MILJÖINVENTERING AV INOMHUSMILJÖ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖINVENTERING AV INOMHUSMILJÖ"

Transkript

1 Examensarbete 10 poäng C-nivå MILJÖINVENTERING AV INOMHUSMILJÖ Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B101/06 Hans Hjalmarsson Byggnadsingenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2006 Examinator: Tord Larsson INVENTORY OF INDOOR ENVIRONMENT Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 Examensarbete 10 poäng C-nivå MILJÖINVENTERING AV INOMHUSMILJÖ Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B101/06 Hans Hjalmarsson Byggnadsingenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2006 Examinator: Tord Larsson INVENTORY OF INDOOR ENVIRONMENT Godkänt Örebro den 9 juni 2006 Tord Larsson Examinator 2

3 Förord Jag vill rikta ett stort tack till Birgitta Östman, Länsgården Fastigheter AB, för visat förtroende, tålamod och ett gott samarbete.... Crister Ulriksson, Jan Blomberg och Aulin Lazar, Eskilstuna Kommunfastigheter AB, för ett gott samarbete och givande diskussioner. Lars-Olof Magnusson och Tord Larsson, Örebro Universitet, för att ni tar er tid och ställer upp för en gammal student som vill bli kvitt ett dåligt samvete. familj och vänner som hjälp till med korrekturläsning. 3

4 Sammanfattning Rapporten behandlar miljöinventering av inomhusmiljö med utgångspunkt i det arbete författaren gjort för Länsgården Fastigheter AB och Eskilstuna Kommunfastigheter AB. De generella principerna för genomförandet av miljöinventering beskrivs liksom de på marknaden vanligast förekommande systemen. Även motiven till bakom miljöinventering, främst uppfyllande av lagstiftning samt förhoppningar om ekonomiska fördelar, utreds. Författaren utvecklade och genomförde miljöinventering på Länsgården Fastigheter AB. Arbetet gav ett acceptabelt resultat, men systemet var bl. a. alltför omfattande. Utifrån de erfarenheterna var författaren med och utvecklade ett system för miljöinventering hos Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Trots vissa mindre brister innebar det systemet en påtaglig förbättring. Båda dessa projekt beskrivs i rapporten och systemen i sin helhet återfinns som bilagor. Avslutningsvis görs en ansats att dra generella slutsatser kring miljöinventering vilka förhoppningsvis kan vara till nytta vid fortsatt arbete inom detta område. Viktiga erfarenheter är att begränsa omfattningen och att i förväg diskutera igenom och reservera resurser för de åtgärder miljöinventering kan ge upphov. Att i förväg analysera miljöinventeringens genomförande och sätta den i ett större sammanhang ökar möjligheterna för att få ut så stor nytta som möjligt av insatt arbete. 4

5 Summary This report looks at inventory of indoor environment based on the work the author has done for Länsgården Fastigheter AB and Eskilstuna Kommunfastigheter AB. The general principles for inventory of indoor environment are described as well as the most common existing Swedish methods and systems. The motives for conducting an inventory of indoor environment are analysed, the most important ones being legislation and hopes of financial benefits. The author developed and implemented a system for inventory of indoor environment at Länsgården Fastigheter AB. The result was acceptable but the system was too extensive. Based on those experiences the author participated in developing a similar system for Eskilstuna Kommunfastigheter AB. This system was, despite some minor flaws, a considerable improvement. These two projects are described in the report and the systems in full can be found as a supplement. Finally an attempt is made at reaching general conclusions about inventory of indoor environment that might be of interest to anyone working in this field. One observation is that it is important to limit the extent of the inventory. Another observation is that it is advisable to in advance discuss what measures the inventory might result in and to reserve the necessary funds. It is a good idea to analyze the implementation and to look at the inventory in a wider context in order to make the most use of the time and money spent. 5

6 1 Inledning Bakgrund Begreppsdefinition Syfte Metod Avgränsningar Motiv till miljöinventering Lagar Miljöbalkens egenkontroll Lagkrav på Miljöinventering / Bostadsdeklaration Ekonomiska motiv Marknadsfördelar Hyressättning Kostnadsbesparande Försäljning eller utveckling av fastighet Övriga motiv Befintliga system för miljöinventering Bostadsdeklaration / byggnadsdeklaration MIBB Miljöstatus för byggnader Miljöbedömning av fastigheter Svensk miljöbesiktning P-märkning EcoEffect Miljöinventering Enkät Utformning Genomförande Sammanställning Besiktning och mätningar Lägenhet/lokal Fastigheten Sammanställning Miljöinventering Länsgården Om Länsgården Bakgrund och tillvägagångssätt Miljöinventering Enkät

7 5.3.2 Besiktning och mätningar Sammanställning Erfarenheter Miljöinventering Kommunfastighet Om Kommunfastighet Bakgrund och tillvägagångssätt Miljöinventering Enkät Besiktning och mätningar Sammanställning Erfarenheter Slutsats Omfattning Resurser Processen Framtiden Källförteckning Litteratur Övriga tryckta källor Tidskrifter Elektroniska källor Övriga källor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Rekommendationer för innemiljön i bostäder Länsgården - Enkät till bostadshyresgäster Länsgården - Enkät till lokalhyresgäster Länsgården - Exempel sammanställning enkät Länsgården - Tolkning av enkätsvar Länsgården - Checklista fastighet med bostäder Länsgården - Checklista fastighet med lokaler Länsgården - Checklista lägenhet Länsgården - Checklista lokal Länsgården - Exempel sammanställning Länsgården - Tolkning sammanställning Länsgården Exempel övrigt Kommunfastighet - Enkät Kommunfastighet - Checklista lägenhet Kommunfastighet - Checklista fastighet Kommunfastighet - Exempel sammanställning 7

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Frågor om inomhusmiljö har med tiden blivit allt viktigare och fått mer plats i den dagliga debatten. Larmrapporter om bl. a. sjuka hus och alltmer vanligt förekommande allergiproblem samt nya forskningsrön om inomhusmiljöns påverkan på vår hälsa och välbefinnande har gett ytterligare bränsle till denna diskussion. Med detta som bakgrund har det från olika håll börjats ställas krav på att vår inomhusmiljö bör mätas och beskrivas. Intresseorganisationer som t. ex. Hyresgästernas Riksförbund (Hyresgästföreningen) ställer krav, från politiskt håll hotas med lagstiftning samtidigt som framsynta konsulter och hyresvärdar börjar erbjuda olika former av miljödeklarationer av främst bostäder. En jämförelse, som ställer frågan på sin spets, är att när du köper en tub tandkräm så får du reda på exakt alla kemikalier som ingår, hur den påverkar din munhygien samt vilka branschorganisationer som stödjer produkten och detta är en produkt du använder 5-10 minuter om dagen och som kostar ca 15 kr. Men när du hyr en lägenhet för kr i månaden och vistas i den upp till 24 timmar om dygnet får du bara reda på antal rum och kvadratmeter och detta trots att vi idag vet, att inomhusmiljön har en påtaglig påverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande. Lösningen för många, framförallt bostadshyresvärdar, är att genomföra någon form av miljöinventering. Men detta arbete medför många val; hur?, vem?, vad? och i vissa fall även varför? Denna rapport visar hur två företag gått tillväga och vilka erfarenheter det är möjligt att dra av det arbetet. 1.2 Begreppsdefinition Med miljöinventering avses här inventering av inomhusmiljön, d. v. s. termiskt klimat, luftkvalitet, ljud- och ljusmiljö m. m. Benämningen miljöinventering används i en mängd olika sammanhang med vitt skilda betydelser. En miljöinventering av inomhusmiljön kan kompletteras med t. ex. kontroll av miljöfarliga ämnen och energianvändning, då dessa begrepp starkt hänger samman. Byggmaterial av miljöfarliga ämnen kan vara skadliga även för boende/brukare och felaktig energianvändning kan ge upphov till brister i inomhusklimatet, t. ex. drag. Ett tidigt begrepp var deklaration av bostäder. Detta var ett bredare begrepp som förutom att se på inomhusmiljön även innehåller en omfattande deklaration av byggnadens ingående material. Denna rapport är i huvudsak tillämpbar på såväl bostäder som lokaler. Men i litteraturen, i debatten och bland marknadens aktörer talas det främst om bostäder och då vanligtvis hyresrätter, även om upplåtelseformen inte spelar någon roll för miljöinventeringen. 1.3 Syfte Syftet med det genomförda arbetet var att ge de två företagen fungerande och anpassade system för miljöinventering. Denna rapport beskriver hur det arbetat gått till och hur systemen 8

9 i praktiken fungerar samt kan även utgöra utgångspunkt för att ta fram ytterligare anpassade system. 1.4 Metod Arbetet består av två projekt där speciellt anpassade system för miljöinventering har tagits fram för två företag, Länsgården Fastigheter AB (Länsgården) och Eskilstuna Kommunfastigheter AB (Kommunfastighet). I denna rapport beskrivs processen att ta fram systemen, de olika systemen samt de erfarenheter respektive projekt gett. Inför arbetet på Länsgården som genomfördes under februari till december 2000 fanns mycket litet skrivet om denna typ av miljöinventering, det enda som fanns var i princip Boverket (1998), Deklaration av bostäder. Få system fanns framtagna, det var inte så många inventeringar som hade genomförts och utvecklingen drevs i princip av enskilda konsulter som var tidigt ute på en ny marknad. Marknadens stora aktörer Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Fastighetsägarna Sverige, Hyresgästföreningen m. fl. hade ännu inte lagt fast vad de ansåg att en miljöinventering borde innebära. Arbetet hos Kommunfastighet bygger vidare på erfarenheter från Länsgården. Systemet för miljöinventering utarbetades under februari 2002 till februari 2003 och miljöinventeringen genomfördes september 2003 till september Vid denna tidpunkt hade MIBB - Miljöinventering av Innemiljön i Befintlig Bebyggelse (se 3.2 MIBB nedan) blivit ett begrepp och det fanns mer klara riktlinjer för vad en miljöinventering minst bör innehålla. 1.5 Avgränsningar I denna rapport beskrivs inte inomhusmiljöproblem eller hur besiktningar och mätningar av inomhusmiljön genomförs. Något försök att uppskatta ekonomiska konsekvenser, såväl positiva som negativa, görs inte. Anledningen är att detta varierar alltför starkt beroende på hur miljöinventeringen genomförs samt på byggnadernas tekniska status och marknadsmässiga attraktivitet. Rapporten behandlar miljöinventering med avseende på inomhusmiljö. Miljöinventering kan även genomföras med avseende på miljöfarliga ämnen, effektivisering av energianvändning m. m. Dessa områden nämns, främst i det arbetet som gjordes för Länsgården, men beskrivs ej närmare. 9

10 2 Motiv till miljöinventering 2.1 Lagar Miljöbalkens egenkontroll Miljöbalken ställer en hel del krav på fastighetsägare där miljöinventering kan vara en framkomlig väg att uppfylla lagkraven. För flera av de grundläggande hänsynsreglerna i 2 kap t. ex. 1 Bevisbörderegeln, 2 Kunskapskravet samt 3 Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik kan miljöinventering vara lösningen. 1 Men det är framför allt Miljöbalkens krav på verksamhetsutövarens egenkontroll i 26 kap 19 där miljöinventering framstår som den kanske enda lösningen. Lagen säger att den som bedriver verksamhet som kan medföra olägenheter för människors hälsa måste fortlöpande kontrollera verksamheten. 2 Naturvårdsverkets tolkning av Miljöbalken är att ägare till fastighet med bostäder ska utöva egenkontroll som även innefattar störningar inne i fastigheten. 3 Det är just denna kontroll som en väl genomförd miljöinventering ger, där alla väsentliga parametrar undersöks för att finna eventuella fel och brister. Ännu finns ingen rättspraxis inom området men det finns all anledning att befara att om en tillsyningsmyndighet ställer frågan på sin spets kan det medföra att fastighetsägarna drabbas av ännu en kostnad. Miljöbalken skiljer sig från Hyresrätt, Jordabalken 12 kap, där bevisbördan ligger på hyresgästen att visa att olägenhet förekommer, medan det i Miljöbalken är fastighetsägaren som måste visa att olägenhet inte föreligger Lagkrav på Miljöinventering / Bostadsdeklaration Tidigt fördes en diskussion kring om miljöinventering bör vara ett lagkrav. Paralleller drogs till saneringen av PCB som då planerades att genomföras frivilligt av branschen, förhoppningen var att branschen gemensamt skulle ta sitt ansvar och att styrande lagstiftning på så sätt kunde undvikas. Resonemanget fördes att detta vore en önskvärd väg även för miljöinventering. 5 Frågan om lagstiftning blev på nytt aktualiserad här om året när det ett antal lagar ändrades inför införandet av energideklarationer. Lagstiftningen, som ursprungligen skulle gälla fr. o. m. 1 juli 2006, säger att en byggnadsdeklaration skall upprättas för i princip alla byggnader. Den måste endast innehålla energideklaration, radonmätning samt Obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystem (OVK), vilket varit ett lagkrav sedan länge. Byggnadsdeklarationen kan även innehålla en miljöinventering, men det är frivilligt. 6 1 Witalis, Karin,(1999), Fastighetsägarens guide i Miljöbalken, s. 18 ff. 2 Ibid., s. 86 f. 3 Naturvårdsverket (2001), Egenkontroll - En fortlöpande process, Handbok 2001:3, s Synnergren, Stieg (2004), Hyresrätt i lokaler och bostäder, s Boverket (1998), Deklaration av bostäder, s. 19 f. och Boverket (2001), Deklaration av bostäder, skolar och förskolor, s. 5 6 Betänkande av Byggnadsdeklarationsutredningen (2004), Byggnadsdeklarationer Inomhusmiljö och energianvändning, SOU 2004:78, passim 10

11 Införandet av energideklarationer har sedan dess varit föremål för debatt och diskussioner, det senaste beskedet är att lagen om energideklarationer ska träda i kraft 1 oktober Ekonomiska motiv I väntan på tvingande lagstiftning, eller ett prejudikat på att den nuvarande lagstiftningen faktiskt ställer krav på miljöinventering, borde det främst vara ekonomiska motiv som förklarar varför fastighetsägare genomför någon form av miljöinventering. Att i förhand försöka beräkna de totala ekonomiska konsekvenserna av att genomföra en miljöinventering är i princip omöjligt. Att uppskatta tidsåtgång för inventeringsarbetet är förvisso möjligt, men det är mycket svårt att ha en uppfattning om vilka åtgärder som kan tänkas bli nödvändiga att vidta efter genomförd miljöinventering. Även att i efterhand beräkna de totala ekonomiska konsekvenserna torde vara mycket svårt då många, såväl kostnader som tänkbara intäkter eller kostnadsbesparingar, är svåra att kvantifiera och konsekvenserna kan sprida sig över flera år. Bara frågan om vilka kostnader, intäkter eller kostnadsbesparingar kopplade till miljöinventeringen som hade uppkommit oavsett om miljöinventeringen genomförts eller ej belyser hur komplext och svårt detta är att mäta. Säkert är dock att intäktssidan måste utredas mer om det skall vara möjligt att få fler fastighetsägare intresserade av miljöinventering, speciellt i områden där vakansgraden på bostäder redan idag är låg. Att visa på positiva ekonomiska effekter för fastighetsägare är antagligen det enda realistiska alternativet till lagstiftning Marknadsfördelar Att miljöinventerade fastigheter är mer attraktiva än icke miljöinventerade fastigheter borde ju vara självklart. Ändå har vi ännu inte sett att miljöinventerade fastigheter används i någon nämnvärd omfattning i marknadsföring. Anledningarna till detta kan vara flera, till att börja med vet inte allmänheten vad miljöinventering innebär och andra faktorer som t. ex. barnvänligt, sjönära och centralt lyfts i stället fram. En annan anledning skulle kunna vara den sneda fördelningen av tillgång och efterfrågan på svensk bostadsmarknad, där efterfrågan är stor (t. ex. efter hyreslägenheter i Stockholm) behövs inte miljöinventering som ett ytterligare säljargument. Men där efterfrågan är svag (t. ex. i avfolkningsbyggd), saknas antagligen de ekonomiska resurser som behövs för att initiera och genomföra en miljöinventering Hyressättning Hyrorna för hyreslägenheter i Sverige sätts efter förhandling med Hyresgästföreningen, där den inledande förhandlingen med allmännyttan är vägledande. Hyresgästföreningen har ställt sig bakom MIBB (se 3.2 MIBB nedan) och andra liknande system. MIBB har förekommit som ett önskemål i de direktiv som Hyresgästföreningen centralt gått ut med inför hyresförhandlingarna. 8 Ett rimligt antagande är därför att genomförande av miljöinventering borde vara till hyresvärdens fördel vid hyressättning. 7 Regeringen, Publikationer och informationsmaterial, Lagrådsremisser, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Energi- och inomhusmiljödeklaration för byggnader (060523) 8 Hyresgästernas Riksförbund (2001), Förhandlingsstrategi inför förhandlingarna om 2002 års hyror, s

12 2.2.3 Kostnadsbesparande Att ett systematiskt arbete med miljöinventering skulle kunna vara kostnadsbesparande lyfts i olika sammanhang upp som ett starkt motiv. Speciellt i marknadskommunikation hos konsulter som erbjuder olika typer av tjänster inom området. Besparingarna som förväntas uppstå kan delas in i två kategorier. Den första är skadeförebyggande åtgärder, tidigt upptäckande av skador samt underlag för förebyggande underhåll. Exempel på detta kan vara upptäckt och åtgärdande av fuktskador. Den andra är energibesparingar. Exempel på detta kan vara upptäckt av brister i isolering. Det arbete som gjorts på Länsgården och Kommunfastighet visar att detta mycket väl kan stämma, men det kräver att upptäckta brister och möjligheter till förbättring verkligen åtgärdas. Dessa åtgärder kan i vissa fall kräva betydande insatser i form av tid och pengar, vilket i sin tur gör att de riskerar att prioriteras bort. Erfarenheten från det arbete som genomförts på Länsgården och Kommunfastighet är dock att förvånansvärt många fel av mer akut karaktär upptäcks vilka i allmänhet direkt leder till åtgärd. Noteras bör dock att på kort sikt kan miljöinventering snarare ge upphov till ytterligare kostnader om inventeringen följs upp med ett program av åtgärder. En kostnadsbesparande effekt som inte nämnts vare sig i litteratur eller i den diskussion som finns kring miljöinventering är påverkan på fastighetsbolagens försäkringar. Utvecklingen går mot att försäkringsbolagen alltmer kräver att fastighetsbolagen redovisar ett systematiskt skadeförebyggande arbete för att erhålla förmånliga försäkringsavtal. Beroende på hur miljöinventeringen utförs innehåller den mer eller mindre skadeförebyggande moment. Det är inte osannolikt att mycket kommer att hända inom detta område de närmaste åren. Delvis kopplat till försäkringsfrågan finns en annan mycket intressant aspekt. Allteftersom kunskapen om effekterna av brister i inomhusmiljön blir mer kända och direkta samband kan påvisas mellan brister och t. ex. sjukdomssymptom finns risk för skadeståndskrav. Internationellt, och på senare tid i blygsam utsträckning även i Sverige, förekommer det att cancerdrabbade rökare stämmer tobaksbolagen. Det behövs inte mycket fantasi för att tänka sig en cancerdrabbad hyresgäst som fått kännedom om för höga radonvärden i sin lägenhet stämmer hyresvärden. Idag är det i princip bara kopplingen radon och förhöjd cancerrisk som är vetenskapligt belagd. Men på sikt kan kanske vissa av de besvär som ibland kopplas till inomhusmiljön, t. ex. allergi, översensibilitet, s. k. elallergi, komma att kunna bindas till specifika brister i inomhusmiljön. I ett sådant scenario kan någon form av miljöinventering vara högintressant för en fastighetsägare som vill minimera sin riskexponering eller så kan det kanske bli ett krav från försäkringsbolag. Att minimera riskexponeringen kan även vara intressant för kreditgivare, ägare m. fl. Det är inte otänkbart, att ett fastighetsbolag som kan uppvisa att de lyckats minska sin riskexponering, kan sänka sin kapitalkostnad. 12

13 2.3 Försäljning eller utveckling av fastighet Vissa system för miljöinventering (se t. ex. 3.3 Miljöstatus för byggnader) innefattar en mycket omfattande beskrivning av fastighetens ingående material och nuvarande status. Denna typ av inventering används ibland inför försäljning eller vid omfattande ombyggnationer. Syfte är då att minimera mängden oönskade överraskningar eller för att få ett bra underlag för planering av arbeten. 2.4 Övriga motiv Trots brist på lagkrav och svårkalkylerad ekonomisk vinst är det ändå många fastighetsägare som genomför miljöinventering. I många fall kan detta bero på ägardirektiv eller önskemål från branschorganisationer. En stor del av hyresfastigheterna i Sverige är på ett eller annat sätt offentligt ägda. Det är inte ovanligt att bl. a. kommuner ställer krav på sina kommunalägda bolag att ligga i framkant i miljöfrågor och då blir ofta miljöinventering aktuell. Vidare rekommenderar SABO sina cirka 300 medlemsföretag med lägenheter att genomföra miljöinventering enligt systemet MIBB (se 3.2 MIBB). 9 9 SABO, Om SABO, Våra medlemsföretag (060226) 13

14 3 Befintliga system för miljöinventering Det finns idag ett flertal olika system på marknaden. Vissa är framtagna av olika myndigheter och organisationer i ett i huvudsak ickekommersiellt syfte (t. ex. 3.2 MIBB och 3.7 EcoEffect), vissa av företag i sammanslutning (t. ex. 3.3 Miljöstatus för byggnader) och vissa av enskilda konsulter (t. ex. 3.4 Miljöbedömning av fastigheter). Utöver detta finns även en stor mängd system framtagna av enskilda fastighetsägare för det egna fastighetsbeståndet. De olika systemen har varierande ambitionsnivå, innehåller olika delar, har varierande inriktning och i viss mån även olika syften. Nedan följer en kort presentation av de vanligast förekommande systemen. 3.1 Bostadsdeklaration / byggnadsdeklaration Regeringen gav Boverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för att genomföra deklaration av främst bostäder. Resultatet presenterades i Boverket (1998), Deklaration av bostäder som innehåller exempel på hur en bostadsdeklaration kan utformas. Det system Boverket föreslår består i huvudsak av att redovisa en stor mängd teknisk information om byggnaden. 10 Boverket fick därefter ett fortsatt uppdrag att genomföra försöksverksamhet med deklarationer, vilket redovisades i Boverket (2001), Deklaration av bostäder, skolar och förskolor. Det utökade systemet var mycket omfattande och innehöll i princip endast teknisk information om byggnaden och mycket lite information som direkt beskriver inomhusmiljön. 11 Den senaste utredningen regeringen beställt i ämnet är Betänkande av Byggnadsdeklarationsutredningen (2004), Byggnadsdeklarationer Inomhusmiljö och energianvändning, SOU 2004:78. Här antas ett mer praktiskt perspektiv där en s.k. byggnadsdeklaration består av lagstadgade delar som OVK, radonmätning och energideklarationen samt en frivillig del som t. ex. miljöinventering enligt MIBB (se 3.2 MIBB nedan) MIBB Det kanske mest välkända systemet för miljöinventering är MIBB - Miljöinventering av innemiljön i befintlig bebyggelse. Detta system som har tagits fram av SABO, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige, Riksbyggen och HSB introducerades Det ersatte under 1999 tidigare system som rekommendation från SABO, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Sverige. 13 Det budskap, som i ett tidigt skede framfördes beträffande vad miljöinventering enligt MIBB skulle innebära, var mycket omfattande, men när skriften MIBB (2001) gavs ut visades ett system som var betydligt mer hanterbart. Två år senare följdes den av skriften MIBB+ (2003), där systemet, förutom diverse mindre ändringar, även omfattar energideklaration. 10 Boverket (1998), Deklaration av bostäder, passim 11 Boverket (2001), Deklaration av bostäder, skolar och förskolor, passim 12 SOU 2004:78, s. 17 f. 13 Fasth, Eva-Maria (1999), Ny miljömärkning av bostäder, Vår Bostad nr , s

15 MIBB utgår från den boendes perspektiv och koncentrerar sig, med undantag för energideklaration, enbart på inomhusmiljö. Det är ett förhållandevis enkelt och lättarbetat system där de stora delarna är enkät till de boende och besiktning av inomhusmiljön. Systemet kräver godkänd OVK och genomförd radonmätning men innehåller i övrigt endast enkla mätningar. 14 MIBB är det system som fått i särklass störst genomslag, sannolikt har de på marknaden betydelsefulla namnen bakom systemet bidragit till detta. Riksbyggen och HSB har tillsammans tagit fram en utbyggd MIBB, som även omfattar utemiljö, arbetsmiljö, förvaltning, byggmaterial, avfall, installationer m. m Miljöstatus för byggnader Miljöstatus för byggnader är ett system för miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader. Systemet är mycket omfattande men är uppbyggt av olika moduler som kan väljas och kombineras. På så sätt kan systemet bl. a. täcka in miljöinventering enligt MIBB (se 3.2 MIBB ovan). Insamlad information sammanställs med hjälp av datorstöd och kan sedan tillsammans med åtgärdsförslag presenteras i olika former av rapporter. Miljöstatus för byggnader används bl. a. inför större ombyggnationer, försäljningar och för underhållsplanering. 16 Bakom Miljöstatus för byggnader står en ekonomisk förening som äger, förvaltar och utvecklar metoden. Bland medlemmarna i den ekonomiska föreningen återfinns konsulter, fastighetsägare och hyresgäster. 17 Miljöstatus för byggnader har fått ett stort genomslag på marknaden, över byggnader är inventerade och metoden kan mycket väl betraktas vara på väg att bli branschstandard. 18 År 2004 lanserade även en något förenklad version av systemet, Miljöstatus Lite Miljöbedömning av fastigheter Miljöbedömning av fastigheter är ett system för miljöinventering och klassificering av fastigheter. Med datorstöd omvandlas det insamlade materialet, från t. ex. enkät, besiktningar och mätningar, till rapporter med sammanställningar och åtgärdsförslag. Åtgärdsförslagen kan sedan ligga till grund för t. ex. underhållsplanering och ombyggnation. Bakom systemet står Thyréns Byggekologi Svensk miljöbesiktning Förutom att se på inomhusmiljön innehåller Svensk miljöbesiktning även kontroll av miljöoch underhållsbrister, skador m. m. Den insamlade informationen analyseras, bedöms och 14 MIBB+ (2003), passim 15 MIBB (2005), s SOU 2004:78, s. 73 f. 17 Ibid., s. 73 f. 18 Miljöstatus för byggnader, Nyhetsbrev nr (060217) 19 Miljöstatus för byggnader, Nyhetsbrev nr (060217) 20 SOU 2004:78, s

16 presenteras i en miljörapport. 21 Svensk miljöbesiktning uppfyller även kraven på miljöinventering enligt MIBB (se 3.2 MIBB ovan) P-märkning Bakom systemet med P-märkning står SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Alla typer av byggnader kan P-märkas, såväl befintliga som nyproducerade. Systemet ställer inte bara krav på byggnadernas tekniska status, även fastighetsförvaltningen kontrolleras. 23 Systemet har fått en god spridning där över nyproducerade småhus, över lägenheter samt ett antal skolar och kontor har P-märkts. 24 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut står även bakom Sund innemiljö som är ett ledningssystem för att kvalitetssäkra inomhusmiljö, där P-märkning ingår som en del EcoEffect EcoEffect är ett system som tar sin utgångspunkt i människors hälsa, biologisk mångfald samt tillgång till naturresurser. Insamlad information kan med datorstöd ge en mängd olika nyckeltal. Systemet inriktar sig mycket på miljöpåverkan och är i första hand inte ett system för inomhusmiljö Ibid., s. 77 f. 22 Svensk miljöbesiktning, Miljöbesiktning (060306) 23 Nilsson, Per Erik (2002), P-märkt innemiljö, Energi & Miljö nr , s. 47 f. 24 SOU 2004:78, s. 75 f. 25 Ibid., s. 76 f. 26 Ibid., s. 70 f. 16

17 4 Miljöinventering En miljöinventering kan genomföras på en mängd olika sätt. Val av metod kan t. ex. bero på syftet, målgruppen, fastighetens beskaffenhet samt om det är bostäder eller lokaler. Resurser som tid och pengar samt kunskap spelar även in. De flesta inventeringar innehåller dock de tre delarna: enkät till boende/brukare, besiktningar och mätningar samt sammanställning av uppgifter, eventuellt med åtgärdsförslag. 4.1 Enkät Utformning I enlighet med resonemanget att det bästa mätinstrumentet är de som bor i eller brukar en fastighet startas i allmänhet inventeringen med genomförandet av en enkät. Ett tidigt exempel är den s. k. Stockholms- (SABO) enkäten, framtagen av SABO och Stockholms stads Utrednings och Statistikkontor. Men den är mycket omfattande, 33 frågor på 11 sidor, med allt vad det innebär av kostnader för sammanställning och låg svarsfrekvens. 27 Nyare system innehåller därför i allmänhet färre frågor. Enkätfrågorna handlar i allmänhet om ljud, lukter, termisk komfort m. m. Ofta finns även en öppen fråga som ger möjlighet att mer fritt ta upp olägenheter och önskemål Genomförande Konsekvenserna av genomförandet av en enkät är viktiga att tänka igenom i förväg. Boende/brukare som svarar på enkäten förväntar sig en återkoppling. En avsaknad av återkoppling kan därför skapa påtaglig irritation hos boende/brukare, d. v. s. en motsatt effekt jämfört med förhoppningen att miljöinventeringen skall upplevas som positiv. Det är lämpligt att alla får någon typ av återkoppling angående enkäten eller miljöinventeringen i sin helhet, kanske i form av ett brev. Vidare så använder vissa boende/brukare enkäten som en form av felanmälan för att påvisa allt från spruckna rutor till rinnande toaletter. Det är därför viktigt att kontinuerligt läsa igenom enkäterna allteftersom de kommer in för att direkt kunna åtgärda fel och brister av mer akut karaktär. Om detta inte sker skapas inte bara irritation, det kan även skapa ett juridiskt problem. Genom att påtala fel och brister kan hyresgästen anses ha uppfyllt sin informationsplikt enligt Jordabalken 12 kap 24 att omedelbart påtala skada till hyresvärden 28. Ett exempel skulle kunna vara, att en bostadshyresgäst påtalar en liten vattenläcka i enkäten, hyresvärden sammanställer inte enkäterna förrän efter flera månader och då har skadorna av den lilla vattenläckan hunnit bli betydande. Normalt har hyresvärden möjlighet att ställa hyresgästen till svars, om denne inte gjort hyresvärden uppmärksam på en sådan skada, men hyresgästen kan anses ha fullgjort sin plikt genom att påtala läckan i enkäten. Enkäten är även möjlig att genomföra i intervjuform. Detta har på vissa ställen, bl. a. hos Uppsala Hem, genomförts tillsammans med Hyresgästföreningen som ansvarat för att besöka 27 MIBB+, s Synnergren, s. 31 f. 17

Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag

Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag ToM 2001-02-08 Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag Bakgrund och syfte Innemiljövärderingen i EcoEffect grundar sig bland annat på data som erhålls genom en enkät till brukare

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns

Läs mer

MIBB MILJÖINVENTERING I BEFINTLIG BEBYGGELSE

MIBB MILJÖINVENTERING I BEFINTLIG BEBYGGELSE MIBB MILJÖINVENTERING I BEFINTLIG BEBYGGELSE Information och goda exempel från Hyregästföreningen, SABO, Fastighetsägarna Sverige, HSB och Riksbyggen 2 Utgår från de boendes upplevelser MIBB är en metod

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus 1 Syftet med mötet Ge information om Egenkontroll vad är det, hur görs det? Var hittar man mer information? Miljöförvaltningens

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar Praktisk vägledning HÄR LISTAS ETT ANTAL frågeställningar och exempel till hjälp för arbetet med egenkontroll. Fundera på vilka övriga områden i din fastighet som omfattas av egenkontroll och vilka frågeställningar

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

2010-10-06, 18.30-20.00 Checklista för egenkontroll, Brf. Glassen

2010-10-06, 18.30-20.00 Checklista för egenkontroll, Brf. Glassen 2010-10-06, 18.30-20.00 Checklista för egenkontroll, Brf. Glassen 1 (10) Kontrollpunkt Svar 1 Rutiner för långsiktig planering och underhåll av fastigheter: När byggdes fastigheten? Byggnaderna på fastigheten

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter Malmö stad Miljöförvaltningen er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

Granska ombildningen till bostadsrätt

Granska ombildningen till bostadsrätt Granska ombildningen till bostadsrätt När en ombildningsprocess drar igång finns det anledning att särskilt granska några saker för att försäkra sig om att man inte blir vilseledd. Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 12/6-2015 Fastighetsbeteckning: Fåle 1:109 Adress /ort: Lindv 4, Limmared Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån 1 (5) 2013-03-25 M 2012-1313 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån Föreläggande med vite om att åtgärda fuktskador Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Riksbyggens Renoveringsverkstad Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson 2011-09-21 Sustainable Innovation Utveckling inom energieffektivisering www.sust.se 1 Sustainable Innovation Startade 2008 Kontor i Stockholm, åtta anställda

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25 ÅTGÄRDSRAPPORT Anticimex Energideklaration SE-QE-Energi-SD-700, bil 2, Åtgärdsrapport, utg 7 2009-03-16 Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Skoghem 21 Byggnadens adress: Skoghemsvägen 2 A, 217 74 Malmö

Läs mer

Årsrapport 2011. Riktad tillsyn fastighetsägare. En rapport från miljöförvaltningen Upprättad av: Shahryar Hatami MILJÖFÖRVALTNINGEN HÄLSOSKYDD

Årsrapport 2011. Riktad tillsyn fastighetsägare. En rapport från miljöförvaltningen Upprättad av: Shahryar Hatami MILJÖFÖRVALTNINGEN HÄLSOSKYDD MILJÖFÖRVALTNINGEN HÄLSOSKYDD Bilaga PROJEKTRAPPORT DNR: 2010-1188-642 SID 1 (13) Årsrapport 2011 Riktad tillsyn fastighetsägare En rapport från miljöförvaltningen Upprättad av: Shahryar Hatami SHMF100

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan Om kommunernas syn på arbetsmiljön i landets skolor och förutsättningarna att få ta del av det nya statsstödet till skolrenoveringar PM från Astma- och Allergiförbundet och Svensk Ventilation Juni 2015

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten 2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

MILJÖKONTORET. Inspektionen görs med stöd av 26 kap. miljöbalken. Tillsyn sker i enlighet med förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken.

MILJÖKONTORET. Inspektionen görs med stöd av 26 kap. miljöbalken. Tillsyn sker i enlighet med förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. OMMN- LOGG MILJÖONTORET CHECLIST VID INSPETION SID 1 (9) dministrativa uppgifter Datum för inspektionen Fastighetsägare Bolagsadress Postadress Diarienummer Ort Inspektionen görs med stöd av 26 kap. miljöbalken.

Läs mer

Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa

Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa Samhällsbyggnad, Miljö och Hälsa BLANKETT FÖR OLÄGENHETSANMÄLAN Personuppgifter Namn Boendeform Villa Hyresrätt Bostadsrätt Adress Ort mobil Ev. lägenhetsnr. Om annan boendeform, specificera nedan Personuppgifter

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Vänliga, tillmötesgående och korrekta

Vänliga, tillmötesgående och korrekta Det skulle vara bra med en grillplats Vänliga, tillmötesgående och korrekta Vi hör tydligt hissen Under hösten 2013 genomfördes en undersökning för att ta reda på hur du som hyresgäst uppfattar Saxborn

Läs mer

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Information- Rapportering av insatser som gjorts

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum Uppdaterat 2015-07-03 1 (9) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43

Läs mer

Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. CSR - ansvarsfullt företagande november 2010

Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. CSR - ansvarsfullt företagande november 2010 Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen CSR - ansvarsfullt företagande november 2010 CSR (Corporate Social Responsibility) AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen CSR omfattar både

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning.

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. 1. Uthyrning av hel bostad Hyresavtal Hyresrätter, bostadsrätter och villor kan hyras ut i

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Hälsosamt och tryggt hemma. Våra tjänster för husägare

Hälsosamt och tryggt hemma. Våra tjänster för husägare Hälsosamt och tryggt hemma. Våra tjänster för husägare Hur mår ni hemma hos dig? Anticimex Överlåtelsebesiktning Den viktigaste undersökningen innan du skriver på kontraktet. köper Att bo i hus kan vara

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

STÄDPOLICY 2013-10-28

STÄDPOLICY 2013-10-28 Sida 1 av 10 Handling STÄDPOLICY 2013-10-28 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan

Läs mer

Anmälan om störning/klagomål

Anmälan om störning/klagomål Anmälan om störning/klagomål Miljö- och byggnadsnämnden och miljö- och byggkontoret handlägger klagomål enligt miljöbalken, med syfte att undanröja olägenheter av betydelse för människors hälsa eller miljö.

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 PROJEKT Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer