket, skue vara så stor, att någon: uppysningsverksamhet icke vo re nödvändig, får man dock icke fordra, att aa människor skoa veta at om försvarsmakten, och det är ju att begära för mycket, att een som adrig sett ett örogsfartyg ska ha reda på hur fartyget funktionerar och används. Visserigen har uppysningsverksamheten bedrivits i gångna tider i fonn av broschyrer, tidskrifter, tidningsartikar o. s. v. Men dessa fick nog många gånger ka' aktären av agitation och propaganda mera än ren uppysning. Det var inte förrän vi kunde få den vädiga maktfaktorn radion i uppysningens tjänst, som man kunde nå praktiskt taget hea Sveriges fok. I denna artike kanuner att i huvudsak behandas några personiga erfarenheter från uppysningsarbetet i radio, däremot gör een icke anspråk på att uttömmande behanda hea ifrågavarande ämne. Det var i december 1939, som Radiotjänst hemstäde, att en officer från varje vapengren skue stäas ti förfogande för att biträda vid fördeningen av de penningar, som inkommit på Radiotjänst juinsaming. Det besöts, att dessa officerare i e tt radioeko skue framiföra var och tc! sin vaperi- f