LIV & MILJÖ I VÄSTMANLAND

Transkript

1 LIV & MILJÖ I VÄSTMANLAND

2 Liv & miljö i Västmanland Länsstyrelsens rapportserie, 25:25 Liv & miljö i Västmanland Landstinget Västmanland Miljömålsillustrationer: Tobias Flygar Omslagsbild: Anna Berg Illustrationer Folkhälsans målområden: AB Typoform Omslagsbild: Anna Berg Länsstyrelsen i Västmanlands län Landstinget Västmanland Västra Ringvägen 1 Hållgatan Västerås Västerås Telefon: Telefon: E-post: lansstyrelsen@u.lst.se E-post: kansli@ltv.se

3 Miljömål går hand i hand med folkhälsomål Länsstyrelsen i Västmanland och Landstinget Västmanland vill i den här rapporten lyfta fram relationen mellan miljön och människors hälsa. Länsstyrelsen har antagit regionala miljömål och miljöhandlingsprogram. Riksdagen har beslutat om nationella folkhälsomålområden. Folkhälsopolitikens 11 målområden är tydligt kopplade till miljömålen. Sunda och säkra miljöer och produkter samlar de miljömål som har störst betydelse för hälsan. Både miljömålen och folkhälsomålen följs i den här rapporten upp på regional nivå. De negativa konsekvenserna av en osund miljö är flera. Många västmanlänningar störs dagligen av buller i sina bostäder. Luftföroreningar orsakar bland annat cancer och astma. Det gör också osunda inomhusmiljöer. Flera av de farliga kemikalierna kan påverka bland annat fortplantningsförmågan. Radon i bostäder vet vi orsakar hundratals dödsfall i lungcancer i Sverige årligen. Elektromagnetisk strålning är en källa till oro och debatt. En annan mer positiv aspekt är att natur- och kulturmiljöer kan ge ro åt stressande människor och ge plats för återhämtning, motion och inspiration. En uppmaning till er som läsare är att fundera på vilken roll ni har i att uppnå de delmål som ska vara uppnådda inom cirka fem till tio år. Vi behöver alla bidra med små eller stora insatser för att vi ska få bra miljö och en god hälsa.

4

5 Liv och miljö i Västmanland - i korthet Ur miljösynpunkt ligger Västmanland generellt sett bra till i förhållande till riket. Tvärtom är det gällande folkhälsan, Västmanland har i de flesta fall sämre läge än genomsnittet för hela landet. Denna rapport är inte en kartläggning av det totala hälso- och miljöläget i länet, utan en uppföljning av miljö- respektive folkhälsomålen. Det är komplicerat att dra en allmän slutsats av denna uppföljningsrapport, då berörda ämnen och indikatorer är varierande och ibland skiljer sig åt i hur de värderas. Här följer en sammanfattning i punktform, där fokus har lagts på ett antal indikatorer med utgångspunkt på utveckling över tid och hur läget är idag samt utsikter för framtiden. Hur har vi det idag och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Det här är vi bra på... Miljömålet för klimatpåverkande utsläpp har nåtts. Motionsvanorna ökar, fler är fysiskt aktiva. Halten bensen i luft har minskat konstant de senaste 1 åren. Andelen dagligrökare minskar kontinuerligt i hela befolkningen....och det här är vi mindre bra på Antalet anmälningar av mäns fysiska våld mot kvinnor ökar. Ängs- och hagmarker behöver ökas i yta. Ökad skötsel i form av bete och slåtter krävs. Andelen överviktiga och kraftigt överviktiga ökar i befolkningen. I Västmanland finns stora områden som är förorenade med miljögifter. Dessa behöver åtgärdas på olika sätt. Vad vi bör tänka på inför framtiden- hot runt hörnet Drygt två tredjedelar (67%) av flerbostadshusen har högre radonvärden än tillåtet. Ökningen av klamydia bland unga kan komma att leda till en ökad infertilitet i befolkningen. Minska fossila bränslen, att arbeta med utmaningen mot Ett fossilfritt Sverige. Nästan en femtedel (18%) av flickorna i skolår 9 har en dålig relation med sina föräldrar.

6 Innehåll Inledning De nationella miljömålen Folkhälsopolitikens 11 målområden sid A. Uppsatsdel - Arenor i vardagen 1 Hem ljuva hem eller? - Luktar inte, syns inte, smakar ingenting radon - En strålande framtid med eller utan mobil - Musik som stämningshöjare eller buller? - Bort bra men hemma bäst - Föräldrarna betyder så mycket 2 Konsumtion vi äter, köper och slänger - Vi blir vad vi äter eller? - eller blir vi det vi dricker? - Lite för mycket av det goda - Läkemedel och hygienprodukter - Tobak både cigaretter och snus - De ofrivilliga gifterna - Konsumtionens baksida 3 Trafiken påverkar vår hälsa - Nutidens hälsoproblem och framtida lösningar - Lätt att ta bilen utan att tänka - Alla bidrar vi till växthuseffekten 4 Vår värdefulla fritid - Upp, ut & rör på dig! - Att våga älska, och älska säkert B. Uppföljning av miljö- och folkhälsomål 1 Miljömålen i Västmanland - Västmanland och klimatförändringarna - Är luften i Västmanland frisk snart? - Minskade utsläpp men fortsatt försurning - Både gamla synder och nya utsläpp - Bara ett ozonskikt - Strålning på gott och ont - Övergödning skadar både människor och djur - Värdefulla vattenmiljöer - Grundvatten av god kvalitet - Myllrande våtmarker - Den mat vi efterfrågar påverkar miljön - God bebyggd miljö

7 2 Uppföljning av Folkhälsopolitikens 11 målområden - Delaktighet och inflytande i samhället - Ekonomisk och social trygghet - Trygga och goda uppväxtvillkor - Ökad hälsa i arbetslivet - Sunda och säkra miljöer och produkter - En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård - Gott skydd mot smittspridning - Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa - Ökad fysisk aktivitet - Goda matvanor och säkra livsmedel - Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt mindre skadeverkningar av överdrivet spelande Lästips Ordlista BILAGA Samtliga regionala delmål för Västmanland

8 Inledning De folkhälsopolitiska målområdena är tydligt kopplade till miljömålen, där målområdet Sunda och säkra miljöer och produkter samlar de miljökvalitetsmål som har störst betydelse för hälsan. De negativa hälsokonsekvenserna av en osund miljö är flera. Många störs av buller i sina bostäder. Luftföroreningar orsakar bland annat cancer och astma. Det gör också osunda inomhusmiljöer. Radon i bostäder orsakar hundratals dödsfall i lungcancer i Sverige årligen. Farliga kemikalier kan påverka bland annat fortplantningsförmågan. Men det finns mycket positivt också. En hälsosam miljö är ovärderlig för vårt välbefinnande. Natur- och kulturmiljöer kan ge ro åt stressade människor och ge plats för återhämtning, motion och inspiration. Att kunna promenera i skog och mark, ta en simtur i öppet vatten eller helt enkelt bara kunna koppla av i en park leder till välbefinnande och välmående. Miljön skall och bör vara en hälsofrämjande faktor! Grönområden och parker är platser för rekreation och samvaro. De har stor betydelse för rening av förorenat ytvatten samtidigt som det bidrar till förbättring av luftkvaliteten och lokalklimatet samt fyller en funktion för att kunna skapa en ekologisk miljö. Djur och växter finns det ofta en stor mångfald utav i tätortsområden och även i innerstadens grönområden. I Landstingets ansvar för att förbättra folkhälsan i länet ingår dels att främja hälsa dels att förebygga sjukdom, skada och tidig död. Det hälsofrämjande arbetet innebär att utveckla och tillföra befolkningen utvalda friskfaktorer för att förbättra hälsan i olika avseenden. I det sjukdomsförebyggande arbetet ingår att minska eller eliminera utvalda riskfaktorer för att minska sjukdom, skada och tidig död. En förutsättning för ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är att ett tvärsektoriellt arbetssätt utvecklas mellan myndigheter, organisationer och befolkningsgrupper. Den nationella handlingsplanen för förebyggande av alkoholskador innebär bland annat att länsstyrelserna fått ett utökat ansvar för missbruksfrågor, även för förebyggande åtgärder. Regionalt folkhälsoarbete bör ske, och sker så också, genom samrbete mellan länsmyndigheter och organisationer, såsom Länsstyrelser och Landsting. 8 Detta dokument är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Västmanlad och Landstinget Västmanland. Den syftar till att kartlägga miljö- och hälsoläget samt visa på trender när det är möjligt. Ordet miljö är för många starkt förknippat med skog och mark samt dess växter och djur. Men även vår vardagliga miljö, hur det ser ut där vi lever och bor, är en viktig del av våra liv och spelar en stor roll för vår hälsa. En stor del av miljöproblemen orsakas just där. Därför är det viktigt att den lokala miljön inte glöms bort. Vi har valt att presentera detta dokument utifrån de arenor där vi befinner oss i vårt vardagliga liv. Vi befinner oss i hemmet, på väg mellan hemmet och skola/arbete eller på väg till de platser där vi spenderar vår fritid. En annan stor del av våra liv som påverkar miljön och vår hälsa är det vi konsumerar, det vill säga både det vi inhandlar samt det vi äter och dricker. Dokumentet är upplagt på så sätt att samtliga mål och regional information presenters mer utförligt i dokumentets andra del. Första delen av dokumentet beskriver hur miljön påverkar hälsan i vår vardag. Utgångspunkten är de platser vi befinner oss på och situationer vi hamnar i under våra liv. I största möjliga mån berör dokumentet unga i vårt län. Folkhälsan och miljön står inför ständiga förändringar, vilket många är mycket medvetna om. Detta är ett nertramp i de fakta som är aktuella just nu. Under två månader studerades och i viss mån sammanställdes befintligt material, vilket mynnade ut i detta dokument. En liknande uppföljning har gjorts i Skåne i form av en årsrapport år 24, Hur påverkar miljön skåningarnas hälsa?. Den har till stora delar legat till grund för detta dokument. Den mesta informationen gällande de regionala miljömålen har främst hämtats från Uppföljning av miljömålen i Västmanland 25, Miljömålsportalen samt från SCB (Statistiska Centralbyrån). Västmanland har ännu inte tagit fram regionala mål baserade på folkhälsans 11 målområden. Därför används här de målområden som gäller på nationell nivå. Den mesta informationen gällande hälsa kommer ifrån Liv & Hälsa och Liv & Hälsa Ung-undersökningarna i Västmanland. För barn och ungdomar har främst siffror gällande ungdomar i skolår 9 använts, framförallt eftersom detta skolår, till skillnad från de andra, i många fall återfinns i undersökningar från åren 1995 och framåt. Se även avsnittet med lästips i slutet av denna uppföljningsrapport. Styrgrupp: Kerstin Kvarnström, Miljövårdsdirektör, Länsstyrelsen i Västmanlands län Måns Enander, Miljöhandläggare, Länsstyrelsen i Västmanlands län Hans Dahlman, Samhällsmedicinsk chef, Landstinget Västmanland Projektgrupp: Anna Berg, Ekologisk ekonom och Miljövetare Linda Eriksson, Folkhälsovetare

9 De nationella miljömålen De nationella miljökvalitetsmålen är beslutade av riksdagen. Dit hör ytterligare tre mål som inte är relevanta för Västmanland. (Hav i balans, Levande kust och skärgård och storslagen fjällmiljö). För miljökvalitetsmålet Levande skogar har skogsvårdsstyrelsrna ansvaret på lokal nivå och behandlas inte här. Inledning Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det ger långsiktigt skydd mot skadlig UV-strålning. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 9 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig reproduktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

10 Folkhälsopolitikens 11 målområden Delaktighet och inflytande i samhället Detta målområde gäller människors möjlighet att genom demokrati påverka sin omvärld, såväl som människans makt att styra över och sörja för den egna hälsan. Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av grundpelarna för folkhälsan. En god folkhälsa hänger samman med ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Trygga och goda uppväxtvillkor Den mest betydande sociala resurs barn och ungdomar har är föräldrarna. Det är de som ansvarar för miljön i hemmet, vilken även påverkas av familjens ekonomiska villkor. Ökad hälsa i arbetslivet För att en människa skall kunna fungera och må bra på arbetet under hela arbetslivet krävs att arbetskraven anpassas efter henne eller honom. Ett bra arbetsliv är en förutsättning för en hållbar tillväxt såväl som för folkhälsan. Sunda och säkra miljöer och produkter Kravet på sunda och säkra miljöer skall ses i sammanhang med Sveriges miljömål och kravet på ett ekologiskt hållbart samhälle. Detta målområde har följande delområden: Sund yttre miljö/luftkvalitet, Sund inomhus- och närmiljö (inklusive buller), Sunda produkter, Säkra miljöer och produkter ur ett skadeperspektiv. 1 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra all hälsooch sjukvård och vara en självklar del av denna. Hälso- och sjukvården skall upplysa om metoder och möjligheter att förebygga sjukdom och skada. Gott skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar har en central betydelse för folkhälsan och fokus måste ligga på att bibehålla en hög nivå av skydd. Sambandet mellan hälsa och immunitet är väl dokumenterat. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Möjligheten till en trygg och säker sexualitet är grundläggande för hur en människa upplever sin hälsa och sitt välbefinnande. En trygg sexualitet utan fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosamt. Jämställdhetsfrågor måste vara en integrerad del av folkhälsoarbetet. Ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är viktigt för en god hälsoutveckling. Målsättningen är att samhället formas så att det ger bästa möjliga förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Goda matvanor och säkra livsmedel En viktigt orsak till övervikt är framförallt felaktig kost med ett alltför stort energiinnehåll. Vi måste minska på intaget av socker och fett och i stället öka intaget av frukt och grönsaker. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt mindre skadeverkningar av överdrivet spelande Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet är att minska tobaksbruket och målet för spelberoende är att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Ett samhälle fritt från dopning samt att begränsa alkoholen negativa effekter är andra mål.

11 1 Hem ljuva hem...eller? Sverige är ett välfärdsland. Barndödligheten har sjunkit och medellivslängden ökat mycket kraftigt sedan 18-talet. En avgörande faktor till den förbättrade hälsan är samhällets arbete med planering och åtgärder. Medan hälsoskyddsfrågorna historiskt handlade mycket om att undvika smittspridning av farliga sjukdomar i tätbefolkade områden är idag luftföroreningar, buller och inomhusmiljö de mest aktuella miljöfrågorna som påverkar vår hälsa. Ur både ett globalt och lokalt perspektiv handlar arbetet med att skapa ett ekologiskt uthålligt samhälle om vår överlevnad i framtiden. Genom att anpassa vårt samhälle och vårt liv till en ekologiskt uthållig miljö kan vi redan idag bidra till att minska exponeringen för både små och stora riskfaktorer och därigenom minska miljörelaterade sjukdomar och besvär som till exempel luftvägsbesvär och lungcancer. Sunda och säkra miljöer och produkter Några av de delmål som tas upp inom detta målområde är: - sund yttre luftkvalitet - sund inomhus- och närmiljö - säkra miljöer 1.1 Luktar inte, syns inte, smakar ingenting - radon Folkhälsopolitikens 11 målområden Dåliga inomhusmiljöer visar sig ofta indirekt genom byggnadsskador eller att människor får symtom eller besvär. Många komfort- och hälsoproblem beror på förekomst av fukt och radon i vår inomhusmilö. Radon är ett ämne i vår inomhusmiljö som vi vet kan orsaka sjukdom med dödlig utgång. Många av oss bor i hus med höga radonhalter, kanske utan att veta om det. Det enda sättet att upptäcka det är att göra mätningar. Radon kan komma från marken under huset, från byggmaterialet eller från dricksvattnet. I värsta fall kan exponeringen leda till lungcancer med dödlig utgång. Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer Vid de låga stråldoser som radon ger i inomhusmiljö kan man aldrig se några akuta skador. Men en lång tids exponering leder till risk att utveckla lungcancer. Tiden mellan exponering och uppkomst av lungcancer är lång, mellan 15 och 4 år, vilket gör att det kan vara svårt att inse nödvändigheten av att sänka radonhalten i sin bostad. Om radonhalten sänks till under 2 Bq/m 3 i alla bostäder beräknas på sikt cirka 2 lungcancerfall kunna undvikas varje år. Risken är aldrig obefintlig där radon finns och den ökar i takt med ökad radonhalt. Statens strålskyddsinstitut (SSI) bedömer att 5 dödsfall i lungcancer uppkommer varje år i landet på grund av radon. Radon i vatten, Västmanland 23% 59% 18% 1- Bq/l 1999 Baserad på siffror från Miljömålsportalen 1-1 Bq/l -1 Bq/l Gränsvärden för radon i dricksvatten sätts av Livsmedelsverket. Om vattnet har en högre radonhalt än 1 Bq/l ska det klassas som tjänligt med anmärkning, är halten högre än 1. Bq/l bedöms det som otjänligt. Radon i vatten Radonhalten kan emellertid variera mycket såväl mellan som inom Västmanlands kommuner, beroende på bergrundens sammansättning i området. Radonriskkartor över Västmanland har tagits fram av länsstyrelsen, för att visa på var behovet av mätningar och åtgärder är störst. Radonhalten i vatten har i Västmanlands län mätts i 1 26 brunnar. I 82 procent av de mätta brunnarna överstiger radonhalten 1 becquerel per liter (Bq/l), vilket utgör gräns för tjänligt med anmärkning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Att dricka radonhaltigt vatten är, enligt SSI, är inte särskilt farligt. Det medför risker först när det övergår till luften och vi andas in det. Hushållsvatten som innehåller radon gör att radon tillförs inomhusluften, till exempel när man duschar eller spolar i vattenkranen. Västmanland 67% av flerbostadshusen har högre radonvärden än 2 Bq/m 3 luft (riktvärde) Bidrag för radonåtgärder Egna hem med radonhalter över 2 becquerel per kubikmeter inomhusluft kan få radonbidrag för åtgärder som minskar radonhalten. Bidragsansökan lämnas till Länsstyrelsen som också fattar beslut om bidrag. I ansökan måste radonkällan anges. Bidrag lämnas inte för åtgärder som påbörjats vid tidpunkten för ansökan. Mer information finns på Radon kan komma från marken, byggnadsmaterialet och från hushållsvattnet. 11 Radon- en ädel men riskfylld gas En viktig del av miljömålet God bebyggd miljö är att få ned radonhalterna inomhus. Att åtgärda hus med förhöjda radonhalter är kostsamt. En stor del av kostnaden ligger idag hos husägaren, men statligt bidrag finns att få. Markradonproblem åtgärdas vanligtvis med lufttryckssänkning under huset, och blåbetonghus kan saneras genom förbättrad ventilation. Det är mycket viktigt att rätt åtgärd vidtas för att nå resultat. En undersökning som gjorts över hur väl åtgärderna fungerar visade att många inte gav tillfredsställande resultat samt att man i en del fall till och med satsat på fel åtgärd. Därför krävs sedan år 22 att bidragsansökan innehåller förslag på åtgärd av någon som har kunskap om radon. God bebyggd miljö Delmål 8. Senast år 215 skall byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid ha dokumenterat fungerande ventilation. Radonhalten i bostäder skall vara lägre än 2 Bq/m 3. Västmanlands Miljömål

12 11 12 Tillståndsmyndigheternas rollfördelning *Statens strålskyddsinstitut (SSI) är den centrala myndigheten med övergripande ansvar för frågor om strålning. *Socialstyrelsen är den centrala myndigheten med övergripande ansvar för bland annat tillsynsvägledning om hälsoskyddsfrågor. *Länsstyrelsen är regional tillsynsmyndighet för frågor som rör miljöbalken. *Kommunens miljönämnd är lokal tillsynsmyndighet för frågor som rör miljöbalken och hanterar inkommande klagomål från allmänheten. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Albert Einstein Försiktighetsprincipen Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Miljöbalken 2 kap En strålande framtid med eller utan mobil! Strålning finns naturligt i vår omgivning, den kommer både från rymden och från marken. Den största delen av den stråldos vi utsätts för kommer från radioaktiva ämnen som förekommer naturligt i vår berggrund och mark. Vi utsätts också för kosmisk strålning från solen och rymden samt från radioaktivt kalium som finns naturligt i kroppen. Mobiltelefonstrålning berör de allra flesta i dag. Hur skadlig den är är ett ständigt aktuellt ämne. Lågfrekvent och högfrekvent strålning Människor oroar sig för strålningen från mobiltelefoner, antenner och basstationer. Media bevakar frågan hårt men det är ändå svårt att få en rättvisande bild av strålningens eventuella farlighet. Diskussionen kring de magnetiska fältens farlighet eller ofarlighet började redan under 198-talet då man uppmärksammade bildskärmarnas magnetfält. Här har emellertid ny teknik delvis löst problemen. De lågfrekventa magnetfälten från nya elektriska apparater är lägre än från den apparatur som tillverkades på 198-talet. Lågfrekventa fält finns ändå kvar i många bostäder. Det beror på så kallade vagabonderande strömmar som utgörs av elektriska strömmar på rymmen från elledningarna. De smiter ofta in i vattenrör där de skapar ett magnetiskt fält. Problemet går att åtgärda och ofta till en rimlig kostnad. Innan mobiltelefoner började användas av gemene man blev allmänheten i huvudsak exponerad för högfrekventa och radiofrekventa fält från radio- och TV-master samt från räddningstjänstens kommunikationsantenner. Den snabba utbyggnaden av tredje generationens mobiltelefontjänster (3G) har lett till en massiv ökning av antalet antenner och därmed strålkällor. Men 3G-masterna har också medfört förbättringar. De tätt sittande antennerna gör att mobiltelefonerna kan sända med lägre effekt. Därför blir strålningen från själva telefonerna lägre. Är strålningen farlig? Statens Strålskyddsinstitut (SSI) är den centrala myndighet som ansvarar för att de skadliga effekterna av strålning på människor minimeras. Det kommer radiofrekvent strålning både från din mobil och från telefonmasterna. SSI menar att forskningen inte med säkerhet kunnat visa att exponering för elektromagnetiska fält (för understrukna ord, se ordlista) från mobiltelefonsystem innebär några risker för människors hälsa. SSI har nyligen presenterat studier av djurexperiment. Djuren utsattes för radiofrekvent strålning, av det slag som vi får från mobiltelefoner. Studien visade att strålningen inte kan framkalla cancer eller förstärka effekten av cancerframkallande ämnen. Det finns emellertid forskare som, i motsats till SSI, anser att strålningen innebär uppenbara hälsorisker. Myndigheten anser att så länge dess allmänna råd följs; att taltiden minimeras och att handsfree används, utsätts inte personer som talar i mobiltelefon för ohälsorisk. Tyvärr upplever miljönämnderna ofta att den vägledning som de centrala myndigheterna erbjuder är vag och otillräcklig. Kraftledningar kan leda till att närliggande bostäder exponeras för förhöjda värden av lågfrekventa magnetiska fält. Här finns däremot ett antal studier som tyder på små ökningar av risken för barnleukemi i samband med exponering av lågfrekventa magnetiska fält som överstiger,4 mikrotesla (µt) i bostäder nära kraftledningar. Drygt 2 svenskar anser sig i dag vara elallergiker eller speciellt känsliga för elektromagnetiska fält. Även om vetenskapliga bevis saknas för att strålningen kan orsaka sådana hälsoproblem går det inte att bortse från det stora antalet människor som upplever besvär. Så långt det är möjligt och rimligt bör därför extra hänsyn tas till dessa personer. Elektriska och magnetiska fält skapar elektriska strömmar i alla material som leder ström, inklusive mänsklig vävnad. Begränsningarna i fältens styrka syftar bland annat till att begränsa de inducerade strömmarna så att de inte konkurrerar med de elektriska signaler som normalt går i kroppen. För de högre frekvenserna, där våglängderna börjar kunna räknas i meter, fungerar människokroppen och dess organ bra som mottagarantenner och kopplar in energi som övergår i värmeutveckling. Radiovågor används vid radio- och TV-utsändningar och vid samtal via radio- och mobiltelefoner. Omfattande forskning har bedrivits under många år på detta område. Den samlade vetenskapen ger inte stöd för att radiovågor ger upphov till hälsopåverkan då gällande gränsvärden tillämpas. En snabb teknisk utveckling gör att exponeringen för elektromagnetska fält ökar. Det finns oro för att denna exponering skulle kunna vara förenad med hälsorisker av idag okänt slag. Både ur folkhälsosynpunkt och för att samhällsutvecklingen inte ska hämmas i onödan, är det angeläget att förbättra det vetenskapliga kunskapsläget. Vad gör myndigheterna? Först i början på 199-talet framstod misstanken om ett samband mellan magnetfält och cancer som rimlig. I Sverige har flera myndigheter ansvar för hälsofrågor med anknytning till magnetiska fält Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålskyddsinstitutet. Dessa samverkar för att samla kunskap och vidta de åtgärder som kan krävas. Ofta framförs krav på att försiktighetsprincipen ska tillämpas för mobiltelefoni.

13 1.3 Musik som stämningshöjare eller buller? Vi är omgivna av ljud. Ibland vill vi åstadkomma ljud, men lika ofta är ljudet bara en bieffekt av någon aktivitet. Om allt icke önskvärt ljud är buller, betyder det att bedömningen varierar från person till person. Hög musik på en fest kan vara en stämningshöjare på ena sidan väggen och buller på den andra. Buller är ett utbrett samhällsproblem med många olika orsaker. År 1998 beräknades drygt två miljoner människor i Sverige vara utsatta för trafikbuller över riktvärdet när de vistas utanför sin bostad. Den här typen av buller leder inte direkt till allvarlig sjukdom, men den bidrar starkt till en minskning av det allmänna välbefinnandet och möjligheten till god livskvalitet. Buller påverkar vår livskvalitet Buller uppfattas inte som livshotande på samma sätt som andra miljöstörningar, däremot betyder det mycket för vår hälsa och möjligheten till en god livskvalitet. Buller påverkar människor på olika sätt beroende på typ av buller, vilken styrka och vilka frekvenser det har, hur det varierar över tiden och tid på dygnet. Samhällsbuller kan leda till störning av sömn och vila eller till stress. Störd sömn får emellertid betraktas som en ur hälsosynpunkt allvarlig störningseffekt. Sömnens betydelse för vår hälsa är uppenbar och det faktum att vi inte kan vänja oss vid buller i detta avseende, gör bullerexponering och planering av bostäder till en samhällsfråga. Det kan också orsaka svårigheter att höra vad andra säger, problem med att lyssna till radio/tv eller tala i telefon, koncentrationssvårigheter och försämrad inlärning, samt försämrad uppmärksamhet genom att buller maskerar varningssignaler. Buller kan också ge upphov till tillfällig eller i värsta fall bestående tinnitus och andra hörselskador. För att öka möjligheterna att främja hälsa i miljömålsarbetet föreslår Socialstyrelsen att delmål bör formuleras så att de omfattar: - andelen störda av buller i samhället - buller från fasta installationer - buller från musik som framförs med risk för skada på barns och vuxnas hörsel - skyddandet av de områden som ännu kan betraktas som tysta områden för rekreation. Den utrotningshotade tystnaden Bullrigast är det i storstäderna. Detta indikerar möjligen att människor är mer toleranta mot buller i städer, där bullret är förväntat, än på landsbygden, där tystnaden tas mera för given. I hemmen är det främst fasta installationer, till exempel ventilationsanläggningar som alstrar buller. Buller komma från bland annat grannar, tvättstugor och handelsverksamhet. Det är ofta lågfrekvent buller som pågår både dag och natt. Inget tyder på att buller är ett minskande problem, snarare tvärtom. Då allt fler människor bor i eller i närheten av städer, ökar problemets omfattning. Trafikbuller kommer att fortsätta vara ett stort problem i Västmanland. Mot denna bakgrund är det en svår uppgift att nå de bullerrelaterade regionala delmålen i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Tystnad är en bristvara. Därför måste det i samhällsplaneringen även vägas in särskild hänsyn till områden som i dag är bullerfria. Var bostäder och övriga byggnader placeras spelar en avgörande roll för hur mycket trafikbuller människor kommer att utsättas för i sitt boende. Vid befintliga bostäder kan punktinsatser i form av olika tekniska lösningar vara ett alternativ. Ytterligare två åtgärder för att minska buller är tystgående kollektivtrafik och att göra det mindre attraktivt att köra bil i innerstäderna. I skolor och förskolor är en kombination av god fysisk miljö och god utformning av själva verksamheten ett sätt att minska buller. Det ekonomiska svängrummet är alltid begränsat, men många förbättringar kan göras till en relativt låg kostnad. Att välja arbetssätt som är lämpliga utifrån lokalerna så att inte mer buller skapas än vad kan tolereras och att åtgärda skramlande inredning är två exempel på åtgärder som inte behöver anstränga budgeten alls. Genom att fortsätta kartlägga bullersituationen och hur människor upplever omgivningsbullret, kan vi bevaka förändringar, följa upp effekten av vidtagna åtgärder och belysa detta svåra miljöproblem. Först när man inser ljudmiljöns betydelse är man beredd att ta de investeringar i tid, engagemang och pengar som krävs för att skapa en hälsofrämjande ljudmiljö och rädda den utrotningshotade tystnaden. God bebyggd miljö Delmål 3a. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar, överstigande de riktvärden som riksdagen beslutat om för buller i bostäder, skall ha minskat med 5 procent till år 21 jämfört med år Västmanlands miljömål Västmanland 1% av invånarna i länet upplever ofta att de störs av buller utifrån när de är i sin bostad Sunda och säkra miljöer och produkter Delmålet sund inomhus- och närmiljö innefattar även buller. Det är särskilt viktigt att barn och ungdomar inte utsätts för buller. Tinnitus, som kan ha samband med höga ljudnivåer, kryper allt lägre ner i åldrarna. Folkhälsopolitikens 11 målområden 13 Tystnad är en bristvara

14 1.4 Borta bra men hemma bäst... Ekonomisk och social trygghet Social trygghet är en av grundpelarna för folkhälsan. Trygghet är ett grundläggande behov och människor som lever i goda levnadsomständigheter är tryggare än de som lever under mer osäkra villkor. Folkhälsopolitikens 11 målområden Boendet har en grundläggande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Bostaden och den omgivande boendemiljön utgör i hög grad den plattform utifrån vilken vi går ut och möter omvärlden. Den som inte har drägliga boendeförhållanden har svårt att klara övriga delar av livet, till exempel utbildning och arbete. De allra flesta i Sverige har tillgång till en god bostad, men i många områden råder bostadsbrist. Denna bostadbrist leder i sin tur till osäkra boendesituationer för ekonomiskt resurssvaga grupper, däribland ungdomar och arbetslösa. Höga boendekostnader i kombination med låga inkomster innebär också en stress för många människor. Att känna trygghet utanför sitt eget hem... Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Känsla av otrygghet kan bero på många olika faktorer som till exempel risken för att råka ut för trafikolyckor eller andra olycksfall men också risken att drabbas av brott mot person och egendom. Det finns forskningsresultat som pekar mot att människor som lever under goda levnadsomständigheter känner mindre rädsla än människor som lever under mer osäkra villkor. I Folkhälsopolitisk rapport 25 lyfter Statens Folkhälsoinstitut fram problematiken med ojämlikhet i hälsa. Vikt bör läggas vid att ge boende i utsatta stadsdelar möjligheter till ökad delaktighet och inflytande över utvecklingen av den egna stadsdelen och de egna livsvillkoren. Enligt Liv & Hälsa 24 stannar var fjärde kvinna och var tionde man ibland hemma med rädsla för att gå ut. Detta visar på en bristande trygghetskänsla som dessutom har ökat de senaste åren. Nittio procent av invånarna i Västmanland trivs ganska bra eller mycket bra med den omgivande miljön där de bor. De flesta känner sig säkra och trygga och är inte rädda för att bli utsatta för våld eller hot. Detta dock med undantag för vissa områden i städer i Västmanland. Mimer- Västerås största bostadsbolag Mimer satsar extra resurser för att öka trygghetskänslan i sina bostadsområden. De har inventerat samtliga bostadsområden och kartlagt vad som i första hand bör göras för att öka tryggheten. Grannsamverkan, gemenskap, kodlås och riktade åtgärder som är anpassade till respektive område, är aktiviteter som genomförts under år 25 för att öka känslan av trygghet. Exempel på andra åtgärder är byte eller montering av ny belysning, plantering av skyddande växter, installation av larm och cykellås med mera. Läs mer på 14 Under senare år har också intresset ökat för hur lokalsamhällets sociala miljö påverkar hälsan. Ett grannskaps socioekonomiska situation kan, om den är ogynnsam, vara en riskfaktor för ohälsa utöver effekterna av människans egna sociala ställning. Detta är en viktig punkt när det gäller att förstå orsakerna bakom den ojämlika fördelningen av hälsa i samhället. Socioekonomiskt utsatta eller svaga grupper har inte alltid samma valmöjlighet, av ekonomiska eller andra orsaker, när det gäller att välja bort områden eller grannskap som missgynnar deras egna sociala ställning. Västmanland 4% av de utsatta kvinnorna känner sina gärningsmän... och i sitt eget hem En annan aspekt på trygghet i hemmet är just att känna sig trygg inom det egna hemmets väggar. År 24 polisanmälde 2 56 kvinnor i Västmanland den man som hon hade en nära relation till för misshandel. Men långt ifrån alla polisanmäler. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande men försummat folkhälsoproblem. Det könsrelaterade våldet i samhället omfattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och kan ses som ett uttryck för kvinnoförtryck och bristande jämställdhet i samhället. Statens Folkhälsoinstitut föreslår att Frihet från könsrelaterat våld blir ett nytt målområdesövergripande delmål inom folkhälsopolitiken. Statisktiken måste också bli bättre för att mäta förekomsten av olika former av könsrelaterat våld i samhället. Det saknas könsuppdelad statistik som kan visa hur verkligheten ser ut med anmälda våldsbrott mot kvinnor. Endast misshandelsstatistik finns uppdelad på kön. I Landstinget Västmanlands Hälsopolistiska program uppges det att det är särskilt viktigt att uppmärksamma den ökning som skett av andelen skadade till följd av våld och det starka sambandet som finns mellan alkoholkonsumtion och olika slags våld. Åtgärder för utsatta grupper, som unga män, kvinnor och barn är viktiga att genomföra. Hedersrelaterat våld mot flickor och kvinnor i Västmanland På uppdrag av Länsstyrelsen har Forskning och Utveckling i Västmanland kartlagt den kända förekomsten av så kallat hedersrelaterat våld bland flickor och unga kvinnor i Västmanland under år 23. De flickor och unga kvinnor som omfattas i kartläggningen är de som själva tagit kontakt med eller på annat sätt kommit till utredarnas kännedom. Sammanlagt rapporterades 7 flickor, varav omkring hälften var under 18 år. När det gäller graden av våld framgick i undersökningen att samtliga, med några få undantag, hade känt sig övervakade och kontrollerade. Drygt hälften av flickorna hade dessutom känt sig kränkta eller utsatts för hotelser eller hot om våld och nästan hälften hade faktiskt utsatts för våld. Hälften av flickorna var utsatta för hot om våld och några färre för våld och ändå vill de bara prata av sig. En förklaring till detta framkom under intervjuerna; flickorna lever i en ständig rädsla för våld där örfilar och liknande ingår i uppfostran, vilket är en anledning till att de inte reagerar starkare på detta våld.

15 1.5 Föräldrarna betyder så mycket Barn och ungdomars relation till föräldrarna är en viktig fråga. Enligt Liv & Hälsa Ung 24 upplever 18 procent av flickorna i skolår 9 i Västmanland att de har en dålig eller obefintlig relation med föräldrarna, en siffra som är något lägre för pojkarna i samma ålder. Inom båda dessa grupper har siffran dock ökat de senaste åren. Barnens brist på inflytande Barn är i många fall en speciellt utsatt grupp. De har inget direkt inflytande över boendesituationen, utan måste helt förlita sig på föräldrar eller vårdnadshavare. Detta innebär att föräldrarna är den främsta sociala resurs som framför allt yngre barn och ungdomar har. Det är föräldrarna som ger sina barn möjlighet till sociala kontakter utanför hemmet, i form av föreningsverksamheter, förskola och så vidare. Det direkta ansvaret för miljön i hemmet ligger hos föräldrarna. Indirekt påverkas miljön i hemmet även av familjens ekonomiska villkor. Tillgång till en bra bostad samt en god fysisk och social miljö i anslutning till boendet är viktiga faktorer som kan antas påverka människors hälsa och välbefinnande i positiv riktning. En aspekt av bostadens kvalitet är bostadsutrymme. Ur hälsosynpunkt är det framförallt extrem trångboddhet som bör uppmärksammas eftersom en sådan boendesituation innebär ökad risk för sömnbrist, stress, rygg- och luftvägsproblem samt svårigheter att klara läxor och lek. Västerås stad har som målsättning att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle som kan ge många människor ett gott liv, målet är en god livskvalitet. Som tidigare nämnts kan grannskapets socioekonomiska situation vara ogynnsam och därmed en riskfaktor för ohälsa. På samma sätt kan ett gynnsamt socialt klimat i området där man bor vara en friskfaktor för invånarna, vilken bör lyftas fram i miljö- och hälsoarbetet i Västmanland. Trygga och goda uppväxtvillkor Barn och ungas mest betydande sociala resurs är föräldrarna. Det är de som ansvarar för miljön i hemmet på olika plan, och detta påverkas av bland annat familjens ekonomiska villkor. Folkhälsopolitikens 11 målområden Västmanland 18% av flickorna i skolår 9 upplever att de har en dålig relation med sina föräldrar 15 Våra ungas relation med sina föräldrar Endast drygt 6 procent av eleverna i skolår 9 i Västmanland känner att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Vad händer med de övriga 4 procenten, de som inte känner att de kan lita på att föräldrarna ställer upp? Att känna trygghet i sin familj och i sina föräldrar eller vårdnadshavare är en förutsättning för trygga och goda uppväxtvillkor. Barn och unga är en utsatt grupp på många olika sätt, de är omyndiga och har inte erfarenhet nog att alltid ta hand om sig själva, sin miljö och sin hälsa. Att känna trygghet hemma är viktigt i alla åldrar under barn- och ungdomen. Barn i familjer som lever under otrygga omständigheter, såsom missbruk, fattigdom eller någon annan svår och påfrestande situation, löper större risk att utveckla ett riskfyllt beteende. Nästan 36 procent av eleverna i skolår 9 i Västmanland tycker om att umgås med sina föräldrar, enligt Liv & Hälsa Ung 24. Sätt sedan denna siffra i relation till att endast 31 procent upplever att föräldrarna ger dem många tillfällen att göra roliga saker med dem. Det är troligtvis naturligt att ju äldre barnen blir desto mindre tid spenderar de med sina föräldrar, för en tonåring är det givetvis många andra saker som kräver tid och föräldrarna kanske i många fall bortprioriteras. Detta väger dock inte upp för att en femtedel av flickorna i skolår 9 upplever att hon har en dålig relation med sina föräldrar. Föräldrarna är en av barnens allra viktigaste resurser.

16 16 Goda matvanor och säkra livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Att kunna erbjuda alla en möjlighet till kost fri från gifter och andra ämnen som gör oss sjuka bör i alla lägen eftersträvas. Folkhälsopolitikens 11 målområden En person som inte röker får i sig cirka 1-15 mikrogram kadmium per dag via livsmedel. Ekologiska livsmedel Med ekologiska produkter avses de certifierade livsmedel som är märkta med Svanen, Bra Miljöval, EU:s blomma, KRAV eller EU-märket för Ekologiskt Jordbruk. Dessa märkningar avser hur produkten producerats. Målet med miljömärkning är att vägleda konsumenterna att handla på ett miljövänligt sätt. Miljömärkningen skall stimulera en produktutveckling som tar hänsyn till miljön och siktar mot ett hållbart samhälle. Svanen, EU-blomman och Bra Miljöval har förutom varor också börjat märka tjänster, bland annat hotell, transporter och elleveranser. Dessa är samtliga oberoende och seriösa miljömärkningar. På marknaden förekommer även de som är rena marknadsföringsmärken. Ett rikt odlingslandskap Delmål 7. Minst 16 % av länets åkerareal skall år 26 odlas i enlighet med kraven för EU-ersättning för ekologiskt lantbruk. Västmanlands miljömål 2 Konsumtionvi äter, köper och slänger Det konsumtionsmönster vi har påverkar den ekologiska, sociala och ekonomiska utvecklingen i samhället. Maten och våra matvanor påverkar vår hälsa, men fungerar också som kulturbärare, mötesplats och en källa till njutning. Sunda matvanor har stor betydelse för hälsan, både genom att främja och bevara god hälsa och genom att förebygga sjukdomar. Matvanorna skiljer sig åt mellan människor med olika kulturell och social bakgrund, mellan könen samt mellan ung och gammal. Exempelvis är kunskap och medvetenhet om matens betydelse för hälsan lägre bland människor som har kortare utbildning jämfört med dem som har längre utbildningar. Samhällets konsumtion av råvaror bör inte vara större än att framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda. För att klara detta är det viktigt med ökad återvinning och återanvändning av material och produkter. Utvinning av råvaror måste dessutom ske med minsta möjliga energiförbrukning och miljöpåverkan. En annan farlig trend för vår miljö är det ökande intresset för externhandel som i sin tur motverkar miljömålen 2.1 Vi blir vad vi äter... eller? Livsmedelsverket gör löpande analyser av miljöföroreningar i livsmedel och dricksvatten, till exempel PCB, dioxiner, bly och kvicksilver. Via födan och dricksvattnet utsätts vi kontinuerligt, dock i låga koncentrationer, för en rad ämnen med negativa effekter. Dessa ämnen är bland annat tungmetaller, som kadmium, kvicksilver och bly, samt svårnedbrytbara organiska miljöföroreningar såsom kemiska bekämpningsmedel, PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. I vilken grad det påverkar befolkningens hälsa går inte att bedöma idag, men för flera av dessa ämnen är marginalen mellan exponering och effekt sannolikt liten. Halterna av bly, PCB och dioxinliknande ämnen har dock minskat i befolkningen. Nedfallet av bl a kvicksilver via nederbörd är betydande och utsläppen av bly och kadmium som släpps ut via vatten och slam är stor. Kadmium i mark och förhöjda kvicksilverhalter i fisk, är problem för Västmanland. Vi är alla mer eller mindre förgiftade av kadmium och tio procent av befolkningen har så höga halter att njurarna redan har påverkats. I längden leder också en hög kadmiumbelastning till benskörhet, framför allt hos äldre kvinnor. När maten gör oss sjuka Målet för regeringens livsmedelspolitik är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Säkra livsmedel är och har alltid varit en viktig förutsättning för god hälsa. Alla människor har rätt till en kost fri från ämnen och smitta som gör oss sjuka, detsamma gäller tillgången till friskt och hälsosamt vatten. Antal kliniska anmälningar av salmonella är ett gott mått på säkra livsmedel. Enligt Smittskyddsenheten Landstinget Västmanland gjordes 123 kliniska anmälningar av salmonella i Västmanland år 25, vilket följer genomsnittet för åren 2-24 på 123 fall. Av dessa var år 25 endast 15 fall smittade i Sverige, genomsnittet för år 2-24 är 22 fall av inhemsk smitta. Livsmedelsverket har ansvar för att konsumenten skyddas mot skadliga, smittförande eller på annat sätt otjänliga livsmedel 25 Salmonella i Västmanland samt att hon eller han via lämplig märkning får hjälp 2 att bedöma livsmedlen och kunna välja önskad kvalitet. Överkänslighet mot födoämnen förekommer oftare 15 hos barn än hos vuxna. Bland barn upp till sex års 1 ålder och bland tonåringar och unga vuxna är omkring 5 tio procent överkänsliga eller allergiska mot något födoämne. En säker och heltäckande livsmedelsmärkning är av största betydelse för människor med födoämnesallergi eller överkänslighet. Ekologiska livsmedel I ekologiska lantbruk används endast ekologiskt odlat utsäde. Kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel ersätts med andra åtgärder som till exempel varierad växtföljd och gödsel från ekologiskt hållna djur. Ekologisk odling kan därmed bidra till att uppnå miljömålet Ett rikt odlingslandskap och även föra oss närmare miljömålet Giftfri miljö. Läs om vilken mat som skonar miljön och klimatet på Undersökningar har visat att det finns en markant skillnad mellan konsumenternas kunskaper, attityder och deras faktiska beteende. En faktor som delvis kan förklara den dåliga överensstämmelsen är att egenskapen ekologiskt producerad ansågs vara det minst viktiga inköpskriteriet. Enligt Statistiska Centralbyrån står mejeri, och framförallt dryckesmjölk, för den övervägande försäljningen av ekologiskt livsmedel. Hela 18 procent av den totala ekologiska livsmedelsförsäljningen är dryckesmjölk. Det ekologiska jordbrukets positiva inverkan på landskapsutvecklingen innebär möjligheter på olika plan. Bland annat har den växande sektorn skapat nya anställningsmöjligheter, fördelar för såväl miljön som ekonomin och ökat den sociala sammanhållningen i landsbygdsområden. Den stora utmaningen för svenskt jordbruk är att ställa om till ekologisk odling utan att avkastningen minskar. En annan utmaning är att ekologiska livsmedel tenderar att bli dyrare och därför får svårt att konkurrera Baserad på siffror från Smittskyddsenheten Ltv.

17 2.2...eller blir vi det vi dricker? Om en människa dricker två liter ytvatten, med en normal föroreningshalt, per dygn under hela sitt 7-åriga liv, får hon totalt i sig en läkemedelsmängd som är mer än 1 gånger högre än den hon utsätts för vid en enskild läkemedelsbehandling. Hur detta påverkar oss i längden vet man inte. Vårt naturliga grundvatten Naturligt grundvatten står för cirka 3 procent av den kommunala dricksvattenförsörjningen i Västmanland. I Norbergs, Sala och Heby kommuner hämtas allt dricksvatten från naturliga grundvattentäkter. Arboga kommun använder nästan uteslutande ytvatten i den kommunala dricksvattenförsörjningen. Övriga kommuner använder främst genom infiltration förstärkt grundvatten, men även naturligt grundvatten. I Västmanland, liksom i övriga landet, finns de rikligaste grundvattenförekomsterna i rullstensåsarna. Viktigast för den kommunala vattenförsörjningen är Badelundaåsen i Sala och Västerås, Dalkarls- och Enköpingsåsen i Heby och Strömsholmsåsen i Suraoch Hallstahammar. I Västmanland finns för närvarande 29 vattenskyddsområden. De allra flesta inrättades för över 2 år sedan. Vattenskyddet i Västmanland kan därför behöva ses över för att ta hänsyn till nyare insikter om exempelvis tillströmningsområden. Grundvatten av god kvalitet Delmål 3. Senast år 21 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten, som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 1 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 5 personer per år, uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Västmanlands miljömål I Västmanland har Mälarens vattenvårdsförbund låtit ta prov på utgående vatten från kommunala avloppsreningsverk i Sala och Västerås. Proverna analyseras med avseende på innehåll av läkemedelsrester och resultat kommer under 26. När den ljuva drycken leder till misär Varken människor eller djur klarar sig utan vatten, denna vätska är nödvändig för att vi överhuvudtaget skall kunna leva. Men detta innebär inte att vatten är den enda dryck vi nöjer oss med för att stilla vår törst. Många väljer alkoholhaltiga drycker som ett komplement, en kall öl i solen eller ett glas vin på fredagskvällen efter en lång arbetsvecka. Nästan alla människor kan dricka alkohol och ändå leva långa, friska liv. Och nästan alla människor kan bli alkoholberoende redan i unga år. Allt beror på hur man dricker. Fler yngre än äldre dricker alkohol och män dricker mer än kvinnor. Det är viktigt att betona att åtgärder som begränsar tillgängligheten av alkohol bör utvecklas. Krögare, detaljhandlare och föräldrar är här centrala målgrupper. Även insatser för att minska berusningsdrickandet är nödvändiga. Huvudinriktningen för alkoholpolitiken skall vara att stimulera utvecklingen av målinriktade och samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå. Förstärkta åtgärder behövs i form av särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser, opinionsbildning och information, begränsning av tillgången på och marknadsföringen av alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och skadeutvecklingen samt alkoholforskning. Förstärkta åtgärder behövs också för att utveckla samarbetet på europeisk och internationell nivå. Hela åtta procent av flickorna och pojkarna i skolår 7 i Västmanland dricker alkohol minst en gång i månaden och blir berusade varje eller nästan varje gång. I andra året på gymnasieskolor i Västmanland är denna siffra uppe i mellan 6 och 7 procent. Det är eftersträvansvärt att höja debutåldern för när barn eller ungdomar för första gången dricker alkohol. I Västmanland uppger 88 procent av våra unga att de var mellan 11 och 13 år första gången de kände sig berusade av alkohol, därmed inte sagt att det var den första gången de överhuvudtaget provade alkohol. Själva debutåldern kan förväntas vara ännu lite lägre. Alkoholen påverkar unga på så många olika sätt, inte bara rent fysiskt i lever och andra organ, utan även psykiskt och inte minst genom ökad risk för skador och ökad utsatthet. Självklart är detta högst individuellt, men ändå ett viktigt angreppssätt och tankesätt vid utformningen av åtgärder. Insatser för att minska den skadliga alkoholkonsumtionen måste riktas till de grupper som är mest utsatta. Riktad information leder till ökad mottaglighet, därför är det viktigt att rikta sig mot individ eller grupp när det gäller insatser mot alkohol. Detta gäller även insatser mot tobak och narkotika. Västmanland år är den vanligaste debutåldern för alkoholberusning Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Målet för alkohol är att begränsa alkoholens negativa effekter för människan, omgivningen och för samhället han eller hon lever i. Folkhälsopolitikens 11 målområden 17

18 18 Goda matvanor och säkra livsmedel Andelen överviktiga i vårt samhälle ökar. Övervikten följer dessutom ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Det är viktigt att invånarnas kunskaper om sambanden mellan matvanor och hälsa ökar, för att vända trenden och komma till bukt med överviktsproblemet. Folkhälsopolitikens 11 målområden Västmanland 16% av pojkarna i skolår 9 är överviktiga Goda matvanor och säkra livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Människan behöver näring och energi, vi är som ett stort batteri som hela tiden behöver laddas. Ätstörningar kryper allt lägre ner i åldrarna och drabbar allt fler av våra unga. Även här finns ett tydligt behov av kunskap om sambanden mellan det vi äter och vår egen hälsa. Folkhälsopolitikens 11 målområden 2.3 Lite för mycket av det goda Den ökade förekomsten av övervikt och fetma i befolkningen kan i väsentlig grad förklaras av ändrade matvanor och låg fysisk aktivitet. Fetma medför en rad hälsoproblem, hjärtkärlsjukdomar och högt blodtryck är bara en liten del av alla risker det innebär att bära på sjuklig övervikt. Även socialt påverkas en människa av att vara kraftigt överviktig. Det finns västmanlänningar som tvingas avstå från aktiviteter för att deras kropp inte klarar av en ansträngning eller helt enkelt är för stor för att genomföra aktiviteten. När vi äter fel och för mycket... I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste 2 åren och omfattar nu omkring 5 människor eller åtta procent av den vuxna befolkningen och fyra procent av barn och ungdomar. Den ökade förekomsten av fetma gäller både kvinnor och män i alla åldersgrupper. Fetma, särskilt om den är lokaliserad till buken, medför en ökad risk för en lång rad allvarliga sjukdomar såsom diabetes, hjärtkärlsjukdomar och ledsjukdomar samt vissa cancerformer. Fler unga pojkar än flickor lider av övervikt i Västmanland. Trenden är konstant, men detta innebär dock att ytterligare interventioner för att i stället minska denna trend är nödvändiga. Barn och unga behöver hjälp när det gäller att välja näringsrik och kalorisnål mat, ofta äter de vad som bjuds och har inte alltid något direkt inflytande över sin kost. Trenden bland vuxna i Västmanland är sämre, där antalet överviktiga ökar. Fler män än kvinnor är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Betydligt fler kvinnor än män är också måna om att undvika fet mat, och trenden god då allt fler tänker på att undvika fett. Det är människor i socialt utsatta situationer som drabbar hårdast av dåliga matvanor och övervikt. Medborgarnas medvetenhet kring och kunskap om hur deras matvanor påverkar den egna hälsan måste öka, inte minst inom denna grupp. Kvinnor och män i arbetaryrken äter betydligt mindre frukt och grönsaker än tjänstemän, kanske har detta att göra med utbildning och intresse för den egna hälsan. Ju mer du vet och känner till om friskfaktorer möjligheter till en god hälsa, desto mer är du antagligen beredd att kämpa för att ta vara på dessa möjligheter och friskfaktorer. Här spelar även den ekonomiska aspekten en viktig roll, socialt utsatta grupper har inte alltid möjlighet att välja det hälsosammaste alternativet. För att komma åt detta problem bör exempelvis priset för en lunchsallad vara detsamma som för en panpizza-bit. Matbordet betyder mer för hälsan än operationsbordet...och det goda blir till en fiende I västvärlden idag tillåts inte unga flickor att vara barn. Stora skillnader syns nu jämfört med för 1 eller 2 år sedan. Saker som smink, bh-användning och en uttalad sensualism kryper allt lägre ner i åldrarna. Barn idoliserar vuxna och eftersträvar de ideal som förr endast hörde vuxenvärlden till. Nu märks reaktionerna mot detta, i omgivningen så väl som i medierna. Att unga högstadieflickor bantar och utvecklar anorexi är ett skrämmande exempel på osunda ideal och en snedvriden verklighetsuppfattning. Unga flickor och kvinnor av idag är generellt upplysta och medvetna, ändå påverkas de av denna ohälsosamma skönhetspropaganda. Mellanläget, att vara lagom, existerar knappt längre inom kroppsidealiseringen, detta har stor inverkan på barn som på alla plan är väldigt påverkbara. Att närmare studera unga flickors förhållande till kroppsfixering, bantning och anorexi känns angeläget, inte minst inom folkhälsovetenskapen. Så hur kommer det sig att kvinnor är så mycket mer måna om att undvika fett och övervikt? Har det med hälsan eller i första hand utseende att göra? Ätstörningar i form av anorexi och bulimi är simpelt uttryckt den andra sidan av övervikt, och även dessa problem framstår alltmer som ett folkhälsoproblem. Världshälsoorganisationens studie Skolbarns hälsa visar att drygt hälften av flickorna i skolår 9 i Sverige bantar eller tycker att de borde gå ner i vikt, jämfört med knappt var femte pojke. Ätstörningar hänger nära samman med ungdomars psykosociala hälsa, välbefinnande och självförtroende och bör ses i sammanhanget av det extrema smalhetsideal och den kropps- och skönhetsfixering som riktas mot kvinnor och flickor idag. Att skapa förutsättningar för goda matvanor i befolkningen är något som kräver insatser från en mängd olika aktörer i samhället. Det handlar blanda annat om att genom prissättning, medveten marknadsföring och hälsoinformation göra hälsosam mat tillgänglig för hela befolkningen, på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut anser det vara viktigt att effektiva styrmedel används för att göra energirika och näringsfattiga livsmedel mindre tillgängliga samt öka konsumtionen av frukt och grönsaker. För övrigt bör måltider som finansieras via skatter alltid följa näringsrekommendationerna samt att skolans arbete för goda matvanor stärks och kvalitetssäkras.

19 2.4 Läkemedel och hygienprodukter För att människan ska överleva krävs att kroppen kontinuerligt tillförs cirka 5 olika kemiska ämnen. Övriga ämnen kan vara onödiga eller skadliga. På senare tid har vi blivit alltmer medvetna om att den flitiga användningen av kemikalier i olika former delvis är orsak till en del sjukdomar, till exempel vissa typer av cancer eller allergier. Kemikalier kan vara farliga på flera olika sätt. När risken med en kemikalie bedöms vägs dess farlighet samman med den exponering som människor och miljö utsätts för. Nedanstående redovisning syftar till att ge en övergripande beskrivning av den nya kemikalietidsåldern och exempel på vissa kemikalier som kan inverka negativt på människors hälsa. Vad är en kemikalie? I naturen finns kemiska ämnen, det vill säga grundämnen. Kemikalier är grundämnen i olika varianter och kombinationer, som är koncentrerade av människan. De kan vara skadliga eller oskadliga. Är läkemedelsrester en hälsorisk? Försäljningen av läkemedel har ökat de senare åren. Läkemedlens biologiskt aktiva substanser och deras nedbrytningsprodukter hamnar i avloppsreningsverk, dels med urin från våra hushåll, dels med lakvatten från deponier, och därifrån förs de vidare ut i vattendragen. Många giftiga och svårnedbrytbara läkemedelsubstanser går oförändrade genom kroppen och våra reningsverk och når på så sätt miljön. De läkemedelsgrupper som med dagens kunskap befaras ha negativ miljö- och hälsopåverkan är till exempel hormoner, antibiotika och cytostatika. Utsläpp av antibiotika kan medföra att det uppstår bakterieresistens bland de sjukdomsalstrande bakterier som finns i reningsverkens biologiska reningssteg. Det kan leda till att vi inte kan bota smittsamma sjukdomar. Man befarar också effekter när ämnen som påverkar våra hormoner och rester av antibiotika når dricksvatten och livsmedel. Mångfalden av kemiska ämnen är enorm och svåröverskådlig. Det används runt 1 ämnen varav 3 brukar beskrivas som varje dag -ämnen. Vår kunskap om hur en kemikalie orsakar en effekt är långt ifrån komplett. Att ta fram ny relevant kunskap är oerhört kostsamt, och det görs bara om ämnet anses mycket viktigt för samhället, till exempel läkemedel eller bekämpningsmedel. Tidigare har man utgått från att ämnen som påverkar våra gener och senare ger upphov till cancer är det absolut värsta människan kan utsättas för. I dag diskuterar forskarna andra allvarliga störningar: minnesförluster, inlärningsproblem och försvagning av immunförsvaret. Kemikalier som liknar eller lyckas blockera de kroppsegna signalsubstanserna, till exempel hormoner, kan ge många effekter redan vid mycket låga halter. De samband mellan mängd och effekt som tidigare antogs som självklara tycks inte alltid gälla. Giftexperterna talar inte längre om tröskelvärden och säkra doser. Riskbilden förvärras flerfalt om en kemikalie är ovanlig i naturen och hormonstörande samtidigt som den är svårnedbrytbar och ansamlas i levande organismer. Dessutom kan ämnen samverka och tillsammans ge helt andra effekter än om de verkar ensamma. Att tillämpa försiktighetsprincipen borde vara ett vettigt arbetssätt då alla okända ämnen med mer eller mindre okända effekter utgör ett alltför stort hot mot människors hälsa och miljön för att helt ignoreras. Överbelamrade badrumsskåp + Bakterierädsla = Kemikaliesamhälle Allt fler burkar invaderar våra badrumsskåp. Hygienvanorna har förändrats kraftigt under de senaste decennierna. Vi duschar och ägnar oss åt kroppsvård som aldrig förr. Floden av preparat är oändlig. Fuktkrämer, tvålar, schampo, inpackningar, stylingprodukter, deodoranter och parfymer utgör bara en del av sortimentet. Hårvårdsprodukter tycks kräva särskilt många starka kemikalier. Enligt en svensk enkätstudie drabbas 12 procent av de som använder kosmetika och hygienprodukter av biverkningar och inte sällan allergier. Det finns dock ingen klar överblick över hur dessa produkter påverkar miljö och hälsa i det långa loppet. Användningen av antibakteriella tillsatser ökar spridningen av farliga kemikalier och innebär en ökad risk för antibiotikaresistenta mikroorganismer. Detta gäller både kemtekniska produkter och andra konsumentprodukter, till exempel kläder, skärbrädor och disktrasor. Särskilt problematiska är olika klor- och tennorganiska föreningar. Det antibakteriella medlet triclosan har fått särskild uppmärksamhet på grund av bred förekomst i olika produkter och allmän spridning i miljön samt för att ämnet verkar på ett sätt som liknar antibiotika och därför bidrar till risken för resistens. Triclosan liknar till den kemiska strukturen dioxiner, som är bland de mest giftiga ämnen vi känner. Man har hittat triclosan i rötslam och renat avloppsvatten, i bröstmjölk och urin, i fisk och andra organismer. Ämnet anses inte vara hälsofarligt men är giftigt för vattenorganismer och klassat som miljöfarligt. Varje år används drygt fyra ton triclosan i Sverige, varav två ton i tandkräm. Marknadsföringen av antibakteriella medel spelar mycket på människors bakterierädsla. Människokroppen behöver en bakterieflora som skydd mot skadliga bakterier och därför är antibakteriella medel i de flesta fall onödiga. Giftfri miljö Delmål 3. (förkortad version) Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från: cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen (senast år 27) organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerbara (senast åren 25, 21 resp 215) kvicksilver (senast år 23) kadmium och bly (senast år 21). Sådana ämnen ska inte användas i produktionsprocesser och befintliga varor av detta slag ska hanteras så att ämnena inte läcker ut. Västmanlands miljömål 19

20 2.5 Tobak- både cigarretter och snus 2 % Andel dagligrökare i Västmanland Observera skalan på diagramet. Baserad på siffror ur Liv & Hälsa Ung 24. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet är att minska tobaksbruket. Framför allt rökningen påverkar och drabbar alltför många människor, liksom i alla övriga län, oavsett om de själva är rökare eller om de utsätts för passiv rökning. Folkhälsopolitikens 11 Enligt Statens Folkhälsoinstitut är tobak det enskilt största hälsohotet. Man anser att det är viktigt att insatser görs för stegvisa höjningar av tobakspriset både i Sverige och inom ramen för EU-samarbetet. Tobaksavvänjning bör anpassas efter olika målgrupper och bli tillgänglig för alla som behöver stöd. De flesta dagligrökarna i dagens samhälle återfinns bland de lågutbildade och i de socialt och ekonomiskt svagare grupperna. Rökningen visar på en nedåtgående trend i Västmanland i form av minskat antal dagligrökare. Däremot ökar antalet snusare. En människas rökning drabbar så många fler Varannan rökare dör till följd av sin rökning, enligt cancerfonden. De som drabbas av lungcancer avlider oftast inom ett år efter att de fått diagnos. Cancerfonden uppger även att det dör en svensk varje timme till följd av rökning. En varje timme, varje månad, varje år. Även passiv rökning dödar, det dör fler människor till följd av utsatthet för andras rökning varje år än antal dödsoffer i trafiken och på arbetsplatserna tillsammans. Av röken från en cigarett sprids 75 procent ut i rummet där rökaren befinner sig, resterande två procent går in i rökarens kropp. Alla bör i största möjliga mån undvika att utsätta sig själv eller andra för passiv rökning, inte minst när det gäller barn och unga. Statistiken visar att västmanlänningarna i allt högre grad börjar inse att rökning är ett allvarligt riskbeteende. Det som förut betraktades som tufft och lite statushöjande är i dag, av många, mer sett som något fult och ofräscht. Detta syns inte minst i att den dagliga rökningen bland unga i Västmanland har minskat de senaste åren. Av eleverna i skolår 9 ligger dagligrökningen på nästan fyra procent bland pojkarna och drygt 11 procent bland flickorna. Pojkar röker alltså fortfarande i mindre utsträckning än flickor i samma ålder. Rökningen bland äldre har också minskat, vilket grafen i marginalen påvisar. Även i denna kategori är kvinnorna de som röker mest. Snuset- ett svenskt arv Omkring en miljon svenskar använder snus. De flesta snusare är män, men det finns tydliga tecken på att allt fler kvinnor börjar snusa. I genomsnitt är andelen kvinnliga snusare cirka tre procent, enligt SCBs statistik från 24. Snusbruket ökar, mycket till följd av att många slutar röka och övergår till snus. Organisationen Tobaksfakta informerar om att detta väckt uppmärksamhet utomlands där snusandet som ersättning för rökning anses förklara de svenska männens goda hälsa och den låga andelen rökare i Sverige. Problemet är att den som övergår från rökning till snus blir ännu mer nikotinberoende. Det utvecklas därför lätt ett dubbelbruk av cigaretter och snus. Daglig snusning i Västmanland visar alltså på en negativ trend där allt fler väljer att använda denna typ av nikotin. Enligt Liv & Hälsa 24 var andelen vuxna dagligsnusare i Västmanland nio procent år 1994, jämfört med 13 procent år 24. Bland unga i skolår 9 dagligsnusar drygt 18 procent av pojkarna, medan endast två procent av flickorna snusar dagligen. När det gäller snusning är glappet mellan pojkar och flickor ännu större än vad gäller rökningen, men här är det pojkarna som har den högsta frekvensen. Rökstoppet på restauranger och krogar i landet och i Västmanland kommer med stor sannolikhet att visa på positiva trender gällande rökningen. Framtiden får utvisa om och i så fall hur även snusfrekvensen kommer att påverkas av denna nya lag. Andel dagligsnusare i Västmanland Baserad på siffror ur Liv & Hälsa Ung 24. Tanken finns att rökare som finner det besvärligt att lämna lokalen till följd av den nya lagen, i stället kan komma att använda sig av snus i syfte att komma åt nikotin. Arbetet mot tobakskonsumtion måste för att vara effektivt sammansvetsas med det övriga folkhälsoarbetet och utgå från ett folkhälsoperspektiv. De stora skillnaderna i framförallt rökning i olika grupper av befolkningen visar att frågan om varför man börjar använda tobak och därefter upprätthåller ett tobaksbruk, trots kännedom om rökningens hälsorisker, är komplicerad. Det handlar om en rad faktorer, såsom fysiologiska, sociala och psykologiska.