Omtentamen NMET5 vt2015, 30 maj totalpoäng (54 p)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omtentamen NMET5 vt2015, 30 maj 2015. totalpoäng (54 p)"

Transkript

1 Omtentamen NMET5 vt2015, 30 maj 2015 totalpoäng (54 p) Svar på fråga 1-6 läggs i separat mapp (24 p) 1. I en studie som publicerades 2005 i tidskriften Gastroenterology (Prevalence of Barrett's esophagus in the general population: an endoscopic study) bestämdes prevalensen av Barrett s esofagus i Sverige till 1.6%. a) Vad innebär begreppet Barrett s esofagus? (1 p) b) Vilken är den vanligaste orsaken? (1 p) c) Vilka risker finns på sikt? (1 p) d) Hur skiljer sig övre och nedre delen av esofagus vad gäller muskulatur och innervation? (2 p) a) Epitelmetaplasi i matstrupens slemhinna. Skivepitel byts ut mot körtelslemhinna av ventrikel- eller tarmtyp. b) Kronisk reflux av surt magsäcksinnehåll. c) Ger ökad risk för adenocarcinom i esofagus. d) Övre 1/3 delen tvärstrimmig och somatomotoriskt innerverad, nedre 2/3 glatt muskulatur med innervation av enteriska nervsystemet. 2. Ragnhild, 59 år, har Typ 1 diabetes sedan ungdomsåren. Hon har kanske slarvat ibland med sin insulinmedicinering men blodsockret har i stort legat bra fram tills för några månader sedan. Hon har nu svårt att ställa in insulindoseringen, eftersom blodsockret varierar ganska så mycket. Hon har också fått problem med matsmältningen. Hennes läkare misstänker att ventrikeltömningen inte längre fungerar optimalt hos Lena och vill utreda henne för ev. gastropares. a) Varför är det sannolikt att en diabetiker kan drabbas av gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi förekommer vid gastropares, förutom svängande blodsocker? (2 p) c) En patient med gastropares skall absolut inte ordineras opioidanalgetika. Varför inte? (1 p) a) Konsekvens av diabetesorsakad neuropati. 1

2 b) förlångsammad ventrikeltömning utan någon mekanisk obstruktion med fr.a symtom som illamående och kräkningar, även tidig mättnadskänsla och fyllnadskänsla i buken efter måltid. c) Opioidanalgetika förstärker motilitetsinhibitionen. 3. När man vid kirurgi tar bort en större del av magsäcken kan det leda till en B12 brist anemi, varför då? (1 p) Svaralternativ: d) a) Vitamin B12 absorberas i magsäcken b) Minskad saltsyraproduktion på verkar vitamin B12 absorptionen c) Pepsin krävs för omvandling av vitamin B12 till dess aktiva form d) En minskad intrinsic factor produktion resulterar i en försämrad vitamin B12 absorption i ileum. 4. Gunnar är 63 år, är tidigare väsentligen frisk. Sedan några år tillbaks har han problem med vattenkastningen. Han behöver gå upp ett par gånger varje natt och han tycker att strålen blir allt svagare. Han tänker att detta är väl de normala åldersbesvär man får stå ut med. Nu har Gunnar dock sett på TV Fråga Doktorn om prostatacancer och fått veta att det finns ett prov man kan ta för att upptäcka prostatacancer och han bestämmer sig för att gå till sin vårdcentral. Läkaren palperar en jämnt förstorad prostata utan avvikande partier och utan sidoskillnader. PSA tages och visar sig vara 7 mikrog/l (normalvärde = <3mikrog/L). a) Vad är PSA och vilken funktion har PSA? (1 p) b) Gunnar frågar om värdet betyder att han har prostatacancer. Vad svarar du? (2 p) c) Man kompletterar med att bestämma fritt PSA och kvoten fritt/total- PSA visar sig vara låg. En mellannålsbiopsi genomförs och patologen hittar en cancerhärd i preparatet. Patologen graderar också tumören med utgångspunkt från dess arkitektur och grad av atypi. Vad kallas det graderingssystem för prostatacancer som vanligtvis används i Sverige? (1 p) a) PSA är ett enzym i sädesvätska som produceras av prostataceller och utsöndras till körtelrören. I samband med ejakulation löser PSA upp den gel som omsluter spermierna. PSA behövs således för fortplantningen. b) Nej, det är omöjligt att veta eftersom PSA har låg specificitet och ett lätt förhöjt PSA- värde är inte ovanligt vid prostatahyperplasi. 2

3 c) Gleason gradering/ Gleason score/ Gleason systemet /Gleasonsumma; Det vanligaste och näst vanligaste växtsättet graderas från 1-5; 1=högst diff och 5= lägst diff; Gleasonscore är summan av dessa två och kan variera från Analys av njurfunktion a) Vilka metoder för att bestämma nedsatt njurfunktion (glomerulär filtration) kan vi använda oss av i den kliniska vardagen, och vilken av metoderna är noggrannast? (2 p) b) För att ibland kunna värdera förhållandet/fördelningen mellan de båda njurarnas funktionandelar behöver man komplettera med ytterligare en undersökningsmetod, vilken? (1 p) a) kreatinin (med egfr), Cystatin- C (med egfr), Iohexolclearence. Iohexolclearence är noggrannare. b) Njurscintigrafi/Renogram 6. Halvar, 71 år, söker Dig på vårdcentralen. Han har tidigare varit journalist. Han är tidigare väsentligen frisk, trots sin rökning. Från att tidigare haft en välfungerande vattenkastning, har han sedan cirka 3 månader tillbaka påtagligt ökande besvär. Framför allt störs han av tvingande täta trängningar till miktion. Får ofta gå upp 4-5 gånger på natten på grund av att han vaknar med urinträngningar. Han uppger att nästan dagligdags händer det att han inte hinner fram till toaletten. Urinstrålens grovlek har inte blivit försämrad. Han har vid något tillfälle noterat synligt blod i urinen men har inte haft någon urinvägsinfektion. Vid undersökning av Halvar finner man: Buk: Ua. Ingen palp blåsa. PR: Måttligt förstorad prostata utan resistenser eller assymetri. Avgränsad. Bladderscan endast: 20 ml, U- sticka: Vita 1+; Hb 3+; Nitrit 0, U- glukos 0, U- odling utan växt. En tidsmiktionslista Halvar fick med kallelsen har han fyllt i och den och den visar normala tider (<10sek) a) Vilka faktorer gör att du skriver en remiss till urologen för en cystoskopi- undersökning? (2 p) Halvar har inte ovan några tömningsbesvär dvs inte svag stråle eller svårt att få ut urin och har ingen resturin kvar. I väntan på att Halvar blir kallad till urologen vill du ge honom en medicin som kan dämpa trängningsbesvären. 3

4 b) Vilka två läkemedelsgrupper kan motverka de kraftiga trängningarna och vilka är verkningsmekanismerna? (2 p) c) Överaktiv blåsa (OAB) definieras som urinträngning (urgency), med eller utan inkontinens associerat med ökad miktionsfrekvens och nykturi. De bakomliggande orsakerna till flertalet fall av s.k idiopatisk OAB är inte klarlagda, men det finns en del teorier om mekanismerna till OAB. Man kan grovt dela in dessa i 2 huvudorsaker, beskriv dessa. (3 p) a) (urinträngningsbesvären, anamnes på makroblod i urin, U- sticka Hb3+, rökare) b) b) Urinblåsans detrusormuskulatur innerveras av parasympatikus som via kolinerga receptorer utlöser detrusorkontraktion. Därför kan antikolinerg medicinering (ex Detrusitol, Ditropan, Vesicare ) ge minskad detrusoraktivitet och därmed minskade trängningar). Muskarina receptorer fr.a M3: Parasympaticus, acetylcholin: anticholinergica (oselektiva samt M3- slektiva) Det finns även Beta- 3 receptorer i urinblåsan; Sympaticus, Noradrenalin: Mirabegron (Betmiga ) är en selektiv beta- 3- adrenoceptoragonist som ger avslappning av glatt muskulatur i urinblåsan och har en relaxerande effekt på urinblåsan. Mirabegron har inte det biverkningsmönster som anti- muskarina läkemedel har. c) Perifera och centralnervösa orsaker: Den ökade afferenta aktiviteten kan bero på uroteliala och/eller myogena faktorer. Ökad afferent nervaktivitet från blåsan, uretra kan leda till att miktionsreflexen startar vid oförutsägbara tillfällen och onormala blåsvolymer. Vid fyllnad av blåsan kommer urotelet att tänjas ut vilket leder till att substanser som bildas i urotelet (ATP, acetylkolin, prostaglandiner m.fl) påverkar aktiviteten hos de afferenta nerver som finns i den suburoteliala vävnaden. En annan orsak kan vara att den centrala kontrollen av inkommande nervaktivitet är otillfredsställande, vilket leder till att miktionscentrum i hjärnstammen startar miktionen även vid låga blåsvolymer. Svar på fråga 7 läggs i separat mapp (5 p) 7. Ange för varje delfråga (1-5) vilket/vilka påståenden(a- d) som är korrekt/korrekta. Svaren behöver inte motiveras, men måste vara helt korrekt för att ge poäng. 1. Farmakologi: Insulin och dess analoger a) Insulin/insulinanaloger är indicerat vid typ 1 och typ 2 diabetes mellitus b) Insulin/insulinanaloger är indicerat vid typ 1 diabetes mellitus c) Insulin/insulinanaloger är enbart indicerat vid typ 2 diabetes mellitus d) Insulin/insulinanaloger används inte längre vid behandling av diabetes mellitus 2. Epidemiologi och Diabetes Mellitus a) Antalet insjuknanden i typ 1 diabetes mellitus är färre än typ 2 diabetes mellitus b) Antalet insjuknanden i typ 1och typ 2 diabetes mellitus är ungefär lika c) Insjuknanden i typ 1 diabetes mellitus är vanligast i barn- och ungdomsåren d) Insjuknanden i typ 2 diabetes mellitus är vanligast i barn- och ungdomsåren 4

5 3. Patofysiologi och Diabetes Mellitus a) Perifer insulin resistans ses vid typ 1och typ 2 diabetes mellitus b) Perifer insulin resistans ses endast vid typ 1diabetes mellitus c) Beta- cells dysfunktion ses endast vid typ 1 diabetes mellitus d) Beta- cells dysfunktion ses vid typ 1och typ 2 diabetes mellitus 4. Patofysiologi och Diabetes Mellitus a) Symptom som polyuri och törst ses endast vid typ 1 diabetes melltius b) Både typ 1 och typ 2 diabetes mellitus har autoimmun komponent c) Både typ 1 och typ 2 diabetes mellitus har genetisk bakgrund d) Fetma är en riskfaktor vid både typ 1 och typ 2 diabetes mellitus 5. Patofysiologi och Diabetes Mellitus a) Både typ 1 och typ 2 diabetes mellitus kännetecknas av makrovaskulära komplikationer b) Både typ 1 och typ 2 diabetes mellitus kännetecknas av mikrovaskulära komplikationer c) Endast typ 1 diabetes mellitus kännetecknas av makrovaskulära komplikationer d) Endast typ 2 diabetes mellitus kännetecknas av makrovaskulära komplikationer Svar: 1) a och b 2) a och c 3) d 4) c 5) a och b Svar på fråga 8-11 läggs i separat mapp (25 p) 8. Aptitreglering och refeeding syndrom a) Beskriv den perifera och centrala regleringen av hunger och mättnad. (3 p) b) Beskriv hur refeeding syndrom kan uppkomma hos undernärda patienter. (2 p) a) En tom magtarmkanal stimulerar hunger via frisättning av ghrelin från magsäcken. Ghrelin stimulerar orexigena (NPY) neuron vars stimulering av NPY- receptorer i hypotalamus ökar hungerkänsla. När magtarmkanalen är fylld och töjd stimulerar vagusaktivitet + tex CCK mättnadscentrum samtidigt som hungercentrum hämmas. Leptin som producerar av fettceller stimulerar anorexigena (a- MSH) neuron vars stimulering av melanocortin- receptorer i hypothalamus ökar mättnadskänslan. 5

6 b) Livshotande komplikation till återupptagande av vätske- och näringstillförsel till svårt malnutrierade personer. Energi och protein tillförs - > insulinpåslag - > glukos, protein, elektrolyter och vatten - > intracellulärt - > akut brist på vit B1, fosfat, kalium, magnesium. Ofta blir man samtidigt övervätskad. 9. De kliniska komplikationerna vid levercirros är många och varierande. Redogör för de bakomliggande mekanismerna vid uppkomst av: a) ascites (3 p) b) esofagusvaricer (1 p) c) ökad biverkningsrisk för vissa läkemedel (2 p) d) gynekomasti och testikelatrofi hos män (1 p) e) encefalopati (1 p) a) Pga att den intrahepatiska resistansen ökar shuntas blodet tillbaka från sinusoiderna till portavenen och dess grenar (ffa splanchnicuskärlen) (portosystemisk shuntning). Sekundärt sker en systemisk vasodilatation pga ansamling av vasodilaterande NO (som normalt genomgår clearance i levern). Hypoperfusion av njurarna aktiverar RAAS och baroreceptorer känner av lågt systemblodtryck och hypovolemi vilket ökar insöndring av ADH. Sammantaget sker en retention av natrium och vatten. Det höga hydrostatiska trycket i splanchnicuskärlen överstiger lymfdränering vilket också antas bidra till uppkomst av ascites. Minskad syntes av albumin pga den hepatocellulära skadan (hypoalbumineri) bidrar också till utveckling av ascites genom minskat kolloidosmotisk tryck. b) Pga att den intrahepatiska resistansen ökar vid cirros uppkommer ett förhöjt tryck i vena porta och dess grenar, tex de ytliga esofaguskärlen. Det höga trycket leder till förstorade/utvidgade kärl (varicer) med tunna och sköra kärlväggar med ökad blödningsbenägenhet. c) Läkemedel med hög leverclearance kommer pga av utebliven/nedsatt metabolism i levern nå högre plasmakoncentrationer än normalt. Den biologiska tillgängligheten av läkemedel kommer att öka och clearance minskar. Sammantaget medför detta att plasmakoncentrationen vid steady state (Css) ökar vilket ökar biverkningsrisk för vissa läkemedel. d) Plasmanivåer av östrogen ökar pga minskad leverclearance av östrogen. Dessutom minskar leversyntes av steroidhormonbindande globuliner. e) Ammoniak som bildas i tarmen från nedbrytning av protein mha tarmbakterier detoxifieras normalt i levern. Vid levercirros minskar detoxifieringen och toxiskt ammoniak når CNS. 10. Nästa patient på dagens thyreoideamottagning är Nadja 41 år som sedan en tid tillbaka haft hjärtklappning, värmeintolerans och svettningar. Hon har just varit på en röntgenundersökning som visar homogent fördelat, ökat upptag av isotop i sköldkörteln. Detta, tillsammans med en förhöjd titer thyreoideareceptor- 6

7 antikroppar gör att du kan förklara för henne att hon har en sjukdom som kallas Grave s sjukdom eller diffus tyreotoxikos. a) Beskriv bakomliggande mekanismer till Grave s sjukdom. (2 p) b) Beskriv verkningsmekanismerna för tyreostatiska och radiojodbehandling. (2 p) c) Du skriver även ut en betablockerare. Varför? (1 p) a) Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom. B- cellsproduktion av antikroppar som aktiverar TSH- receptorn (TRAK) tillsammans med en inflammatorisk reaktion resulterar i ökad syntes och frisättning av tyreoideahormon. Aktivering av TSH- receptorn resulterar också i follikeltillväxt, vilket kan leda till varierande grad av struma. b) Radiojodbehandling, radioaktivt jod inkorporeras i tyreoglobulinet i folliklarna och mha beta- strålar skrumpnar och dör follikelcellerna. Tyreostatikabehandling, hämmar insöndring av hormon genom att hämma jodering av tyreoglobulinet samt ihopkoppling av joderade tyrosinmolekyler.. c) Som symtomatisk behandling mot takykardin. 11. Hur skiljer sig en akut glomerulonefrit från en snabbt förlöpande glomerulonefrit (RPGN) när det gäller: a) histopatologi/skademönster (2 p) b) symptom (2 p) c) prognos (1 p) d) Beskriv patogenesen för akut glomeruloneftrit. (2 p) Svar: a) akut GN; endokapillär proliferation av endotel och inflammatoriska celler. Även mesangiet kan innehålla inflammatoriska celler. RPGN; segmentella nekroser och halvmånebildningar i Bowmans kapsel pga rupturer i kapillärväggar b) akut GN; abrupt debut, vätskeretention/ödem, högt blodtryck. RPGN; smygande debut med ödem först vid ett senare skede. c) akut GN; god reversibel. RPGN; uremi/dialysbehov inom några veckor om inte terapi sätts in. d) vanligen sekundär till bakteriella infektioner, deposition av antigen- antikroppskomplex i glomeruli och aktivering av komplementsystemet Lycka till! 7

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p)

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. a) Vilken är den vanligaste orsaken/patogenesen till gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI. Kurs vt 02. den 3 juni 2002

TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI. Kurs vt 02. den 3 juni 2002 TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI Kurs vt 02 den 3 juni 2002 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall (totalt ca 60 poäng) Skrivtid:

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring

Läs mer

TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI HT-00 DEN 8 JANUARI 2001

TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI HT-00 DEN 8 JANUARI 2001 TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI HT-00 DEN 8 JANUARI 2001 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall Skrivtid: 08.30 14.30 - till

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,

Läs mer

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 1 02-15 Namn: Personnr: - texta Max: 77 poäng KOD: Gk: 46 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för urologi

Kloka Listan 2011. Expertrådet för urologi Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar

Blåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar 1. Blåsbesvär förekommer hos cirka 80% av MS-patienterna men är debutsymtom bara hos 10%, då oftast i form av trängningar och eventuellt trängningsinkontinens. Njurinsuffi ciens som en följd av kronisk

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-10-03 Totalpoäng: 48 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC)

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanlig är PBC... 6 Hur diagnostiseras PBC... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Urininkontinens hos kvinnor. MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Urininkontinens hos kvinnor. MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Urininkontinens hos kvinnor MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Autonoma nervsystemet: Parasympatikus (kolinerga systemet) S2-S4, spinala

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile Susanna Walter Sektionen för gastroenterologi och hepatologi EM-kliniken Universitetssjukhuset i Linköping IBS Definition och Symtom Kroniskt återkommande

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Högt MCV Förstorade röda blodkroppar Orsaken till förstoringen är en mognadshämning där förstadierna till de röda blodkropparna växer för långt

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Behandling av urinträngningar och trängningsinkontinens överaktiv blåsa

Behandling av urinträngningar och trängningsinkontinens överaktiv blåsa Behandling av urinträngningar och trängningsinkontinens överaktiv blåsa ny rekommendation Den 26 27 oktober 2010 anordnade Läkemedelsverket ett expertmöte om utredning och behandling av urinträngningar

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2)

Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2) Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2) 1) Leg veterinär, specialist inom sjukdomar hos hund och katt, Blå Stjärnans Djursjukhus, Gjutjärnsgatan 4, 417 07 Göteborg, Sverige 2) Fil dr i zoofysiologi, Zoologiska

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 33p Del II, 12-18, 23p Del III, 19-22, 15p Glöm

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté Inga ändrade rekommendationer till Kloka Listan 2012 1 Godartad prostataförstoring ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin Alfuzosin,

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter)

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2014-02-21 Totalpoäng: 59 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning:

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Definition Enligt ICS: Ofrivilligt urinläckage, att inte nå toaletten i tid Varningstiden,dvs

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer