Direktiv 2013/39/EU. SFÄ - Särskilda förorenande ämnen

Transkript

1

2

3

4 Direktiv 2013/39/EU & SFÄ - Särskilda förorenande ämnen

5 Kemisk status Ekologisk status Prioriterade ämnen Alla andra ämnen förutom prioriterade

6 Kemisk status

7 Förändringar 12 nya prioriterade ämnen Reviderade EQS för 7 befintliga prioriterade ämnen Omklassning 2 prioriterade ämnen till prioriterade farliga ämnen (Trifluralin och DEHP) Biota-EQS för flera ämnen Plan för allmänt spridda och långlivade toxiska ämnen Bevakningslista Stärkt koppling till annan EU-lagstiftning Strategi för läkemedel

8 Reviderade MKN för befintliga prioämnen Får inte överskridas efter 2021 Dikofol PFOS Quinoxifen Dioxin & dioxinlika PCBer Aklonifen Bifenox Cybutryn Cypermetrin Diklorvos HBCD Heptaklor/Heptaklorepoxid Terbutryn MKN får inte överskridas efter 2027

9 EQS biota 2008/105/EG Artikel 3, paragraf 2.a Hg Hexaklorbensen Hexaklorbutadien 2013/39/EU PBDE (polybromerade difenyletrar) Fluoranten Hexaklorbensen Hexaklorbutadien Hg PAH Dikofol PFOS Dioxin HBCDD Heptaklor/heptaklorepoxid

10 Ekologisk status

11 Vad är SFÄ? Förorening från andra ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenförekomsten. Betydande mängd = Mängd som påverkar den ekologiska statusen negativt.

12 SFÄ och ekologisk status

13 Nationell lista med SFÄ och förslag på klassgränser

14 KA-gruppen tar fram förslag Bästa tillgängliga bedömningsgrund 1. Naturvårdsverket 2. Andra länders klassgränser 3. Livsmedelsverket 4. Äldre bedömningsgrunder För vatten, sediment och biota

15 När är det rimligt att besluta ja? Ekonomiskt försvarbart (inte för restriktiv gräns) Skyddande för alla endpoints : Human toxicitet Predatorer Känsligaste organismen Klassgränsen är väl utarbetad utifrån tester på flertalet organismer Alg Kräftdjur Fisk

16 Förslag från HaV En nationell lista med klassgränser förs in i föreskrift Vattendelegationen fattar beslut om SFÄ för berörda vattenförekomster Klassgränserna börjar gälla 2015 eller 2018

17 Förlag på struktur Åtgärdsprogram 2015 Karin Olsson

18 Innehållsförteckning 1 Förord 2 Läshänvisningar 3 Innehållsförteckning 4 Inledning

19 Åtgärdslistan ( nya 38-listan ) 5. Styrmedelsåtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Västerhavets Vattendistrikt 5.1 Åtgärder som behöver vidtas av Havs och vattenmyndigheten Framtagande av föreskrift om krav på skyddszoner längs med vattendrag i jordbrukslandskapet Framtagande av fond för åtgärder mot fysiska förändringar

20 Miljöproblem 6 Åtgärder mot miljöproblem 6.1 Övergödning Påverkan Källfördelning Genomförda och pågående grundläggande åtgärder Genomförda och pågående kompletterande åtgärder Förbättringsbehov för att nå miljökvalitetsnormerna Åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Kostnad och effekt av möjliga fysiska åtgärder

21 Miljöproblem, forts. 6.2 Miljögifter 6.3 Främmande arter 6.4 Fysiska förändringar 6.5 Vattenuttag och skydd av dricksvatten 6.6 Ammonium, nitrat, sulfat och klorid i grundvatten 6.7 Klimatförändringar 6.8 Övriga åtgärder 6.9 Prioriteringar och synergieffekter av åtgärder

22 Konsekvensanalys 7 Konsekvensanalys 7.1 Övergödning Nollalternativ Konsekvensanalyserade åtgärder Kostnader, nyttor och känslighetsanalys Styrmedel, befintliga och nya 7.2 För respektive miljöproblem

23 Sammanfattning 8 Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet 9.1 Konsekvenser, kostnader och nyttor 8.2 Fördelningseffekter 8.3 Grundläggande och kompletterande åtgärder 8.4 Jämförelse mellan nollalternativet och vattenförvaltningens åtgärdsprogram 9 Gemensamma åtgärder inom internationella avrinningsdistrikt 10 Ordlista 11 Referenslista

24 Bilaga Åtgärder som behövs per åtgärdsområde Bäveån Fylleån Gullspångsälven Gullmarn Göta älv osv

25 Tidplan

26 Samhällsekonomisk analys Vattendelegationen Jens Mentzer Miljöekonom

27 Miljöekonomiska profiler Vad är det? Ekonomisk data för ett antal branscher, tex omsättning, sysselsättning och miljöskatter/miljöskyddskostnader mm. Vad ska det användas till? Förvaltningsplanen ska innehålla en beskrivning av vattenanvändarna och samhällsekonomiska värden kopplade till dem. Underlagsdata för samhällsekonomisk konsekvensanalys, undantag pga ekonomisk orimlighet och kostnadstäckningsberäkningar för VA-branschen.

28 Exempel: Vem betalar miljöskatt? bransch 2010 Mkr Jord-, skogsbruk och fiske TOTALT 828 Jordbruk 660 skogsbruk 164 Fiske och vattenbruk 4 Utvinning, tillverkningsindustri TOTALT Vattenintensiva industrier (exkl 20) Pappers- och pappersvarutillverkning 223 Stål- och metallframställning 65 Försörjning av el, gas värme och kyla Tjänster TOTALT Vatten och avloppshantering 95 Total miljöskatt

29 Prognoser för samhällsekonomiska drivkrafter Vad är det? Prognoser för befolkningsutveckling samt utvecklingen i 12 branscher som påverkar eller påverkas av vattenkvaliteten. Vad ska det användas till? Riskanalysen, dvs hur förändras statusen fram till 2021 av tex tillväxt, befolkningsomflyttning? Nollalternativet, dvs utvecklingen utan VMs åtgärdsprogram (BAU), som används i miljökonsekvensbeskrivningen och den samhällsvetenskapliga konsekvensanalysen.

30 Resultat : Distriktens befolkningsutveckling Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

31 Värderingsstudie mha value transfer Vad är det? Värderar nyttan med god status. Enkel värderingsteknik som generaliserar och överför nyttovärden från en plats till nya platser. Vad ska det användas till? Åtgärdsprogram, åtgärder och styrmedel ska bara genomföras om samhället tjänar på dem, samt samhällsekonomisk konsekvensanalys Eventuellt undantag pga av ekonomisk orimlighet. OBS metoden måste utvärderas. Troligen kan denna enkla metod endast användas som ett av underlagen i en kvalitativ analys.

32 Publicering och spridning Rapporterna Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till 2021 och Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan publiceras i dagarna på webben och kommer i nyhetsbrevet vattenblänk nästa vecka. Värderingsstudien beräknas vara klar i december men VM vill utvärdera metod och kvalitet innan denna skickas ut brett. VM vill undvika att besvara frågor på något som eventuellt inte håller måttet.

33 Hur kan vattenmyndigheterna hantera MKN-undantag inför nästa förvaltningscykel? Bakgrund Strategiska överväganden till nya beslut 2015 Diskussion

34 Undantag från God status 2015 Möjligt att flytta fram eller ändra kravet att nå god vattenstatus senast 2015 (4 kap 9-12 VFF) Tre huvudsakliga typer av undantag Tidsfrist för när kvalitetskravet ska följas (9 ) Mindre stränga kvalitetskrav (10 ) Undantag för vissa slag av ny verksamhet som påverkar förhållandena så att god status inte kan nås (11 ) Även godtagbart med tillfälliga försämringar i vissa fall (12 )

35 Motiv för tidsfrist Tekniskt omöjligt Ekonomiskt orimligt Naturliga förhållanden (efter 2027) Icke-försämringskravet gäller

36 Motiv för mindre stränga krav Tekniskt omöjligt Ekonomiskt orimligt Naturliga förhållanden Dock endast om: det saknas ekonomiskt rimliga och miljömässigt bättre alternativ, åtgärder vidtas för att nå bästa möjliga status och ingen ytterligare försämring sker

37 Bakgrund MKN-beslut 2009 Generella undantag: Tidsfrist 2021 ( SÖ) Innefattar alla vatten med sämre än god status (utom ytvatten som enbart är försurningspåverkade = God status 2015) Även ett fåtal ytvatten med mindre stränga krav för ekologisk status (pga övergödning - VH) Generellt mindre strängt krav för kvicksilver (kemisk status) i alla vattenförekomster

38 Motiv Bakgrund MKN-beslut 2009 Tekniskt omöjligt lång tid för att genomföra ändringar, omfattande tekniska anpassningar, lång anpassningstid, bristande underlag Ekonomiskt orimligt långa administrativa processer, bristande finansiering av statliga åtgärder (kostsamma processer), komplext och dyrt åtgärdsbehov (t.ex. övergödning, fysisk påverkan)

39 MKN-beslut resultat För ett stort antal VF med sämre än god status har undantag beslutats Generella motiveringstexter för liknande miljöproblem Motiveringen ger ibland en viss förklaring saknas dock precision och detaljer

40 100% Procent Percentage av antalet of surface ytvattenförekomster water bodies 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Sverige har ambitionen att förbättra statusen med 7 % mellan Hög/God ekologisk status Okänd status 0% EE SK RO SE MT IE PT LV LT ES BG AT FR CY DK EL UK FI IT CZ DE HU LU PL NL BE Undantag

41 Så här ser besluten ut!

42 Vad har hänt sedan 2009? HaV vägledningsansvar för bl.a. MKN-frågor Vägledning för undantag saknas fortfarande Kritik från kommissionen om antal undantag Inkomna synpunkter i ÖVF-samrådet: Hur kommer VM att peka ut undantag? Kommer även mindre stränga krav att beslutas? Önskas en tydlighet i skälen för undantag Otydlig och långsam utveckling av praktisk tillämpning (t.ex. i prövning och tillsyn)

43 Inriktning och prioritering för arbetet med undantag hösten 2013 Syfte: Att ta fram gemensamma riktlinjer för bedömning av undantag i alla distrikt Utgångspunkter: En fortsättning på förra klassificeringen Utgå från redan beslutade undantag Fortsatt behov av generella undantag Specifika, konkreta bedömningar där det finns underlag Utveckling av och samsyn kring motiveringstexter detaljeringsgrad och formuleringar

44 Frågor att utreda i arbetet Möjligheterna att flytta fram tidsfrister (till 2027)? Möjligheter att använda fler typer av undantag (mindre stränga krav eller undantag i enskilda fall)? Utveckla metodik för att ange tekniska eller ekonomiska skäl som grund för undantag Möjlighet att använda olika typer av undantag/grunder för olika vattenkategorier och miljöproblem? Möjlighet att utveckla skälen för undantag för enstaka vattenförekomster med underlag Utgå från exempel från länen?

45 Förankring Mellan Vattenmyndigheterna Kanslierna sker kontinuerligt genom projektgruppen och interna diskussioner Vattendelegationerna avstämning och principdiskussioner vid möten i september/oktober och i december Med HaV parallellt arbete med VM-projektet och HaV:s vägledning kontinuerlig avstämning Bör ingå i förberedelser inför Mdep:s möte med EU-kommissionen den 6 november