Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 337 Kevingeskolan

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2018 Grundskola Re 337 Kevingeskolan

2 1 Innehållsförteckning 1 Skolans utvecklingsarbete Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? Vilka är skolans utvecklingsområden kommande läsår? Tillgänglig lärandemiljö för alla elever7 1.4 Alla elever ska ges förutsättningar att nå alla kunskapskrav 10 Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 2(11)

3 2 Skolans utvecklingsarbete 2.1 Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? Kevingeskolans huvudsakliga utvecklingsområden under läsåret har varit bedömning för lärande (BFL), tillgängligt lärande (TL) och språkutvecklande arbetssätt (SUA), precis som föregående läsår. Skolutveckling är en process som tar tid och för att en skola ska kunna se resultat av arbetet behöver man ha långsiktiga mål. Våra utvecklingsområden är på flera sätt sammanlänkade och vi tror på synergieffekter. Utvärderingen av läsårets pedagogiska utvecklingsarbete visar tydligt att lärarna kan se hur de tre prioriterade områdena länkas samman och ömsesidigt gynnar varandra. Utvecklingsarbetet har bedrivits inom ramen för kollegialt lärande under ledning av rektor och skolans förstelärare. Skolans förstelärare har under höstterminen fortsatt att träffa en extern processledare för att på så sätt stärka sin kompetens och vidareutvecklas i rollen som drivande i skolans pedagogiska utvecklingsarbete inom våra prioriterade områden. När skolans lärare analyserat elevernas resultat för detta läsår och sökt förklaringar till goda resultat, lyfter samtliga det faktum att det utvecklingsarbete vi bedrivit inom de prioriterade områdena har givit effekt. Lärarna upplever att de gemensamma pedagogiska diskussionerna bidrar till att utveckla undervisningen och därmed tillgängliggöra den för fler elever. Alla lärare prövar den nya kunskapen som utvecklats under året, var och en på sitt sätt utifrån åldersgrupp och ämne. Det finns naturligtvis variationer, men samstämmigheten är stor när det gäller värdet av utvecklingsarbetet och viljan att fortsätta utvecklas tillsammans för att fler elever ska nå ännu längre. BFL Under läsåret har skolans lärare genomgått det andra året av en tvåårig utbildning om bedömning för lärande. Arbetet leds av skolans förstelärare och utgår ifrån en modell för kollegialt lärande med Teachers Learning Community (TLC), som Dylan Wiliam skapat lärmoduler till. Syftet är att lärarna ska bygga en gemensam grund och lära sig metoder och strategier för hur lärandet kan synliggöras för elever och hur formativ återkoppling kan ges på ett sätt som gynnar kunskapsutvecklingen. Ett formativt arbetssätt innebär återkoppling både till elevers lärande och lärares undervisning. Utbildningen bygger på forskning kring formativ bedömning som bland annat Dylan Wiliam och John Hattie har sammanställt, vilken visar på ett starkt samband mellan formativ bedömning och elevers lärande. Utbildningen sker genom kollegialt lärande, där lärare lär tillsammans, analyserar och utvärderar sin och varandras undervisning genom samtal och kollegiala lektionsobservationer. Det finns vetenskapligt stöd för att detta sätta att arbeta systematiskt med skolutveckling har stor effekt på elevers kunskapsresultat. Lärarna har kombinerat utbildningen med litteraturstudier i Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska tekniker (D. Wiliam). Utvärderingen av utbildningen och dess effekter är positiv. Lärarna uppger att det är gynnsamt och givande med de kollegiala och lärande pedagogiska samtalen samt lektionsobservationer. Lärarna har bland annat fått med sig olika strategier för hur elever kan göras mer delaktiga i sin lärandeprocess, vilket går i linje med både nationella och kommunala styrdokument och mål. Undervisningen har blivit mer varierad med nya tekniker och lärarnas återkoppling fokuserar mer på processen fram till slutresultat än tidigare. Lärarna upplever också en ökad medvetenhet om mål och Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 3(11)

4 den egna lärprocessen hos många elever. Vi är i en process där lärarna håller på att implementera olika strategier inom BFL och har kommit en bra bit på väg. BFL-strategierna finns på ett naturligt sätt med i den vardagliga undervisningen uppger lärarna i utvärderingar. Strategierna som lärarna använder och syftet med dem är bland annat att: -göra eleverna delaktiga, ex. no-hands-up, EPA enskilt-par-alla, APE alla-par-enskilt, exitpass, miniwhiteboards. -ge feed forward till eleverna, ex. muntligt, skriftligt i SchoolSoft eller Classroom, checklistor. -aktivera eleverna som lärresurser för varandra, ex. självbedömning utifrån checklista, kamratbedömning, EPA. Vi kan se att det gemensamma arbetet med bedömning för lärande satt igång en lärandeprocess hos våra lärare, vilket är mycket positivt. Lärarna ser effekter av arbetet, men då detta är ett långsiktigt utvecklingsarbete kan vi ännu inte med säkerhet koppla det till direkta elevresultat. Lärarnas utvärdering visar att BFL-arbetet lett till mer elevaktiva klassrum, mer struktur i undervisningen, ökad medvetenhet hos elever och lärare, tydligare lärandemål och mer riktad feedback utifrån förmågor. Lärarna vill fortsätta att kollegialt arbeta med hur de kan öka kvaliteten på och effekten av den formativa bedömningen till eleverna i olika årskurser. Inom området formativ bedömning har vi i fritidsverksamheten arbetat med att i de pedagogiska planeringarna synliggöra hur aktiviteter kopplas till läroplanens syfte och centrala innehåll. Vi har också under läsåret utarbetat en matris för elevers sociala utveckling, vilken nästa läsår ska användas vid utvecklingssamtal. Syftet är att vårdnadshavare ska kunna få återkoppling kring hur deras barn utvecklas i fritidshemmet där stort fokus ligger på social kompetens. Arbetet leds av den utvecklingsgrupp för fritids som har särskilt ansvar för den pedagogiska utvecklingen i fritidshemmen. SUA Under förra läsåret var arbetet inom detta fokusområde inriktat på att lärarna skulle få ökad kunskap om och förståelse för vikten av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Vi hade kompetensutvecklingsinsatser om cirkelmodellen och språkliga stödstrukturer, samt erfarenhetsutbyte vid pedagogiska konferenser. Detta läsår har vårt mål varit att implementera det vi lärt i planering och genomförande av undervisningen i alla ämnen och årskurser. Vi har under året belyst vikten av samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare. I inledningen av läsåret höll skolans svenska som andraspråkslärare tillsammans med vår skolledare med ansvar för enheten för flerspråkighet, en föreläsning för ämneslärare och studiehandledare. Temat var nyanlända elever, svenska som andraspråksundervisning, studiehandledning och modersmål. Fokus är att ha ett språkutvecklande arbetssätt för alla elever, oavsett om de är nyanlända eller inte. Vi ser detta som en del av tillgänglighetsarbetet. Vi har förmånen att ha ett skolbibliotek med skolbibliotekarie och tillgången till böcker är stor. Många klasser har en stående bibliotekstid varje vecka för lån och boksamtal. Vi samverkar kring bokinköp för att ett antal böcker ska finnas på flera olika språk som utgör modersmål i vår skola. Vår speciallärare har lett en pedagogisk konferens med fritidspersonalen med fokus på hur de i fritidshemmen kan arbeta språkutvecklande. Språk och kommunikation är en Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 4(11)

5 del av det centrala innehållet i läroplanen för fritidshem, och verksamheten utgör ett viktigt stöd för elevernas utveckling såväl kunskapsmässigt som socialt. Även här knyts arbetet ihop med tillgänglighetsarbetet, då språket är en viktig förutsättning för att skapa en god social lärmiljö. I fritidsverksamheten har vi bland annat använt oss av rundabordssamtal som en pedagogisk metod för att erbjuda språkutvecklande samtal i mindre grupper. Specialläraren har även lett en konferens med samma tema för våra resursassistenter, för att de ska öka sin kompetens kring generell språkutveckling och kring hur de kan bidra till språklig stöttning i sitt uppdrag. Lärarna uppger i utvärderingen att SUA finns med som en naturlig del av undervisningen och att de ser att det är utvecklande för eleverna. Lärarna arbetar i stor utsträckning enligt cirkelmodellen med texter i de teoretiska ämnena, och även i teoretiska moment i de praktisk-estetiska ämnena. Gemensamt är att alla ser en utveckling gällande begreppsförståelse. Lärare i andra ämnen än svenska har i flera fall sett störst utveckling av elevernas texter. Detta beror troligen på att cirkelmodellen redan tidigare förekommit till viss del inom svenskämnet. Skolans svenska som andraspråkslärare, som ansvarar för skolans förberedelseklass, ser en positiv utveckling och att de nyanlända eleverna gynnas av att flera lärare arbetar utifrån cirkelmodellen i sin undervisning. Fritidspersonalen uppger att de under året fått en ökad insikt i, och påminnelse om, hur de i sitt arbete kan bidra till elevers språkutveckling. TL Tillgängligheten har under förra läsåret kartlagts av skolans lärare med hjälp av SPSM:s värderingsverktyg. Utifrån kartläggningen skapade skolledning och förstelärare en handlingsplan, vilken vi har arbetat utifrån under detta läsår. Den sociala lärmiljön är det områden där vi skattade oss högst, vilket går i linje med goda resultat i trygghetsfrågor i Våga visa samt skolan egen trygghetsenkät. Den fysiska lärmiljön är där vi ligger lägst. Detta är knappast förvånande med tanke på de omfattande utmaningar med inomhusmiljön som vår skola haft under flera år, i väntan på att en ny skola ska byggas. Skolan kan inte erbjuda den typ av anpassade lokaler som krävs för att tillgodose elevers behov av anpassningar, exempelvis möjlighet till ett mindre sammanhang eller avskildhet för att fylla på energi under skoldagen. Vi kan se ett samband mellan dessa lokalmässiga förutsättningar och våra resultat gällande studiero. När vi inte kan erbjuda alla elever lämplig fysisk lärmiljö, kommer elevers arbetsmiljö och studiero att påverkas. Fritidshemspersonalen startade hösten 2017 med resultatet från en kartläggning med materialet BRUK, där fokus var att titta på miljö, lokaler och utrustning. Vi kunde då synliggöra om miljö, lokaler och utrustning hade förutsättningar att kunna uppnå syftet med utbildningen. Vi konstaterade att det finns vissa brister i den fysiska miljön, vilken inte är optimal för fritidsverksamhet. Vi har under vårterminen kartlagt lärmiljön i fritidshem med hjälp av SPSM:s värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, på samma sätt som lärarna gjort tidigare. Resultatet från den kartläggningen kommer att vara det fokusarbete som fritidspersonalen ska arbeta med under kommande läsår. Fritidspersonalen kommer framförallt att arbeta för att tillgängliggöra lärmiljön på skolgården. Resursassistenter arbetar verksamhetsnära kring elever enskilt eller i grupp. Under handledning av kurator och skolledare har frågor kring tillgängligheten för eleverna belysts och diskuterats kontinuerligt och olika metoder av kollegahandledning har använts. En enklare kartläggning på individnivå har gjorts av assistenterna med hjälp av klassens schema som färglagts i tre färger (grönt/gult/rött) för att visa vad som fungerar, Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 5(11)

6 fungerar ibland och inte fungerar för eleven under veckan. Den kartläggningen görs i början av höstterminen för att följas upp innan jullovet och utvärderas i slutet av läsåret. Nya resursassistenter har deltagit i två utbildningstillfällen i regi av Spec Danderyd. Utifrån de olika kartläggningarna har vi identifierat att ett område där vi behöver kompetensförstärkning är inom NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Vi har haft olika typer av kompetenshöjande insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå under läsåret. Vi har haft en föreläsning om NPF med extern föreläsare som är certifierad NPF-pedagog. Föreläsningen var för alla medarbetare såväl pedagoger som vaktmästare och kökets personal, eftersom vi alla möter dessa elever i olika sammanhang. Alla lärare har deltagit i pedagogiska konferenser, under ledning av skolans förstelärare, där vi arbetat med SPSM:s NPF-paket, vilket är en digital utbildning i modulform med filmer, texter och diskussionsfrågor. Fritidshemmens personal har också arbetat med SPSM:s NPF-paket som är riktat mot fritidshem. Även vid handledning av assistenter har delar av dessa moduler använts. Två av skolans arbetslag har under höstterminen haft extern handledning kring tillgängligt lärande, som kompetensutvecklingsinsats. Under läsåret har vi med hjälp av kompetensutveckling utforskat anpassningar utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Vi har många elever som är i stort behov av anpassningar. Vi har valt att möjliggöra för alla elever att prova olika verktyg som hjälpmedel för exempelvis koncentration och läsning, utifrån ett inkluderande förhållningssätt. Alla elever har tillgång till inläsningstjänst och AppWriter och de som behöver har även Legimus. Genom att eleverna skriver med hjälp av digitala verktyg ser vi en utjämnande effekt för flickor och pojkar. Vi har blivit tydligare med bildstöd under både skoltid och fritidstid. När det gäller koncentration, struktur och uthållighet har vi exempelvis använt oss av bildstöd för lektionsstruktur, checklistor, individuella krysscheman, timetimer, stressbollar, sittkuddar, tyngdväst, hörselkåpor och material att pilla med under genomgångar. Vi har gemensamma diskussioner och tar hjälp av varandra när det gäller anpassningar och struktur i klassrum och fritidshem. Vi har en tydlig struktur gällande schema och lektionsupplägg. Tack vare gemensam kompetensutveckling har vi kommit en bra bit när det gäller likvärdigheten mellan klassrummen. Lärarna i träningsskolan deltar i vårt pedagogiska utvecklingsarbete. De har utifrån sin elevgrupp inte alltid möjlighet att prova alla strategier och tekniker som övriga lärare, men tar med sig de delar som passar. De uppger att det är värdefullt att vara en del av det gemensamma lärandet, diskussionerna och lektionsobservationerna även om deras undervisning skiljer sig ifrån övriga lärares. När det gäller tillgängligt lärande utgör träningsskolans lärare en stor kunskapskälla i kollegiet, då deras elevgrupp ställer stora krav på tillgänglighet i lärandet. Vårt mål är att, genom ökad kompetens hos pedagogerna, kunna öka tillgängligheten för alla elever i verksamheten. Med ett bredare utbud av kompensatoriska verktyg och anpassningar tillgängliga för alla, kommer fler elever att kunna vara delaktiga och nå målen. Vi ser flera goda resultat i verksamheten utifrån årets kompetensutvecklingsinsatser och kollegiala utbyte, och medarbetarna känner att de rustats med nya verktyg för att bättre möta eleverna. Vi ser samtidigt ett fortsatt behov av att ytterligare öka vår medvetenhet och kompetens om vad tillgänglig utbildning är och utveckla arbetet på organisations-, grupp- och individnivå. Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 6(11)

7 2.2 Vilka är skolans utvecklingsområden kommande läsår? Vi kan i utvärderingen av årets utvecklingsarbete konstatera att lärarna ser en tydlig koppling mellan våra tre prioriterade områden och hur de kompletterar varandra. Denna växelverkan vill vi fortsätta dra nytta av och kommer att låta vårt utvecklingsarbete fortsätta under begreppet tillgängligt lärande. Begreppet tillgängligt lärande omfattar pedagogisk, social och fysisk lärmiljö. Den pedagogiska lärmiljön rör undervisningssituationer under skoltid och fritidstid, den sociala lärmiljön rör trygghetsarbete, likabehandling och värdegrund och den fysiska lärmiljön rör såväl inomhus- som utomhusmiljö. Det fortsatta arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för våra elever kommer att genomföras i form av kollegialt lärande. Lärarna kommer att använda fler moduler i SPSM;s NPF-paket, och komplettera med Skolverkets specialpedagogiska moduler. Vi kommer att följa upp det pågående utvecklingsarbetet med bedömning för lärande och språkutvecklande arbete inom ramen för tillgänglighetsbegreppet. Lärarna kommer även att fortsätta med kollegiala lektionsobservationer. Fritidshemmen kommer att ha ett särskilt fokus på skolgården som lärmiljö, ur både pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv. En del av skolans fortsatta utvecklingsarbete kommer under nästa läsår bestå av att fyra av skolans lärare går en utbildning i STL; att skriva sig till lärande. En av skolan lärare har gått utbildningen under läsåret 1718 och STL kombinerar våra prioriterade områden tillsammans med digitalt arbete. Goda erfarenheter från utbildningen, samt att den går i linje med vårt pågående utvecklingsarbete, gjorde att vi sökte och fick projektpengar från Danderyds kommun för att kunna låta fler lärare gå utbildningen nästa läsår. De som går utbildningen kommer att ha i uppdrag att sprida och dela nya kunskaper med sina lärarkollegor. Vi har sedan ett par år tillbaka lämnat digitalisering som ett prioriterat område, då digitalt arbete idag ska vara en naturlig del av undervisningen. Vi har dock under innevarande läsår förberett oss inför de nya digitala kraven i läroplanen som träder i kraft hösten Vi har utifrån de nya kraven gjort en bedömning av vårt behov av kompetensutveckling och identifierat programmering och källkritik som områden där lärarnas kompetens behöver öka. Alla lärare som undervisar i matematik, teknik och NO har under läsåret 1718 genomgått en webbaserad utbildning i programmering. Vi kommer under läsåret 1819 använda oss av Skolverkets digitala moduler för att tillsammans höja kompetensen gällande källkritik. Lärarna har tidigare gjort en nulägesanalys av det digitala arbetet, med hjälp av SKL:s värderingsverktyg LIKA. Värderingen utmynnade i en handlingsplan för det digitala arbetet. Under kommande läsår planerar vi att uppdatera den med den nya värderingen LIKA för lärare, vilken ger en bild på både individ- och gruppnivå. Utifrån resultatet kommer även handlingsplanen att uppdateras. Fritidspersonalen kommer också att arbeta med Skolverkets material om digitalisering för att möta de förändringar som skett i läroplanen. Då förskoleklassen har både lärare och fritidspersonal ingår deras verksamhet naturligt i det digitala utvecklingsarbetet. Lärarna i vår träningsskola arbetar också med att hitta sätt att använda digitala verktyg och hjälpmedel i sin verksamhet. Skolans har två lärare med viss tid i funktionen som IT-pedagoger, vilka finns med som ansvariga för att leda utvecklingen så att vi lever upp till styrdokumentens krav. Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 7(11)

8 2.3 Tillgänglig lärandemiljö för alla elever Hur kartläggs och utvärderas den pedagogiska, sociala och fysiska tillgängligheten av lärandemiljön? Elevernas pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljö kartläggs regelbundet på individnivå och gruppnivå, i arbetslagen och i elevhälsoteamet. Kartläggningen kan leda till extra anpassningar, utredning om särskilt stöd eller andra insatser av olika omfattning och varaktighet. Insatser utvärderas regelbundet i samband med utvecklingssamtal samt vid uppdatering av extra anpassningar eller åtgärdsprogram. Tillgängligheten utvärderas också i samband med årliga enkäter, klasskonferenser, utvecklingssamtal, resultatanalys, utvärderingar i arbetslag och lärares enskilda analyser av läsåret. Elevhälsoteamet utgör en del av kartläggnings- och utvärderingsarbetet. Representanter för elevhälsan finns med på arbetslagsmöten och i olika lärsituationer i skolans verksamheter. Teamet får på så sätt en samlad bild av tillgängligheten på både individ- och gruppnivå. Trygghetsteamets arbete och den årliga trygghetsenkäten bidrar bland annat till kartläggning och utvärdering av den sociala tillgängligheten. Under läsåret har tillgängligt lärande varit ett av skolans prioriterade områden. Tillgängligheten har, som beskrivits tidigare i redovisningen av våra prioriterade områden, kartlagts av skolans lärare med hjälp av SPSM:s värderingsverktyg. Utifrån kartläggningen skapade skolledning och förstelärare en handlingsplan, vilken vi har arbetat utifrån under detta läsår. Den sociala lärmiljön är det områden där vi skattade oss högst, vilket går i linje med våra goda resultat i trygghetsfrågor i Våga visa samt skolan egen trygghetsenkät. Den fysiska lärmiljön är där vi ligger lägst. Detta är knappast förvånande med tanke på de omfattande problem med inomhusmiljön som vår skola haft under flera år, i väntan på att en ny skola ska byggas. Skolan kan inte erbjuda den typ av anpassade lokaler som krävs för att tillgodose elevers behov av anpassningar som exempelvis möjlighet till ett mindre sammanhang eller avskildhet för att fylla på energi under skoldagen. Vi kan se ett samband mellan dessa lokalmässiga förutsättningar och våra resultat gällande studiero. När vi inte kan erbjuda alla elever lämplig fysisk lärmiljö, kommer många elevers arbetsmiljö och studiero att påverkas. Fritidshemspersonalen startade hösten 2017 med resultatet från en kartläggning utifrån BRUK, där fokus var att titta på miljö, lokaler och utrustning. Vi kunde då synliggöra om miljö, lokaler och utrustning hade förutsättningar för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Vi konstaterade att det finns vissa brister i den fysiska miljön, som inte är helt optimal för fritidsverksamhet. Vi har under vårterminen 2018 kartlagt lärmiljön i fritidshem med hjälp av SPSM:s värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, på samma sätt som lärarna gjort tidigare. Resultatet från den kartläggningen kommer att vara det fokusarbete som fritidspersonalen kommer att arbeta med under kommande läsår. Fritidspersonalen kommer framförallt att arbeta för att tillgängliggöra lärmiljön på skolgården. Resursassistenter arbetar verksamhetsnära kring elever enskilt eller i grupp. Under handledning av kurator och skolledare har frågor kring tillgängligheten för eleverna belysts och diskuterats kontinuerligt och olika metoder av kollegahandledning har använts. En enklare kartläggning på individnivå har gjorts av assistenterna med hjälp av klassens schema som färglagts i tre färger (grönt/gult/rött) för att visa vad som fungerar, fungerar ibland och fungerar inte alls för eleven under veckan. Den kartläggningen görs Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 8(11)

9 i början av höstterminen för att följas upp innan jullovet och utvärderas i slutet av läsåret. Utifrån de olika kartläggningarna identifierades att ett område där vi behöver kompetensförstärkning är inom NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Hur har tillgänglighetsarbetet utvecklats under läsåret? Vi ser att den pedagogiska tillgängligheten ökat i och med arbetet med våra utvecklingsområden. Att arbeta språkutvecklande är i sig att tillgängliggöra lärandet för våra elever och lärarna ser konkreta exempel på att elevernas texter når en högre kvalité. Ett annat sätt att öka tillgängligheten har varit arbetet med formativ bedömning. Genom att synliggöra mål och elevers lärandeprocess blir eleverna mer delaktiga i sin egen utveckling. I och med att vi utvecklat vår kompetens inom NPF-området under året upplever lärarna att de utvecklat sin undervisning, vilket ökat tillgängligheten. Den handledning av resursassistenter som skolans kurator och biträdande rektor/specialpedagog haft regelbundet, har bidragit till ökad tillgänglighet för elever i behov av särskilt stöd. Utifrån det behov av kompetensutveckling inom NPF som framkom vid kartläggning av tillgängligheten har vi haft olika typer av kompetenshöjande insatser på individ-, gruppoch organisationsnivå under läsåret. Vi har haft en föreläsning om NPF med extern föreläsare som är NPF-certifierad pedagog. Föreläsningen var för alla medarbetare, såväl pedagoger som vaktmästare och kökets personal, eftersom vi alla möter dessa elever i olika sammanhang. Det har ökat medvetenheten hos flera medarbetare och bland annat lett till en ökad dialog mellan lärare och kökets personal när det gäller behov hos elever inom NPF-området. Alla lärare har deltagit i pedagogiska konferenser, under ledning av skolans förstelärare, där vi arbetat med SPSM:s NPF-paket, vilket är en digital utbildning i modulform med filmer, texter och diskussionsfrågor. Fritidshemmens personal har också arbetat med SPSM:s NPF-paket som är riktat mot fritidshem. Vid handledning av assistenter har delar av dessa moduler använts. Skolan har även köpt in pedagogisk litteratur inom NPF-området, som medarbetare kan låna och läsa. Under läsåret har vi utforskat anpassningar utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och utifrån kompetensutveckling. Vi har valt att möjliggöra för alla elever att prova olika verktyg som hjälpmedel för exempelvis koncentration och läsning, utifrån ett inkluderande förhållningssätt. Vi har blivit tydligare med bildstöd under både skoltid och fritidstid. När det gäller koncentration, struktur och uthållighet har vi bland annat använt oss av bildstöd för lektionsstruktur, timetimer, stressbollar för att behålla fokus under genomgångar, sittkuddar, tyngdväst och hörselkåpor. Vi har gemensamma diskussioner och tar hjälp av varandra när det gäller anpassningar och struktur i klassrum och i fritidshem. Vi har en tydlig struktur gällande schema och lektionsupplägg. Tack vare gemensam kompetensutveckling har vi kommit en bra bit när det gäller likvärdigheten mellan klassrummen. Vårt mål är att, genom ökad kompetens hos pedagogerna, kunna öka tillgängligheten för alla elever i verksamheten. Med ett bredare utbud av kompensatoriska verktyg och anpassningar tillgängliga för alla, kommer fler elever att kunna vara delaktiga och nå målen. Vi ser flera goda resultat i verksamheten utifrån årets kompetensutvecklingsinsatser och kollegiala utbyte, och medarbetarna känner att de rustats med nya verktyg för att bättre Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 9(11)

10 möta eleverna. Vi ser samtidigt ett fortsatt behov av att öka kompetensen om vad tillgängligt lärande är och utveckla arbetet på organisations-, grupp- och individnivå. Kan ni se tecken på att anpassningar i klassrummet gynnar alla elever? Vi ser att många typer av anpassningar som görs för enskilda elever, är sådana som gynnar alla elever. Det handlar exempelvis om olika typer av stödstrukturer och digitala hjälpmedel. Vårt mål är att verksamheten ska vara tillgänglig för alla elever. Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt och en grundstruktur, som innebär stöd och stimulans för alla och inte extra anpassningar för några elever. 2.4 Alla elever ska ges förutsättningar att nå alla kunskapskrav Vår målsättning är att alla elever ska nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Vi har hög måluppfyllelse och flertalet elever når mål och kunskapskrav i samtliga ämnen genom ledning och stimulans. Några är i behov av extra anpassningar, vilka dokumenteras och följs upp regelbundet tillsammans med elev och vårdnadshavare. I de fall det inte är tillräckligt med extra anpassningar följer vi rutinen för utredning av särskilt stöd och upprättar åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram utformas i samverkan med elev och vårdnadshavare och utvärderas regelbundet. Elevhälsoteamet med sin tvärkompetens utgör skolans nav när det gäller elevhälsoarbetet. Elever får ledning och stimulans och extra anpassningar exempelvis i form av tydlig struktur för dagen/lektionen, bildstöd, muntliga och skriftliga instruktioner, individuella instruktioner, förberedelse och förförståelse, medveten placering i klassrummet, skärmar för avskildhet, individanpassade arbetsuppgifter och läxor, digitala hjälpmedel, tyngdväst, eget schema, checklistor, timetimer, sittkuddar vid motorisk känslighet, stressbollar som koncentrationsstöd, stöd av vuxen i klassrummet och/eller vid förflyttningar, möjlighet att arbeta stående, hörselskydd, välja redovisningsform för att visa kunskaper och förmågor och specialpedagogiskt stöd. Vi gör även anpassningar när det gäller kosten i de fall behov finns. Under läsåret har vårt utvecklingsarbete inom tillgängligt lärande, och speciellt inom NPF-området, givit märkbart resultat. Medarbetarna har en ökad kompetens och vi har investerat i flera hjälpmedel som kan fungera som extra anpassning eller ledning och stimulans. Vi erbjuder nu våra elever ett bredare utbud av stöd som bidrar till en fungerande lärmiljö. Särskilt stöd ges bland annat i form av regelbundet specialpedagogiskt stöd, tillgång till stöd av resursassistent eller möjlighet till viss undervisning i mindre grupp eller enskilt. Vi erbjuder även annan plats för måltider i de fall matsalen inte är en optimal miljö. Vi har fritidspersonal som delar av den timplanebundna tiden samverkar med lärare kring elevernas lärande. Det innebär en ökning av vuxentäthet och komplement med annan kompetens i lärsituationen, vilket ökar möjligheterna att möta elevernas behov. Vi har ett antal elever som ännu inte nått samtliga mål och kunskapskrav. Det handlar om olika typer av hinder för inlärning och några elever har ännu inte hunnit tillägna sig svenska språket i den omfattning som krävs för att kunna nå kunskapskraven. Vi arbetar vidare för att undanröja hinder för inlärning och tillgängliggöra undervisningen. De elever som ännu inte nått målen är kända av elevhälsoteamet, som tillsammans med Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 10(11)

11 lärare följer upp och utvärderar stödinsatser regelbundet. Skolans lärare och elevhälsoteam analyserar skolans resultat årligen. Det sker även kontinuerlig utvärdering efter de diagnoser och tester som genomförs utifrån nationella och kommunala riktlinjer. Elevernas resultat utvärderas gemensamt av lärare som arbetar med samma årskurs, samt genom individuella analyser av varje lärare. Analyserna ligger till grund för nästa läsårs arbete med eleverna på grupp- och individnivå. Lärare identifierar vilka delar av kunskapskrav eller förmågor som ännu ej uppnåtts den dokumentationen utgör en grund för hur resurser och stödinsatser fördelas. Vi arbetar med att utveckla ett analysunderlag som synliggör elevers resultat över tid och underlättar möjligheten för lärare och elevhälsa att se trender och samband. En tydlig struktur för analysarbetet ger goda förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Alla elever är unika, har olika förutsättningar och behöver olika lång tid att nå slutmålet. I de fall elever inte nått målen när de lämnar vår skola sker alltid en överlämning till mottagande skola för att eleven ska kunna fortsätta sin utveckling från den nivå den befinner sig på. Målet är alltid att alla elever ska nå kunskapskraven, och vi kommer att fortsätta utveckla vårt pedagogiska arbete och vår kompetens för att nå dit. Skolans utvecklingsområde, tillgängligt lärande, syftar till ännu högre måluppfyllelse. De elever som lätt når målen får utmaningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Lärare individanpassar uppgifter och gruppsammansättning utifrån elevernas behov och kunskapsnivå. Vi samverkan inom skolan för att tillgodose elevers behov av utmaningar inom något ämne, och använder varandras kompetenser över årskurserna. Exempelvis har någon elev deltagit i lektioner i matematik i en högre årskurs för att få större utmaningar. Vi har även i något fall flyttat upp en elev en årskurs för att kunna erbjuda utmaning på rätt nivå. Detta efter att kartläggningar visat att elevens kunskapsnivå över lag ligger högre än de jämnåriga. Med tanke på att forskning visar på ett starkt samband mellan lärande och hälsa, är det viktigt att vi skolan ser eleverna ur ett helhetsperspektiv. Vårt arbete för kunskapsutveckling behöver gå hand i hand med arbetet för social utveckling och trygghetsarbetet. En fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga. Re 337 Kevingeskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 11(11)